§ 3 Lönesystemet

I läkaravtalets lönesystem är grunden för lönen
1. arbetsuppgifterna och det kunnande och ansvar uppgifterna förutsätter (karriärstegslön och uppgiftstillägg),
2. arbetsprestationer och yrkesskicklighet (individuellt tillägg),
3. anställningstiden (arbetserfarenhetstillägg),
4. prestationer (åtgärds- och prestationsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden) och
5. resultat (resultatbonus).

Dessutom kan arbetsgivaren betala andra tillägg, arvoden och ersättningar som anges separat i detta avtal.

Tillämpningsanvisning

Lönesystemet har som mål att främja välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftiga löner för välfärdssektorn. Lönesystemet stöder verksamhetsstrategin, har en positiv effekt på organisationens mål och utgör en fast del av ledningen. Målen eftersträvas med hjälp av rättvisa löner. Ett fungerande lönesystem är sporrande, öppet och transparent.

Läkarnas och tandläkarnas uppgiftsspecifika löner baserar sig i första hand på karriärstegssystemet enligt § 4 och, när förutsättningarna enligt § 6 uppfylls, på ett uppgiftstillägg.

I situationer som avses i § 7 i lönekapitlet är det fråga om anställda som står utanför karriärstegssystemet och för vilka den uppgiftsspecifika lönen bestäms enligt nämnda paragraf och enligt bestämmelserna om uppgiftstillägg i § 6.

När förutsättningarna i § 8 lönekapitlet uppfylls, kan helhetslön enligt bestämmelserna i fråga betalas.

§ 4 Karriärstegslön

mom. 1

Den karriärstegslön som minst betalas till en läkare eller tandläkare bestäms enligt de karriärsteg som beskrivs i bilagorna 1–4. Grunden för bestämningen av karriärsteget är i första hand det kunnande och ansvar (KA) som krävs i arbetet. Lokalt kan man avtala om extra karriärsteg, se tillämpningsanvisningen. 

Tillämpningsanvisning

Kunnande och ansvar (KA)

Karriärsteget för en läkare eller tandläkare bestäms utifrån det kunnande och ansvar som arbetsuppgifterna kräver.

Med kunnande avses krav på

• examen eller utbildning,
• kunskaper och färdigheter som förvärvats i arbetslivet och
• utveckling och upprätthållande av yrkeskompetensen (t.ex. s.k. fortbildning).

Med ansvar avses

• ansvar för materiella värden och/eller information,
• ansvar för individer/människor, ansvar för patienter och/eller patientgrupper,
• ansvar för planering, utveckling och resultat och/eller
• arbetslednings- eller chefsansvar.

Ansvarets omfattning, effekter och djup varierar.

Kravet på kunnande och ansvar påverkas av hur mycket självständigt omdöme som hör till arbetet (bl.a. klinisk autonomi).

Bestämning av det tillämpliga karriärsteget 

Arbetsgivaren bestämmer vilket karriärsteg som tillämpas på de läkare och tandläkare som omfattas av karriärstegssystemet. Placeringen på rätt karriärsteg görs genom en helhetsbedömning. Helhetsbedömningen bör utföras på möjligast jämförbara grunder som fastställts på förhand i stegbeskrivningen.

Det karriärsteg som tillämpas bestäms enligt den bilaga som tillämpas på läkaren eller tandläkaren i fråga. Arbetsgivaren ska använda sin prövningsrätt så att karriärsteget fastställs så objektivt som möjligt. Se även anvisningen om samarbete med personalrepresentanter i denna tillämpningsanvisning.

Arbetsgivaren ska varje kalenderår tillsammans med fackombudet gå igenom användningen av alla karriärsteg.

I tillämpningsanvisningen för § 1 i bilagorna 1–4 beskrivs vilket kunnande och ansvar tillämpningen av respektive karriärsteg förutsätter. Syftet är att hjälpa arbetsgivaren att placera de anställda på rätt karriärsteg. Beskrivningarna kan behöva kompletteras lokalt enligt den lokala situationen. Förutsättningarna för tillämpningen av ett karriärsteg kan dock inte skärpas när beskrivningarna kompletteras.

För vissa steg har det fastställts ett kriterium för övergång till ett högre steg, till exempel att en läkare/tandläkare får rätt att arbeta som legitimerad läkare/tandläkare eller specialistläkare/specialisttandläkare. Det nya steget tillämpas då från början av följande månad efter att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira (från 1.1.2026 Tillstånds- och tillsynsverket) har beviljat legitimationen och läkaren/tandläkaren har gett arbetsgivaren en utredning om detta. Om tillämpning av följande steg förutsätter en viss mängd arbete, tillämpas det nya steget från början av följande månad efter att förutsättningarna uppfyllts.

Om det inte finns något lämpligt karriärsteg som kan tillämpas, och någon karriärstegslön därmed inte kan fastställas, står tjänsten eller befattningen utanför karriärstegssystemet. Lönen bestäms då enligt § 7 eller i högre ledningsuppgifter som helhetslön (se § 8).

Läkaren/tandläkaren ska på begäran informeras om grunderna för placeringen på ett karriärsteg. 

Extra steg kan avtalas lokalt, men det förutsätter ett förhandsgodkännande av KT och FOSU rf. 

Bestämning av lönen enligt karriärstegssystemet

Arbetsgivaren beslutar om det karriärsteg som ska tillämpas och om lönen på steget. Den lokala karriärstegslönen bestäms enligt den lönenivå som tillämpas hos arbetsgivaren.

Anställda som hör till samma karriärsteg ska ha lika stora löner. Mellan de olika stegen ska det finnas en ändamålsenlig löneskillnad som beaktar ökat kunnande och ansvar. Den anställdas rådande lön får inte påverka valet av karriärsteg.

Betydelsen av naturaförmåner

När man bedömer om karriärstegslönen är förenlig med läkaravtalet, räknas till karriärstegslönen också värdet av den anställdas naturaförmåner. Till karriärstegslönen räknas emellertid inte en skattefri måltidsförmån, cykelförmån, den skattefria delen av en personalbiljett eller en mobiltelefonförmån som anknyter till arbetet. 

I fråga om cykelförmån, se cirkulär 19/2023.

Hur ändrade arbetsuppgifter påverkar karriärsteget och karriärstegslönen

Om läkarens/tandläkarens uppgifter eller yrkesställning ändras (t.ex. befordran till chef), kan det också innebära att ett nytt karriärsteg ska tillämpas. En del av kriterierna i karriärstegen i bilagorna 1–4 är automatiska och en del baserar sig i viss mån på prövning. Se också § 5 om hur ändrade uppgifter påverkar karriärstegslönen.

Den lokala LÄKTA-lönegruppen under avtalsperioden 2025–2028

Gruppen sammanträder regelbundet under avtalsperioden. Lönegruppen har till uppgift att följa och bedöma hur karriärstegssystemet fungerar lokalt, lösa tillämpningsfrågor och bedöma behoven av att utveckla lönesystemet lokalt. Lönegruppen ska också följa införandet och effekterna av prestationslönesystemet enligt bilaga 1 på det lokala planet. Lönegruppen ska ha tillgång till tillräckliga och uppdaterade uppgifter.

Den lokala LÄKTA-arbetsgruppen förhandlar om de karriärstegsbeskrivningar i bilagorna 1–4 som ska preciseras lokalt och utreder olika alternativa lösningar på eventuella tillämpningsproblem. Vid förhandlingarna ska en enhällig lösning eftersträvas. Extra karriärsteg kräver ett lokalt avtal, se § 4.
I sista hand är det dock arbetsgivaren som fattar beslut om lönesystemet och drar upp riktlinjerna för det.

Fackombudet har rätt att få se de lokala beskrivningarna i karriärstegssystemet och vilka tjänster och befattningar som hör till ett visst steg. Också respektive läkare/tandläkare har rätt att få veta sin placering och på vilka grunder placeringen gjorts.

Samordning av karriärstegslönerna

Tidsfristen för övergången till karriärstegssystemet gick ut 31.12.2023. Löner kan behöva samordnas med anledning av både det nya karriärstegssystemet och sådana löneskillnader på samma karriärsteg som beror på övergången till välfärdsområden. Samordningen ska göras inom rimlig tid. Se även cirkulär 1/2023.

§ 5 Hur ändrade arbetsuppgifter påverkar karriärsteget

mom. 1

Om en läkares eller tandläkares arbetsuppgifter ändras för minst två veckor på grund av övergång till en annan tjänst eller befattning eller på grund av omorganisering av uppgifter, ska karriärsteget justeras om det inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna.

1. Karriärsteget och karriärstegslönen höjs vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om de nya uppgifterna motsvarar beskrivningen för ett högre karriärsteg.
2. Om de nya uppgifterna motsvarar beskrivningen för ett lägre karriärsteg, sänks karriärsteget och karriärstegslönen åtta veckor efter tidpunkten då uppgifterna ändras.
3. Karriärsteget och karriärstegslönen sänks vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om

• läkaren/tandläkaren söker sig till ett arbete som hör till ett lägre karriärsteg
• arbete som hör till ett lägre karriärsteg erbjuds i stället för permittering eller på läkarens/tandläkarens egen begäran eller
• läkaren/tandläkaren övergår till en annan tjänst.

mom. 2

Vid semestervikariat sänks karriärsteget inte, och en höjning kan komma i fråga endast om vikariatet pågår i minst två veckor i sträck. I så fall görs höjningen när vikariatet börjar.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Karriärstegsbeskrivningarna anger när kunnandet och ansvaret i ett arbete har förändrats till den grad att det finns förutsättningar att övergå till ett annat steg. Det kan ske till exempel vid förflyttning till en annan tjänst eller befattning.

Karriärstegen har beskrivits i bilagorna 1–4. Beskrivningarna kan preciseras lokalt. Vid bestämningen av vilket karriärsteg som ska tillämpas jämförs de ändrade uppgifternas innehåll med stegbeskrivningarna. Det är ändamålsenligt att besluta vilket karriärsteg som ska tillämpas innan arbetsuppgifterna ändras.

Karriärstegslönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller befattning eller tillfälliga ändringar i uppgifterna, till exempel ett tillfälligt chefsvikariat eller andra vikariearrangemang, har beaktats i bestämningen av karriärsteget.

Med ändringar i uppgifterna avses också ändringar i tjänsteutövningsskyldigheten.

Om det inte sker förändringar i det kunnande och ansvar som krävs, kan karriärsteget inte sänkas.

Förändringarna i uppgifterna kan också ske gradvis under en längre tid. Saken bör kontrolleras minst en gång per år, till exempel i samband med utvecklingssamtalen. Arbetsgivaren ansvarar för att de anställda har placerats på rätt karriärsteg på basis av det kunnande och ansvar som krävs i arbetet.

§ 6 Uppgiftstillägg

mom. 1

Uppgiftstillägg betalas för extra uppgifter som inte beaktats när karriärstegslönen fastställts. Uppgiftstilläggen anges som belopp, och beloppen fastställs lokalt. I de situationer som anges i bilagorna 1–4 är uppgiftstillägget förpliktande. 

Tillämpningsanvisning

Uppgiftstillägg kan användas för extra uppgifter både för dem som omfattas av karriärstegssystemet och dem som står utanför systemet enligt § 7. 

Vid bestämning av helhetslön enligt § 8 beaktas extra uppgifter i lönen och då betalas inget särskilt uppgiftstillägg.

Uppgiftstillägg kan betalas samtidigt på flera olika grunder.

De olika kategorierna av uppgiftstillägg räknas upp i bilagorna 1–4.

Protokollsanteckning 

Uppgiftstilläggen enligt det lokala systemet förutsätter samordning och ombildning i enlighet med det nya lönesystemet inom en rimlig tid.
Exempel på omvandling av löner finns i det elektroniska LÄKTA-avtalet 2022–2025 (gäller från 1.6.2023).

mom. 2

Uppgiftstillägg beviljas i regel tills vidare. Om en extra uppgift gäller för en viss tid, betalas uppgiftstillägget för denna tid.

Tillämpningsanvisning

Uppgiftstillägget utgör en del av den uppgiftsspecifika lönen. Den utgör en del av den ordinarie lönen, men är ett separat löneelement i förhållande till karriärstegslönen.

Arbetserfarenhetstillägget beräknas på den totala summan av karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön (§ 7) och uppgiftstilläggen.

När ett uppgiftstillägg som beviljats tills vidare ska slopas, iakttas i tillämpliga delar bestämmelsen i § 5 mom. 1 (hur uppgiftsändringar påverkar karriärsteget).

Ett uppgiftstillägg som beviljats för viss tid faller bort när den utsatta tiden gått ut. Om uppgiften för vilken tillägg betalats fortsätter efter att tiden gått ut, betalas uppgiftstillägg ända tills den extra uppgiften verkligen upphör. Till exempel semester eller arbets- eller tjänstledighet med lön medför inte något avbrott i utbetalningen av uppgiftstillägg.

§ 7 Anställda utanför karriärstegssystemet

mom. 1

Om karriärstegssystemet inte har något steg som kan tillämpas på läkaren/tandläkaren, bestämmer arbetsgivaren den uppgiftsspecifika lönen. När lönen bestäms beaktas det kunnande och ansvar som arbetet förutsätter och sådana uppgifter som till sin art kan användas som hjälp vid bestämningen. 

Tillämpningsanvisning

Dessa läkare/tandläkare kan utgöra en egen grupp vid bedömningen av kunnande och ansvar. Också enskilda uppgifter bedöms. Sådana uppgifter kan vara till exempel särskilda forsknings- och utvecklingsuppgifter och högre ledningsuppgifter. Det kan också vara fråga om mycket erfarna kliniker som inte genomgått specialisering (se bilaga 1).

Se § 8 om förhållandet mellan chefernas och de underställdas löner.

mom. 2

Utanför karriärstegssystemet står också de läkare och tandläkare vars uppgifter hör dels till primärvården, dels till den specialiserade sjukvården. Den uppgiftsspecifika lönen bestäms i proportion till den arbetstid som fastställts/avtalats för primärvården respektive den specialiserade sjukvården, med tillämpning av karriärstegslönerna för båda uppgifterna.

Tillämpningsanvisning för mom. 1–2

På basis av kunnande och ansvar betalas utöver den uppgiftsspecifika lönen ytterligare lönedelar enligt läkaravtalet inklusive prestationsersättningar och jourersättningar enligt bilagorna.
 

§ 8 Läkare/tandläkare med helhetslön

Om en läkare/tandläkare med ledningsuppgifter har kunnande och ansvar som överstiger de karriärsteg som fastställts i bilagorna 1–4, kan helhetslön betalas.

Helhetslönen innehåller alla lönedelar enligt lönekapitlet i detta avtal, om inget annat sägs i arbetsgivarens beslut om läkaren/tandläkaren i fråga eller något annat uttryckligen överenskommits i arbetsavtalet.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren kan enligt prövning besluta om den uppgiftsspecifika lönen för en läkare/tandläkare med högre ledningsuppgifter ska bestämmas enligt § 7 eller § 8. Betalning av helhetslön förutsätter att det kunnande och ansvar som krävs av läkaren/tandläkaren överstiger karriärstegen (högre ledningsuppgifter).
Vid bestämningen av lönen ska arbetsgivaren beakta läkaravtalets lönebestämmelser, som tillämpas i karriärstegssystemet och på anställda som står utanför systemet.

Om läkarens/tandläkarens lön har fastställts som helhetslön, betalas inga andra lönedelar enligt lönekapitlet, såvida inte något annat sägs i arbetsgivarens beslut om läkaren/tandläkaren i fråga eller något annat uttryckligen överenskommits i arbetsavtalet.

Målet är att lönen för alla i chefsposition eller ledande position ska stå i rätt proportion till det kunnande och ansvar som arbetet kräver, men också till de underställdas löner.

Till en läkare/tandläkare med helhetslön betalas i bilagorna 1–4 avsedda åtgärds- och besöksarvoden eller prestationsarvoden samt arvoden för intyg och utlåtanden, när förutsättningarna uppfylls.

Bestämmelser om betalning av arbetstidsersättningar finns i LÄKTA kap. III § 16. Att läkarens/tandläkarens lön bestäms som helhetslön är inte i sig en grund för att inte betala arbetstidsersättningar. En läkare/tandläkare som har jour ska betalas jourersättningar.

I fråga om arbetsgivarens representanter, se VÄLKA kap. II § 17.

§ 9 Individuellt tillägg

mom. 1

Till en läkare/tandläkare kan betalas ett individuellt tillägg i euro som ingår i den ordinarie lönen. Arbetsgivaren beslutar om det individuella tillägget.

Tillämpningsanvisning

Det individuella tillägget beviljas i regel tills vidare, men det är också möjligt att bevilja ett tidsbundet tillägg.

Det individuella tillägget kan sänkas eller slopas endast i de fall som anges i denna paragraf.

mom. 2

Det individuella tillägget betalas i regel på basis av en utvärdering av läkarens/tandläkarens arbetsprestation. Lokalt kan man också bestämma att individuellt tillägg betalas på basis av kompetens eller lärd grad.

Tillämpningsanvisning

Grunderna för betalning av individuella tillägg fastställs lokalt. 

Det individuella tillägget kan utöver goda arbetsprestationer basera sig på till exempel

• resultat
• mångkunnighet och kreativitet
• specialkunskaper och specialfärdigheter
• samarbetsförmåga
• ansvarskänsla
• initiativförmåga och utvecklingsvilja.

En persons arbetsprestationer och förutsättningar att lyckas i arbetet kan förbättras betydligt av till exempel specialkompetens, doktorsexamen och docentur vid ett universitet. Kompetensen eller den lärda graden kan utgöra en grund för beviljande av ett individuellt tillägg, även om den inte i sig krävs för befattningen eller påverkar karriärstegslönen.

En skriftlig beskrivning av grunderna för värderingen bör utarbetas och de anställda bör informeras om innehållet.

Utvärderingen av den anställdas arbetsprestation kan göras till exempel årligen i samband med utvecklingssamtalet.

En person i chefsställning kan till exempel ha administrativ eller någon annan särskild kompetens som i och för sig inte förutsätts för uppgiften och inte inverkar på karriärstegslönen, men som kan vara till väsentlig nytta i ledarskapsuppgifterna och detta kan då utgöra en grund för individuellt tillägg.

I fråga om utbildnings-/handledningsuppgifters inverkan på karriärstegslönen, se bilagorna 1–4.

mom. 3

Vid betalning av individuella tillägg ska olika läkar- och tandläkargrupper behandlas jämlikt.

mom. 4

En läkare/tandläkare ska på begäran informeras om på vilka grunder hans eller hennes individuella tillägg betalas.

mom. 5

Det individuella tillägget kan sänkas endast om lönegrunderna omprövas till följd av förändringar i arbetsuppgifterna eller en betydlig försämring av arbetsprestationen av orsaker som beror på läkaren/tandläkaren själv.

Tillämpningsanvisning

Läkaren/tandläkaren ska ges möjlighet att förbättra sin arbetsprestation. Eventuella stödåtgärder kan diskuteras till exempel vid utvecklingssamtalet.

mom. 6

Lokala förhandlingar om grunderna för utvärderingen av läkarnas/tandläkarnas arbetsprestationer och betalningen av individuella tillägg ska föras med representanter för de huvudavtalsorganisationer som representerar läkarna/tandläkarna.

Tillämpningsanvisning

Förhandlingarna förs enligt § 13 mom. 2 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn, om ingenting annat avtalas enligt § 12 i huvudavtalet. Målet är att arbetsgivaren och personalen i så stor utsträckning som möjligt ska uppnå samförstånd när det gäller grunderna för individuella tillägg.

Individuella tillägg utgör en del av systemet med sporrande lönesättning. Syftet med systemet är att förbättra resultaten och erbjuda ett stöd för arbetsledningen. Tanken är att de anställda får mer motivation för sitt arbete om de kan påverka lönen genom sin arbetsprestation. Belöning av individuella resultat är en viktig motivationsskapande faktor. Därför är det viktigt att personalen känner till vad det individuella tillägget baserar sig på.

mom. 7 Minimibeloppet för individuella tillägg

Välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna ska på årsnivå per bilaga använda individuella tillägg enligt följande:

1. för läkare och tandläkare inom primärvården minst 3,5 % och
2. för läkare och tandläkare inom den specialiserade sjukvården minst 1,5 %

beräknat på den totala årliga summan av karriärstegslönerna och motsvarande uppgiftsspecifika löner inklusive uppgiftstillägg.

Tillämpningsanvisning

Lönen för läkare/tandläkare med helhetslön enligt § 8 räknas inte med. Den totala summan av lönerna kan beräknas till exempel på basis av föregående års bokslut. Beloppet räknas ut och kontrolleras en gång per år. Om det visar sig att minimibeloppet inte uppfylls, ska de individuella tillägg som fattas delas ut till de läkare/tandläkare som omfattas av bilagan, och bestämningsgrunderna för och nivån på de individuella tilläggen ska ses över.

§ 10 Arbetserfarenhetstillägg

mom. 1

Arbetserfarenhetstillägget, som baserar sig på arbetserfarenhet, är 3 % av den uppgiftsspecifika lönen om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren i minst 5 år och 8 % av den uppgiftsspecifika lönen om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren i minst 10 år

1. har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos välfärdsområdet/välfärdssammanslutningen
    
2. har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos någon annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna eller
    
3. har arbetat inom företagsverksamhet i en uppgift som inte ingått i ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande, men som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna, maximalt 5 år sammanlagt.

Från anställningstiden avdras strejktid och annan tid av otillåten frånvaro.

Tillämpningsanvisning

Arbetserfarenhetstillägget beräknas på summan av karriärstegslönen, uppgiftsillägget och ersättningen för utvidgad verksamhet. För dem som står utanför karriärstegssystemet (§ 7) beräknas arbetserfarenhetstillägget på summan av den lön som motsvarar karriärstegslönen, uppgiftstillägget och ersättningen för utvidgad verksamhet.

Arbete inom samma bransch anses vara av väsentlig nytta (punkt 2). Enbart ägarförhållande eller delägarskap anses inte vara av väsentlig nytta (punkt 3). Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga för den behöriga myndigheten och avgörs från fall till fall. Vid liknande fall följs en enhetlig praxis.

Samma tidsperiod godkänns bara en gång som tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Ändringarna i punkt 2 och 3 tillämpas på anställningsförhållanden som börjar 1.1.2012 eller senare.

När en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår till ett annat tjänsteförhållande eller när en arbetstagares uppgifter hos samma arbetsgivare ändras väsentligt kan den tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg omprövas (mom. 1 punkt 2 och 3).

mom. 2

Arbetserfarenhetstillägg betalas från början av den kalendermånad som följer på att anställningstiden uppfyllts. Den anställda ska visa upp en tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare än välfärdsområdet/välfärdssammanslutningen och över företagsverksamhet. Utredningen bör visas upp inom en månad efter att anställningen inleddes. Om utredningen visas upp retroaktivt betalas det tillägg som baserar sig på denna anställning retroaktivt för högst två år räknat från det att utredningen lämnades in.

§ 11 Rekryteringstillägg

mom. 1

Rekryteringstillägg kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare om den behöriga myndigheten bedömer att det är motiverat. Grunderna för rekryteringstillägget och hur länge det gäller ska framgå av beslutet om beviljande av tillägget till den anställda. För arbetstagarnas del kommer man överens om rekryteringstillägget till exempel i arbetsavtalet.

Tillämpningsanvisning

Rekryteringstillägget kan motiveras med till exempel problem att få personal.

På grund av sin natur är rekryteringstillägget i regel tidsbegränsat.

Om betalning av rekryteringstillägg är allmän praxis hos arbetsgivaren, bör betalningsgrunderna utredas tillsammans med representanter för personalen, på samma sätt som i fråga om engångsarvoden.

Rekryteringstillägget utgör ordinarie lön.

§ 12 Språktillägg

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan betalas ett språktillägg som hör till den ordinarie lönen om uppgifterna förutsätter att den anställda utöver sitt modersmål behärskar det andra inhemska språket, samiska eller teckenspråk. 

Tillämpningsanvisning

Andra språkkunskaper än de som hör till behörighetskraven för tjänsten eller befattningen kan beaktas i det individuella tillägget.

Arbetsgivaren avgör i vilka uppgifter språktillägget ska betalas och hur språkkunskaperna ska påvisas.

§ 13 Ersättning för utvidgad verksamhet

mom. 1

Om ett arbetsskift inom den ordinarie arbetstiden för en läkare eller tandläkare infaller måndag–torsdag kl. 17–20 eller fredag kl. 17–18, betalas i ersättning för utvidgad verksamhet:

• 5–6 % av karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön inklusive uppgiftstillägg, om antalet arbetsskift är 1–2  
• 7–9 % av karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön inklusive uppgiftstillägg, om antalet arbetsskift är 3–5 per kalendermånad.

Det kan finnas högst fem sådana arbetsskift under en kalendermånad.

Tillämpningsanvisning

Jour och akutmottagning utgör inte sådant arbete som avses i denna paragraf.

Beloppet av ersättningen för utvidgad verksamhet fastställs med beaktande av hur ofta den ordinarie arbetstiden infaller efter ovan nämnda klockslag.

Ersättningen för utvidgad verksamhet utgör en del av den ordinarie lönen. Arbetserfarenhetstillägget beräknas på den totala summan av karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön inklusive uppgiftstillägg och ersättning för utvidgad verksamhet.  

Dessutom betalas kvällsersättning i enlighet med LÄKTA kap. III § 14 mom. 5.  

För timmar som överstiger den ordinarie arbetstiden betalas mertids- eller övertidsersättning (LÄKTA kap. III § 13).
Prestationsarvoden, se bilagorna 1–4.

Det är ändamålsenligt att utreda betalningsgrunderna för ersättningen för utvidgad verksamhet tillsammans med fackombudet. På grund av ersättningens natur förs inga officiella lokala förhandlingar.