Suomeksi
Blogginlägg
Juho Ruskoaho
Juho Ruskoaho

Kan vi iaktta lagen om småbarnspedagogik år 2030?

Dimensioneringen inom småbarnspedagogiken vänder upp och ner på personalstrukturen senast år 2030. Iakttagandet av lagen skulle kräva näst intill omöjligt stora satsningar på utbildning av lärare och socionomer inom småbarnspedagogik. Med nuvarande antal studieplatser inom småbarnspedagogik får vi inte kvalificerad ny arbetskraft i sådan omfattning att vi kan iaktta lagen år 2030. 

Bristen på legitimerad yrkesutbildad arbetskraft inom social- och hälsovårdstjänsterna och småbarnspedagogiken är skrikande i hela landet. Efterfrågan på arbetskraft i dessa branscher ökar ytterligare på grund av striktare dimensioneringar, behörighetsvillkor och vårdgarantier. 

Förändringen i personalstrukturen inom småbarnspedagogiken har en exceptionellt lång övergångsperiod. Förordningen som träder i kraft år 2030 vänder upp och ner på personalstrukturen inom småbarnspedagogiken när två tredjedelar av personalen måste ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik och minst hälften av dem ska ha behörighet som lärare inom småbarnspedagogik. Endast för en tredjedel räcker det med behörigheten som barnskötare inom småbarnspedagogik.

På lång sikt finns det flera osäkra faktorer och kalkylerna bygger på antaganden. De barn som kommer att omfattas av småbarnspedagogik år 2030 är ju inte ens påtänkta än.

Från nuvarande situation till kommande dimensionering 

Kommunsektorns dagvårdsverksamhet hade år 2020 cirka 21 500 anställda inom yrkesklassen barnskötare inom småbarnspedagogik och 16 800 lärare inom småbarnspedagogik. Denna grupp på 38 300 anställda borde år 2030 bestå av cirka 12 800 barnskötare och 25 600 lärare inom småbarnspedagogik. 

Efter pensionsavgång fram till 2030 kommer vi fortfarande att ha nästan 3 400 barnskötare som inte längre uppfyller förordningens krav på personalstrukturen. Vi skulle behöva mer än 12 200 nya lärare inom småbarnspedagogik.

Tabell 1. Nuvarande yrkesklasser i den nya dimensioneringen (Källa: Statistikcentralen, Löner inom kommunsektorn 2020, KT:s kalkyler.)

Yrkessklas Utgångsläge (2020) Pensionsavgång  Behov år 2030 Överskott (+) / Underskott (-)
Skötare inom småbarnspedagogik 21 523 5 355 12 780   3 388
Lärare inom småbarnspedagogik 16 816 3 496 25 559 -12 239

Inom småbarnspedagogiken arbetar lärare som inte har en utbildning som fyller förordningens krav. I uppgifter om examina finns de högsta eller senast avlagda examina, men det kan finnas brister i uppgifterna.

För kalkylerna och tabell 2 är antagandet att alla med en examen på en viss nivå har behörighet att arbeta som lärare inom småbarnspedagogik. Enligt beräkningen skulle 15,7 procent, det vill säga 2 650 av lärarna inom småbarnspedagogiken vara obehöriga. För att uppfylla dimensioneringen borde dessa ersättas med behöriga lärare.

Andelen socionomer är 36 procent bland dem som enligt antagandet är behöriga. Det är möjligt att socionomexamen är mer populär i nuläget och det kanske utbildas färre socionomer i framtiden om examen inte ger behörighet att arbeta som lärare inom småbarnspedagogik.

Antalet sökande till socionomutbildningen inom småbarnspedagogik har redan minskat så kalkylens antagande kanske överskattar behovet av tilläggsutbildning för socionomernas del och underskattar behovet för lärarnas del i förhållande till dimensioneringen år 2030.

Tabell 2. Behov av tilläggsutbildning för lärare och socionomer (Källa: Statistikcentralen, Löner inom kommunsektorn 2020, KT:s kalkyler.)

 

Utgångsläge
(2020)

Personalstruktur 2030 (antagande: lärare 64 %, socionomer 36 %)

Pensionsavgångar

Underskott

Lärare inom småbarnspedagogik

9 049 (7 690 behöriga, 1 549 förmodat behöriga enligt antagandet)

16 313

2 869

10 133

Socionomer

5 129

9 246

271

4 388

Lärare och socionomer som saknar behörighet

2 638

0

356

0

Sammanlagt

16 816

25 559

3 496

14 521

Brist på arbetskraft och den privata sektorns behov

För att göra den nuvarande personalen behörig enligt dimensioneringen inom kommunsektorn skulle det med andra ord krävas mer än 14 500 nya examina inom området. Enligt Aula Research utredning fanns det i oktober 2020 sammanlagt 4 006 lediga platser som lärare inom småbarnspedagogiken. Även om man från den summan drar av antalet obehöriga kommer behovet av tilläggsutbildning bara inom kommunsektorn att stiga till 15 889 examina.

Andelen barn inom småbarnspedagogik i den privata sektorn är ca 18 procent, av vilket en liten del är privat familjedagvård, som inte berörs av dimensioneringen.  I kommunsektorn hade 85,8 procent avlagt examen som lärare inom småbarnspedagogik, så om vi beaktar också den privata sektorn ökar utbildningsbehovet till 18 519 personer.

De som utexamineras arbetar inte alla samtidigt. Under sin karriär kan de arbeta med annat eller vara till exempel föräldralediga. Om sysselsättningsgraden bland de nyutexaminerade skulle vara 90 % inom yrket skulle vi behöva utbilda sammanlagt 20 577 yrkeskunniga inom branschen åren 2020–2030. Av dessa borde14 359 vara lärare och 6 218 socionomer enligt antagandet.

Vi borde med andra ord inom tio år utbilda betydligt fler nya yrkesutbildade personer än vi har lärare inom hela branschen idag! 

Branschbyte ingen räddning, den ökade utbildningen otillräcklig

En del av lärarna inom småbarnspedagogiken fungerar som vikarier i den grundläggande utbildningen, som har brist på lärare. Enligt bedömning finns det omkring 1 500–2 000 lärare inom småbarnspedagogik i andra yrken. Om man utesluter dem som arbetar som grundskollärare återstår 600 lärare inom småbarnspedagogik som arbetar med annat. 

Många har säkert nytta av sin pedagogiska kompetens i sina nya uppgifter. Endast få sysslar med uppgifter som inte alls motsvarar utbildningen och det finns inga uppgifter om deras intresse att återvända till branschen. Det vore orealistiskt att anta att alla önskar återvända. I förhållande till behovet av 20 000 nyutexaminerade är det en ganska obetydlig fråga, omkring 5 procent.

År 2016 fanns det 520 nybörjarplatser vid utbildningen till lärare inom småbarnspedagogik, år 2020 fanns det 989. Siffran omfattar också tilläggsutbildning, flerformsutbildning och engelskspråkig utbildning. År 2022 kommer antalet nybörjarplatser att ökas till 1 350.

Under 2020-talet borde minst ca 1 350 lärare inom småbarnspedagogik utexamineras varje år. Antalet kommer under perioden 2020–2024 att vara rentav 500 för lite per år. Därför skulle vi behöva 1 850 nybörjarplatser för dem som utexamineras under åren 2025–2029 bara för att kompensera för den brist som redan uppstått. Därtill måste man inse det orealistiska i att alla faktiskt utexamineras. 

Uppföljningen och utvärderingen måste förbättras

Vi borde vara bättre på att följa upp genomförandet och prognostisera följderna av lagprojekt som ökar efterfrågan på arbetskraft såsom behörighetsvillkor, personaldimensioneringar och vårdgarantier. Det att något skrivs i en lag ändrar ingenting, förändringar kräver åtgärder. 

De framlagda kalkylerna visar att vi med nuvarande utbildningstakt inte kommer att ha tillräckligt med kvalificerad arbetskraft för att uppfylla lagens krav år 2030. Dessutom måste de föreslagna åtstramningarna i dimensioneringarna slopas. En ändring från genomsnittliga till gruppvisa minimidimensioneringar är inte möjlig. Det skulle kräva en betydande förbättring i tillgången på vikarier, men det råder brist på sådana redan nu.

De politiska målen med ökade födelsetal och större antal barn som deltar i småbarnspedagogiken ökar ytterligare personalbehovet inom småbarnspedagogiken. 

Övergångsperioden för omstrukturering av personalen enligt förordningens krav är lång och kraven har varit kända redan länge, trots det har insatserna varit svaga.  Kalkylen pekar på en hel del väsentliga frågor: Måste den nuvarande personalen göras okvalificerad för sitt jobb genom en ändring av behörighetsvillkoren i en bransch med brist på arbetskraft? Hur många måste vi utbilda till lärare inom småbarnspedagogik i förhållande till det samhällsekonomiska behovet av kvalificerad arbetskraft i andra branscher? Behöver daghemmen mer personal som ägnar flera timmar per vecka åt annat (planering och samtal med föräldrar) än barnen? Behöver barn över 3 år samma personaldimensioneringar som barn under 3 års ålder? Ska vi vidta de lagstadgade åtgärderna eller ska vi ändra på lagen? Borde vi förlänga övergångsperioden?

Bloggen kan kommenteras cirka en månad efter publiceringsdatum. 

 

Juho Ruskoaho

Juho Ruskoaho

Juho Ruskoaho arbetar som arbetsmarknadsutredare inom KT. Han ansvarar särskilt för beräkningarna i anslutning till läkaravtalet.

Mer från denna bloggare