Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 2000
Med detta cirkulär skickas förhandlingsresultatet för det nya allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), som Kommunala arbetsmarknadsverkets delegation har godkänt 1.2.2000. I en del av huvudavtalsorganisationerna är ärendet fortfarande inte slutbehandlat. Meddelande ges när avtalet undertecknats och därefter genomförs de avtalsenliga löneförhöjningarna och övriga ändringar i anställningsvillkoren. Avtalet träder i kraft 1.2.2000 och avtalsperioden upphör 31.1.2001.
I bilaga 2 till detta cirkulär redogörs för de bestämmelser som ändrats i AKTA. Ändringar i innehållet har gjorts främst i kapitlen om avlöning, semester och förtroendemän och i lönesättningsbilagorna. I bilaga 3 har de innehållsmässiga ändringarna markerats i marginalen. Dessutom har det gjorts en del tekniska justeringar, som med undantag av semesterkapitlet inte skickas ut i det här skedet.
Tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn, läkaravtalet, avtalet för tekniska sektorn och arbetskollektivavtalet för timavlönade samt samarbets- och arbetarskyddsfrågor presenteras i separata cirkulär.
När det blir aktuellt skickas cirkulär om beställningen av avtalsböckerna. På finska publiceras avtalen antagligen i mars och de svenska avtalsböckerna väntas bli klara under våren.
KA meddelar separat om informationstillfällen där de nya avtalen presenteras.
Kommunala arbetsmarknadsverket har förhandlat och kommit överens med huvudavtalsorganisationernas representanter om innehållet i detta cirkulär.
Lönejusteringar
Lönerna justeras 1.2.2000 genom en allmän förhöjning och 1.6.2000 genom en lokal justeringsmån.
Den allmänna förhöjningen 1.2.2000
Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.2.2000 genom en allmän förhöjning på 210 mk i månaden, dock minst med 2,75 %. Det individuella tillägg som avses i § 11 i avlöningskapitlet höjs vid samma tidpunkt med 2,75 %. Minimilönen är 6 141 mk i månaden fr.o.m. 1.2.2000.
Grundlönen för tjänsteinnehavare/arbetstagare höjs så, att grundlöner under 7 636 mark höjs med 210 mark. Grundlöner på minst 7 636 mark höjs med 2,75 %.
Justering av lönesättningen
Grundlönerna i bilagorna 1–7 i AKTA har 1.2.2000 höjts i enlighet med den allmänna höjningen (bilaga 4). I vissa lönesättningspunkter har spelrummet i löneskalorna blivit större genom att de övre gränserna höjts. Dessutom har vissa grundlöner justerats genom att den del vid lönesättningens nedre gräns som ändå varit oanvänd slopats. Justeringen av den nedre gränsen i lönesättningen medför av allt att döma inget omedelbart behov av lönejusteringar utöver den allmänna förhöjningen. Om en grundlön efter den allmänna förhöjningen trots allt ligger under den nedre gränsen i den lönesättningspunkt som skall tillämpas, höjs grundlönen till den nedre gränsen.
Deltidsarbete och bitjänst
I deltidsarbete är den allmänna förhöjningen i mark lägre än ovan nämnda allmänna förhöjning i mark i samma proportion som den deltidsarbetandes grundlön eller därmed jämförbara månadslön är lägre än motsvarande lön för en anställd med full arbetstid.
Sådana löner för bitjänstinnehavare som inte bestäms enligt samma bestämmelser som för deltidsarbetande, höjs 1.2.2000 med 2,75 %.
Arbetsgivarrepresentanter
Lönen för arbetsgivarrepresentanter som avses i § 5 i avlöningskapitlet höjs 1.2.2000 med 2,75 %, om inget annat beslutats om lönejusteringen.
En allmän förhöjning enligt ovan betalas också i fråga om annan s.k. totallön som betalas till en arbetstagare enligt arbetsavtal eller till en tjänsteinnehavare enligt lokalt tjänstekollektivavtal, om inget annat avtalats genom arbetsavtal/lokalt tjänstekollektivavtal.
Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige
Grundlönen för en förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig som helt befriats från sina arbetsuppgifter är fr.o.m. 1.2.2000 minst 7 800 mark i månaden. Förtroendemannaersättningen i § 10 kapitel VII i AKTA har höjts med undantag för dem som representerar färre än 50 personer, så som framgår av bilaga 3.
Familjedagvårdare
Lönen för sådana familjedagvårdare som avses i bilaga 13 i AKTA höjs 1.2.2000 på det sätt som närmare framgår av bilaga 3. Familjedagvårdarna har ingen lokal justeringspott. Den har i stället använts för den allmänna förhöjningen, justering av löneskalorna och höjning av vissa ersättningar. Den nya löneskalan tillämpas genast när det sker en förändring i vårdarens barngrupp eller antalet barn ändras.
Arbetstagare i skyddat arbete
Lönen för sådana arbetstagare i skyddat arbete som avses i bilaga 18 i AKTA höjs med samma procenttal som grundlönen i fråga.
Särskilda tillägg
Det individuella tillägg som avses i kap. II § 11 i AKTA höjs med den allmänna förhöjningen på 2,75%. Av de tillägg som anges i mark förblir bl.a. årstillägg, språktillägg, u-områdestillägg, mötesarvoden, föreläsningsarvoden, nattvårdstillägg (AKTA, bil. 10) och teatrarnas turnétillägg oförändrade.
De procentuella tillägg som räknas på grundlönen höjs till följd av höjningen av grundlönen. Sådana tillägg är exempelvis erfarenhetstilläggen och de flesta arbetstidsersättningarna.
Betalning av justerade löner
De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. I de stora kommuner och samkommuner där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg skall de första justeringsbeloppen betalas senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.
När det gäller periodarbete träder de justerade förhöjningar som utgår från arbetstiden i kraft vid det datum då justeringarna träder i kraft eller vid ingången av den period som börjar närmast efter detta datum.
Justeringsmånen
Utöver den allmänna förhöjningen används fr.o.m. 1.6.2000 en lokal justeringsmån på 0,3 % för att rätta till lokala missförhållanden i löner.
Förhandlingar om användningen av justeringsmånen bör i enlighet med § 14 i huvudavtalet föras med representanter för huvudavtalsorganisationerna, och vid dessa förhandlingar bör man i mån av möjlighet försöka uppnå enighet. Om detta inte lyckas, beslutar den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen om användningen av justeringsmånen fr.o.m. 1.6.2000 så att potten används för höjning av grundlönerna eller motsvarande månadslöner.
Man kan avtala om att använda justeringsmånen t.ex. för att justera grundlöner eller individuella löner med beaktande av bestämmelserna i avlöningskapitlet i AKTA. Justeringsmånen kan också helt eller delvis användas som en allmän förhöjning, förutsatt att kostnadseffekten är sammanlagt 0,3 % av den totala lönesumman.
När man förhandlar om hur justeringsmånen skall användas, skall arbetsgivaren ge förtroendemannen alla nödvändiga uppgifter om löner och kostnader.
Kommunstyrelsen och den behöriga myndigheten i samkommunen skall se till att lönen för arbetsgivarrepresentanterna står i rätt proportion till den övriga personalens lön. Det bör bland annat beaktas hur uppgiften som arbetsgivarrepresentant inverkar på arbetets svårighetsgrad.
Potten på 0,3 % räknas på kommunens/samkommunens lönesumma för en sådan månad som inte innehåller löneförhöjningar som trätt i kraft 1.2.2000. Vid uträkning av lönesumman bör man använda en "normal" månad som inte innehåller exceptionella lönedelar (t.ex. resultatarvoden) eller permitteringar. Denna lönesumma kan också vara en "kalkylerad lönesumma" till vilken t.ex. lön som normalt hade tillkommit under permitteringstid har adderats.
När kostnadseffekten beräknas skall den totala lönesumman för den personal som omfattas av AKTA tas i betraktande, med undantag av familjedagvårdare som omfattas av bilaga 13. Till personalen räknas då också bl.a. vikarier (t.ex. inom systemet med alterneringsledighet och deltidstillägg), lantbruksavbytare och deltidsarbetande, men i allmänhet inte tillfälligt sysselsatta och inte heller anställda i bisyssla, såvida man inte lokalt föredrar att följa annan vedertagen praxis.
Om justeringsmånen används för att höja grundlönerna kan dess storlek beräknas utifrån grundlönesumman. I sådana fall skall man, vid beräkning av den slutliga kostnadseffekten, förutom höjningen av grundlönerna också beakta höjningen av bl.a. erfarenhetstillägg och arbetstidsersättningar, och förvissa sig om att kostnadseffekten totalt är 0,3 % av den nämnda totala lönesumman.
Ändringar i texten
Erfarenhetstillägg
Bestämmelserna om anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg har ändrats (ny § 9 i avlöningskapitlet) så att de överensstämmer med den anställningstid som berättigar till semester enligt semesterbestämmelserna som trädde i kraft 1.4.1999. Som anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas alla anställningar i den egna kommunen/samkommunen och dessutom anställning hos en annan arbetsgivare, såvida det gäller ett yrkesområde eller en uppgift som är jämförbar med kommunens/samkommunens uppgifter och som den anställde har väsentlig nytta av i sin nuvarande uppgift.
Enligt de nya bestämmelserna om erfarenhetstillägg beaktas deltidsarbete för erfarenhetstillägget oberoende av arbetstiden, på samma sätt som heltidsarbete.
Från den tid som berättigar till erfarenhetstillägg avdras enligt de nya bestämmelserna ingenting annat än strejk och annan otillåten frånvaro. Därmed räknas bl.a. familjeledigheter samt studie- och sjukledighet som anställning som ger rätt till erfarenhetstillägg, oberoende av om den anställde betalts lön under avbrottet eller inte.
De nya bestämmelserna om erfarenhetstillägg gäller i sin helhet för personer som anställts 1.2.2000 eller senare, också till de delar tilläggen intjänats före 1.2.2000. För dem som var anställda 31.1.2000 bestäms anställningstiden däremot enligt de gamla bestämmelserna t.o.m. 31.1.2000 och fr.o.m. 1.2.2000 (anställningstid efter 31.1.2000) enligt de nya bestämmelserna (avlöningskapitlet, § 9 mom. 2). Den tid som berättigar till erfarenhetstillägg kan avvika från den tid som berättigar till semester, eftersom övergångsbestämmelserna är olika.
I de nya bestämmelserna om erfarenhetstillägg ingår inga sådana övergångsbestämmelser som tidigare fanns bl.a. för personer som övergår i en annan arbetsgivares tjänst. Om anställningsförhållandet till kommunen/samkommunen avbryts räknas den tid som berättigar till erfarenhetstillägg i det nya anställningsförhållandet enligt de nya bestämmelserna också för anställningstid före 1.2.2000.
Årstillägg
Det årstillägg som hänför sig till övergångsbestämmelserna för reformen med erfarenhetstillägg 1995 betalas fortsättningsvis till de tjänsteinnehavare/arbetstagare som 31.12.1999 var anställda i kommunen/samkommunen och som då hade rätt till årstillägg. Årstillägget betalas till samma belopp så länge som anställningsförhållandet fortgår utan avbrott, om inte annat föranleds av ändringar i arbetstiden (§ 10, avlöningskapitlet). Efter 31.12.1999 uppstår inte längre någon rätt till årstillägg.
Semester
De semesterbestämmelser som trädde i kraft 1.4.1999 har preciserats i nya AKTA. Tillämpningsdirektiven har kompletterats med exempel och med anvisningar om verkställande av semesterbestämmelserna från 1.4.1999. Alla semesterbestämmelser ingår i bilaga 3 till detta cirkulär. På de ställen där innehållet i texten ändrats finns markeringar i marginalen.
Nya begrepp är "semesterdag" och "semestertid". Med begreppet semesterdag har man velat göra det lättare att räkna ut och ge semester. Begreppet semestertid klargör att det i den avsedda perioden förutom intjänade semesterdagar också ingår andra dagar.
Bestämmelserna om semesterns längd har ändrats, så att en anställning som 31.3 varat 6 månader ger rätt till längre semester om tiden för erfarenhetstillägg är 5 år. Denna bestämmelse tillämpas först från början av det kvalifikationsår som inleds 1.4.2000. Övriga semesterbestämmelser som nu ändrats träder i kraft 1.2.2000.
Enligt § 14 i semesterkapitlet betalas semesterpenning för varje full kvalifikationsmånad. Semesterpenning betalas också när det av de månader då anställningen börjar eller slutar bildas fulla kvalifikationsmånader, så som anges i § 10 mom. 2.
I stället för den tidigare hänvisningen till semesterlagens 9 § och 10 § 4 mom., som gäller semesterersättning, har motsvarande bestämmelser nu skrivits in som § 10 mom. 4 och 5 i det nya avtalet. Semesterersättningen bestäms ändå fortsättningsvis så som anges i de bestämmelser som trädde i kraft 1.4.1999.
Andra ändringar som gjorts i semesterbestämmelserna gäller betalning av semesterersättning (§ 12), hur semesterdagar åtgår (§ 6 mom. 3) och flyttning av semester (§ 9).
Den anställningstid som berättigar till semester motsvarar i de nya bestämmelserna anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg, så som det beskrivs ovan. För personer som anställts innan bestämmelserna träder i kraft kan den tid som berättigar till semester ändå vara en annan än den som berättigar till erfarenhetstillägg, på grund av att övergångsbestämmelserna skiljer sig från varandra.
KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET
Arbetsmarknadsdirektör Jouni Ekuri
Förhandlingschef Heikki Saipio
BILAGOR
1. Underteckningsprotokoll
2. Förteckning över ändringarna i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet
3. Ändrade bestämmelser
4. Lönesättningsbilagorna
