Finansministeriets AI-budskap är motsägelsefullt: Är syftet att spara pengar eller att förbättra tjänsterna?

Artificiell intelligens kan öka produktiviteten inom de offentliga tjänsterna och frigöra tid för det arbete som är viktigast. Finansministeriets tjänsteinlägg, som publicerades den 7 oktober, ger dock inget svar på om det främst är bättre tjänster eller personalbesparingar man vill uppnå med användningen av AI.

Finansministeriet har publicerat ett tjänsteinlägg som bland annat behandlar den artificiella intelligensens inverkan på kommun- och välfärdssektorn. Helheten innehåller många förslag till ändringar inom den offentliga ekonomin och de offentliga tjänsterna, som om de genomförs skulle påverka kommunerna och välfärdsområdena. Många av förslagen är också i linje med KT:s egna mål.

I KT:s mål för regeringsprogrammet, som publicerades i maj, har vi föreslagit ett nationellt AI-program för att stödja ibruktagande av artificiell intelligens. Att utveckla AI-lösningar på egen hand är för långsamt och dyrt för många organisationer. Därför behövs stöd och samarbete för att påskynda utvecklingen.

I sitt tjänsteinlägg betonar Finansministeriet de möjligheter som artificiell intelligens medför. Produktiviteten inom de offentliga tjänsterna kan inte förbättras enbart genom sparåtgärder, utan det krävs målmedvetna reformer. Artificiell intelligens och digitalisering ger kommuner och välfärdsområden möjlighet att frigöra personalens tid från administrativa uppgifter till de tjänster som är viktiga för invånarna.

I tjänsteinlägget framförs dock samtidigt att pensioneringar skulle göra det möjligt att spara utan att säga upp anställda. Under de kommande tio åren går 185 000 löntagare inom kommun- och välfärdssektorn i pension. Av tjänsteinlägget kan man få intrycket av att deras arbete i mycket stor utsträckning kunde ersättas med artificiell intelligens. I sammanfattningen ges dock en bild av att AI frigör tid för personalen att göra egentligt patientarbete. Budskapet är motsägelsefullt.  

KT delar Finansministeriets uppfattning om att artificiell intelligens kan hjälpa kommun- och välfärdssektorn att svara på de utmaningar som befolkningens åldrande och förändringarna i servicebehovet medför. Det är dock viktigt att komma ihåg att den överväldigande majoriteten av de anställda inom sektorn arbetar direkt med tjänsterna, till exempel som lärare, vårdanställda och läkare. Det administrativa arbetet utgör en liten del av uppgifterna inom sektorn.

Offentlig förvaltning är därför ett föråldrat begrepp när man ska beskriva kommun- och välfärdssektorn, som producerar vardagsservice för hela samhället. Den egentliga förvaltningen har arbetsgivarna redan i åratal systematiskt gjort tunnare.

Finansieringen och uppgifterna måste vara i balans

I sitt tjänsteinlägg tar tjänstemännen vid Finansministeriet också ställning till bland annat kommunernas antal och uppgifter samt finansieringsmodellen för välfärdsområdena. Det är fråga om tjänstemännens samlade synpunkter. Nästa regering fattar sedan beslut om eventuella åtgärder i sitt program.

KT har i sina egna mål för regeringsprogrammet ansett det vara viktigt att kommunernas skyldigheter ses över, om finansieringsbasen ändras. Framför allt anser KT att de normer som reglerar kommunernas och välfärdsområdenas verksamhet måste luckras upp. Då kan de lokala beslutsfattarna bättre tillgodose servicebehoven och rikta resurserna till de mest verkningsfulla tjänsterna.

Finansieringsmodellen för välfärdsområdena bör utvecklas så att bestämningen av finansieringen är mer transparent och variationerna på grund av efterhandsjusteringen minskar. Det är viktigt att ytterligare öka incitamenten för att förbättra produktiviteten, förnya verksamhetsformerna och införa bästa praxis. Välfärdsområdena är, liksom kommunerna, självstyrande aktörer. De ansvarar själva också för sina skyldigheter som arbetsgivare. 

Statens uppgift är att se till att finansieringen och verksamhetsförutsättningarna är på en sådan nivå att såväl kommunerna som välfärdsområdena framgångsrikt kan sköta sina lagstadgade uppgifter.

Tillgången till kompetent arbetskraft måste verkligen tryggas

KT delar också tjänstemännens oro över tillgången till kompetent arbetskraft. Kommunernas och välfärdsområdenas möjligheter att trygga tjänsterna är beroende av att arbetslivets behov beaktas i utbildningspolitiken, sysselsättningsåtgärderna och lösningarna för arbetskraftsinvandring. När besluten om utbildningsplatser fattas måste man beakta de sektorer som lider av brist på arbetskraft. Det avskaffade vuxenutbildningsstödet måste ersättas med en fungerande modell för kontinuerlig kompetensutveckling.

Också beredskapen och cybersäkerheten kommer att få en allt större betydelse under de kommande åren. Kommunerna och välfärdsområdena har en kritisk roll i tryggandet av samhällets funktionsförmåga.

Vi väntar med intresse på mer detaljerade inlägg och analyser från Finansministeriet och andra ministerier under hösten. Det sparmål på 8–11 miljarder som skuldbromsen medför är så stort att det oundvikligen också påverkar kommun- och välfärdssektorn. En anpassning av den här storleken innebär att vi också behöver ta hjälp av artificiell intelligens. Det är dock viktigt att se till att det finns tillräckliga resurser och kompetent personal för att kommunerna och välfärdsområdena ska kunna tillhandahålla de tjänster som är viktiga för välfärdssamhället.

• Bekanta dig med KT:s mål för regeringsprogrammet >