VÄLKA 2025–2028, nivålönebestämmelser

§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.5.2025–29.2.2028. Efter 29.2.2028 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut. 

Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda. 

§ 2 Avtalshöjningar år 2025

mom. 1 Allmän förhöjning 1.10.2025

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.10.2025 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 53 euro, dock minst 2,5 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet höjs med 2,5 procent.

I deltidsarbete är förhöjningen av den uppgiftsrelaterade lönen lägre i samma proportion som den anställdas arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet höjs 1.10.2025 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Lönepunkterna

De förhöjda grundlönerna för lönepunkterna i lönebilagorna framgår av lönebilagorna 1–3.

§ 3 Senareläggning av potten på 1,0 % i juni till 1.11.2025

I samband med avtalsuppgörelsen 2022–2025 kom parterna överens om en lokal pott på 1,0 % 1.6.2025 i VÄLKA. Potten är avsedd för lönesamordning och utveckling av lönesättningen i samband med införandet av det nya lönesystemet.

Till skillnad från vad som tidigare avtalats betalas den lokala potten på 1,0 % 1.11.2025.

Till de anställda som omfattas av VÄLKA betalas dessutom ett engångsarvode på 76 euro. Engångsarvodet betalas i samband med lönebetalningen för augusti 2025 till de arbetstagare och tjänsteinnehavare som haft en oavbruten anställning under perioden 2.6.2025–30.6.2025. För deltidsanställda betalas arvodet i proportion till deltidsarbetstiden. Som deltidsprocent används den deltidsprocent som gäller 30.6.2025.

§ 4 Avtalshöjningar år 2026  

mom. 1 Allmän förhöjning 1.8.2026  

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas nivålöner och därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2026 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,27 procent. Nivåtilläggen enligt § 11–12 i lönekapitlet och de individuella tilläggen enligt § 13 i lönekapitlet höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.  

Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet höjs 1.8.2026 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Lönegrupper

Nivålönerna för lönegrupperna i lönebilagorna 1–3 höjs 1.8.2026 i enlighet med den allmänna förhöjningen

mom. 3 Lokal justeringspott 1.10.2026  

Den lokala justeringspotten är 0,2 procent av lönesumman inom det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

mom. 4 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.10.2026

Den lokala justeringspotten har fastställts i löneutvecklingsprogrammet för åren 2026–2028. 

Närmare information finns i programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028.

§ 5 Avtalshöjningar år 2027 

mom. 1 Allmän förhöjning 1.4.2027  

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas nivålöner och därmed jämförbara månadslöner höjs 1.4.2027 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,0 procent. Nivåtilläggen enligt § 11–12 i lönekapitlet och de individuella tilläggen enligt § 13 i lönekapitlet höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.  

Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet höjs 1.4.2027 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Lönegrupper

Nivålönerna för lönegrupperna i lönebilagorna 1–3 höjs 1.4.2027 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 3  Lokal justeringspott 1.4.2027  

Den lokala justeringspotten är 0,4 procent av lönesumman inom det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

mom. 4 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.4.2027

Den lokala justeringspotten har fastställts i löneutvecklingsprogrammet för åren 2026–2028. 
Närmare information finns i programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028.

mom. 5 Stupstock för avtalshöjningarna 2027

År 2027 är de avtalshöjningar som anges i mom. 1–3 sammanlagt 2,4 %. Om kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin (Industrifacket rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf) sägs upp inför det tredje året och avtalshöjningarna för avtalets sista år ändras, följer avtalshöjningarna i dessa moment dock förhöjningarna i det nya kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin i samma förhållande.

§ 6 Avtalshöjningar år 2028
mom. 1 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.2.2028

Den lokala justeringspotten har fastställts i löneutvecklingsprogrammet för åren 2026–2028. Närmare information finns i programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028.

§ 7 Förfaranden med de lokala justeringspotterna 

 mom. 1 Fördelning av de lokala justeringspotterna  

När de lokala justeringspotterna fördelas är syftet först och främst att trygga tillgången på personal, rätta till lokala missförhållanden i lönerna samt stödja resultat- och produktivitetsfrämjande omorganiseringar av verksamheten och arbetsuppgifterna. Samtidigt gäller det att se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra anställda utanför lönegrupperna står i rätt proportion till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper.  

Arbetsgivaren bör fästa vikt vid att de lokala justeringspotterna fördelas så jämlikt som möjligt mellan de olika lönebilagorna med beaktande av bilagornas lönesummor. Befattningar som står utanför lönesättningen/lönegrupperna betraktas då som en egen grupp. Det är också möjligt att räkna arbetsgivarens representanter enligt § 17 / § 19 i lönekapitlet till denna grupp när förhöjningarna fördelas.

De lokala justeringspotterna används för höjning av uppgiftsrelaterade löner, nivålöner och tillsvidare gällande nivåtillägg och/eller för betalning av individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.  

mom. 2 Beräkning av de lokala justeringspotterna  

De lokala justeringspotterna beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av detta avtal, om inte något annat anges nedan.

mom. 3 Användning av och förhandlingar om de lokala justeringspotterna

Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av de lokala justeringspotterna. Förhandlingarna inleds i god tid innan potten träder i kraft. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. I början av förhandlingarna ska arbetsgivaren ge förhandlarna den information som behövs, såsom lönesummans storlek, antalet anställda och beräkningsgrunderna för justeringspotten. Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.

mom. 4 Utredning om justeringspotterna

Arbetsgivaren ska utan oskäligt dröjsmål ge huvudavtalsorganisationernas representanter en skriftlig utredning om hur justeringspotterna fördelats. Av utredningen ska framgå den fördelade pottens storlek i euro åtminstone enligt lönebilaga. Av utredningen ska också framgå hur justeringspotten fördelas samt vilken kostnadseffekt justeringspotterna har. Utredningen ska också innehålla separata uppgifter om olika lokala justeringspotter.

§ 8 VÄLKA Bilaga 7 Teknisk personal
mom. 1 

Allmänna förhöjningar för personalen i bilaga 7, se § 2 och 4–5.

mom. 2 Lönegrupper

De uppgiftsrelaterade minimilönerna i bilaga 7 höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 3 Lokala justeringspotter

De lokala justeringspotterna för tekniska sektorn i bilaga 7 beräknas på lönesumman för personalen i bilaga 7. Lönesumman för personalen i bilaga 7 dras av från lönesumman för de lokala potterna enligt § 2 och 4–5. De lokala potterna är lika stora som för övriga anställda inom VÄLKA.  

§ 9 Ersättningar för resekostnader  

Utöver vad som särskilt bestäms i bilaga 6 justeras ersättningarna för resekostnader under avtalsperioden i tillämpliga delar enligt Skatteförvaltningens beslut om justeringar av resekostnadsersättningar.  

§ 10 Medlemsavgifter till fackföreningar  

Vid inkasseringen av medlemsavgifter för fackanslutna anställda följs anvisningarna från 1.5.2022 (KT:s cirkulär 4/2022).

§ 11 Fortlöpande förhandlingar  

Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp. 

§ 12 Arbetsgrupper under avtalsperioden  

Följande arbetsgrupper tillsätts för avtalsperioden:

Arbetsgrupp för lönesystemet

Arbetsgruppen fortsätter de förhandlingar som inleddes under den föregående avtalsperioden om ett nytt nivålönesystem som ersätter det nuvarande arbetsvärderingssystemet. Vid behov kan också simulering och pilotförsök användas när modellen utvecklas. Efter ikraftträdandet är arbetsgruppens primära uppgift att följa och styra införandet av nivålönesystemet och vid behov bedöma behovet av att utveckla systemet. Förhandlingar kan också föras om andra delar av lönesystemet (t.ex. individuellt tillägg, arbetserfarenhetstillägg, resultatbonus).

Arbetstidsgrupp

Arbetsgruppen har i uppgift att bedöma behovet av att se över arbetstidsbestämmelserna i VÄLKA och lägga fram förslag till nödvändiga avtalsändringar. Målet med bedömningen är att utveckla arbetstidsbestämmelserna så att de stöder verksamheterna och servicen inom tillämpningsområdet samt personalens hälsa, välbefinnande i arbetet och resultat. Målet är att avtalsbestämmelserna ska utvecklas så att man med hjälp av dem kan minska alltför stor belastning som hänför sig till resande utanför arbetstiden.

Arbetsgruppen kan genom simuleringar och pilottest ta fram olika arbetstidsmodeller och arbetstidsbestämmelser.

Arbetsgrupp som har i uppgift att bedöma och utveckla avtalsbestämmelserna så att det blir lättare för anställda att stanna kvar i arbetslivet och återgå till arbetet

Arbetsgruppen ska i synnerhet gå igenom bestämmelserna om partiell sjukdagpenning och utreda hur man kan stödja, främja och möjliggöra återgången till arbetet efter längre sjukfrånvaroperioder. Fokus läggs åtminstone på avtalsbestämmelserna om lön och rätten till semester. Arbetsgruppen granskar också olika modeller för ersättande arbete och bedömer om en modell för ersättande arbete ska införas i tjänste- och arbetskollektivavtalen.

Arbetsgrupp som granskar personalrepresentanternas ställning

Arbetsgruppen har i uppgift att bedöma utvecklings- och ändringsbehoven i kollektivavtalsbestämmelser som gäller personalrepresentanternas ställning. Arbetsgruppen ska granska och bedöma personalrepresentanternas ställning. Vid bedömningen beaktas ändringsbehoven i tillhandahållandet av tjänster och avtalsstrukturen.

Som en del av arbetsgruppens arbete görs också en representationsutredning och andra utredningar som behövs för arbetsgruppens arbete. Fokus läggs på bestämmelserna om fackombud inom kommun- och välfärdssektorn samt bestämmelserna om uppsägningsskydd för och ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig, avtalet om arbetarskyddssamarbete och avtalet om tidsanvändning för en arbetarskyddsfullmäktig.

§ 13 Betalning av justerade löner  

a) De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader efter att justeringarna trätt i kraft. Om stora arbetsgivare inte kan iaktta dessa tidsfrister, betalas de justerade lönerna, arvodena och tilläggen senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft.

b) Retroaktiva förhöjningar betalas senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft och hos stora arbetsgivare senast inom fyra månader efter att justeringarna trätt i kraft.

De justerade lönerna, arvodena eller tilläggen har betalats i tid när förhöjningarna betalas på den anställdas normala lönebetalningsdag.

Tillämpningsanvisning

Exempel 1

Tidpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på den anställdas normala lönebetalningsdag i december 2025.

I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i januari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas. 

Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt.

Exempel 2 stora arbetsgivare

Tidpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på den anställdas normala lönebetalningsdag i januari 2026.

I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i februari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas. 

Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt.

c) Arbetstidsersättningarna betalas på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den kalendervecka som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten av förhöjningen betalas från början av kalenderveckan, om förhöjningstidpunkten är den första dagen i kalenderveckan.

d) I periodarbete betalas arbetstidsersättningarna på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den arbetsperiod som följer efter förhöjningstidpunkten. Förhöjningens effekt på arbetstidsersättningarna betalas från början av arbetsperioden, om arbetsperioden innehåller fler kalenderdagar med förhöjning enligt avtalsändringarna.

Helsingfors, den 5 maj 2025

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS 
UTBILDADE FOSU RF

OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SOTE RF

§ 1 Tillämpningsområde

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas på välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas

1. tjänsteinnehavare och
2. månadsavlönade arbetstagare

om inget annat har bestämts i detta tjänste- och arbetskollektivavtal, arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet), läkaravtalet (LÄKTA) eller något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal och om inget annat heller följer av ett löneavtal som slutits med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s samtycke.

Helsingfors stad iakttar kollektivavtalen för både kommun- och välfärdssektorn. Välfärdssammanslutningarna (t.ex. HUS-sammanslutningen) iakttar endast kollektivavtalen för välfärdssektorn.

Tillämpningsanvisning

Detta avtal gäller inte personer som deltar i arbetsprövning eller arbetsträning eller personer som annars på grund av sin ställning inte kan anses vara arbetstagare.

§ 2 Avtalets förhållande till tidigare anställningsvillkor

mom. 1 

Om inget annat följer av detta eller något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal eller av ett sådant löneavtal med en tjänsteinnehavare vilket i ett enskilt fall ingåtts med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s samtycke, kvarstår tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas anställningsvillkor i den form som de vid utgången av föregående avtal skulle iakttas enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Arbetstagare
mom. 2 

Om anställningsvillkoren för en arbetstagare som vid det föregående avtalets upphörande var anställd hos välfärdsområdet/välfärdssammanslutningen varit bättre än anställningsvillkoren i detta avtal, bibehålls de tidigare villkoren och den lönenivå dessa medförde som de var vid nämnda tidpunkt enligt arbetstagarens arbetsavtal eller ett sådant beslut av den behöriga myndigheten som vunnit eller senare vinner laga kraft, såvida dessa tidigare villkor inte har försämrats genom ett sådant lokalt avtal som avses i § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn eller genom ett riksomfattande kollektivavtal.

§ 3 Arbetsfred

Tjänsteinnehavare
mom. 1 

Den som är bunden av detta avtal får inte under den tid avtalet gäller vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk som baserar sig på avtalet eller för att ändra det gällande avtalet eller för att få till stånd ett nytt avtal.

Tjänsteinnehavare
mom. 2 

En förening som är bunden av detta avtal är skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som omfattas av avtalet inte bryter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller överträder bestämmelserna i avtalet. Denna skyldighet innebär också att föreningen inte får stödja eller främja förbjudna stridsåtgärder eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få dem att upphöra.

Arbetstagare
mom. 3 

Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lag (hänvisningsbestämmelse).

§ 4 Lokala avtal 

mom. 1 

Detta avtal tillämpas inte till de delar man har avvikit från dess bestämmelser genom sådana lokala avtal som avses i § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn. Nivålönesystemet är förpliktande. Genom ett lokalt avtal får man inte avtala om en lägre nivålön än den nationella nivålön som minst ska betalas enligt detta avtal eller avvika från detta avtals bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjukfrånvaro-, graviditetsledighets- eller föräldraledighetsförmåner. Om en inrättning eller verksamhetsenhet, vars huvudman är ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, staten eller en privat sammanslutning, överförs till en annan huvudman som är ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från semesterbestämmelserna i detta avtal.

Tillämpningsanvsning

Bestämmelserna i VÄLKA kap. II § 7–13 är förpliktande och man kan inte avvika från dem genom lokala avtal. I det lokala genomförandet ingår ändå prövning (t.ex. kan lokala nivåbeskrivningar ersätta uppgiftsbeskrivningar). Också nivåtilläggen enligt § 13 är prövningsbaserade.

Enligt § 12 mom. 1 i huvudavtalet iakttas inte huvudavtalets bestämmelser om avvikande avtal, om man i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal genom egna särskilda bestämmelser har kommit överens om lokala avtal. I så fall tillämpas de särskilda bestämmelserna i det riksomfattande kollektivavtalet. En sådan särskild bestämmelse finns bl.a. i arbetstidskapitlet i detta avtal, § 3 (arbetstidsarrangemang). Också i dessa fall tillämpas bestämmelserna i § 12 mom. 2–4 i huvudavtalet, om inte något annat bestäms särskilt i till exempel § 3 i arbetstidskapitlet.

I avvikelse från det som sägs ovan är det dock möjligt att ingå ett lokalt kollektivavtal om att måltider under arbetstid och deltagande i utbildning enligt arbetstidskapitlet räknas som arbetstid. Det är också möjligt att ingå ett lokalt kollektivavtal som avviker från § 4 mom. 2 punkt 5 (av läkare föreskrivna undersökningar) till den anställdas fördel.

Se huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn samt tjänste- och arbetskollektivavtalet om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet (8.6.2022).

mom. 2 Slopat

Protokollsanteckning (§ 4)

Lokala avtal behöver inte sägas upp eller omförhandlas på grund av bytet av kollektivavtal då VÄLKA träder i kraft 1.3.2023.

§ 5 Arbetsgivarens allmänna rättigheter

Arbetstagare

Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda arbetstagare och att leda och övervaka arbetet.

§ 6 Tidpunkten då ett arbetsavtalsförhållande och medföljande rättigheter börjar

Arbetstagare
mom. 1 

Ett arbetsavtalsförhållande och de rättigheter som det medför börjar den dag då arbetstagaren de facto börjar arbeta.

Arbetstagare
mom. 2 

Om en arbetstagare enligt arbetsavtalet har anställts från och med den första dagen i kalendermånaden och denna dag är en sådan helg- eller högtidsdag eller annan dag som i regel inte är en arbetsdag, gäller arbetstagarens rättigheter från månadens början, om arbetstagaren har börjat arbeta på den första ordinarie arbetsdagen efter de nämnda dagarna och dessa dagar inte ingick i den föregående arbetstagarens arbetsavtalsförhållande.

Tillämpningsanvisning

Ett arbetsavtal ska i regel göras upp skriftligt eller i elektronisk form och så detaljerat att alla faktorer som inverkar på anställningsvillkoren framgår. Ett arbetsavtal kan ingås muntligt när det finns grundad anledning till detta, till exempel om arbetsavtalet är kortvarigt.

§ 7 Tjänsteutövning

Tjänsteinnehavare

Efter att ha inlett sin tjänsteutövning anses en tjänsteinnehavare vara i tjänsteutövning under alla dygn tills anställningen upphör, med undantag av den tid då tjänsteinnehavaren har semester eller tjänstledigt eller är avhållen från sin tjänst eller då tjänsteutövningen av någon annan anledning anses vara avbruten.

§ 8 Anställningen fortsätter utan avbrott

Anställningen anses inte ha avbrutits, om en tjänsteinnehavare inom samma välfärdsområde eller välfärdssammanslutning utan en enda mellandag övergår från ett tjänsteförhållande till ett annat, eller en arbetstagare med stöd av ett nytt arbetsavtal övergår till en annan uppgift eller en tjänsteinnehavare övergår till ett arbetsavtalsförhållande eller en arbetstagare till ett tjänsteförhållande.

§ 9 Uppvisande av läkarintyg

Arbetstagare

En arbetstagare som tillträder en anställning eller övergår till en annan uppgift ska på begäran visa upp ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Övergången till en annan uppgift inhiberas om arbetstagaren inte visar upp intyget inom utsatt tid.

Tillämpningsanvisning

Arbetstagaren ska informeras om skyldigheten att visa upp ett läkarintyg när arbetsavtalet ingås och vid övergång till en annan uppgift. Om arbetstagaren inte visar upp ett godtagbart läkarintyg eller om läkarintyget visar att arbetstagaren på grund av sitt hälsotillstånd inte är lämpad för arbetet, kan arbetsavtalsförhållandet avslutas om förutsättningarna för hävning under prövotid, uppsägning eller hävning enligt arbetsavtalslagen uppfylls (hänvisningsbestämmelse). Skyldigheten att visa upp läkarintyg gäller inte sådana fall då arbetsgivaren ensidigt bestämmer att arbetstagaren ska övergå till en annan uppgift.

§ 10 Arbetstagarens uppgifter

Arbetstagare
mom. 1 

Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbetstagarens uppgifter genom ett arbetsavtal, men arbetstagaren är skyldig att vid behov tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet. En tillfällig omplacering får vara högst åtta veckor åt gången.

Arbetstagare
mom. 2 

En arbetstagare får inte utan sitt samtycke omplaceras varaktigt i uppgifter som väsentligt avviker från de arbetsavtalsenliga uppgifterna, om inte arbetsgivaren samtidigt kan åberopa en uppsägningsgrund.

Tillämpningsanvisning

En omplacering som varar över åtta veckor förutsätter att arbetstagaren samtycker till omplaceringen eller att arbetsgivaren kan åberopa en uppsägningsgrund.

En tjänsteinnehavares uppgifter och andra skyldigheter följer gällande lagstiftning och bestämmelser. Sådana bestämmelser kan ingå i till exempel förvaltningsstadgan.

§ 1 De anställdas rätt till lön

mom. 1

Den som anställts av ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning har rätt att få lön från och med den dag då han eller hon inlett sin tjänsteutövning eller börjat sköta sina arbetsuppgifter.

Tillämpningsanvisning

Begreppet tjänsteutövning definieras i § 7 i den allmänna delen i VÄLKA. Om tjänsteutövningen eller arbetet ännu inte har inletts (den anställda har inte hunnit arbeta en enda dag t.ex. på grund av sjukdom eller graviditet), får den anställda inga löneförmåner. Arbetsgivaren beslutar när en tjänsteinnehavares tjänsteutövning inleds.

Exempel

En tjänsteinnehavare är visstidsanställd t.o.m. 31.3. Personen har valts till ett tillsvidare gällande tjänsteförhållande i samma välfärdsområde och tjänsteutövningen har fastslagits att börja 1.4. Om tjänsteinnehavaren är arbetsoförmögen 1.4 betalas sjuklön.

mom. 2

Om det har bestämts att tjänsteutövningen för en tjänsteinnehavare börjar den första dagen i en månad, och den dagen inte är en ordinarie arbetsdag, anses rätten till löneförmåner ha börjat vid ingången av månaden. Förutsättningen är ändå att den som valts till tjänsten har inlett sin tjänsteutövning den första ordinarie arbetsdagen efter ovan nämnda dag och att den tjänsteinnehavare som tidigare skött tjänsten inte längre var i tjänsteutövning vid denna tidpunkt. Det som sägs ovan gäller också en arbetstagare vars anställning enligt arbetsavtalet börjat den första dagen i en månad och dagarna i fråga inte ingick i den tidigare arbetstagarens arbetsavtalsförhållande.

mom. 3

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utan giltig orsak uteblivit från sitt arbete, betalas ingen lön för denna tid.

mom. 4

Om inte något annat följer av detta avtal gäller följande:

1. När en anställning upphör betalas lön ända till den dag då anställningen upphör, denna dag medräknad.
2. Om anställningen upphör på grund av att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren dött, betalas lön ända till dödsdagen. Månadslön som eventuellt betalats i förskott för den återstående delen av månaden återkrävs inte.

§ 2 Grundläggande lönebegrepp

I förteckningen nedan beskrivs de viktigaste grundläggande lönebegreppen i korthet. De egentliga avtalsbestämmelserna finns i de paragrafer som förteckningen hänvisar till.

Lönesystemet

Lönesystemet består av nivålön och nivåtillägg, individuella tillägg, arbetserfarenhetstillägg och resultatbonus. Dessutom kan arbetsgivaren betala engångsarvoden och andra tillägg, ersättningar och arvoden som anges särskilt i detta avtal. Se § 6.

Minimilön

Minimilönen per månad för ordinarie arbetstid inklusive naturaförmåner för en heltidsarbetande och fullt arbetsför person som fyllt 17 år. Se § 3.Minimilönen per månad för ordinarie arbetstid inklusive naturaförmåner för en heltidsarbetande och fullt arbetsför person som fyllt 17 år. Av bestämmelsen framgår de situationer där man på de grunder som anges i bestämmelsen kan betala en nivålön som ligger under nivå A. Se § 3.

Deltidslön

I deltidsarbete är lönen lägre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full arbetstid. Se § 4.

Ordinarie lön

Till den ordinarie lönen hör bland annat nivålön, nivåtillägg, individuellt tillägg och arbetserfarenhetstillägg. Begreppet ordinarie lön behövs för beräkning av bland annat timlön, dagslön, semesterlön och sjuklön. Se § 5.

Lönegrupp

Lönegrupperna har beskrivits i lönebilagorna 1–3. Befattningen placeras i en lämplig lönegrupp i lönebilagan och där på rätt nivå enligt kunnande och ansvar (t.ex. H1ASI3A1). Om det inte finns någon lämplig lönegrupp, står befattningen utanför lönegrupperna. Se § 7 och 10.

Beskrivning av lönegruppen

I början av varje lönegrupp finns beskrivningar av uppgifternas innehåll, som kan användas för att identifiera de uppgifter hör till lönegruppen i fråga. I beskrivningen av lönegruppen anges den huvudsakliga uppgiften.

Nivålön

Nivålönen är den lön som betalas för en befattning. Grunden för bestämningen av nivålönen är i första hand det kunnande och ansvar som förutsätts i arbetet. Se § 8–9.

Nivålönen utgör en del av den ordinarie lönen. Se § 5.

Kunnande och ansvar

Nivålönen bestäms enligt det kunnande och ansvar som förutsätts i arbetet. Som en del av helheten bedöms också vilken nivå av självständigt omdöme arbetet förutsätter. Kunnande och ansvar beskriver de kunskaper och färdigheter som krävs samt t.ex. olika slags individ-, lednings- eller chefsansvar. Varje lönegrupp innehåller nivåkriterier för kunnande och ansvar. Se § 8.

Nivåkriterier för kunnande och ansvar i VÄLKA

Individuellt tillägg betalas på basis av yrkesskicklighet, arbetsprestationer och andra eventuella lokalt fastslagna kriterier. Se § 11.Nivåkriterierna i VÄLKA beskriver de viktigaste faktorerna som skiljer åt nivåerna i en lönegrupp. Nivåkriterierna i VÄLKA är förpliktande. Se § 8.

Lokala nivåkriterier för kunnande och ansvar

Utöver nivåkriterierna i VÄLKA kan man lokalt fastställa lokala nivåkriterier. Se § 8.

Lokal nivåbeskrivning

Av den lokala nivåbeskrivningen framgår hur och enligt vilka kriterier befattningarna i en lönegrupp har placerats på respektive nivå av kunnande och ansvar. I den lokala nivåbeskrivningen beaktas nivåkriterierna i VÄLKA och eventuella lokala nivåkriterier. Se § 8.

Nivåtillägg

Nivåtillägg betalas för separata, på förhand fastställda extra uppgifter eller ansvar som inte har beaktats i nivåkriterierna och när nivålönen bestämts. Nivåtillägget anges i euro. Nivåtillägg kan användas både i befattningar som hör till en lönegrupp och befattningar som står utanför lönegrupperna.

Uppgifter och ansvar som berättigar till nivåtillägg har fastställts i VÄLKA och i de lokala lönesystemen. Se § 12–13

Uppgiftsbeskrivning

Uppgiftsbeskrivningen anger de viktigaste uppgiftshelheterna i en befattning. Uppgiftsbeskrivningar behövs framför allt för befattningar som står utanför lönegrupperna. Se § 8.

Individuellt tillägg

Individuellt tillägg betalas på basis av yrkesskicklighet, arbetsprestationer och andra eventuella lokalt fastslagna kriterier. Se § 14.

Utvärdering av arbetsprestationen

Det individuella tillägget baserar sig i regel på en utvärdering av arbetsprestationen. Se § 14.

Arbetserfarenhetstillägg

Arbetserfarenhetstillägget baserar sig på anställningstiden. Det beräknas på det sammanlagda beloppet av nivålönen och nivåtillägget. Se § 15.

Resultatbonus

Resultatbonus baserar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i verksamheten uppnåtts eller överträffats. Se § 16.

Engångsarvode

Engångsarvode kan användas för att belöna en individ eller en grupp. Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl. Se § 17.

Dagslön

Dagslönen är den ordinarie lönen dividerad med antalet dagar i kalendermånaden. Se § 22.

Timlön

Timlön kan betalas endast i de fall som anges i § 22 i lönekapitlet i VÄLKA. Timlönen är den ordinarie lönen dividerad med timlönedivisorn för arbetstidsformen. Begreppet timlön behövs för beräkning av arbetstidsersättningar. Se § 22.

§ 3 Minimilön

mom. 1

Bestämmelsen tillämpas på praktikanter och andra anställda i jämförbar ställning först när anställningen hos välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen varat i tre månader. För en heltidsarbetande och fullt arbetsför person som fyllt 17 år är minimilönen per månad för ordinarie arbetstid inklusive naturaförmåner 1 838,63 euro från 1.10.2025 och 1 880,37 euro från 1.8.2026.

Bestämmelsen tillämpas på praktikanter och andra anställda i jämförbar ställning först när anställningen hos välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen varat i tre månader.

Tillämpningsanvisning

Med praktikant avses en person som under ledning av arbetsgivaren eller arbetsgivarens representant utför praktiskt arbete i arbetsavtalsförhållande med sikte på att inhämta sådana kunskaper, färdigheter och erfarenheter som behövs i vissa uppgifter.

Praktiken kan vara

1. förhandspraktik, som syftar till att ge sådan arbetserfarenhet som praktikanten behöver för att kunna söka in till en läroanstalt
    
2. praktik som ingår i utbildning (t.ex. läroavtal)
    
3. specialiseringspraktik efter grundläggande yrkesexamen eller
    
4. arbetspraktik.

Som arbetspraktikant enligt punkt 4 betraktas bl.a. en person som inte har yrkesutbildning inom området i fråga och inte heller tidigare arbetserfarenhet, och som för att vänja sig vid arbetslivet till exempel utför arbeten som det går relativt lätt och snabbt att lära sig, för det mesta tillsammans med andra arbetstagare.

Om praktikantens uppgifter inte har motsvarande nivå av kunnande och ansvar som de som avses i lönegruppen, kan minimilön betalas under praktiken.

Om en praktikant självständigt utför uppgifter som hör till arbetet och lönegruppen i fråga, har arbetsgivaren ingen grund för att betala en lön som är lägre än den nationella nivålönen enligt nivå A i lönegruppen i VÄLKA.

Praktikanter står utanför lönegrupperna. Se § 10.

mom. 2

Minimilönen för en sommararbetare är minst 50 % av den nationella nivålön som betalas för arbetet i fråga på nivå A i lönegruppen i VÄLKA. Med sommararbetare avses skolelever, studerande eller andra unga utan yrkesexamen eller yrkeskunskap inom området, vilka anställts som sommararbetare för viss tid under semesterperioden 2.5–30.9.

Tillämpningsanvisning

Syftet med bestämmelsen är att förbättra möjligheterna att ordna sommararbeten. Bestämmelsen tillämpas inte på en studerande som inom sitt eget yrkesområde anställs som vikarie för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.
Sommararbetare står utanför lönegrupperna. Se § 10.

mom. 3 Lön under nivå A i andra situationer

Den nivå av kunnande och ansvar som tillämpas i en lönegrupp bestäms enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. I följande situationer kan den anställdas lön dock underskrida nivå A:

1. I lönegruppen har kravet på utbildning/examen uttryckts med orden ”uppgifterna förutsätter i allmänhet”, dvs. kravet är inte ovillkorligt eller krav saknas:
   En nivålön som ligger under normalnivån (A) kan användas om den anställda arbetar i begränsade arbetsuppgifter med lönesubvention eller sysselsättningsstöd.
   
   Nivålönen ska vara minst 90 procent av den lokala nivålönen på nivå A, men alltid minst motsvara den nationella nivålönen på 00-nivå.
    

2. I lönegruppen har kravet på utbildning/examen uttryckts som ovillkorligt, dvs. ”uppgifterna förutsätter”:
   
   En nivålön som ligger under normalnivån (A) kan användas i följande situationer:
   
   1.    Den anställda saknar nämnda utbildning/examen och arbetar i begränsade arbetsuppgifter med lönesubvention eller sysselsättningsstöd.
   2.    Den anställda saknar nämnda utbildning/examen och arbetar i begränsade arbetsuppgifter då processen med erkännande av examen ännu inte är klar.
   
   Nivålönen ska vara minst 90 procent av den lokala nivålönen på nivå A, men alltid minst motsvara den nationella nivålönen på 00-nivå.

   ---

   Tillämpningsanvisning

   Detta moment gäller inte s.k. kombinationsbefattningar (se § 10)
   
   Arbetsgivaren ska i första hand försöka ordna uppgifter på nivå A.
   
   Nivålöner under nivå A anges med en lönegruppskod som slutar på 00, t.ex. H1ICT400.

   ---

mom. 4 Naturaförmåner

När man bedömer om nivålönen är avtalsenlig, räknas också värdet av den anställdas naturaförmåner till nivålönen. Till nivålönen räknas emellertid inte skattefri måltidsförmån, mobiltelefonförmån med anknytning till arbetsuppgifterna eller den skattefria delen av en personalbiljett, om inte arbetsgivaren och den anställda uttryckligen har avtalat om detta.

Tillämpningsanvisning

I fråga om cykelförmån, se cirkulär 19/2023.

§ 4 Deltidslön

mom. 1

I deltidsarbete är den uppgiftsrelaterade lönen, nivålönen och tilläggen i euro lägre i samma proportion som den anställdas arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet..

Tillämpningsanvisning

Om deltidsarbetstiden till exempel ändras till heltid, ökar den uppgiftsrelaterade lönen, nivålönen och tilläggen i euro i samma proportion, om inget annat har beslutats eller förutsatts till exempel i fråga om nivålönen eller det individuella tillägget.

I fråga om fackombudsersättning, se VÄLKA kap. VII § 10 mom. 1 och i fråga om ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig, se VÄLKA kap. IX § 2 mom. 1.

mom. 2

Bestämmelserna i mom. 1 ändrar inte lönegrunderna i ett deltidsarbete som inletts före 1.1.1998, förutsatt att arbetstiden är densamma som tidigare och anställningen fortgår utan avbrott.

§ 5 Ordinarie lön

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie lön består av följande delar:

1. nivålön och nivåtillägg eller motsvarande lön (exklusive naturaförmåner)
    
2. individuellt tillägg
    
3. arbetserfarenhetstillägg och årstillägg
    
4. fjärrortstillägg (beviljat senast 31.12.2011 enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011)
    
5. språktillägg
    
6. rekryteringstillägg
    
7. fackombudsersättning och
    
8. ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig.

Helhetslönen för arbetsgivarens representanter enligt § 20 i lönekapitlet utgör ordinarie lön. 

Tillämpningsanvisning

Begreppet ordinarie lön behövs för beräkning av bland annat timlön, dagslön, semesterlön och sjuklön.

Protokollsanteckning om årstillägg

Det årstillägg som betalats 31.8.2004 kvarstår fr.o.m. 1.9.2004 till oförändrat belopp så länge som anställningen hos kommunen eller samkommunen fortgår utan avbrott, om inget annat föranleds av § 4 i detta kapitel.

Om en person genom överlåtelse av rörelse övergår från en kommun eller samkommun till ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, betalas ovannämnda årstillägg till samma belopp så länge anställningsförhållandet till välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen i fråga fortsätter utan avbrott. (se cirkulär 16/2023) 

Protokollsanteckning om fjärrortstillägg

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som betalats fjärrortstillägg enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal som gällde 31.12.2011 betalas fortfarande fjärrortstillägg enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011.

§ 6 Lönesystemet

Lönesystemet har som mål att främja resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftiga löner. Lönesystemet stöder verksamhetsstrategin, har en positiv effekt på organisationens mål och utgör en fast del av ledningen. Målen eftersträvas med hjälp av rättvisa löner som grundar sig på

1. arbetsuppgifterna och den nivå av kunnande och ansvar uppgifterna förutsätter (nivålön och nivåtillägg enligt nivålönesystemet)
2. yrkesskicklighet och arbetsprestationer (individuellt tillägg)
3. anställningstiden (arbetserfarenhetstillägg)
4. resultaten (resultatbonus)

Dessutom kan arbetsgivaren betala andra tillägg, arvoden eller ersättningar som anges särskilt i detta avtal.

Tillämpningsanvisning

Det lönesystem som används av arbetsgivaren ska uppfylla de mål som satts upp för ett bra och fungerande lönesystem. Nivålönesystemet är förpliktande. Se § 7–13 i lönekapitlet. Arbetsgivaren bör regelbundet kontrollera att lönesystemet och dess delar fungerar.

Byte av arbetsgivare

Vid förändringar som innebär att de anställda får en ny arbetsgivare ska det för den nya arbetsgivaren utvecklas ett eget lönesystem som ersätter de tidigare lönesystemen. Det nya lönesystemet kan vara ett system som använts redan tidigare.

Nivålönerna och nivåtilläggen enligt de tidigare nivålönesystemen ska samordnas med nivålönerna och nivåtilläggen i det uppdaterade nivålönesystemet. Med uppdatering av nivålönesystemet avses framför allt uppdatering av de lokala nivåkriterierna och lokala nivåbeskrivningarna samt nivåtilläggen.

Vid samordningen börjar man med nivålönerna och nivåtilläggen. Den nya lönenivån bestäms enligt den lokalt fastställda lönenivån i det uppdaterade nivålönesystemet. Om nivålönen och nivåtilläggen är lägre än vad det uppdaterade nivålönesystemet förutsätter, höjs nivålönerna och nivåtilläggen stegvis till nivån enligt det uppdaterade nivålönesystemet. Övergångsperiodens längd beror på löneskillnaderna, kostnaderna och arbetsgivarens ekonomiska situation. En plan inklusive tidsplaner och kostnadsberäkningar ska göras upp över införandet av det uppdaterade nivålönesystemet och samordningen av nivålönerna och nivåtilläggen i systemet.

Om den tidigare nivålönen eller det tidigare nivåtillägget är högre än motsvarande lön enligt det uppdaterade nivålönesystemet och uppgifterna inte förändrats väsentligt, bibehålls nivålönen eller nivåtillägget, om man inte lokalt avtalar om något annat. Löneskillnader som beror på olikheter i nivålönesystemen minskar när nivålönen eller nivåtillägget enligt det nya nivålönesystemet höjs. Det finns skäl att dokumentera löneskillnader och grunden för dem (kommunstrukturlagen (1698/2009), lagen om indelningen i välfärdsområden och landskap (614/2021), lagen om indelningen i välfärdsområden (614/2021), lagen om indelningen i landskap (1113/2025) eller tvingande bestämmelser om överlåtelse av rörelse). Målet är att anställda med samma nivå av kunnande och ansvar i samma lönegrupp ska ha samma nivålön.

Individuellt tillägg

Vid en sammanslagning kan det individuella tillägget sänkas endast om det är fråga om en väsentlig uppgiftsändring och omorganisering i uppgifterna eller en betydlig försämring av arbetsprestationen av skäl som beror på den anställda själv, om man inte lokalt avtalar om något annat.

Förhandlingar

Förhandlingar om dessa frågor och om det praktiska genomförandet förs på lokal nivå mellan den nya arbetsgivaren och representanterna för huvudavtalsorganisationerna. Hur förhandlingarna ska genomföras och hur man ska gå tillväga avtalas lokalt.

§ 7 Lönebilaga och lönegrupp

mom. 1 Bestämning av lönebilaga och lönegrupp

Lönebilagan och lönegruppen bestäms enligt den anställdas uppgifter och andra förutsättningar som anges i lönegruppen och i dessa bestämmelser. Bestämmelser om lönerna för anställda som står utanför lönegrupperna finns i § 10.

mom. 2 Beslut om lönebilaga och lönegrupp

Arbetsgivaren bestämmer vilken lönebilaga och lönegrupp som lämpar sig för en befattning. Lönegruppen väljs i lönebilagorna enligt beskrivningen av lönegruppen.  I beskrivningen av lönegruppen anges den huvudsakliga uppgiften.

Tillämpningsanvisning

Vilken lönebilaga som ska tillämpas bestäms enligt bilagans tillämpningsområde. Den anställdas uppgifter avgör vilken lönegrupp (t.ex. H1ASI3) som ska tillämpas.

Med huvudsaklig uppgift avses den uppgift som den anställdas arbete huvudsakligen består av i praktiken. Detta framgår i allmänhet av uppgiftsbeskrivningen eller den lokala nivåbeskrivningen.

Vid valet mellan olika lönegrupper (t.ex. sakkunnig eller ledande sakkunnig, yrkesuppgifter eller krävande yrkesuppgifter) väljs den lönegrupp som motsvarar arbetets innehåll.

Eventuella undantag från huvudregeln har angetts separat i beskrivningen av lönegruppen.

I fråga om kombinationsbefattningar, se § 10.

Exempel på lönegruppskod:

H2RUO2A1

Lönebilagan för kostservice: H2
Yrkesgrupp: RUO 
Yrkesuppgift, kosthållsarbetsledare: 2
Nivå av kunnande och ansvar: A1

Nivåerna i lönegrupperna betecknas med A, B, C och D. I löneadministrationssystemet betecknas nivåerna dock med A1, B1, C1 och D1.

Om nivåer högre än D tillämpas lokalt, betecknas de med E, F osv. (E1, F1 osv. i löneadministrationssystemet).

mom. 3 Utbildnings-/examensangivelser för lönegrupperna

I lönebilagorna 1–3 anges de utbildningar eller examina som tillämpas i en lönegrupp. Den utbildning som angetts för en lönegrupp uttrycker vilken utbildnings-/examensnivå som krävs i arbetet. I en del av lönegrupperna anges inget ovillkorligt krav på utbildningsnivå eller inget utbildningskrav alls.

Ett ovillkorligt utbildningskrav (utbildnings-/examensnivå) betyder att lönegruppen tillämpas på dem som har denna examen. Även om en anställd inte har en utbildnings-/examensnivå som förutsätts i lönegruppen och som uttryckts som ovillkorlig, tillämpas lönegruppen om den anställdas uppgifter hör till lönegruppen i fråga.

Tillämpningsanvisning

Utbildnings- och examensangivelserna i en lönegrupp utgör inte behörighetsvillkor för tjänsten eller befattningen. Behörighetsvillkoren bestäms i lag eller förordning, i förvaltningsstadgan, genom beslut av den behöriga myndigheten eller på något annat sätt i samband med anställningen.
I nivålönesystemet är det inte möjligt att göra ett avdrag i nivålönen enbart på grund av avsaknad av utbildning eller examen. Se § 3 mom. 3.

§ 8 Bestämning av nivån av kunnande och ansvar

mom. 1 Definition och nivåer av kunnande och ansvar

Den anställdas uppgifter och det kunnande och ansvar som uppgifterna förutsätter avgör nivån av kunnande och ansvar.

Med kunnande avses krav på

• utbildning
• kunskaper och färdigheter som förvärvats i arbetslivet 
• tilläggsutbildning, vidareutbildning och fortbildning
• förvärvande av ny kunskap 
• specialkunnande.

Med ansvar avses

• ansvar för materiella värden
• ansvar för immateriella värden och information
• ansvar för individer, kunder eller kundgrupper 
• ansvar för planering, utveckling och resultat
• arbetslednings- eller chefsansvar 
• föredragnings-/beredningsansvar i beslutande organ.

Nivåerna av kunnande och ansvar är följande:

• nivå A: uppgifter som förutsätter kunnande och ansvar på normal nivå
• nivå B: nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå A
• nivå C: nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå B
• nivå D: nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå C

Tillämpningsanvisning

Nivåkriterierna i VÄLKA har utarbetats med beaktande av innehållet i kunnande och ansvar. Innehållet i kunnande och ansvar beaktas när lokala nivåbeskrivningar utarbetas.

Det är bra att beakta innehållet i kunnande och ansvar också vid grupperingen av befattningar utanför lönegrupperna.

Lokalt kan man införa nivåer som är högre än nivå D. I fråga om nivåer som är högre än nivå D, se § 8 mom. 5.

mom. 2 Bestämning av nivån av kunnande och ansvar

Nivåerna av kunnande och ansvar har beskrivits per lönegrupp. Kunnande och ansvar på nivå A betyder att de normala krav på kunnande och ansvar som förutsätts i lönegruppen uppfylls.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar beaktas nivåkriterierna i lönegrupperna. Nivåerna B, C och D förutsätter i allmänhet att den anställda

• behärskar ett visst uppgiftsområde på ett djupare plan
• behärskar ett omfattande uppgiftsområde
• behärskar flera olika uppgiftsområden
• kan hantera flera saker samtidigt 
• har kunskaper eller färdigheter av olika slag.

Som en del av helheten av kunnande och ansvar beaktas också ansvarets omfattning och vilken nivå av självständigt omdöme arbetet förutsätter.

På nivå B, C och D har arbetserfarenhet samt tilläggskunskaper och färdigheter som förvärvats i arbetet större betydelse än på nivå A. På nivå B, C och D kan arbetet också förutsätta mer självständigt omdöme än på nivå A. På nivå B, C och D kan det behövas vidareutbildning och fortbildning eller specialkunnande som förvärvats i arbetet.

Tillämpningsanvisning

I fråga om lön under nivå A, se § 3 mom. 3.

mom. 3 Nivåkriterier för kunnande och ansvar, lokala nivåbeskrivningar och uppgiftsbeskrivningar

Nivåkriterierna i VÄLKA och eventuella lokala nivåkriterier beskriver de viktigaste faktorerna som skiljer åt nivåerna i en lönegrupp.

Nivåkriterierna i lönegrupperna i VÄLKA är förpliktande. Lokalt kan man fastställa fler nivåkriterier.

Nivåkriterierna i respektive lönegrupp i VÄLKA, de eventuella lokala nivåkriterierna och den lokala nivåbeskrivningen anger den korrekta nivån av kunnande och ansvar i en befattning.

Av den lokala nivåbeskrivningen framgår hur och enligt vilka kriterier befattningarna i en lönegrupp har placerats på olika nivåer av kunnande och ansvar. I den lokala nivåbeskrivningen beaktas nivåkriterierna i VÄLKA och eventuella lokala nivåkriterier.

För befattningarna utarbetas en uppgiftsbeskrivning. I uppgiftsbeskrivningen anges de viktigaste uppgiftshelheterna, den utbildning som krävs och eventuell tilläggsutbildning. Uppgiftshelheterna jämförs med den lokala nivåbeskrivningen för att rätt nivå av kunnande och ansvar ska kunna väljas. 

Tillämpningsanvisning

Nivåkriterier och nivåbeskrivningar

Nivåkriterierna i VÄLKA kan beskrivas närmare i en lokal nivåbeskrivning. Det kan behövas särskilt när man ska skilja mellan uppgifter på nivå B respektive C och D.

När eventuella lokala nivåkriterier skapas, ska innehållet i kunnande och ansvar i mom. 1 och 2 beaktas. Genom eventuella lokala nivåkriterier kan man inte ändra syftet för nivåkriterierna i VÄLKA (minimikrav). Eventuella lokala nivåkriterier fungerar på samma sätt som nivåkriterierna i VÄLKA.

Den lokala nivåbeskrivningen ska ses över med jämna mellanrum och uppdateras om den inte motsvarar den aktuella nivån av kunnande och ansvar.

Arbetsgivarens representanter förhandlar om nivåbeskrivningarna med huvudavtalsorganisationernas representanter. Därefter beslutar arbetsgivaren om nivåbeskrivningarna.

Uppgiftsbeskrivningar

Uppgiftsbeskrivningen anger de viktigaste uppgiftshelheterna, den utbildning som krävs och eventuell tilläggsutbildning. Arbetsgivaren utarbetar uppgiftsbeskrivningen och ska gå igenom den med den anställda.

Separata uppgiftsbeskrivningar behöver inte utarbetas för anställda som till väsentliga delar utför samma slags uppgifter. Om flera anställda utför samma slags uppgifter kan man utarbeta gruppvisa uppgiftsbeskrivningar och komplettera dem vid behov. De gruppvisa uppgiftsbeskrivningarna gås igenom med yrkesgruppens fackombud.

Därefter fastställer arbetsgivaren uppgiftsbeskrivningen. Den anställda ska ha tillgång till den fastställda uppgiftsbeskrivningen.
Om befattningarna i en lönegrupp är få till antalet eller tillräckligt likartade och nivåbeskrivningen är tillräckligt specificerad, behöver man inte nödvändigtvis utarbeta en separat uppgiftsbeskrivning.

Uppgiftsbeskrivningen utgör inte en del av arbetsavtalet och arbetsgivaren kan således vid behov uppdatera den. Uppgiftsbeskrivningarna ska uppdateras om de inte längre motsvarar de nuvarande uppgifterna.

Uppgiftsbeskrivningar behövs särskilt för befattningar som står utanför lönegrupperna och när det har gjorts ändringar i uppgifterna som är större än ringa.

mom. 4 Valet av nivå av kunnande och ansvar

De olika nivåerna i lönegruppen (A, B, C och D) bestäms enligt kunnande och ansvar. Nivåkriterier har fastställts för lönegrupperna. När något av nivåkriterierna uppfylls, flyttas befattningen från nivå A till minst nivå B. Till nivå C och D flyttas befattningen när nivåkriterierna uppfylls enligt de lokala nivåbeskrivningarna.

Arbetsgivaren beslutar om den nivå av kunnande och ansvar som ska tillämpas på befattningen. På vilken nivå av kunnande och ansvar en befattning ska placeras avgörs utgående från den lokala nivåbeskrivningen och uppgiftsbeskrivningen.

Vid bestämning av nivån ska arbetsgivaren använda sin prövningsrätt så att det kunnande och ansvar som uppgifterna förutsätter beaktas så objektivt som möjligt.

Bedömningen görs för befattningar i samma lönegrupp och de jämförs också sinsemellan. Bedömningen bör göras på så jämförbara grunder som möjligt. 

Tillämpningsanvisning

Även om det på samma nivå i lönegruppen finns befattningar som är olika i fråga om kunnande och ansvar, kan nivån på kunnande och ansvar vara ungefär densamma. Att anställda i samma lönegrupp har samma kunnande och ansvar betyder inte automatiskt att nivå A ska tillämpas.

mom. 5 Fler lokala nivåer av kunnande och ansvar i lönegrupperna

I lönegrupperna kan man införa fler nivåer ovanför nivå D, om det finns en grundad anledning att fastställa kunnande och ansvar på fler nivåer. Arbetsgivaren beslutar om fler nivåer. Beslut om fler nivåer förutsätter samförstånd i den lokala lönearbetsgruppen.

mom. 6 Fler lokala nivåer av kunnande och ansvar utanför lönegrupperna

För anställda utanför lönegrupperna beslutar arbetsgivaren om bestämningen och införandet av nivåer som är högre än nivå D. Arbetsgivaren beslutar om fler nivåer efter att ha förhandlat om frågan i den lokala lönearbetsgruppen. Vid förhandlingarna ska man sträva efter att nå samförstånd om antalet fler nivåer samt om grunderna för dessa.

§ 9 Bestämning av nivålönen

mom. 1 Bestämning av nivålönen

De anställda ska betalas minst en nivålön enligt nivån av kunnande och ansvar i lönegruppen i fråga i lönebilaga 1–3.

Den lokala nivålönen ska minst motsvara nivålönen enligt den tillämpade nivån av kunnande och ansvar i lönegruppen i VÄLKA.

mom. 2 Lednings- och chefsuppgifter

När nivålönen för anställda i ledningsuppgifter bestäms, ska man beakta bland annat enhetens storlek, hur omfattande och mångsidigt ansvarsområdet eller enhetens serviceutbud är, krav på samverkan med andra förvaltningar och serviceproducenter samt ledningsarbetets betydelse för verksamhetens resultat och verksamhetsförutsättningarna.

Chefernas nivålöner ska stå i rätt proportion till de underställdas nivålöner. Nivålönen för anställda i chefsställning ska i regel vara högre än de underställdas, om det inte finns en grundad anledning att avvika från detta.

Tillämpningsanvisning

I lönebilaga 2 i VÄLKA avtalet finns det lönegrupper för lednings- och chefsuppgifter. I lönebilaga 1 i VÄLKA finns dessutom lönegrupper där befattningarna också kan innehålla chefsuppgifter. Vissa lednings- och chefsbefattningar står utanför lönegrupperna.

Se även § 10 (befattningar utanför lönesättningen) och § 20 (arbetsgivarens representanter) samt bilaga 4 (rekommendation om befattningar utanför lönegrupperna).

mom. 3 Beslut om lokal nivålön

Arbetsgivaren beslutar om den lokala nivålönen enligt nivån av kunnande och ansvar. Anställda som hör till samma nivå av kunnande och ansvar i en lönegrupp ska ha samma nivålön. Mellan lönegruppens olika nivåer av kunnande och ansvar ska det finnas en ändamålsenlig löneskillnad som beaktar ökat kunnande och ansvar.

Tillämpningsanvisning

Nivålönens lokala belopp påverkas förutom av det som sägs i denna paragraf också av bland annat den allmänna lönenivån i området och inom branschen, av tillgången till arbetskraft och av arbetsgivarens lönepolicy.

Vid bestämning av nivålönen ska arbetsgivaren använda sin prövningsrätt så att det kunnande och ansvar som uppgifterna förutsätter beaktas så objektivt som möjligt.

Vid övergången till nivålönesystemet iakttas en rimlig övergångsperiod. Under övergångsperioden klarläggs situationen enligt momentet. Se cirkulär 5/2026 bilaga 1: tjänste- och arbetskollektivavtal om ändringar i lönekapitlet och lönebilagorna i VÄLKA (nivålönesystemet).

Lönegrupperna jämförs inte sinsemellan.

mom. 4 Naturaförmåner

När man bedömer om nivålönen är avtalsenlig, räknas också värdet av den anställdas naturaförmåner till nivålönen. Till nivålönen räknas emellertid inte skattefri måltidsförmån, mobiltelefonförmån med anknytning till arbetsuppgifterna eller den skattefria delen av en personalbiljett, om inte arbetsgivaren och den anställda uttryckligen har avtalat om detta.

Tillämpningsanvisning

I fråga om cykelförmån, se cirkulär 19/2023.

§ 10 Befattningar utanför lönegrupperna

mom. 1

Om det inte finns någon lämplig lönegrupp i lönebilagorna, står befattningen utanför lönegrupperna.

Arbetsgivaren beslutar om nivålönen för befattningar utanför lönegrupperna med beaktande av sådana lönegrupper som på grund av uppgifternas natur kan användas som referensgrupp vid bestämningen av nivålönen.

Egna lokala grupper kan bildas av befattningar som står utanför lönegrupperna. För befattningarna i en sådan grupp utarbetas lokala nivåkriterier och nivåbeskrivningar. Befattningarna placeras på nivåer av kunnande och ansvar enligt samma principer som de som hör till lönegrupper.

Lokalt kan man införa fler nivåer ovanför nivå D, om det finns en grundad anledning att fastställa kunnande och ansvar på fler nivåer. Arbetsgivaren beslutar om antalet nivåer samt bestämningen och införandet av nivåerna.

Tillämpningsanvisning

Utöver det som anges i mom. 1 i denna paragraf anges befattningar som står utanför lönegrupperna i tillämpningsanvisningarna i VÄLKA:s lönebilagor.

Vid bestämning av nivålönen ska arbetsgivaren använda sin prövningsrätt så att det kunnande och ansvar som uppgifterna förutsätter beaktas så objektivt som möjligt.

Arbetsgivaren ska se till att nivålönerna för dem som utför samma eller likartat arbete står i proportion till varandra enligt de lokala nivåbeskrivningarna för nivåerna av kunnande och ansvar.

Av dem som utför samma eller likartat arbete hos samma arbetsgivare bildas lokala grupper för bedömningen av kunnande och ansvar.
Befattningar som avviker från varandra bedöms för sig, eller alternativt kan man bilda egna grupper av dem, om det är möjligt.

Uppgiftsbeskrivningar behövs särskilt för befattningar utanför lönegrupperna.

Befattningarna placeras på nivåer av kunnande och ansvar i enlighet med de lokala nivåbeskrivningarna och en bedömning som baserar sig på uppgiftsbeskrivningarna.

Nivålönens lokala belopp påverkas förutom av det som sägs i denna paragraf också av bland annat den allmänna lönenivån i området och inom branschen, av tillgången till arbetskraft och av arbetsgivarens lönepolicy.

Se bilaga 4: Rekommendation om befattningar utanför lönegrupperna

mom. 2 Kombinationsbefattningar

En kombinationsbefattning är en befattning med uppgifter som hör till två eller flera olika lönegrupper, lönebilagor eller arbets- och tjänstekollektivavtal. En sådan befattning står utanför lönegrupperna. För kombinationsbefattningar utarbetas en uppgiftsbeskrivning.

Tillämpningsanvisning 

Det kan till exempel vara fråga om en kombination av grundläggande serviceuppgifter inom kostservice i bilaga 2 (H2RUO7) och uppgifter inom städbranschen i bilaga 3 (H3SII7).

mom. 3

På arbetsgivarens representanter enligt § 20 i lönekapitlet tillämpas helhetslön. Bestämmelserna om nivålön tillämpas inte på denna grupp.

mom. 4

Minimilönerna i § 3 gäller bland annat praktikanter och sommararbetare. Praktikanter och sommararbetare står utanför lönegrupperna. Praktikanter omfattas av bestämmelserna om nivålön, om kunnandet och ansvaret i uppgifterna är på minst samma nivå som i en befattning på nivå A.

§ 11 Hur förändringar i uppgifterna påverkar nivålönen 

mom. 1

Om uppgifterna ändras för minst två veckor på grund av uppgiftsändringar eller omorganisering av uppgifter, ska arbetsgivaren kontrollera på vilken nivå av kunnande och ansvar nivåkriterierna uppfylls.  Om den nivå som tillämpas ändras av denna anledning, ska nivålönen justeras i enlighet med de ändrade uppgifterna. 

Om uppgifterna ändras för minst två veckor på grund av övergång till en annan befattning/tjänst, ska arbetsgivaren kontrollera i vilken lönegrupp och på vilken nivå av kunnande och ansvar den anställda ska placeras. Nivålönen justeras i enlighet med de nya uppgifterna.

Nivålönen ändras vid följande tidpunkter: 

1. nivålönen höjs vid den tidpunkt då uppgifterna ändras
2. nivålönen sänks åtta veckor efter att uppgifterna ändrades
3. nivålönen sänks vid den tidpunkt då uppgifterna ändras
   -    om arbetstagaren själv söker sig till uppgifter där nivålönen är lägre eller 
   -    omplacering i andra uppgifter har erbjudits som alternativ till permittering
4. vid tidpunkten för övergång till en annan tjänst.

Om uppgifterna ändras för en viss tid och den nya nivålönen är högre än den tidigare, sänks nivålönen omedelbart då den utsatta tiden gått ut. 

Bestämmelserna gäller inte situationer enligt § 12–13 som berättigar till nivåtillägg.

mom. 2

Vid semestervikariat sänks nivålönen inte, och en höjning kan komma i fråga endast om vikariatet pågår i minst två veckor i sträck. I så fall höjs lönen när vikariatet börjar.

Tillämpningsanvisning

Det individuella tillägget beviljas i regel tills vidare, men det är också möjligt att bevilja ett tidsbundet tillägg.

Det individuella tillägget kan sänkas eller slopas endast i de fall som anges i denna paragraf.

mom. 2

Det individuella tillägget betalas i regel på basis av en utvärdering av den anställdas arbetsprestation.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Hur lönen påverkas av förändringar i en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgifter kontrolleras vid förändringssituationen. Med förändringar i uppgifterna avses också förändringar i tjänsteutövningsskyldigheten.

De nya uppgifterna kan höra till en annan lönegrupp eller till en annan nivå av kunnande och ansvar i samma lönegrupp. De nationella nivåkriterierna, de eventuella lokala nivåkriterierna och nivåbeskrivningarna avgör när kunnandet och ansvaret har förändrats till den grad att det finns förutsättningar att övergå till en annan nivå. Det kan ske till exempel vid förflyttning till en annan tjänst eller befattning.

Om det vid uppgiftsändringar visar sig att ändringar i kunnande och ansvar eller extra uppgifter/ansvar inte kan beaktas i det lokala nivålönesystemet, ska uppgiftsbeskrivningen uppdateras. Också systemet behöver uppdateras i fråga om nivåkriterierna och nivåbeskrivningarna för lönegruppen. Nivålönerna justeras på basis av uppdateringen.

Om det krävs en nivå som är högre än nivå D för att uppgiftsändringar ska kunna beaktas i nivålönen, kan arbetsgivaren besluta om en högre nivå efter att arbetsgivarens representanter har förhandlat om frågan med huvudavtalsorganisationernas representanter.
Uppgifterna kan också förändras gradvis under en längre tid. Förändringarna kan vara kvantitativa och/eller kvalitativa. Det finns skäl att årligen, till exempel vid utvecklingssamtalet, se över uppgifterna och eventuella förändringar som skett i dem.

Om en ny lönegrupp eller nivå av kunnande och ansvar börjar tillämpas på en befattning, fastställs nivålönen enligt den nya lönegruppen eller nivån av kunnande och ansvar. Nivån av kunnande och ansvar kan bli högre eller lägre eller vara oförändrad. Den tillämpade nivålönen kan inte ändras om det inte sker förändringar i uppgifterna.

Nivålönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller befattning eller tillfälliga ändringar i uppgifterna har beaktats när nivålönen fastställdes (till exempel som nivåhöjande faktor för chefernas ställföreträdare i lönegrupp H1ASI3) eller som nivåtillägg. Situationen i fråga framgår till exempel av uppgiftsbeskrivningen.  I princip ändras lönegruppen vid långa chefsvikariat.

Som alternativ till permittering ska arbetsgivaren i första hand erbjuda arbete som så väl som möjligt motsvarar det arbete som anges i arbetsavtalet. Om sådant arbete inte finns, kan arbetsgivaren erbjuda annat arbete som kan anses lämpligt med beaktande av arbetstagarens utbildning, allmänna yrkesskicklighet och erfarenhet.  För arbete som erbjuds i en permitteringssituation betalas den lön som gäller för arbetet i fråga räknat från omplaceringen. Vid permittering av en tjänsteinnehavare iakttas motsvarande principer.

§ 12 Nivåtillägg enligt VÄLKA

mom. 1

Utöver nivålön kan ett eurobaserat nivåtillägg betalas i en situation som avses i denna paragraf. En anställd kan ha mer än ett nivåtillägg.

Tillämpningsanvisning

Nivåtilläggen enligt VÄLKA är förpliktande. Nivåtillägg kan användas både i befattningar som hör till lönegrupperna och i befattningar som står utanför lönegrupperna.

Se mom. 5 och 6 i denna paragraf.

mom. 2

Arbetsgivaren bestämmer beloppen för nivåtilläggen enligt VÄLKA.

Tillämpningsanvisning

Efter lokala förhandlingar bestämmer arbetsgivaren beloppen för nivåtilläggen enligt VÄLKA. Beloppen ska vara ändamålsenliga och sporrande. Nivåtilläggen är inte kopplade till löneskillnaderna mellan nivåerna av kunnande och ansvar.

mom. 3

Nivåtillägg enligt VÄLKA betalas så länge den extra uppgiften eller det extra ansvaret varar. Den extra uppgiften eller det extra ansvaret ska pågå minst två veckor utan avbrott.

mom. 4

Betalningen av ett tillsvidare gällande nivåtillägg enligt VÄLKA upphör tidigast 8 veckor efter att arbetsgivaren meddelat om saken.

Tillämpningsanvisning (mom. 3 och 4)

Ett nivåtillägg enligt VÄLKA är kopplat till en extra uppgift/extra ansvar. Tillägget slopas inte om inte den extra uppgiften upphör.

Ett nivåtillägg enligt VÄLKA kan gälla tillsvidare eller vara tidsbegränsat. Meddelande om att ett tillsvidare gällande nivåtillägg upphör kan också ges tidigare än 8 veckor innan nivåtillägget är avsett att upphöra. Meddelanden om löneändringar ska dokumenteras.

Nivåtillägget enligt VÄLKA utgör en del av den ordinarie lönen, men är ett separat löneelement i förhållande till nivålönen. Nivåtillägget räknas med när arbetserfarenhetstillägget fastställs.

Betalningen av nivåtillägget avbryts inte på grund av mottagarens semester eller sjukfrånvaro eller någon motsvarande orsak.

mom. 5 Nivåtillägg för namngiven ansvarig handledare för en studerande

Tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas ett nivåtillägg för handledning av studerande under de förutsättningar som anges närmare i detta moment.

Nivåtillägg betalas till namngivna ansvariga handledare. De namngivna ansvariga handledarna handleder högskolestuderande som utför obligatorisk praktik, studerande med utbildningsavtal eller studerande med läroavtal.  

Handledningsuppgiften ska pågå minst två veckor utan avbrott. Om handledningsuppgiften upphör i förtid, upphör samtidigt också betalningen av nivåtillägg.
Nivåtillägg betalas inte om den ansvariga handledaren får någon annan ersättning för handledningsuppgiften. 

Tillämpningsanvisning

Den namngivna ansvariga handledaren har huvudansvaret för helheten kring den målinriktade handledningen av den studerande, till exempel de inledande samtalen, utvärderingen, yrkesprov, dokumenteringen av dessa och samarbetet med läraren. Den namngivna ansvariga handledaren ansvarar i sista hand för att praktiken lyckas i samarbete med praktikanten och den ansvariga läraren. Den ansvariga handledaren kan också vara delaktig i samarbetet med läroanstalten.

Nivåtillägget betalas till den ansvariga handledaren när handledningen gäller sådant lärande i arbetslivet som hör till den studerandes examen.
Det nivåtillägg som betalas till den ansvariga handledaren för en studerande är i huvudsak tidsbegränsat och betalas för den tid under vilken handledaren de facto har en eller flera studerande som avlägger examen att handleda.

Nivåtillägget enligt VÄLKA § 12 mom. 5 är inte avsett för en anställd som i praktiken handleder en studerande eller är studerandeansvarig eller studerandekontaktperson vid enheten, om personen inte samtidigt också fungerar som namngiven ansvarig handledare. Nivåtillägget betalas inte till anställda i ledande ställning eller chefsställning. Nivåtillägget betalas inte när det är fråga om mentor- eller tutorarbete eller när det är fråga om handledning av till exempel elever inom praktisk arbetslivsorientering (PRAO) eller arbetslivsbetonad grundläggande utbildning (TEPPO).

Lokalt kan arbetsgivaren betala ett nivåtillägg för ovan nämnda uppgifter på bredare grunder än enligt denna bestämmelse (lokalt nivåtillägg).

mom. 6 Nivåtillägg för teamledare

Tjänsteinnehavare och arbetstagare som fungerar som teamledare betalas ett nivåtillägg under de förutsättningar som anges närmare i detta moment.

Nivåtillägget betalas till en av arbetsgivaren utsedd teamledare. Den som fungerar som teamledare har särskilt ansvar för till exempel handledning av andra anställda och/eller för att informera andra anställda om arbetsrelaterade frågor och/eller koordineringsansvar utan chefsansvar.

Till uppgifterna för en anställd som fungerar som teamledare hör till exempel planering och utveckling av teamets dagliga verksamhet samt organisering och samordning av kund- och serviceprocesser och personalens dagliga arbete.

Uppgiften som teamledare ska pågå minst två veckor utan avbrott. Om uppgiften som teamledare upphör i förtid, upphör samtidigt också betalningen av nivåtillägg.

Tillämpningsanvisning

Nivåtillägget för teamledare kan gälla tills vidare eller för viss tid.

Om nivåtillägget gäller för viss tid och uppgiften som teamledare upphör i förtid före den angivna tidpunkten, upphör samtidigt också betalningen av nivåtillägg.

Nivåtillägget för teamledare betalas inte till anställda i ledande ställning eller chefsställning.

Lokalt kan arbetsgivaren betala ett nivåtillägg för ovan nämnda uppgifter på bredare grunder än enligt denna bestämmelse (lokalt nivåtillägg).

§ 13 Lokala nivåtillägg

mom. 1

Utöver nivålönen kan eurobaserade nivåtillägg betalas. Nivåtillägg kan betalas för separata, på förhand fastställda extra uppgifter eller ansvar som inte har beaktats i nivåkriterierna och när nivålönen bestämts. En anställd kan ha mer än ett nivåtillägg.

Tillämpningsanvisning

De förpliktande nivåtilläggen enligt VÄLKA framgår av § 12 i lönekapitlet. Övriga nivåtillägg är lokala.

Lokala nivåtillägg kan användas både i befattningar som hör till en lönegrupp och befattningar som står utanför lönegrupperna.

Uppgifter och ansvar som berättigar till lokala nivåtillägg fastställs i det lokala lönesystemet.

mom. 2

Arbetsgivaren bestämmer beloppen för de lokala nivåtilläggen.

Tillämpningsanvisning

De lokala nivåtilläggen och deras belopp förhandlas fram lokalt.

Efter förhandlingarna beslutar arbetsgivaren om de lokala nivåtilläggen och deras belopp.

mom. 3

Lokalt nivåtillägg betalas så länge den extra uppgiften eller det extra ansvaret varar.

mom. 4

Betalningen av ett tillsvidare gällande lokalt nivåtillägg upphör tidigast 8 veckor efter att arbetsgivaren meddelat om saken.

Tillämpningsanvisning (mom. 1–4)

Ett lokalt nivåtillägg är kopplat till en extra uppgift/extra ansvar. Tillägget slopas inte om inte den extra uppgiften eller det extra ansvaret upphör.

Ett lokalt nivåtillägg kan vara tidsbegränsat eller gälla tillsvidare. Meddelande om att ett tillsvidare gällande lokalt nivåtillägg upphör kan också ges tidigare än 8 veckor innan nivåtillägget är avsett att upphöra. Meddelanden om löneändringar ska dokumenteras.

Det lokala nivåtillägget utgör en del av den ordinarie lönen, men är ett separat löneelement i förhållande till nivålönen. Det lokala nivåtillägget räknas med när arbetserfarenhetstillägget fastställs.

Betalningen av nivåtillägget avbryts inte på grund av mottagarens semester eller sjukfrånvaro eller någon motsvarande orsak.  

§ 14 Individuellt tillägg

mom. 1

Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan betalas ett individuellt tillägg i euro som ingår i den ordinarie lönen. Arbetsgivaren beslutar om det individuella tillägget.

Tillämpningsanvisning

Det individuella tillägget beviljas i regel tills vidare, men det är också möjligt att bevilja ett tidsbundet tillägg.

Det individuella tillägget kan sänkas eller slopas endast i de fall som anges i denna paragraf.

mom. 2

Det individuella tillägget betalas i regel på basis av en utvärdering av den anställdas arbetsprestation.

Tillämpningsanvisning

Grunderna för betalning av individuella tillägg fastställs lokalt. Grunderna och deras tyngd kan variera från enhet till enhet.

Det individuella tillägget kan utöver yrkesskicklighet och goda arbetsprestationer basera sig på till exempel

• resultat
• mångkunnighet och kreativitet
• specialkunskaper och specialfärdigheter
• samarbetsförmåga
• ansvarskänsla
• initiativförmåga och utvecklingsvilja.

En skriftlig beskrivning av grunderna för värderingen bör utarbetas och de anställda bör informeras om innehållet.
Utvärderingen av den anställdas arbetsprestation kan göras till exempel årligen i samband med utvecklingssamtalet.

mom. 3

Vid betalning av individuella tillägg ska olika tjänsteinnehavar- och arbetstagargrupper behandlas jämlikt.

mom. 4

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska på begäran informeras om på vilka grunder hans eller hennes individuella tillägg betalas.

mom. 5

Det individuella tillägget kan sänkas endast om lönegrunderna omprövas till följd av väsentliga förändringar i arbetsuppgifterna eller en betydlig försämring av arbetsprestationen av orsaker som beror på tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren själv.

Tillämpningsanvisning

Den anställda ska ges möjlighet att förbättra sin arbetsprestation. Eventuella stödåtgärder kan diskuteras till exempel vid utvecklingssamtalet.

mom. 6

Lokala förhandlingar ska föras med huvudavtalsorganisationernas representanter om grunderna för utvärderingen av de anställdas arbetsprestationer och betalningen av individuella tillägg.

Tillämpningsanvisning

Förhandlingarna förs enligt § 13 mom. 2 i huvudavtalet, om ingenting annat avtalas enligt § 12 i huvudavtalet. Målet är att arbetsgivaren och personalen i så stor utsträckning som möjligt ska uppnå samförstånd när det gäller grunderna för individuella tillägg.

Individuella tillägg utgör en del av systemet med sporrande lönesättning. Syftet med systemet är att förbättra resultaten och erbjuda ett stöd för arbetsledningen. Tanken är att de anställda får mer motivation för sitt arbete om de kan påverka lönen genom sin arbetsprestation. Belöning av individuella resultat är en viktig motivationsskapande faktor. Därför är det viktigt att personalen känner till vad det individuella tillägget baserar sig på.

mom. 7

För individuella tillägg ska arbetsgivaren använda minst 1,3 % av summan av nivålönerna och nivåtilläggen för den personal i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen som omfattas av VÄLKA, med undantag av bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn). Om minst 30 personer omfattas av lönebilaga 1, 2 eller 3, ska arbetsgivaren använda minst 1,3 % av deras sammanräknade nivålöner och nivåtillägg för betalning av individuella tillägg till dessa anställda. En justering görs årligen.

Tillämpningsanvisning

Granskningen för det individuella tillägget görs separat i bilagan för tekniska sektorn (bilaga 7 § 7).

§ 15 Arbetserfarenhetstillägg

mom. 1

Arbetserfarenhetstillägget, som baserar sig på arbetserfarenhet, är 

• 3 % av summan av nivålönen och nivåtilläggen när den anställda i minst 5 år och
• 8 % av summan av nivålönen och nivåtilläggen när den anställda i minst 10 år

1. har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen
2. har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos någon annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna eller
3. har arbetat inom företagsverksamhet i en uppgift som inte ingått i ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande, men som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna, maximalt 5 år sammanlagt.

Från anställningstiden avdras strejktid och annan tid av otillåten frånvaro.

Tillämpningsanvisning

Arbete inom samma bransch anses vara av väsentlig nytta (punkt 2). Enbart ägarförhållande eller delägarskap anses inte vara av väsentlig nytta (punkt 3). Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga för arbetsgivaren och avgörs från fall till fall. Vid liknande fall följs en enhetlig praxis.

Samma tidsperiod godkänns bara en gång som tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Ändringarna i punkt 2 och 3 tillämpas på anställningsförhållanden som börjar 1.1.2012 eller senare.
När en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår till ett annat tjänsteförhållande eller när en arbetstagares uppgifter hos samma arbetsgivare ändras väsentligt, kan den tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg omprövas (mom. 1 punkt 2 och 3).

mom. 2

Arbetserfarenhetstillägg betalas från början av den kalendermånad som följer på att anställningstiden uppfyllts. Den anställda ska visa upp en tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare än välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen och över företagsverksamhet. Utredningen bör visas upp inom en månad efter att anställningen inleddes. Om utredningen visas upp retroaktivt, betalas det tillägg som baserar sig på denna anställning retroaktivt för högst två år räknat från det att utredningen lämnades in.

Protokollsanteckning

Personalen har överförts till välfärdsområdena i enlighet med principerna för överlåtelse av rörelse. Arbetserfarenhetstillägget räknas då inte ut på nytt, utan den arbetserfarenhet som räknats den anställda till godo före arbetsgivarbytet berättigar till arbetserfarenhetstillägg hos den nya arbetsgivaren. I fallet ovan räknas arbetserfarenhetstillägget inte heller ut på nytt bara för att AKTA byts mot VÄLKA. (Se cirkulär 16/2023)

§ 16 Resultatbonus

mom. 1

Arbetsgivaren kan införa ett resultatbonussystem för betalning av resultatbonus till de anställda. Resultatbonus baserar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i serviceverksamheten uppnåtts eller överträffats.

mom. 2

Till anställda som omfattas av resultatbonussystemet betalas i efterskott för uppföljningsperioden en separat resultatbonus i euro enligt på förhand fastställda grunder. Om det under uppföljningsperioden för resultatbonusen uppstår något annat avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet än semester eller de sammanlagt 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagarna för en anställd som har rätt till graviditetsledighet eller de 105 första föräldraledighetsdagarna för en annan anställd som har rätt till föräldraledighet, minskas resultatbonusen i proportion till avbrottet, om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat.

mom. 3

Resultatbonusen hör inte till den ordinarie lönen, och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.

Tillämpningsanvisning (mom. 1–3)

Mål till grund för resultatbonus

Till grund för resultatbonus vid en resultatenhet läggs i allmänhet två eller flera mål som på ett så mångsidigt sätt som möjligt beskriver hur verksamheten har utfallit. I vilken mån dessa mål har uppnåtts eller överträffats är, enligt vad som beslutats på förhand, avgörande för om och till vilket belopp resultatbonus ska betalas.

Målen bör sättas upp på nytt med vissa tidsintervaller, varvid man beaktar den utveckling som skett och de eventuella problem som för ögonblicket är aktuella. Målen får inte vara alltför anspråkslösa men inte heller ställas orealistiskt högt.

Det är meningen att såväl arbetsgivaren som de anställda ska ha nytta av systemet med resultatbonus.

Nyttan kan synas bland annat i form av smidigare arbetsprocesser, bättre servicekvalitet, kostnadsbesparingar, förändringar i antalet prestationer, större kunnande bland personalen eller bättre utnyttjande av kunnandet.

Uppföljningsperiod

Den uppföljningsperiod som resultatbonus baserar sig på kan vara till exempel ett år, ett halvt år eller ett kvartal. Om uppföljningsperioden är ett halvt år eller längre, är det med tanke på personalens motivation befogat att under uppföljningsperioden ge personalen mellanrapporter om i vilken mån resultatmålen har uppnåtts. Det är i allmänhet ändamålsenligt att använda en uppföljningsperiod på ett år.

Personalens medverkan i beredningen av ärendet

När resultatbonussystemet och införandet av resultatbonus beretts preliminärt, behandlas ärendet tillsammans med personalen eller dess representanter. Målet är att hela personalen förbinder sig att eftersträva resultat.

Arbetsgivaren beslutar om bland annat följande frågor som gäller resultatbonus:

• definitionen av resultatenheterna
• vilken personal som omfattas av resultatbonus
• de mål som ligger till grund för bonusen
• uppföljningsperiodens längd
• vilken andel av nyttan som ska tillfalla personalen
• resultatbonusens maximala storlek
• om bonusen ska vara lika stor för alla eller till exempel stå i proportion till nivålönerna eller de uppgiftsrelaterade lönerna
• konstaterande av i vilken mån de uppställda målen uppnåtts
• hur stor bonuspott som ska delas ut
• hur stor bonus som eventuellt betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.

Personalfond

Resultatbonus kan också betalas till en personalfond när förutsättningarna i personalfondslagen uppfylls. Bestämmelser om personalfonder finns i personalfondslagen (934/2010, hänvisningsbestämmelse).

17 §  Engångsarvode

mom. 1

Engångsarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare om arbetsgivaren bedömer att det är motiverat. Engångsarvode kan användas till exempel när arbetsgivaren vill belöna en individ eller en grupp.

Tillämpningsanvisning

Angående grunderna för lönesystemet, se § 6 i lönekapitlet och bilaga 7 § 3 i fråga om tekniska sektorn. Arbetsgivaren avgör hur stora engångsarvodena ska vara.

mom. 2

Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl, om arbetsgivaren bedömer att det är motiverat. 

Tillämpningsanvisning

Ett särskilt skäl kan vara till exempel att en anställd deltar i ett organs möte på anmodan av arbetsgivaren. Engångsarvode betalas inte om den anställda får mertids-, övertids-, kvälls-, natt- eller söndagsersättning för den tid som mötet pågår eller separat lön eller arvode för en uppgift som utförs vid mötet. 

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Om betalning av engångsarvoden är allmän praxis hos arbetsgivaren är det ändamålsenligt att betalningsgrunderna utreds tillsammans med personalen. På grund av engångsarvodets natur förs inga officiella lokala förhandlingar med tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna (se § 13 i huvudavtalet).

§ 18 Rekryteringstillägg

mom. 1

Rekryteringstillägg kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare om arbetsgivaren bedömer att det är motiverat. Grunderna för rekryteringstillägget och hur länge det gäller ska framgå av beslutet om beviljande av tillägget till den anställda. För arbetstagarnas del kommer man överens om rekryteringstillägget till exempel i arbetsavtalet.

Tillämpningsanvisning

Rekryteringstillägget kan motiveras med till exempel problem att få personal.

På grund av sin natur är rekryteringstillägget i regel tidsbegränsat.

Om betalning av rekryteringstillägg är allmän praxis hos arbetsgivaren, bör betalningsgrunderna utredas tillsammans med representanter för personalen, på samma sätt som i fråga om engångsarvoden.

Rekryteringstillägget utgör ordinarie lön.

§ 19 Språktillägg

Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan betalas ett språktillägg som hör till den ordinarie lönen om uppgifterna förutsätter att den anställda utöver sitt modersmål behärskar det andra inhemska språket, samiska eller teckenspråk och språkkraven inte har beaktats vid bestämningen av nivålönen.

Tillämpningsanvisning

De språkkunskaper som hör till behörighetskraven för tjänsten eller befattningen kan beaktas i nivålönen eller genom ett lokalt nivåtillägg och övriga språkkunskaper kan beaktas i det individuella tillägget. I så fall betalas inget separat språktillägg.

Arbetsgivaren avgör i vilka uppgifter språktillägget ska betalas och hur språkkunskaperna ska påvisas.

§ 20 Lön för arbetsgivarens representant

Arbetsgivarens representanter står utanför nivålönesystemet.

Som arbetsgivarens representant betraktas en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som ansvarar för ledningen och utvecklingen av välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen eller en betydande del av den. Till exempel betraktas välfärdsområdets eller välfärdssammanslutningens högsta ledning som representanter för arbetsgivaren.

Representanter för arbetsgivaren är bland annat tjänsteinnehavare eller arbetstagare i ledande ställning som ansvarar för ett stort förvaltningsområde och utvecklingen av det eller för välfärdsområdets eller välfärdssammanslutningens allmänna förvaltning, ekonomi eller planering och utvecklingen av dessa samt tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är personaldirektörer eller personalchefer eller har motsvarande ställning.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT avgör vid behov huruvida ovan nämnda tjänsteinnehavare eller arbetstagare omfattas av denna paragraf.

Oavsett vad som i övrigt bestäms i detta avtal, kan arbetsgivaren enligt prövning besluta om lönen och dess bestämningsgrunder för de tjänsteinnehavare och arbetstagare som representerar arbetsgivaren. För arbetstagarnas del är förutsättningen att arbetsgivarens rätt att bestämma lönen överenskommits i arbetsavtalet.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren kan fritt besluta om de ovan nämnda tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas löner och lönejusteringar och när justeringarna ska träda i kraft.

Lönen fastställs som helhetslön. Den anställda betalas inga andra lönedelar enligt lönekapitlet, om inte något annat sägs i arbetsgivarens beslut om personen i fråga eller något annat uttryckligen överenskommits i arbetsavtalet. Arbetsgivarens representanter kan dock inte betalas nivålön, nivåtillägg eller arbetserfarenhetstillägg.

§ 21 Lönebetalning

mom. 1

Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas lön eller arvode för varje kalendermånad senast den 16:e dagen i månaden, om inte något annat bestäms i detta avtal eller följer av lönebetalningsgrunderna och om inte arbetsgivaren beslutar något annat i fråga om betalningen av lönen för en arbetstagare.

Om en penninglön förfaller till betalning en helgdag, en helgfri lördag eller en sådan vardag då de system bankerna i allmänhet använder för betalningstransaktioner mellan banker inte är i bruk med anledning av ett beslut av Europeiska centralbanken eller Finlands Bank, vilket framgår av ett meddelande från Finlands Bank som publiceras i författningssamlingen, anses förfallodagen vara närmast föregående vardag.

Till en visstidsanställd tjänsteinnehavare kan ändå lönen eller arvodet för varje kalendermånad betalas senast den sista vardagen i månaden, men inte på en lördag.

Om betalningen av arvodet förutsätter att en utredning över vidtagna åtgärder visas i form av en räkning, betalas arvodet senast under den kalendermånad som följer efter att räkningen lämnades in.

Tillämpningsanvisning

En arbetstagares lön ska enligt arbetsavtalslagen betalas när anställningen upphör, om inget annat överenskommits med arbetstagaren. Om lönebetalningen fördröjs, kan arbetsgivaren bli skyldig att betala lön för s.k. väntetid. Bestämmelserna om lön för s.k. väntetid i arbetsavtalslagen gäller inte tjänsteinnehavare.

När ett tjänsteförhållande upphör ska lönen i mån av möjlighet betalas utan dröjsmål, även om det inte finns några särskilda bestämmelser om detta i avtalet. Även lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna bör i mån av möjlighet betalas omgående. Om tillägg, ersättningar o.d. inte är uppklarade när tjänsteförhållandet upphör, bör skälig tid ges för utredningar och uträkningar.

Tidpunkten för betalning av sådana lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna anges i respektive särskilda bestämmelser.

mom. 2

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som den anställda uppgett. Lönen kan betalas kontant endast av sådana tvingande skäl som avses i 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

mom. 3

Arbetsgivaren ska i samband med lönebetalningen ge den anställda en lönespecifikation och vid behov även annars utan dröjsmål ett löneintyg på den anställdas begäran. Av specifikationen och löneintyget ska framgå det lönebelopp som betalats till den anställda, grunderna för bestämning av lönen och de belopp som för olika ändamål innehållits av lönen.

§ 22 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad

mom. 1

Lön för endast en del av en kalendermånad betalas till en månadsavlönad tjänsteinnehavare eller arbetstagare så att lönen för varje tjänsteutövningsdag eller varje kalenderdag utanför avbrottet utgör en så stor del av kalendermånadens ordinarie lön som det finns kalenderdagar i månaden. Av lön som inte är ordinarie lön betalas det intjänade beloppet.

Tillämpningsanvisning

Om en anställd till exempel har oavlönad tjänst- eller arbetsledighet 28.6–8.7, betalas för juni 27/30 och för juli 23/31 av den ordinarie lönen.

Exempel

En arbetstagare har vårdledigt från sitt eget arbete. Arbetstagaren kommer överens med arbetsgivaren om att arbeta en sextimmarsdag i mars, varvid vårdledigheten avbryts för en kalenderdag. För denna arbetsdag betalas då en dagslön (1/31) som beräknats på arbetstagarens ordinarie lön. Angående intjäning av semester, se § 3 i semesterkapitlet i VÄLKA.

mom. 2

I fallen nedan räknas ändå den lön som ska betalas till en månadsavlönad tjänsteinnehavare för tjänsteutövningstid eller till en månadsavlönad arbetstagare för arbetad tid enligt timlön, varvid divisorerna i § 23 i arbetstidskapitlet används.
1. 
Anställningen varar högst 12 kalenderdagar.

Exempel

En anställning har varat i 10 kalenderdagar, varav 4 dagar har varit sjukfrånvaro. För sjukfrånvaron betalas dagslön. Den egentliga tjänsteutövningstiden/arbetade tiden blir 6 dagar, och för dessa dagar betalas timlön.

Det faktum att kalendermånaden växlar medför inte att lönen för en del av månaden ska räknas enligt timlön, om anställningen i sin helhet har pågått eller kommer att pågå oavbrutet i mer än 12 kalenderdagar.

2.
Lön betalas för en högst 12 kalenderdagar lång del av en månad och lönebetalningen har avbrutits på grund av ett avbrott i tjänsteutövningen som inte beror på tjänsteinnehavaren eller på grund av ett arbetsförhinder som inte beror på arbetstagaren.

Exempel

En arbetstagare har varit permitterad 1–16.10 och 24–31.10. Lönen för den arbetade tiden 17–23.10 betalas då som timlön.

mom. 3

Om en arbetsdag tillfälligt blir ofullständig på tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens begäran eller av någon annan orsak som beror på den anställda själv och underskottet inte har arbetats in under någon annan tid, avdras från månadslönen den ovan nämnda timlönen för varje frånvarotimme.

§ 23 Kvittningsrätt och återkrav av lön

Arbetstagare

mom. 1

Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Kvittningsrätten begränsas av utsökningsbalkens bestämmelser om bland annat skyddat belopp.

Tjänsteinnehavare

mom. 2

I 56 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden bestäms om arbetsgivarens rätt till återkrav av lön eller annan förmån som hänför sig till ett anställningsförhållande och som betalats utan grund och om verkställande av återkrav genom avdrag i tjänsteinnehavares lön (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Rätten till återkrav genom löneavdrag begränsas av utsökningsbalkens bestämmelser om bland annat skyddat belopp. Bestämmelsen i 56 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden gäller enbart återkrav av fordran som hänför sig till ett anställningsförhållande.

§ 24 Lön under avstängning från tjänsteutövning

Tjänsteinnehavare

Om en tjänsteinnehavare har avstängts från tjänsteutövning med stöd av lag, ska lönen innehållas för den tid som avstängningen varar.

Om orsaken till avstängningen är misstanke om brott och tjänsteinnehavaren inte genom laga dom döms till böter eller fängelsestraff, betalas tjänsteinnehavaren den uteblivna lönen för ordinarie arbetstid minskad med motsvarande lön som tjänsteinnehavaren under samma tid förtjänat i andra anställningsförhållanden eller som yrkesutövare eller företagare och som tjänsteinnehavaren inte skulle ha fått i tjänsten.

Om åtals- eller domstolsförfarandet förfallit på grund av att tjänsteförhållandet upphört eller om 3 kap. 4 § i strafflagen tillämpats vid förfarandet, ska den innehållna lönen dock inte betalas ut, ifall tjänsteinnehavaren gjort sig skyldig till en sådan gärning eller försummelse att han eller hon kunnat dömas till böter eller fängelsestraff.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna ovan tillämpas också när en tjänsteinnehavare är anhållen för förhör på grund av misstanke om brott eller hålls i rannsakningsfängelse. I sådana fall är det i allmänhet inte nödvändigt med avstängning från tjänsteutövning, eftersom tjänsteutövningen ändå är avbruten (antecknas efteråt som tjänstledighet).

Minskningen gäller inte arbetslöshetsförmåner som tjänsteinnehavaren fått under tiden för avstängningen från tjänsteutövning. Tjänsteinnehavaren är skyldig att utan dröjsmål ge arbetsgivaren en tillförlitlig utredning över sina övriga förvärvsinkomster.

§ 1 Principen om effektiv användning av arbetstiden

Längden på tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas arbetstider bestäms på det sätt som anges nedan med beaktande av arbetsuppgifternas art och mängd samt med hänsyn till att arbetstiden ska kunna utnyttjas effektivt och med beaktande av vad som förutsatts när lönen fastställdes.

§ 2 Anställda som omfattas av arbetstidslagen

mom. 1   

Förutom bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på de tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen följande bestämmelser i arbetstidslagen, om inte något annat har avtalats angående dem i någon av bilagorna till detta avtal eller genom något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal:

4 § 3 mom. (skyldighet för tjänsteinnehavare att vara i beredskap), 6 § (skiftarbete), 8 § (nattarbete och nattskift i periodarbete), 8 a § (rätt till skjuts till och från arbetet för arbetstagare i nattarbete), 9 § (dygnsarbetstiden för motorfordonsförare), 10 § (på kollektivavtal grundad ordinarie arbetstid), 12 § 1 och 3 mom. (flextid), 13 § (utökad flextid), 14 § (arbetstidsbank), 15 § (förkortad arbetstid), 17 § (arbetstagarens samtycke), 18 § (maximiantalet arbetstimmar), 19 § (nödarbete), 22 § (arbetsavtals upphörande under en utjämningsperiod), 25 § (dygnsvila), 26 § (motorfordonsförares dygnsvila), 32 § (arbetstidsbokföring), 39 § (dispens), 8 kap. (bestämmelsernas tvingande natur) och 9 kap. (särskilda bestämmelser).

mom. 2    

Genom bestämmelsen i mom. 1 har bestämmelserna i arbetstidslagen inte tagits med som en del i detta tjänste- och arbetskollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

På arbetstagare under 18 år tillämpas dessutom lagen om unga arbetstagare (998/1993).

§ 3 Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna

mom. 1 

Om det är nödvändigt att ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna i detta avtal, ska arbetsgivaren komma överens om detta med tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren. Om det avvikande arbetstidsarrangemanget gäller minst 5 anställda krävs överenskommelse med fackombudet eller ett lokalt avtal med avtalsorganisationen i fråga. I ett sådant arbetstidsarrangemang som avses här bör den ordinarie arbetstiden utjämnas inom högst ett år till att i genomsnitt vara förenlig med bestämmelserna i detta kapitel.

Tillämpningsanvisning

I fråga om arbetstidsarrangemangen kan man avtala om avvikelser som är av antingen tillfällig eller bestående natur. Vid behov kan man till exempel avtala om att en arbetsdag som infaller mellan två helgdagar arbetas in under någon annan tid eller avtala om söckenhelgsarrangemang på ett sätt som avviker från detta avtal, under förutsättning att den genomsnittliga arbetstiden är förenlig med detta avtal under en högst ett år lång utjämningsperiod. Om man med avtalsorganisationen i fråga (en huvudavtalsorganisation eller sådana underföreningar till huvudavtalsorganisationerna vilkas medlemmar berörs av saken) lokalt kommer överens om avvikande arbetstidsarrangemang, är löntagarnas avtalspart den representant/de representanter som till exempel med fullmakt bemyndigats till detta av den avtalsorganisation som representerar de anställda i fråga. Formellt kan det lokala avtalet ingås till exempel i form av ett protokoll som parten undertecknar.

När man lokalt avviker från de allmänna arbetstidsbestämmelserna bör man utreda vilka effekter arrangemanget har på till exempel arbetsskiftsplaneringen och gränserna för mertids- och övertidsarbete.

mom. 2   

Om syftet med arrangemanget är att arbeta in en arbetsdag under någon annan tid, kan man avtala om att eventuella arbetstidsersättningar inte betalas för inarbetningstiden.

mom. 3    

Ett ovan avsett lokalt avtal som ingåtts för annan tid än en viss tid kan när som helst sägas upp att upphöra efter tre månader, varefter bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet ska iakttas.

§ 4 Arbetstid

Definition
mom. 1  

Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.

mom. 2 Vissa specialsituationer

1 Vilotider

De dagliga vilotiderna räknas inte in i arbetstiden, om den anställda under dessa tider obehindrat får avlägsna sig från arbetsplatsen.

2 Restid

Den tid som används för resa räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation. Färden eller transporten från en avfärdsplats som den behöriga myndigheten eller chefen har anvisat till den plats där tjänste- eller arbetsuppgiften ska utföras och återresan därifrån till avfärdsplatsen räknas dock in i arbetstiden.

På arbetsgivarens skyldighet att förebygga alltför stor belastning som hänför sig till resande utanför arbetstiden tillämpas bestämmelserna i 10, 13 och 25 § i arbetarskyddslagen (738/2002) (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Av den tid som använts för en tjänsteresa räknas endast den tid som åtgått för skötseln av tjänste- eller arbetsuppgifter som arbetstid. Om den anställda använt arbetstid till resor, förlängs arbetstiden inte med anledning av detta.

Arbetsresor från bostaden till arbetsplatsen och tillbaka räknas inte in i arbetstiden.

Vid tjänsteförrättningsresor räknas resor under arbetsdagen från ett arbetsställe till ett annat in i arbetstiden, förutsatt att resorna sker på billigaste sätt och längs den rakaste och snabbaste vägen. Begreppen tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa definieras i bilaga 6 § 1.

Till exempel räknas beledsagande av en patient in i arbetstiden, men inte den anställdas återresa utan patienten.

När det är fråga om rekreationsresor för patienter eller vårdbehövande bör arbetsskiftsförteckningen göras upp så att den omfattar även den tid som tjänsteresan pågår. Restid som inte antecknats som arbetstid i arbetsskiftsförteckningen räknas inte in i arbetstiden, frånsett tid som har använts till vårduppgifter och liknande.

Genom ett lokalt kollektivavtal enligt § 12 i huvudavtalet kan man avtala om ersättning för restid utanför arbetstiden.

3 Kurser

Som arbetstid räknas utbildning som arbetsgivaren bestämmer att den anställda ska delta i.

Tillämpningsanvisning

Om det inte är fråga om utbildning som arbetsgivaren bestämt att den anställda ska delta i och utbildningen alltså inte räknas som arbetstid, kan arbetsgivaren bevilja den anställda arbets- eller tjänstledighet för utbildningen.

I och med att man i allmänhet på förhand är medveten om en kommande utbildning bör detta beaktas till exempel när arbetsskiftsförteckningen görs upp.

4 Av arbetsgivaren förutsatta hälsoundersökningar och hälsokontroller

Den tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter, eller till lagstadgade kontroller som tjänsteutövningen eller arbetet kräver, räknas som arbetstid också när undersökningarna eller kontrollerna utförs under den anställdas lediga tid. Eventuell restid i anknytning till dem räknas inte som arbetstid. Om restiden infaller på den anställdas ordinarie arbetstid, förlängs inte arbetstiden av denna orsak.

Tillämpningsanvisning

Den anställda ska vid behov visa ett intyg över vilken tid som har åtgått till den egentliga undersökningen eller kontrollen. Intyget ska ha utfärdats av den person eller inrättning som har utfört undersökningen eller kontrollen.

5 Av läkare föreskrivna undersökningar

Tid som åtgår till undersökningar som företas på remiss av läkare, såsom besök hos specialist eller en laboratorie- eller röntgenundersökning, räknas inte som arbetstid, men om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när verkligt behov föreligger blir tvungen att genomgå sådana undersökningar på sin arbetstid, ordnas för dessa undersökningar befrielse från arbetet. Detsamma gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning, om dessa måste utföras under arbetstid.

För en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ordnas motsvarande befrielse från arbetet på grund av plötslig tandsjukdom för den tid som behövs för behandlingen, om den plötsliga tandsjukdomen kräver behandling under samma dag eller under samma arbetsskift, och den anställda inte kan få vård utom arbetstiden. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård ska visas med ett intyg av tandläkaren.

Om undersökningen eller den i föregående stycke nämnda behandlingen inklusive restider infaller på den anställdas ordinarie arbetstid, förlängs inte arbetstiden av denna orsak.

Tillämpningsanvisning

Med verkligt behov avses här att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov.

Avtalsbestämmelsen gäller inte på eget initiativ företagna besök hos läkare eller tandläkare eller besök i vårdsyfte, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som har utförts i samband med ett sådant läkarbesök som den anställda har företagit på eget initiativ.
Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning och utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, när provet bottnar i ett behov av att utreda den gravidas eller fostrets hälsotillstånd.

Om en gravid tjänsteinnehavare eller arbetstagare måste gå på undersökningar under arbetstid, bör arbetsgivaren underrättas om detta så snart det är möjligt. Arbetsgivaren kan då anvisa en annan tidpunkt för undersökningen med beaktande av hur brådskande undersökningen är och under vilken tid sådana undersökningar utförs. Underrättelse i god tid möjliggör också att man i arbetsskiftsarrangemangen kan beakta behovet av undersökningar på förhand så att dessa i regel kan ske utanför arbetstiden.

§ 5 Beredskapstid

mom. 1    

Med beredskap avses att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. Som beredskap betraktas inte skyldighet att vara i arbetsberedskap på arbetsplatsen, utom i det fallet att den anställda har fått tillstånd att fullgöra sin beredskap enligt eget val, antingen på arbetsplatsen eller, på vissa villkor, utanför den. Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden. Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar den anställdas möjligheter att disponera sin fritid. För tjänsteinnehavare grundar sig beredskapsskyldigheten på avtal eller förordnande, och för arbetstagare grundar sig skyldigheten på avtal.

Tillämpningsanvisning

När ett avtal om beredskap ingås ska den anställda känna till beredskapsersättningens belopp eller grunderna för hur ersättningen bestäms och villkoren för beredskap Bestämmelser om tjänsteinnehavares skyldighet att vara i beredskap finns i 4 § 3 mom. i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse).

För beredskap bör sådana skriftliga anvisningar ges att den anställda är medveten om de rättigheter och skyldigheter som hör till beredskapen (till exempel inom vilken tid den anställda senast ska infinna sig på arbetsplatsen).

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare inkallas till arbete under beredskap, räknas den tid som använts till arbete som arbetstid, och för denna tid ges ingen beredskapsersättning. Tid som använts för resor till och från arbetsplatsen under beredskap räknas inte som arbetstid.

Om arbetsgivaren med tanke på beredskapen har ordnat en bostad som inte kan anses vara den anställdas egentliga bostad, men där arbetsgivaren har förpliktat den anställda att vara i beredskap, räknas skyldigheten att vistas i denna bostad in i arbetstiden, och det är inte fråga om beredskap.

mom. 2 

Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska meddelas om kommande beredskap minst tre dygn på förhand, förutom i oförutsedda, brådskande fall. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare får inte mot sitt samtycke åläggas att vara i beredskap under den veckovila som avses i § 24 mom. 1 och 2 i detta kapitel.

Ersättning för beredskap
mom. 3

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ålagts beredskap betalas för varje beredskapstimme en penningersättning som motsvarar 20–30 % av den oförhöjda timlönen, eller alternativt ges motsvarande ledighet. När ersättningen bestäms beaktas de begränsningar som beredskapen medför för den anställda, såsom till exempel hur långt den anställda kan röra sig och inom vilken tid han eller hon ska infinna sig på arbetsplatsen.

mom. 4     

Om arbetsgivaren undantagsvis har ålagt en tjänsteinnehavare eller arbetstagare att vara anträffbar i sin bostad för att vid behov kunna inkallas till arbete, betalas för varje beredskapstimme som den anställda är skyldig att stå i beredskap en penningersättning på 50 % av den oförhöjda timlönen, eller alternativt ges motsvarande ledighet. Beredskap av detta slag som fullgjorts kl. 24.00–6.00 ersätts endast till sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen. Till dem som står utanför arbetstidslagen betalas en separat skälig ersättning för den olägenhet som inkallelsen till arbete under denna tid medför.

mom. 5     

En förutsättning för beredskapsersättning är att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har varit i beredskap på grundval av en skriftlig beordran som arbetsgivaren utfärdat för viss tid eller på grundval av en arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren upprättat.

Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).

Tillämpningsanvisning

I § 21 i detta kapitel finns bestämmelser om begränsning av ersättningen för beredskap.

Ersättning för resekostnader

mom. 6     

Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som vid beredskap åsamkas kostnader för resan till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostnaderna.

Tillämpningsanvisning

Om den anställda stannar kvar på arbetsplatsen för att utföra sitt arbetsskift betalas ingen ersättning för återresan.

§ 6 Arbetstidsformer

mom. 1

En tjänsteinnehavares eller arbetstagares ordinarie arbetstid bestäms enligt den arbetstidsform som tillämpas på personen i fråga i enlighet med vad som föreskrivs närmare i detta kapitel om arbetstiden eller i särskilda bestämmelser i bilagorna. De allmänna arbetstidsformerna är följande:

1. allmän arbetstid (§ 7)
2. byråarbetstid (§ 8)
3. periodarbetstid (§ 9)

Tillämpningsanvisning

På deltidsarbetande tjänsteinnehavare och arbetstagare tillämpas arbetstidsbestämmelserna i detta kapitel oförändrade, om inte något annat bestäms nedan.

mom. 2

Särskilda bestämmelser om arbetstiden finns för följande tjänsteinnehavar- och arbetstagargrupper:

1. tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas ordinarie arbetstid har ordnats på grundval av ett särskilt tillstånd med stöd av arbetstidslagen (§ 10)
2. tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas ordinarie arbetstid har ordnats på ett sätt som avviker från bestämmelserna i detta kapitel om arbetstid (§ 3)
3. tjänsteinnehavare och arbetstagare inom tekniska sektorn (bilaga 7)

Protokollsanteckning 

Särskilda bestämmelser om arbetstiden för lärare inom småbarnspedagogik som arbetar inom sjukhussektorn finns i tilläggsprotokollet.

Protokollsanteckning 1.5.2025–29.8.2028

Särskilda bestämmelser om arbetstiden för gårdskarlar finns i tilläggsprotokollet.

§ 7 Allmän arbetstid

Ordinarie arbetstid
mom. 1

Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor.

Tillämpningsanvisning

Det är motiverat att använda en utjämningsperiod som är längre än en vecka endast när det behövs med tanke på verksamheten. Även då räcker det i allmänhet med en utjämningsperiod på 2–4 veckor. Arbetsskiftsförteckningen ska i regel utarbetas för hela utjämningsperioden och iakttas på det sätt som bestäms närmare i § 28. Bestämmelser om utjämningsscheman för arbetstiden ingår i § 27. I sådant arbete som avses i § 7 och 8 iakttas också i fråga om utjämningsperioden mertids- och övertidsgränserna per dygn och per vecka (se närmare § 13 och 14), om inte något annat följer av ett lokalt avtal.

Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden och arbetsskiftsplaneringen
mom. 2

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd frånvarodag minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.

Den ordinarie arbetstiden planeras enligt § 7 mom. 2, om frånvaron är känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden börjar.

Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och övertidsarbete, se § 13 och § 14 mom. 1.

Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
mom. 3

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton eller på någon annan dag än lördag eller söndag infallande nyårsdag, trettondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag eller annandag jul (arbetstidsförkortande söckenhelg) är den ordinarie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 39 minuter kortare för varje ovan uppräknad dag än vad som bestäms i mom. 1.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.

Tillämpningsanvisning (§ 7 och 8)

Söckenhelgsförkortningen ges som en hel ledig dag under samma vecka eller utjämningsperiod.

Tillämpningsanvisning (§ 7, 8, och 9 )

Om två söckenhelger infaller på samma dag görs förkortningen bara en gång.

Flexibel arbetstid
mom. 4

Allmän arbetstid kan också ordnas som flexibel arbetstid.

§ 8 Byråarbetstid

Ordinarie arbetstid
mom. 1  

Den ordinarie arbetstiden för anställda som huvudsakligen utför byråarbete är högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minuter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 36 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor.

Tillämpningsanvisning

Vid prövning av förutsättningarna för tillämpning av systemet med byråarbetstid är den avgörande faktorn inte hur stor del av arbetet som sker i byråförhållanden, utan arbetets karaktär och art.

Byråarbetstid tillämpas till exempel på de tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas arbeten är administrativa till sin karaktär eller består av planerings- och kalkyleringsarbeten. I s.k. fältarbete bestäms arbetstiden däremot enligt § 7.

Systemet med byråarbetstid tillämpas också på bibliotekspersonal.

Angående utjämningsperioder se tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 1. Användning av flexibel arbetstid eller spridda arbetstider gör arbetstidsarrangemangen smidigare.

Innan man inför ett utjämningsschema som är baserat på 36 timmar 15 minuter i genomsnitt, bör förhandlingar föras med fackombudet eller personen i fråga på det sätt som bestäms i § 27 mom. 2 och 3 i detta kapitel.

Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden och arbetsskiftsplaneringen
mom. 2

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 15 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 36 timmar 15 minuter per kalendervecka.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd frånvarodag minskas med den andel av 7 timmar 15 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.

Den ordinarie arbetstiden planeras enligt § 8 mom. 2, om frånvaron är känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden börjar.

Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och övertidsarbete, se § 13 mom. 2 och § 14 mom. 2.

Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
mom. 3

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår en i § 7 mom. 3 nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton är den ordinarie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 15 minuter kortare för varje nämnd dag än vad som bestäms i mom. 1.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 15 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.

Tillämpningsanvisning

Se tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 3.

Flexibel arbetstid
mom. 4 

Byråarbetstid kan också ordnas som flexibel arbetstid.

§ 9 Periodarbetstid

Ordinarie arbetstid
mom. 1

I sådant arbete enligt 7 § i arbetstidslagen där arbetstiden ordnas som periodarbete är den fulla ordinarie arbetstiden högst 76 timmar 30 minuter under en 2 veckors period, högst 114 timmar 45 minuter under en 3 veckors period och högst 153 timmar under en 4 veckors period.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas endast i de arbeten och verksamhetsenheter som nämns i 7 § i den arbetstidslag som gällde till 31.12.2019 (605/1996), såsom bl.a. sjukhus, omsorgsinrättningar, hälsocentraler, hem med verksamhet dygnet runt för personer med funktionsnedsättning, flyktingcentraler och servicehem för äldre samt inom hemservicen (ArbetstidsL 7 § 1 mom. 7 punkten). Periodarbetstid kan också tillämpas inom hemsjukvården och hemvården.

När arbetstiden ordnas för personalen står två alternativa arbetstidssystem till buds:

1. ett system i enlighet med 7 § i arbetstidslagen, om vilket det finns bestämmelser i denna paragraf, eller
2. ett system i enlighet med 5 § i arbetstidslagen, om vilket det finns bestämmelser i § 7 i detta kapitel.

Välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen ska välja det arbetstidssystem som är det mest ändamålsenliga med tanke på verksamheten och skötseln av tjänste- eller arbetsuppgifterna. Angående arbetsskiftsförteckningen se § 28.

I periodarbete har arbetstiden per vecka eller per dygn inte definierats, och det är inte möjligt att särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka.

Det är motiverat att använda en arbetsperiod som är längre än tre veckor endast när det behövs med tanke på verksamheten. Fyraveckorsperioder kan behövas kontinuerligt till exempel för en anställd som har deltidsarbete eller i huvudsak nattarbete.

I periodarbete kan en fyraveckorsperiod användas tillfälligt när mer än en söckenhelg infaller under arbetsperioden. Under en sådan utjämningsperiod ska den anställda som söckenhelgsförkortning ges åtminstone en ledig dag som motsvarar en genomsnittlig arbetsdag.

mom. 2

Om anställningen inte fortgår en hel arbetsperiod är den ordinarie arbetstiden per kalenderdag i genomsnitt 7 timmar 39 minuter, dock högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas när anställningen börjar eller slutar mitt under en arbetsperiod eller när anställningen är kortare än en arbetsperiod.

Arbetstiden under söckenhelgsperioder
mom. 3 

Under de arbetsperioder i vilka det ingår en i § 7 mom. 3 nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton är den ordinarie arbetstiden under perioden 7 timmar 39 minuter kortare för varje ovan nämnd dag än vad som bestäms i mom. 1 och 2. I deltidsarbete förkortas arbetstiden under sådana arbetsperioder proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1 och 2.

Om anställningen inte fortgår en enda full arbetsperiod, förkortas den ordinarie arbetstiden för varje arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton som infaller under anställningen så att förkortningen står i samma proportion till ovan i detta moment nämnda förkortning som anställningens längd står till en full arbetsperiod.

Exempel

Anställningen fortgår från måndag till följande veckas onsdag (10 kalenderdagar) och innefattar en söckenhelg. Den proportionella förkortningen på grund av söckenhelgen blir 10/14 (10 kalenderdagar/2 veckors arbetsperiod) x 7,65 = 5,46 timmar. Övertidsgränsen är 55 timmar 44 minuter.

Uträkning: (5 x 7,65 + 3 x 7,65) – 5,46 = 38,25 + 22,95 – 5,46 = 55,74 timmar, dvs. 55 timmar 44 minuter.

Begränsning i fråga om tillämpningsområdet för periodarbete
mom. 4

Denna paragraf tillämpas inte på tjänsteinnehavare och arbetstagare i uppgifter som avses i 7 § 1 mom. 3 punkten i arbetstidslagen (605/1996), med undantag av trafikverk, och i allmänhet inte heller på sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som arbetar vid i 7 § 1 mom. 2 punkten i arbetstidslagen nämnda inrättningars byggnadsarbeten eller vid deras mekaniska verkstäder eller reparationsverkstäder. Det förutsätts att det till den trafikpersonal som avses i detta moment räknas endast sådan personal vars arbetstid också hittills har ordnats som periodarbete.

§ 10 Exceptionell ordinarie arbetstid

Om en tjänsteinnehavares eller arbetstagares ordinarie arbetstid med stöd av 39 § i arbetstidslagen har ordnats med avvikelse från lagens 5 §, iakttas bestämmelserna i tillståndet till undantag eller i ifrågavarande kollektivavtal i stället för bestämmelserna i detta kapitel, till den del bestämmelser uttryckligen anges i tillståndet till undantag eller i kollektivavtalet i fråga. Till övriga delar iakttas bestämmelserna i detta kapitel.

Tillämpningsanvisning

Tillståndet till undantag eller kollektivavtalet kan gälla avvikelser från den ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka. I tillstånden till undantag och avtalen ingår också bestämmelser om övertidsersättning och i allmänhet också om söndagsersättning. Man kan inte få tillstånd till undantag från till exempel bestämmelserna om vilopauser i detta avtal.

§ 11 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd

mom. 1

Det anses allmänt vara eftersträvansvärd praxis att de anställdas arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, med de undantag som den dagliga vilotiden medför, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på något annat sätt. Arbetsskift kortare än fyra timmar ska inte tillämpas om inte den anställdes behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.

Arbetsskiftets längd och antalet på varandra följande arbetsskift i periodarbete
mom. 2

I periodarbete är ett arbetsskift i regel högst 10 timmar, om inte kortvariga undantag som är nödvändiga med tanke på verkets eller inrättningens verksamhet föranleder något annat eller den behöriga myndigheten och respektive avtalsorganisation lokalt avtalar om något annat. Ett nattskift kan dock vara 11 timmar.

En anställd får åläggas högst sju på varandra följande arbetsskift i arbetsskiftsförteckningen.

Tillämpningsanvisning

Antal nattskift, se 8 § i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse).

I ett lokalt avtal med respektive avtalsorganisation ska bestämmelserna i § 3 med tillämpningsanvisningar iakttas. Om inget lokalt avtal har ingåtts och det är fråga om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som inte är fackansluten, ersätter den anställdes samtycke det lokala avtalet.

§ 30 Arbetstidsbank

mom. 1    

Välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen kan införa en arbetstidsbank genom att i enlighet med § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn ingå ett lokalt kollektivavtal om införande av en arbetstidsbank och villkoren för den.

mom. 2    

Med arbetstidsbank avses ett på frivillighet baserat system där penningförmåner som omvandlats till ledig tid kan sparas för att tas ut i form av ledighet under en längre tidsperiod.

mom. 3    

Av det lokala avtalet ska framgå åtminstone vilken personal som omfattas av avtalet, vilka poster och ersättningar som kan överföras till arbetstidsbanken, det maximala ledighetssaldot i banken, villkoren för att ta ut ledighet som sparats i banken, de situationer då ledighet som sparats i banken kan ersättas i pengar samt hur man ansluter sig till banken och lämnar den.

Tillämpningsanvisning

Avtalsparterna har gett närmare anvisningar om arbetstidsbanker. Anvisningarna utgör inte en del av det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn.

§ 36 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden

Den uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden som avses i 18 § 1 mom. i arbetstidslagen är 12 månader.

Tillämpningsanvisning

Den maximala arbetstiden regleras i 18 § i arbetstidslagen.

§ 1 Rätt till semester och semesterkapitlets tillämpningsområde

mom. 1 

Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna har rätt till semester enligt bestämmelserna i detta kapitel och i bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn).

mom. 2 

Bestämmelserna i detta kapitel ersätter semesterlagens bestämmelser, om inte något annat sägs uttryckligen nedan i denna bestämmelse eller detta kapitel.

mom. 3 

Följande bestämmelser i semesterlagen (162/2005) tillämpas: 1 § (tillämpningsområde), 2 § (begränsningar av tillämpningsområdet), 3 § (bestämmelsernas tvingande natur), 5 § 2 mom. (fall där intjänandet av semester inte avbryts), 8 § 2 mom. (arbetstagarens rätt till ledighet på basis av flera på varandra följande arbetsavtal för viss tid), 28 § (semesterlönespecifikation), 29 § (semesterbokföring), 30 § (avvikelse genom kollektivavtal), 35 § (framläggande), 36 § (arbetsrådets utlåtande), 37 § (tillsyn), 38 § (straffbestämmelser), 39 § (ikraftträdande) och 40 § (övergångsbestämmelser).

Dessa bestämmelser i semesterlagen har inte tagits med som en del av detta tjänste- och arbetskollektivavtal, utan det är fråga om en hänvisningsbestämmelse.

mom. 4 

Om en person samtidigt innehar flera anställningar hos välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen, anses dessa utgöra ett enda anställningsförhållande när semesterförmåner ges.

mom. 5 

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare under sin anställning hos samma arbetsgivare utan avbrott övergår från ett anställningsförhållande till en annat eller från att ha omfattats av ett annat avtal för välfärdssektorn till att omfattas av detta avtal, har den anställda rätt till semester enligt detta kapitel också för den del av det innevarande kvalifikationsåret som inföll före övergången, förutsatt att semesterbestämmelserna i detta kapitel tillämpas på det nya tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet.

mom. 6 

Om man innan anställningen upphör kommer överens om ett nytt arbetsavtalsförhållande eller fattar beslut om ett nytt tjänsteförordnande kan arbetsgivaren och den anställda samtidigt komma överens om att de semesterförmåner som intjänats innan anställningen upphörde, med undantag av semesterpenningen, överförs till den nya anställningen. Avtalet ska ingås skriftligt.

Tillämpningsanvisning

Om det efter att avtalet om överföring av semesterförmånerna ingåtts och anställningen upphört står klart att det trots allt inte blir någon ny anställning, ska de intjänade semesterförmånerna betalas på den anställdas begäran.

Om man redan kommit överens om överföring av den semesterersättning som avses i § 16 mom. 3 och 4, betalas den överförda semesterersättningen till samma belopp som den hade betalats på basis av den avslutade anställningen. Semesterpenning som eventuellt tjänats in kan inte överföras utan betalas när anställningen upphör.

§ 2 Grundläggande begrepp

Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3.

Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret tar slut.

Semesterperiod är den period som börjar 2.5 och slutar 30.9.

Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som berättigar till semester.

Semesterdagar är sådana semesterdagar som tjänats in enligt § 5 och som åtgår enligt § 6.

Semestertid är den period som fastställts som semestertid; i den kan utöver semesterdagarna också ingå andra dagar.

§ 3 Full kvalifikationsmånad

mom. 1 

En full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad under det kvalifikationsår som föregår semesterperioden,

1. under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har arbetat minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och
2. under vilken anställningen har fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar.

mom. 2  

§ 4 Tid som likställs med arbetad tid 

När de i § 3 mom. 1 punkt 1 avsedda kalendermånader som berättigar till semester räknas ut betraktas som likställda med arbetad tid de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har varit förhindrad att utföra sitt arbete på grund av

1. semester eller ledighet enligt § 22 nedan eller 8 § 2 mom. i semesterlagen eller utbytesledighet (§ 19)
2. sjukfrånvaro, för vilken den anställda har eller skulle ha haft ovillkorlig rätt till lön

Tillämpningsanvisning

Denna punkt tillämpas också då den anställda i stället för sjuklön har fått olycksfallsersättning eller någon annan ersättning för den tid av arbetsoförmåga för vilken den anställda skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön.

3. graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 §, frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § eller ledighet för vård av anhörig enligt 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen (55/2001).

Tillämpningsanvisning

Från 1.8.2022 har de anställda i enlighet med 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen rätt till ledighet för vård av anhörig (hänvisningsbestämmelse).

4. permittering under högst 30 kalenderdagar åt gången
5. sådan studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/1979), under sammanlagt 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret
6. tjänst- eller arbetsledighet som beviljats för deltagande i sådan utbildning som arbetet förutsätter, under högst 30 kalenderdagar åt gången
7. deltagande i teoretisk utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning (531/2017) och som ett gällande läroavtal förutsätter
8. avstängning från tjänsteutövning utan egen förskyllan
9. annan tjänst- eller arbetsledighet under sammanlagt högst 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret, förutsatt att den anställda under kvalifikationsåret har arbetat hos välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen under minst 22 arbetsdagar. Om den anställda får semester eller semesterersättning för tjänst- eller arbetsledigheten på basis av en anställning hos en annan arbetsgivare, kan man helt och hållet låta bli att räkna en sådan frånvarotid som likställd med arbetad tid. Som annan tjänst- eller arbetsledighet betraktas också frånvarotid som överskrider de i punkt 2, 5 och 6 nämnda frånvarotiderna.

När det är fråga om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som 1.1.2023 överförts från en kommun eller samkommun till ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning genom överlåtelse av rörelse och som varit anställd hos kommunen eller samkommunen 31.3.1999 anses, om anställningen fortgår utan avbrott, med avvikelse från punkt 1, som ovan nämnd anställningstid den tid som enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 1998–1999 t.o.m. 31.3.1999 har räknats som anställningstid som inverkar på rätten till semester.

Exempel

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har anställts 1.10.2017 och har 31.3.2018 15 års anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg. Semestern för det kvalifikationsår som slutar 31.3.2018 bestäms enligt punkt 1. När anställningen upphör 31.7.2018 har den anställda tjänat in semester enligt punkt 1 också för det kvalifikationsår som börjat 1.4.2018, eftersom den anställda redan i slutet av det kvalifikationsår som gick ut 31.3.2018 var kvalificerad för intjäningsregeln i punkt 1.

2
a) Tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens anställning hos välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen har vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden fortgått utan avbrott i minst ett år. Till denna oavbrutna anställningstid räknas inte tid då arbetet är avbrutet på grund av att den anställda utför aktiv tjänst enligt värnpliktslagen (1438/2007), frivillig militärtjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (285/2022) eller civiltjänst enligt civiltjänstlagen (1446/2007).

b) Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har vid utgången av det kvalifikationsår som slutar 31.3 omedelbart och utan avbrott varit anställd i 6 månader hos välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen och har minst 5 år av anställningstid som avses i punkt 1.
 

Exempel

En anställd har 1.1.2023 överförts från en samkommun till ett välfärdsområde genom överlåtelse av rörelse. Anställningen har inletts 1.9.2022. 15 års anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg uppfylls 10.4.2023. Anställningen upphör 31.12.2023.

Rätten till semester för tiden 1.4–31.12.2023 bestäms enligt § 5 mom. 2 punkt 2 eftersom den anställda 31.3.2023 inte hade uppnått 15 års anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg

c) Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren var anställd hos välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen 31.3 och då hade minst 10 år av anställningstid som avses i punkt 1, är längden på semestern 30 semesterdagar i stället för 28, förutsatt att den anställda tjänar in semester under 12 fulla kvalifikationsmånader.

3  
I övriga fall bestäms längden på semestern enligt följande:

Tillämpningsanvisning

En anställd har 1.1.2023 överförts från en samkommun till ett välfärdsområde genom överlåtelse av rörelse. Anställningen varar 1.10.2022–30.9.2023. Semesterdagarna 1.10.2022–31.3.2023 bestäms enligt tabellen i § 5 mom. 2 punkt 3. Rätten till semester för tiden 1.4–30.9.2023 bestäms enligt § 5 mom. 2 punkt 2, eftersom anställningen när den upphör 30.9.2023 har fortgått utan avbrott i ett år redan före det innevarande kvalifikationsårets slut 31.3.2024.

Söckenhelg som förkortar arbetstiden

Inga semesterdagar åtgår för sådana arbetstidsförkortande söckenhelger som avses i § 7 mom. 3 i arbetstidskapitlet, även om de infaller under semestertiden.

När semestertiden bestäms ska man se till att rätt antal arbetsdagar (formeln) och semesterdagar ingår i semestertiden.

Exempel 1

Arbetstiden för deltidspensionerade A är 55 procent av full arbetstid. A arbetar inom ramen för allmän arbetstid 5 arbetsdagar varannan vecka, från måndag till fredag (i genomsnitt 2,5 arbetsdagar i veckan), sammanlagt 42 timmar (arbetsdagarnas längd 8–9 timmar).

Semesterns längd är 38 semesterdagar.

Eftersom semestern ska innehålla arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som annars, ska 19 arbetsdagar ingå i semestertiden. Formeln är: 2,5: 5 x 38 = 19

Semestern förläggs till exempel på följande sätt:

Till semesterperioden kunde man också ha förlagt 3 arbetsveckor och 2 lediga veckor, varvid det skulle ha funnits en arbetsvecka i början och en i slutet av semestern. Då skulle semestern utanför semesterperioden ha börjat och slutat med en ledig vecka. Om midsommarafton inte hade ingått i semestertiden, skulle man ha varit tvungen att anteckna att semestern börjar på tisdagen i den första veckan i stället för på måndagen.

Exempel 2

Allmän arbetstid (full arbetstid 38 timmar 15 minuter per vecka), 6 arbetsdagar per vecka (måndag–lördag). Rätten till semester omfattar 38 semesterdagar.

Enligt formeln ovan ska 46 arbetsdagar ingå i semestertiden

(6 : 5 x 38 = 45,6 ~ 46).

Under semesterperioden ges t.ex. 5 kalenderveckor, inklusive midsommarafton (29 arbetsdagar och 24 semesterdagar) och utanför semesterperioden t.ex. tisdag–söndag och två fulla kalenderveckor (17 arbetsdagar och 14 semesterdagar).

Exempel 3

Arbetstiden har 1.1 ändrats från heltid till deltid (50 %) så att varannan vecka är arbetsvecka. Den anställda har rätt till 38 semesterdagar, varav 25 har tagits ut före 1.1 (5 veckors semester). Den semester som tas ut efter 1.1 (13 semesterdagar) inbegriper 7 arbetsdagar (2,5/5 x 13 = 6,5). På semester som tagits ut före 1.1 tillämpas § 6 mom. 1 och på semester som tagits ut efter 1.1 tillämpas § 6 mom. 2.

mom. 3 

Om den ordinarie arbetstiden per dygn varierar med över 3 timmar i arbetstidsarrangemanget inkluderas i semestertiden arbetstid och ledig tid i samma proportion som annars. Detta gäller inte semester enligt § 7 mom. 2, § 8 mom. 2 och § 15 mom. 1 i arbetstidskapitlet och inte heller semester enligt underbilaga 4 till bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn) och § 1 mom. 2 i bilaga 7 till SH-avtalet (frånvaro/avbrott som planerats på förhand).

Exempel

Full arbetstid inom ramen för allmän arbetstid (38 tim. 15 min./vecka). Veckan består av 5 arbetsdagar. Den genomsnittliga längden på en arbetsdag är 7,65 timmar. Rätten till semester omfattar 28 semesterdagar.

 Under semesterperioden ges till exempel 20 arbetsdagar som fulla kalenderveckor och utanför semesterperioden 8 arbetsdagar, enligt följande:

Semestern utanför semesterperioden kan börja till exempel på en fredag och sluta en dryg vecka senare på tisdagen, varvid den genomsnittliga längden på arbetsdagarna under semestertiden är 7,76 timmar (61,25 : 8), dvs. tillräckligt nära en genomsnittlig arbetsdags längd, som man kan avvika något ifrån.

Avrundning
mom. 4 

Ofullständiga dagar avrundas till närmaste heltal, varvid 0,5 avrundas uppåt. Om man i fråga om semestrar som hör till samma kvalifikationsår blir tvungen att avrunda semesterdelar två gånger eller fler, ska slutresultatet bli detsamma som om delarna hade adderats ihop och avrundningen gjorts på ovan nämnda sätt.

§ 7 Bestämning av semester 

Semesterns tidpunkt och kontinuitet

mom. 1 

Semestern förläggs till en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och den anställda kommer överens om tidpunkten i enlighet med § 8.

mom. 2  

Av semestern ska 20 semesterdagar, dock minst 65 % av den totala semester som tjänats in under kvalifikationsåret, förläggas till semesterårets semesterperiod (sommarsemester). Semester som förläggs utanför semesterperioden (vintersemester) ska tas ut senast innan nästa semesterperiod börjar. Om det i säsongsbetonat arbete med tanke på arbetsgivarens verksamhet är mycket svårt att förlägga semestern till semesterperioden, kan sommarsemestern förläggas utanför semesterperioden under samma kalenderår.

mom. 3  

Av en semester som omfattar minst 25 semesterdagar används 5 till vintersemester utanför semesterperioden, om inte arbetsgivaren och den anställda kommer överens om något annat.

Tillämpningsanvisning

Om det sammanlagda antalet semesterdagar för den anställda är mindre än 25 blir de dagar som överstiger 20 semesterdagar vintersemester..

mom. 4 

Både sommarsemestern och vintersemestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden i en eller flera delar.

mom. 5 

Semestern får inte utan tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens samtycke förläggas till de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en anställd som är berättigad till graviditetsledighet eller de 105 första dagarna av föräldraledighet för någon annan anställd som är berättigad till föräldraledighet. Om semestern på grund av graviditets- eller föräldraledighet inte kan förläggas i enlighet med mom. 1–4 eller § 8 mom. 2 och 4, kan semestern tas ut inom sex månader efter att den anställda har använt de nämnda graviditets- eller föräldraledighetsdagarna.

Tillämpningsanvisning

Med föräldraledighetsdagar avses i detta moment vardagar (mån–lör exkl. söckenhelger).

Semester kan förläggas till vårdledighet och till tiden efter de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en anställd som är berättigad till graviditetsledighet och efter de 105 första dagarna av föräldraledighet för någon annan anställd som är berättigad till föräldraledighet. Då förlänger semestern inte den återstående föräldra- eller vårdledigheten.

Perioden på sex månader beräknas från det att den anställda har använt sina 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagar eller sina 105 första föräldraledighetsdagar.

Om den anställda arbetar mellan föräldraledighetsperioderna, kan semester förläggas till arbetsperioderna i enlighet med mom. 1–4, oberoende av hur många graviditets- eller föräldraledighetsdagar den anställda har använt.

Till den del det är fråga om någon annan långvarig tjänst- eller arbetsledighet än de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en anställd som är berättigad till graviditetsledighet eller de 105 första dagarna av föräldraledighet för någon annan anställd som är berättigad till föräldraledighet, kan semestern förläggas till ledigheten, dock med de undantag som anges i § 11 (flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga). Om inget annat avtalas enligt § 8 mom. 2 ska semestern därmed tas ut senast 30.4 det år som följer på semesteråret, även om den anställda har till exempel prövningsbaserad tjänst- eller arbetsledighet, föräldraledighet som överstiger de nämnda 105 föräldraledighetsdagarna, vårdledighet eller studieledighet. Ledigheten avbryts då för den tid semestern varar.

Exempel

En arbetstagares graviditetsledighet börjar 3.10.2022 och slutar 18.11.2022 (40 graviditetsledighetsdagar, mån–lör exkl. söckenhelger). Därefter har arbetstagaren föräldraledighet som börjar 19.11.2022 och slutar 1.6.2023 (160 föräldraledighetsdagar, mån–lör exkl. söckenhelger). Arbetstagarens semester får inte förläggas till 3.10.2022–6.2.2023 (de 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagarna). I kalkylen har beaktats att det i perioden med de 105 första vardagarna av graviditets- och föräldraledighet ingår 4 söckenhelger (allhelgonadagen, självständighetsdagen, annandag jul och trettondagen).

mom. 6 

Semestern får inte fastställas så att den ordinarie arbetstiden under den tid tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren arbetar förändras väsentligt på grund av semestern.

Tillämpningsanvisning

Avsikten är att främja en jämlik behandling när semestrarna fastställs. Om den anställda normalt har 5 arbetsdagar i veckan från måndag till fredag och alla arbetsdagar i en kalendervecka är semesterdagar kan hela kalenderveckan bestämmas vara semestertid, dvs. semestern kan sluta på en söndag. I så fall åtgår 5 semesterdagar. Om den anställda kallas till arbete under lördag eller söndag, räknas 4 dagar under kalenderveckan i fråga som semesterdagar. I allmän arbetstid, byråarbetstid, periodarbetstid och arbetstid enligt underbilaga 4 till bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn) och bilaga 7 till SH-avtalet uppstår inte sådana problem på grund av bestämmelserna om mertids- och övertidsarbete under en avbruten vecka, arbetsperiod eller utjämningsperiod.

Schema över förläggningen av semester (§ 7, 8, 11)

Tillämpningsanvisning

Den semester som avses i sista meningen i mom. 2 ska i semesterbokföringen tydligt särskiljas från sparad ledighet enligt § 12, och på denna semester tillämpas sålunda inte bestämmelsen i sista meningen i § 12 om ersättning av sparad ledighet.

mom. 3 

Om anställningen upphör innan den anställda har rätt att ta ut semester enligt § 7 mom. 1 och 2, kan arbetsgivaren och den anställda under anställningen komma överens om att den semester som tjänas in innan anställningen upphör tas ut under anställningen.

mom. 4 

En anställd som har mer än 20 semesterdagar kan på eget initiativ komma överens med arbetsgivaren om att högst 5 av de överskridande semesterdagarna tas ut i form av förkortad arbetstid. Avtalet ska ingås skriftligt.

mom. 5

När förutsättningarna i § 23 i detta kapitel uppfylls, kan arbetsgivaren och den anställda avtala om att byta semester som tjänats in under kvalifikationsåret mot pengar, till den del semestern överskrider 30 semesterdagar. 
 

§ 9 De anställdas åsikt om semestertidpunkten

Arbetsgivaren ska informera de anställda eller deras representanter om de allmänna semesterprinciperna på arbetsplatsen. Innan tidpunkten för semestern bestäms ska den anställda ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren ska i mån av möjlighet beakta de anställdas synpunkter och bemöta dem jämlikt när tidpunkten för semestrarna bestäms.

Tillämpningsanvisning

Om den anställda har sjukfrånvaro när semestertidpunkten bestäms och arbetsgivaren har fått ett läkarintyg där det framgår att sjukfrånvaron kommer att fortsätta under hela den tid för vilken arbetsgivaren tänkt fastställa semestern eller en del av den, ska arbetsgivaren när den anställda ges tillfälle att framföra sin åsikt om semestertidpunkten samtidigt uppmana personen i fråga att meddela om han eller hon vill att semestern ska fastställas till tiden av arbetsoförmåga eller flyttas i enlighet med § 11. Om den anställda vill att semestern ska flyttas, flyttas den i enlighet med vad som bestäms närmare i § 11 mom. 1 och 3–4.

§ 10 Meddelande om semestertidpunkten

När arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern ska den anställda underrättas om tidpunkten senast en månad innan semestern börjar. Om detta inte är möjligt ska semestertidpunkten meddelas senast 2 veckor innan semestern eller en del av den börjar.

§ 11 Flyttning av semester

Arbetsoförmåga
mom. 1  

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall, flyttas de semesterdagar eller dagar av sparad ledighet som infaller under tiden av arbetsoförmåga till en senare tidpunkt, om den anställda anhåller om det utan ogrundat dröjsmål och, om möjligt, innan semestern börjar.

Tillämpningsanvisning

Motsvarande rätt att flytta semestern eller den sparade ledigheten gäller om det är känt att den anställda under semestern eller den sparade ledigheten kommer att genomgå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård som innebär arbetsoförmåga under tiden för vården.

mom. 2 

På arbetsgivarens begäran är den anställda skyldig att visa upp ett läkarintyg eller, enligt arbetsgivarens prövning, ge någon annan tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga (intyg av hälsovårdare eller sjukskötare).

Tillämpningsanvisning

En utredning enligt mom. 2 som lämnats till arbetsgivaren innan semestern börjat eller inom den tid som anges i mom. 1 betraktas som anhållan om att skjuta upp semestern.

mom. 3

Sommarsemester som skjutits upp med stöd av mom. 1 ska tas ut inom semesterperioden och vintersemester ska tas ut innan följande semesterperiod börjar. Om detta inte är möjligt ska flyttad semester tas ut under semesterperioden det följande kalenderåret, om inte arbetsgivaren och den anställda kommer överens om att semestern tas ut före det. Semestern ska dock tas ut senast inom det kalenderår som följer på semesterperioden.

Om det på grund av att arbetsoförmågan fortgår inte är möjligt att ta ut semester på det sist nämnda sättet heller, betalas semesterersättning enligt § 16 för den uteblivna semestern.

mom. 4

Arbetsgivaren ska meddela tidpunkten för den uppskjutna semestern två veckor eller, om detta inte är möjligt, senast en vecka innan semestern börjar.

Flyttning eller avbrytande av tjänsteinnehavares semester
mom. 5 

En tjänsteinnehavares semester kan flyttas eller avbrytas om det är nödvändigt av vägande skäl som har samband med utövande av offentlig makt eller om det är nödvändigt för att lagstadgade uppgifter som gäller hälsa och säkerhet ska kunna skötas. Tjänsteinnehavaren ska i mån av möjlighet underrättas om flyttningen senast två veckor innan semestern eller en del av den börjar. Av särskilt vägande skäl kan semestern flyttas eller avbrytas utan att tjänsteinnehavaren meddelas två veckor på förhand. Tjänsteinnehavaren ska ges tillfälle att uttrycka sin åsikt innan ett sådant beslut fattas.

§ 12 Sparande av semester

Av de semesterdagar som en tjänsteinnehavare eller arbetstagare tjänar in under vart och ett kvalifikationsår kan den del som överstiger 15 semesterdagar sparas för att tas ut som sparad ledighet efter den semesterperiod som följer på semesterårets semesterperiod, om den anställda och arbetsgivarens representant kommer överens om detta. Den sparade ledigheten tas ut vid en tid som den anställda och arbetsgivarens representant kommer överens om. Om arbetstiden ändras väsentligt eller om den anställda blir permitterad tills vidare, betalas ersättning för varje dag av sparad ledighet som inte tagits ut. Ersättningen beräknas i enlighet med § 16 mom. 1 och 3 på den ordinarie lön som gällde före ändringen.

Tillämpningsanvisning

I allmänhet är det ändamålsenligt att komma överens om sparad ledighet och, om möjligt, när den ska tas ut samtidigt som arbetsgivaren fastställer sommarsemestern i enlighet med § 7 mom. 1 och 2. Se också § 8 mom. 2.

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare sparar semester för vilken lönen bestäms enligt § 13 mom. 2 i detta kapitel och tar ut den sparade ledigheten eller ska få sådan ersättning för den som avses ovan i denna paragraf, betalas lönen för den sparade ledigheten enligt den genomsnittliga arbetstidsprocent som avses i § 13 mom. 2 och den beräknas på den fulla ordinarie lönen vid den tidpunkt då den sparade ledigheten börjar eller vid den tidpunkt då ersättningen räknas ut.

§ 13 Semesterlön

mom. 1  

För semester och sparad ledighet betalas ordinarie månadslön.

Tillämpningsanvisning

Semesterlönen bestäms enligt huvudregeln utgående från den ordinarie lönen vid den tidpunkt då semestern börjar, dvs. den första semesterdagen. Om lönen ändras under semestern (t.ex. på grund av en allmän förhöjning eller förändringar i arbetsuppgifterna) ändras semesterlönen på motsvarande sätt.

mom. 2  

Om den anställdas ordinarie arbetstid och därmed också lönen har ändrats under kvalifikationsåret eller efter kvalifikationsårets slut innan semestern börjar, bestäms den månadslön som utgör grunden för semesterlönen för den semester som tjänats in under det avslutade kvalifikationsåret genom att den fulla ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då semestern börjar multipliceras med den genomsnittliga arbetstidsprocenten under kvalifikationsåret.

Exempel

En anställd har under kvalifikationsåret arbetat 60 % i 7 månader och 100 % i 5 månader. Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då (7 * 60 + 5 * 100) / 12 = 76,7 %. Den anställdas fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån. Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 76,7 % * 2 500 € = 1 917,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent den anställda har när semestern börjar.

En anställd har inlett sin anställning den 1 maj. Vid kvalifikationsårets slut har anställningen alltså gällt i 11 månader. Den anställda arbetar 60 % till den 17 juni och därefter 100 %.  Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då 1,57 månader * 60 % (1 mån. i maj + 17/30 dagar i juni) + 9,43 * 100 (13/30 dagar i juni + 9 mån. i juli–mars) / 11 = 94,3 %.  Den anställdas fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån. Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 94,3 % * 2 500 € = 2 357,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent den anställda har när semestern börjar.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen i mom. 2 tillämpas på semester som tjänats in under kvalifikationsåret 2013–2014 eller senare. Semesterlönen för semester som tjänats in tidigare betalas enligt mom. 1.

Bestämmelsen tillämpas i situationer där förändringar i arbetstiden och därmed också månadslönens belopp avtalas mellan arbetsgivaren och den anställda. Sådana förändringar i arbetstiden kan bli aktuella bland annat vid övergång till deltidspension, delinvalidpension, partiell sjukfrånvaro eller partiell vårdledighet eller då den anställda av någon annan orsak själv ber om att få arbeta deltid. Bestämmelsen tillämpas också när en anställning ombildas till deltidsanställning. Däremot tillämpas bestämmelsen inte på permittering i form av förkortad arbetstid, utan semesterlönen bestäms då enligt mom. 1.

Semesterlönen bestäms enligt mom. 2 både när arbetstiden förlängs och när den förkortas och lönen därmed ändras. Enbart förändringar i den anställdas nivålön, nivåtillägg eller uppgiftsrelaterade lön (t.ex. allmänna förhöjningar, förändringar i nivån av kunnande och ansvar, ändring av lönegruppen eller förändringar i arbetets kravnivå) eller enbart förändringar i arbetstidsformen, till exempel att allmän arbetstid ändras till byråarbetstid, leder inte till tillämpning av mom. 2.

Om arbetsgivaren och den anställda kommer överens om att semester tas ut enligt § 8 under kvalifikationsåret, korrigeras semesterlönen så att den motsvarar lönen enligt mom. 2 ovan, om den anställdas arbetstidsprocent och lön ändras under kvalifikationsåret.

mom. 3 

Om det i en tjänsteinnehavares eller arbetstagares arbetstid ingår söndags-, kvälls- eller nattarbete som utförts under ordinarie arbetstid eller sådana kvälls- eller nattskift som utförts under ordinarie arbetstid i skiftarbete ges den anställda ett tillägg till semesterdagslönen utgående från de penningersättningar som betalats för dessa arbetstider. Semesterlönen höjs då med det procenttal som man får när man räknar ut hur många procent de penningersättningar som betalats under föregående kvalifikationsår för under ordinarie arbetstid utfört söndags-, kvälls- och nattarbete samt i skiftarbete utförda kvälls- och nattskift har utgjort av den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår. Den semesterersättning som ska betalas då anställningen upphör räknas ut utgående från de arbetstidsersättningar och den ordinarie lön som betalats under det kvalifikationsår då anställningen upphör. Förhöjningen är högst 35 procent.

Tillämpningsanvisning

Rätten att få tillägg till semesterlönen avgörs enligt situationen vid semesterns början. Tillägget betalas alltså inte om den anställda vid semesterns början har en sådan tjänst/befattning där det i den ordinarie arbetstiden inte ingår sådant arbete som avses ovan. Den anställda har dock, med avvikelse från det som sägs ovan, rätt till tillägget om han eller hon på grund av att arbetet är säsongsbetonat utför tilläggsberättigande arbete under någon annan tid än då semestern börjar.

När förhöjningsprocenten räknas ut beaktas inte sådana tillägg som motsvarar ovan avsedda penningersättningar och som eventuellt betalats för semester, tjänst- eller arbetsledighet och andra avbrott i anställningen.

I den ordinarie lönen för kvalifikationsåret ingår även ordinarie lön under sjukfrånvaro och semester.

Tillägget betalas för hela semestertiden (inte enbart semesterdagarna).

§ 14 Procentuell semesterlön 

mom. 1  

Om en tjänsteinnehavare enligt ett förordnande om arbetstiden eller en arbetstagare enligt sitt arbetsavtal har så begränsad arbetstid att bara en del av kalendermånaderna är fulla kvalifikationsmånader, är semesterlönen 9 procent eller, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått minst ett år, 11,5 procent av den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid under kvalifikationsåret, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

Deltidsarbetstiden bör för en tjänsteinnehavare basera sig på ett förordnande om arbetstiden och för en arbetstagare på arbetsavtalet. Enbart det faktum att den anställda till exempel på grund av sjukfrånvaro eller motsvarande skäl har arbetat få dagar eller dagligen kortare tid än vad som avtalats, leder inte till tillämpning av mom. 1.

De tjänsteinnehavare och arbetstagare som på grund av arbetstidsarrangemanget enligt förordnandet om arbetstiden eller arbetsavtalet inte får en enda full kvalifikationsmånad har rätt till ledighet och semesterersättning enligt § 22.

mom. 2 

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som avses i mom. 1 under kvalifikationsåret har varit förhindrad att arbeta på grund av

1. graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 §, frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § eller ledighet för vård av anhörig enligt 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen,
2. sjukdom eller olycksfall,
3. medicinsk rehabilitering som på grund av yrkessjukdom eller olycksfall ges på ordination av läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan,
4. bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom eller
5. permittering

läggs till den lön som utgör grunden för semesterlönen den kalkylerade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden och den lön som betalats för frånvarotiden, men i de fall som avses i punkt 2 och 3 högst för 105 kalenderdagar och i de fall som avses i punkt 5 högst för 42 kalenderdagar.

Tillämpningsanvisning

Från 1.8.2022 har de anställda i enlighet med 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen rätt till ledighet för vård av anhörig (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Till den anställda betalas ovan nämnda semesterlön på 9 eller 11,5 procent för semestertiden. När semesterlönen beräknas beaktas den lön som betalats eller som förfallit till betalning både för ofullständiga och fulla kvalifikationsmånader.

Exempel

En deltidsanställd kontorist som varit anställd hos en kommun i 12 år arbetar enligt sitt arbetsavtal varje vecka på måndag och onsdag, 4 timmar per dag. Den anställda har 1.1.2023 överförts från kommunen till välfärdsområdet genom överlåtelse av rörelse. Under kvalifikationsåret 1.4.2023-31.3.2024 uppkommer 7 fulla och 5 ofullständiga kvalifikationsmånader. För de fulla kvalifikationsmånaderna tjänar den anställda in semester enligt tabellen i § 5 mom. 3 punkt 2, dvs. sammanlagt 18 semesterdagar. I enlighet med mom. 1 ovan betalas för semestertiden en semesterlön på 11,5 procent av den lön som betalats eller förfallit till betalning under kvalifikationsåret. Sådan förhöjning för nödarbete eller övertidsarbete som betalats utöver grundlönen beaktas inte när semesterersättningen räknas ut. För de fulla kvalifikationsmånaderna (7) betalas semesterpenning.

mom. 3 

Lönen för frånvarotid enligt mom. 2 beräknas utgående från den anställdas genomsnittliga arbetstid per vecka och utgående från lönen vid den tidpunkt då frånvaron började. Löneförhöjningar under frånvarotiden beaktas också. Om ingen överenskommelse ingåtts om den genomsnittliga arbetstiden per vecka, bestäms den kalkylerade lönen enligt den genomsnittliga arbetstiden per vecka under de 12 veckor som föregått frånvaron.

§ 15 Bestämning av semesterlönen i vissa fall

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagaren under en del av kvalifikationsåret har tjänat in semester enligt § 3 och en del av året omfattats av ledighet enligt § 22, beräknas lönen för semestern och ledigheten och semesterersättningen separat för dessa perioder.

§ 16 Semesterersättning när anställningen upphör 

mom. 1  

När anställningen upphör har tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren rätt att få semesterersättning för sådana outtagna semesterdagar som avses i § 5 mom. 2. Semesterersättningen räknas ut genom att den ordinarie månadslön som gäller vid tidpunkten för uträkning av semesterersättningen divideras med 20,83 och resultatet multipliceras med antalet outtagna semesterdagar enligt § 5 mom. 2. Denna semesterersättning betalas också för varje outtagen dag av sparad ledighet. I fråga om de semesterdagar och dagar av sparad ledighet för vilka semesterlönen bestäms enligt § 13 mom. 2 beräknas den nämnda månadslönen på den fulla ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då semesterersättningen beräknas, utgående från den genomsnittliga arbetstidsprocent som avses i § 13 mom. 2.

Tillämpningsanvisning

Se § 13 mom. 3 angående arbetstidsersättningarnas inverkan på semesterersättningen.

Bestämmelsen i sista meningen i mom. 1 i denna paragraf tillämpas på semester som tjänats in under kvalifikationsåret 2013–2014 eller senare.

mom. 2 

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare under den månad då anställningen började och den månad då anställningen slutade har arbetat sammanlagt minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och anställningen under dessa två månader har fortgått utan avbrott i sammanlagt minst 16 kalenderdagar, till vilka inte räknas strejktid eller annan otillåten frånvaro, och om den anställda inte har fått semester eller semesterersättning under denna anställning, räknas denna tid som en full kvalifikationsmånad när semesterersättningen bestäms. För denna månad betalas även semesterpenning.

mom. 3 

Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som avses i § 14 betalas när anställningen upphör semesterersättning enligt § 14 för den tid under vilken den anställda fram till dess inte har fått semester eller semesterersättning.

mom. 4 

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när anställningen upphör inte har tjänat in rätt till semester enligt § 3–5 betalas för den tid som den anställda dittills inte fått semesterersättning en semesterersättning på 9 procent eller, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått minst ett år, 11,5 procent av den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet, läggs till den lön som ligger till grund för semesterersättningen den kalkylerade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden och lön som eventuellt betalats för frånvarotiden.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen gäller anställda som på grund av kortvariga anställningar inte tjänar in en enda full kvalifikationsmånad samt semesterersättning för deltidsanställda tjänsteinnehavare och arbetstagare enligt § 22 när deras anställning upphör.

Exempel

En anställning varar 2–16.6 (15 kalenderdagar). Den anställda tjänar inte in några semesterdagar, men får semesterersättning enligt mom. 4.

mom. 5  

Den ersättning i procent som avses i mom. 4 betalas inte om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren tjänar in semester för samma kalendermånad på basis av en annan anställning hos samma arbetsgivare som inte pågår samtidigt. Denna bestämmelse begränsar inte betalning av ersättning enligt mom. 2.

§ 17 Semesterersättning vid militärtjänst eller civiltjänst

När en tjänsteinnehavare eller arbetstagare lämnar sitt arbete för att fullgöra militärtjänst, frivillig militärtjänst eller civiltjänst, betalas semesterersättning enligt § 16 även om anställningen inte upphör.

§ 18 Semesterpenning

mom. 1 

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare tjänar för varje full kvalifikationsmånad in en semesterpenning på

1. 6 % i de fall som avses i § 5 mom. 2 punkt 1
2. 5 % i de fall som avses i § 5 mom. 2 punkt 2
3. 4 % i de fall som avses i § 5 mom. 2 punkt 3

av den ordinarie månadslönen för den juli månad som följer efter kvalifikationsåret.

Tillämpningsanvisning

Beräkningsgrunden är den ordinarie månadslön som de facto betalats till den anställda för juli månad (som beräkningsgrund används ändå inte den semesterlön som bestäms enligt § 13 mom. 2 i detta kapitel). Om den anställda till exempel under en del av juli har skött sin egen tjänst/sitt eget arbete, och under en annan del uteslutande någon annan tjänst eller något annat arbete, och därför har fått lön av två slag för juli, räknas semesterpenningen på den sammanräknade ordinarie lön som betalats för juli för skötseln av vardera uppgiften. Om den anställdas lön för juli definieras som deltidslön, räknas semesterpenningen ut på denna deltidslön.

mom. 2 

Om ett oavlönat avbrott i tjänsteutövningen/arbetet eller en partiellt avlönad sjukfrånvaro i juli, räknas semesterpenningen på den ordinarie månadslön som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren skulle ha fått om han eller hon hade varit i tjänsteutövning/arbetat hela juli. Om anställningen har upphört före tidpunkten för betalning av juli månads lön, räknas semesterpenningen ut på den ordinarie månadslönen för den fulla kalendermånad som föregått anställningens upphörande eller, om ingen ordinarie månadslön har betalats för denna månad eller någon sådan månad inte existerar, på den månadslön som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren skulle ha fått om han eller hon hade varit anställd den nämnda månaden.

Exempel

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har varit anställd 10.5–3.6.2023. Under tiden 10.5–22.5.2023 har lönen betalats enligt en månadslön på 1 700 euro och 23.5–3.6.2023 har den anställda skött ett vikariat där lönegrunden varit en månadslön på 1 850 euro. Grunden för beräkning av semesterpenningen är

mom. 3 

Semesterpenning betalas inte för semester eller en del av den, om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren omedelbart innan semestern eller semesterdelen börjat eller omedelbart efter att semestern eller semesterdelen slutat, på grund av strejk eller av någon annan orsak varit borta från tjänsteutövningen/arbetet utan tillstånd eller giltigt skäl. Semesterpenning betalas inte heller i samband med semesterersättning, om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare underlåter att iaktta uppsägningstiden, om en tjänsteinnehavare har avsatts från sin tjänst eller om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare häver en visstidsanställning utan att det finns en viktig orsak till detta eller om anställningsförhållandet hävs eller arbetsavtalet anses hävt.

Tillämpningsanvisning

Beloppet av den semesterpenning som ska dras av räknas ut med hjälp av följande formel:

§ 19 Utbytesledighet

Utbyte av semesterpenningen mot ledighet
mom. 1

Den semesterpenning som avses i § 18 i detta kapitel eller en del av den kan med den anställdas samtycke också ges i form av ledighet.

Avtal om utbyte av semesterpenningen mot ledighet
mom. 2

Arbetsgivaren och den anställda kan avtala om att semesterpenningen för kvalifikationsåret eller en del av den tas ut som motsvarande ledighet.

Tillämpningsanvisning

Avtalet om utbyte av semesterpenningen ska ingås skriftligt eller elektroniskt.

Arbetsgivaren ska informera de anställda eller deras representanter om de allmänna principer för avtal om utbytesledighet som tillämpas på arbetsplatsen.

När avtal om utbyte av semesterpenning mot ledighet ingås ska arbetsgivaren informera de berörda anställda om villkoren.

Hur antalet utbytesledighetsdagar bestäms
mom. 3

Antalet utbytesledighetsdagar utgör 50 % av antalet intjänade semesterdagar enligt § 5 mom. 2 i detta kapitel. Om hela semesterpenningen tas ut som ledighet, betalas ingen semesterpenning. Om bara en del av semesterpenningen tas ut som ledighet, avdras från den semesterpenning som räknats ut enligt § 18 i detta kapitel lönen för så många dagar som den anställda har utbytesledighet.

Likställande av utbytesledighet med arbetad tid enligt § 4
mom. 4

Utbytesledighet likställs med arbetad tid enligt § 4 i semesterkapitlet.

Tidpunkten för utbytesledigheten
mom. 5

Utbytesledigheten förläggs till en tid som arbetsgivaren och den anställda kommer överens om. Utbytesledigheten ska tas ut innan den semesterperiod som följer på semesteråret börjar.

Exempel

En anställd har 1.1.2023 överförts från en kommun till ett välfärdsområde genom överlåtelse av rörelse. Utbytesledighet som tjänats in under kvalifikationsåret 1.4.2022–31.3.2023 ska tas ut före 2.5.2024.

Hur utbytesledighet åtgår, lön under utbytesledighet, flyttning av utbytesledighet
mom. 6

Utbytesledighet åtgår såsom semester enligt § 6 i detta kapitel. För utbytesledighet betalas den ordinarie lönen för den tid då ledigheten tas ut.

Tillämpningsanvisning

På lönen för utbytesledighet tillämpas inte § 13 mom. 2 och 3 i detta kapitel.

Den anställdas rätt att flytta utbytesledighet på grund av arbetsoförmåga bestäms enligt § 11 i detta kapitel.

Ersättning för outtagen utbytesledighet
mom. 7

När anställningen upphör har den anställda rätt att få ersättning för utbytesledighet som inte tagits ut.

Ersättning betalas också när utbytesledighet inte tagits ut inom den tid som anges i mom. 5. Ersättningen beräknas enligt mom. 3.

Tillämpningsanvisning

Utbytesledigheten är 50 % av antalet intjänade semesterdagar. Om bara en del av semesterpenningen byts ut mot ledighet, avdras andelen utbytta dagar från semesterpenningen.

Halva utbytesdagar kan inte tas ut. Om en anställd har rätt till 33 dagars semester och byter ut hela semesterpenningen mot ledighet, blir antalet utbytesdagar 16 (33 x 0,50 = 16,5). Då betalas ingen semesterpenning.

Exempel

En arbetstagares ordinarie lön är 3 000 euro. Arbetstagaren har rätt till semester för 12 månader enligt tabellen i § 5 mom. 3 punkt 1 i semesterkapitlet i VÄLKA. vilket berättigar till 38 semesterdagar. Om hela semesterpenningen byts ut mot ledighet får arbetstagaren 19 dagar utbytesledighet (38 x 0,50). Om arbetstagaren tar ut hela semesterpenningen i form av ledighet kan 19 hela dagar tas ut och för dem betalas ordinarie lön. Då betalas ingen semesterpenning.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren i det aktuella fallet däremot avtalar om 18 dagar utbytesledighet betalas ordinarie lön för denna tid, och den resterande delen av semesterpenningen betalas i pengar till ett belopp som motsvarar en dags utbytesledighet. En full semesterpenning skulle vara 2 160 euro (6 % x 3 000 euro x 12 mån.), och för en utbytesdag blir beloppet då 113,68 euro (2 160 : 19 = 113,68).

§ 20 Betalning av semesterlön och semesterpenning

mom. 1  

Semesterlönen och lönen för sparad ledighet betalas på ordinarie lönebetalningsdag eller, på den anställdas begäran, före semestern.

mom. 2  

Semesterpenningen betalas i samband med lönebetalningen för augusti, om man inte lokalt kommer överens om något annat. Om anställningen upphör före tidpunkten för lönebetalningen för augusti, betalas semesterpenningen i samband med betalningen av semesterlön eller semesterersättning.

mom. 3 

Om anställningen upphör på grund av dödsfall betalas semesterpenningen och semesterersättningen till dödsboet.

§ 21 Semesterförmåner vid övergång från UKTA till VÄLKA 

mom. 1    

En innehavare av huvudtjänst och en timlärare i huvudsyssla som inte har rätt till semester och som permanent eller tillfälligt övergår till en sådan tjänst eller befattning inom VÄLKA:s tillämpningsområde som omfattas av bestämmelserna om semester, har under det aktuella semesteråret rätt till semester och semesterersättning enligt bestämmelserna i VÄLKA, med avdrag för den kalkylerade semestern.

mom. 2    

En innehavare av huvudtjänst och en timlärare i huvudsyssla som omfattas av systemet med lediga perioder (UKTA del C) och som utan en enda kalenderdags avbrott permanent eller tillfälligt övergår till en sådan tjänst eller befattning inom VÄLKA:s tillämpningsområde som omfattas av bestämmelserna om semester, har rätt till semester och semesterersättning enligt bestämmelserna i VÄLKA, dock så att antalet semesterdagar räknas ut enligt följande. Från den semester som huvudtjänstinnehavaren/timläraren i huvudsyssla tjänat in under föregående kvalifikationsår avdras de dagar som ingått i lediga perioder fastställda till perioden 1.5–30.4 samt de dagar för vilka ledighetsersättning betalats enligt UKTA del C § 22 under perioden 1.5–30.4. Som avdrag beaktas 85 procent av de arbetsdagar (mån–fre) som ingått i de lediga perioderna och som inte infallit under söckenhelger samt 61 procent av de dagar för vilka ledighetsersättning betalats. Det återstående antalet semesterdagar avrundas till närmaste hela dag.

Tillämpningsanvisning för mom. 1 och 2

Denna paragraf tillämpas endast i Helsingfors stad.

§ 22 Vissa deltidsanställdas rätt till ledighet och semesterersättning 

mom. 1  

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grund av sitt arbetstidsarrangemang enligt ett förordnande om arbetstiden eller arbetsavtalet inte tjänar in en enda full kvalifikationsmånad enligt § 3 har rätt att om han eller hon så önskar få ledigt två vardagar för varje kalendermånad som ingår i anställningen.

mom. 2  

Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska innan semesterperioden börjar meddela arbetsgivaren om sin önskan att utnyttja ledigheten. När ledigheten beviljas iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna om semesterns förläggning i § 7–11.

mom. 3  

Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har rätt till semesterersättning på 9 procent eller, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått i minst ett år, 11,5 procent av den lön som under föregående kvalifikationsår betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet, läggs till den lön som ligger till grund för semesterersättningen den kalkylerade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden och lön som betalats för frånvarotiden.

mom. 4 

Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet betalas i samband med ledigheten en semesterersättning enligt mom. 3 i enlighet med semesterlönebestämmelserna i § 20 mom. 1. I annat fall betalas semesterersättningen senast vid semesterperiodens utgång.

mom. 5  

När anställningen för deltidsanställda tjänsteinnehavare och arbetstagare som avses i denna paragraf upphör bestäms semesterersättningen enligt § 16 mom. 4.

§ 23 Utbyte av semester mot pengar

mom. 1

För att denna bestämmelse ska kunna börja tillämpas ska arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna eller deras registrerade underföreningar/fackombud ingå ett lokalt avtal enligt § 12 i huvudavtalet om tillämpning av denna bestämmelse.

mom. 2

Arbetsgivaren och den anställda kan avtala om att byta semester som tjänats in under kvalifikationsåret mot pengar, till den del semestern överstiger 30 semesterdagar. Avtalet ska ingås skriftligt tidigast när kvalifikationsåret är slut och senast inom ett år efter att semesterperioden gått ut.

mom. 3

Ersättningen för de utbytta semesterdagarna betalas i enlighet med § 16. Som grund för beräkningen av ersättningen används den månad då avtalet om utbyte av semester mot pengar har ingåtts.

Tillämpningsanvisning

I avtalet med den anställda om utbyte av semester mot pengar ska antecknas vilket kvalifikationsårs semester det är fråga om.

mom. 4

Ersättningen ska betalas senast under följande kalendermånad efter undertecknandet.

Protokollsanteckning

Denna bestämmelse gäller under avtalsperioden 1.5.2025–29.2.2028.

1 § Rätt till sjukfrånvaro

mom. 1     

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har rätt att få tjänst- eller arbetsledighet (rätt till sjukfrånvaro), om han eller hon på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall är förhindrad att sköta sin tjänst/sitt arbete.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om det avtal om deltidsarbete som ligger till grund för partiell sjukdagpenning finns i arbetsavtalslagen (2 kap. 11 a §), i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (26 § 2 mom.) och i 8 kap. 11 § i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse). På tjänsteinnehavare och arbetstagare som arbetar deltid på basis av det nämnda avtalet tillämpas bestämmelserna om deltidsarbete i VÄLKA.

mom. 2 

Arbetsoförmåga ska påvisas genom ett godtagbart läkarintyg. Arbetsoförmågan kan påvisas också på något annat tillförlitligt sätt i fråga om arbetsoförmåga som varar högst fem dagar eller, enligt beslut av den behöriga myndigheten, också i fråga om arbetsoförmåga som varar längre än fem dagar, såvida inte den som beviljar sjukfrånvaron av särskilda skäl anser att det i dessa fall behövs ett läkarintyg.

Tillämpningsanvisning

Ett annat tillförlitligt sätt kan till exempel vara ett intyg av en hälsovårdare, sjukskötare eller fysioterapeut. Den behöriga myndigheten kan också besluta att det vid mycket kort sjukfrånvaro inte behövs något intyg, utan enbart tillstånd av chefen. För att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen ska den försäkrade i allmänhet visa FPA ett godtagbart läkarintyg över sin sjukdom, förutom för den så kallade självrisktiden.

Arbetsoförmåga som enligt läkarintyg beror på fertilitetsbehandling berättigar till sjukfrånvaro med lön.

mom. 3    

Rätt till sjukfrånvaro beviljas utan särskild ansökan för den tid som anges i läkarintyget eller som klargjorts på något annat sätt i enlighet med mom. 2. Om arbetsgivaren inte har fått läkarintyget inom en vecka efter att det undertecknades, är sjukfrånvarons första dag oavlönad.

Tillämpningsanvisning

För att ha rätt till sjukfrånvaro ska den anställda vara oförmögen att utföra sitt eget arbete och i allmänhet visa detta med läkarintyg eller ett annat intyg som avses i mom. 2. Ett intyg över till exempel besök hos läkare, undersökningar, rehabilitering eller poliklinikbesök är inte tillräckligt. Om en läkare har skrivit ut ett intyg över arbetsoförmågan retroaktivt, ska detta motiveras av läkaren.

I regel beviljas sjukfrånvaro enligt läkarintyget eller ett annat intyg som avses i mom. 2. Ett läkarintyg eller ett annat intyg som avses i mom. 2 är ändå bara ett sakkunnigutlåtande, som den behöriga myndigheten kan avvika från av grundad anledning. Om det visar sig att den anställda trots läkarintyg inte har varit arbetsoförmögen, utan till exempel har utfört liknande arbete under sjukfrånvaron, har personen i fråga inte rätt till sjukfrånvaro med lön.

Den anställda ska utan obefogat dröjsmål visa arbetsgivaren ett godtagbart läkarintyg eller annat intyg som avses i mom. 2 över sin arbetsoförmåga. Om läkarintyget av grundad anledning inte kan godkännas, kan arbetsgivaren på egen bekostnad skicka den anställda att undersökas av en läkare som arbetsgivaren anvisar.

Den anställda går inte miste om sjuklön enligt andra meningen i mom. 3 om det finns en godtagbar orsak till att läkarintyget inte lämnats in i tid.
Arbetsgivaren ska i enlighet med 5 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet uppge namnen på de personer som på arbetsgivarens vägnar får behandla diagnosuppgifter som gäller sjukfrånvaro (hänvisningsbestämmelse).

2 § Sjuklön

mom. 1    

Tjänsteinnehavare och arbetstagare har under ett kalenderår rätt att för tid av sjukfrånvaro få

1. sin ordinarie lön för 60 kalenderdagar,
2. därefter två tredjedelar av sin ordinarie lön för 120 kalenderdagar,
3. ytterligare kan enligt prövning betalas högst två tredjedelar av den ordinarie lönen för högst 185 kalenderdagar.

mom. 2     

För att sjuklön ska betalas förutsätts att anställningen omedelbart före sjukfrånvaron har pågått i minst 60 kalenderdagar (karenstid).

Tillämpningsanvisning

En förutsättning för att sjuklön ska betalas är att tjänsteutövningen eller arbetsavtalsförhållandet redan inletts, dvs. att den anställda har börjat arbeta.

Sjuklön betalas högst så länge som anställningen varar, även om arbetsoförmågan skulle kvarstå efter att anställningen upphört.

Vid tillämpning av bestämmelserna om sjuklön ska följande undantag beaktas:

För arbetstagare i sysselsättningsverksamhet för personer med funktionsnedsättning bestäms rätten till sjuklön enligt bilaga 9.

Begreppet ordinarie lön definieras i § 5 i lönekapitlet i detta avtal.

Betalning av sjuklön

Exempel 1

A har på basis av läkarintyg beviljats rätt till sjukfrånvaro för tiden 10.6–15.1. A får 1/1 lön 10.6–8.8 (60 kalenderdagar), 2/3 av lönen 9.8–6.12 (120 kalenderdagar) samt eventuellt prövningsbaserad lön 7–31.12. Till fullt belopp får A sin lön igen 1–15.1.

Under en oavlönad tjänst- eller arbetsledighet får den anställda själv den dagpenning som sjukförsäkringslagen föreskriver

Exempel 2

B har 20.10 beviljats oavlönad tjänst- eller arbetsledighet 1–30.11. B blir sjuk 28.10, och läkarintyget är utskrivet t.o.m. 15.12. Till B betalas sjuklön för tiden 28–31.10 och 1–15.12. För november månad har B rätt att få den dagpenning som sjukförsäkringslagen föreskriver.

mom. 3      

Om tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens anställning före sjukfrånvaron har varat kortare tid än vad som föreskrivs i mom. 2, har han eller hon rätt att under samma kalenderår och för samma anställning få ordinarie lön under sjukfrånvaron för 14 kalenderdagar, varefter inga löneförmåner betalas.

Tillämpningsanvisning

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren under samma kalenderår anställs i ett tillsvidare gällande anställningsförhållande, räknas till sjuklönen i mom. 1 de sjuklöner som under samma kalenderår betalats enligt mom. 3 i ett tidsbegränsat anställningsförhållande.

Det faktum att karenstiden (60 kalenderdagar) uppfylls under sjukfrånvaron berättigar inte till tillämpning av lönebetalningstiderna i mom. 1 på den del av sjukfrånvaron som infaller efter att karenstiden uppfyllts. Vid uträkning av tiderna i mom. 1 beaktas också sjuklöner som betalats under karenstiden.

mom. 4      

För tid av sjukfrånvaro betalas inte lön efter det att rätt till sjukfrånvaro har beviljats sammanhängande i en eller flera perioder för längre tid än 12 månader. Sjukfrånvaron anses vara sammanhängande om den inte har avbrutits av en minst 30 kalenderdagar lång sammanhängande period av tjänsteutövning/tid i arbete. För tid som överskrider 12 månader kan enligt prövning betalas högst hälften av den ordinarie lönen.

Tillämpningsanvisning

Det har ingen betydelse om det är samma sjukdom eller olika sjukdomar som förorsakar arbetsoförmågan. Sjukfrånvaron anses vara sammanhängande även om till exempel semester eller en period med rehabiliteringsstöd för viss tid eller arbetsprövning som pensionsanstalten bekostar infaller under sjukledigheten, eftersom det då inte är fråga om tjänsteutövning eller tid i arbete. Å andra sidan räknas inte exempelvis semester eller tid i arbete till den 12 månader långa tid av sjukfrånvaro som avses ovan.

mom. 5      

Om det i arbetstiden ingår söndagsarbete som utförts på ordinarie arbetstid, höjs dagslönen för sjukfrånvaron med ett procenttal som räknats ut i enlighet med § 13 mom. 3 i semesterkapitlet och i vilket endast söndagsarbetets andel beaktas.

Tillämpningsanvisning

Om anställningen har börjat efter 31.3, läggs inte ovan nämnda "söndagstillägg" till sjuklönen före början av april följande år.

mom. 6     

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har orsakat arbetsoförmågan med avsikt eller genom grov vårdslöshet betalas ingen sjuklön.

mom. 7    

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har rätt att från något annat håll få ersättning för arbetsinkomstbortfall, betalas endast den del av sjuklönen som överstiger ersättningen. Som ersättning anses i detta fall inte vård, därmed jämförbara kostnader, menersättning, engångsersättning som betalas i stället för denna, och inte heller tillägg och ersättningar enligt 51 § (vårdbidrag), 52 § (klädtillägg) och 53 § (ersättning för extra kostnader för hemvård) i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015).

Sjuklönen betalas ändå till fullt belopp, om ersättningen grundar sig på en förmån som den anställda frivilligt bekostat, eller om den anställda får ersättning på grund av ett sådant olycksfall i arbetet som inte har förorsakat sjukfrånvaron i fråga.

Tillämpningsanvisning

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren inte utnyttjar sin rätt till ersättning, t.ex. inte söker ersättning enligt skadeståndslagen av den som förorsakat arbetsoförmågan, betalas inte sjuklön till den del som ersättningen skulle ha täckt lönen.

mom. 8        

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare med stöd av 57 och 63 § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) har beordrats att utebli från sitt förvärvsarbete eller att hållas isolerad i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom, har den anställda rätt att för frånvarotiden få lön i enlighet med vad som föreskrivs om sjuklön i denna paragraf. Samma rätt till lön har en person med missbruksproblem som frivilligt sökt sig till institutionsvård efter att på förhand ha kommit överens om vården med arbetsgivaren. På lönen tillämpas bestämmelserna i § 4.

Tillämpningsanvisning

En avlönad frånvarotid enligt detta moment minskar de maximala tider för avlönad sjukfrånvaro som anges i § 2 mom. 1.

mom. 9    

Tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens rätt till avlönad sjukfrånvaro enligt mom. 1 upphör senast när invalidpension eller rehabiliteringsstöd för viss tid som beviljats på grundval av anställningsförhållandet börjar betalas till den anställda.

Tillämpningsanvisning

Om invalidpension eller rehabiliteringsstöd för viss tid betalas retroaktivt och den anställda för samma tid har fått sjuklön enligt mom. 1, har arbetsgivaren rätt till pensionsförmånen för tiden ifråga, i enlighet med tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 2. Skillnaden mellan invalidpensionen eller rehabiliteringsstödet för viss tid och sjuklönen återkrävs då inte. Om den retroaktiva pensionen har betalats till den anställda återkrävs motsvarande belopp från den sjuklön som betalats till den anställda för samma tid.

Den anställda är skyldig att utan dröjsmål ge arbetsgivaren ett av pensionsanstalten utfärdat intyg över pensionen och meddela arbetsgivaren om det utbetalda beloppet, om pensionen betalats till den anställda själv.

Bestämmelser om ett tjänsteförhållandes upphörande på grund av invalidpension finns i § 34 i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003, hänvisningsbestämmelse). Bestämmelser om ett arbetsavtalsförhållandes upphörande finns i kap. VIII § 6.

3 § Olycksfall i arbetet och yrkessjukdom

mom. 1      

Om orsaken till arbetsoförmågan är att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren vid utförande av tjänste- eller arbetsuppgifter råkat ut för ett sådant olycksfall i arbetet som avses i lagstiftningen om olycksfallsförsäkring eller om orsaken är en av olycksfallet förorsakad sjukdom, en yrkessjukdom eller våld som berott på tjänste- eller arbetsuppgifter, har den anställda rätt att få

1. sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar,
2. därefter två tredjedelar av sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar och
3. dessutom kan enligt prövning betalas två tredjedelar av den ordinarie lönen för högst 125 kalenderdagar.

mom. 2    

Den behöriga myndigheten i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen kan besluta att lön enligt denna paragraf betalas i förskott innan frågan om ersättning för olycksfall i arbetet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

mom. 3      

Om det inte betalas någon ersättning för arbetsoförmågan med stöd av lagstiftningen om olycksfallsförsäkring eller om ersättningen inte betalas till fullt belopp, bestäms rätten till sjuklön enligt § 2. Om den anställda då inte har rätt till sjuklön, eller om sjuklönen är mindre än den lön som betalats i förskott, är den anställda skyldig att återbetala förskottet eller den del som överstiger sjuklönen. För tjänsteinnehavarnas del kan återbetalningen verkställas genom innehållning på lönen och för arbetstagarnas del genom kvittning enligt arbetsavtalslagen.

mom. 4      

På sjuklön enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i § 2 mom. 5 och 7. Sjukfrånvaro som beviljas enligt denna paragraf inskränker inte rätten till de förmåner som anges i § 2.

Tillämpningsanvisning

En anställd har rätt till lön för varje enskilt olycksfall i arbetet och varje enskild yrkessjukdom. Ett kalenderårsskifte inverkar inte på den sjuklön som avses i denna paragraf.

Sjuklön som betalats med stöd av denna bestämmelse räknas inte med när de 12 månaderna enligt § 2 mom. 4 räknas ut.

Karensen enligt § 2 mom. 2 tillämpas inte om arbetsoförmågan orsakats av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom.

Begreppen olycksfall i arbetet och yrkessjukdom definieras i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Exempel

A har blivit sjuk på grund av ett olycksfall i arbetet och förmånerna har bestämts enligt § 3 mom. 1. A tillfrisknar och återvänder till arbetet för ett år. Därefter blir A opererad på grund av en skada som förorsakats av samma olycksfall. För denna sistnämnda tid av arbetsoförmåga får A fortfarande de förmåner som avses i § 3 mom. 1 och sjukfrånvaron betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukfrånvaron.

4 § Arbetsgivarens rätt till dag-, graviditets- och föräldradagpenning och vissa andra ersättningar

mom. 1     

Ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning som betalat lön under sjukfrånvaro eller graviditets- och föräldraledighet eller under sådan frånvaro enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) som avses i § 2 mom. 8 i detta kapitel har rätt att få motsvarande belopp av dagpenningen eller graviditets- och föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller av ersättningarna enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016). Välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen har på motsvarande sätt rätt att få rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) till den del tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har betalats lön för tid i institutionsvård som avses i § 2 mom. 8 i detta kapitel.

mom. 2     

För att få löneförmåner under sjukfrånvaro eller graviditets- och föräldraledighet ska den anställda iaktta gällande lagstiftning och övriga bestämmelser om vad som krävs för att man ska få dagpenning eller graviditets- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Om välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen till följd av den anställdas försummelse eller åtgärder går miste om en förmån, minskas löneförmånerna enligt § 2 och 3 med ett belopp som motsvarar förlusten. I fråga om graviditets- och föräldraledighet, se § 7 mom. 1 punkt 4 och § 8 mom. 1 punkt 4 i detta kapitel.

Tillämpningsanvisning

Om förmåner eller ersättningar som avses i denna paragraf av någon orsak har betalats till den anställda för en tid under vilken han eller hon fått löneförmåner, avdras förmånernas eller ersättningarnas belopp från lönen.

Om den anställda med stöd av någon annan stats sociala trygghetssystem har rätt till dagpenning som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller dagpenning som motsvarar graviditets- och/eller föräldrapenning, avdras beloppet av denna förmån från sjuklönen eller lönen under graviditets- och/eller föräldraledigheten. Den anställda är skyldig att ge arbetsgivaren en utredning om socialskyddsförmåner som betalas av en annan stat och som kan påverka arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet.

Tillämpningsanvisning

I 128 och 132 § i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) finns det bestämmelser om att retroaktivt beviljad invalidpension eller rehabiliteringspenning betalas till arbetsgivaren om arbetsgivaren för samma tid har betalat sjuklön till den anställda. Enligt 132 § i lagen betalas pensionen till arbetsgivaren endast under förutsättning att pensionsanstalten har underrättats minst två veckor före den dag då pensionen ska utbetalas.

mom. 3      

Om en tjänsteinnehavares skötsel av tjänsteuppgifterna har avbrutits för en viss period, fastän tjänsteinnehavaren inte för denna tid har beviljats tjänstledighet och han eller hon för denna tid får dagpenning eller graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen eller en ersättning enligt § 2 mom. 7, ersättning enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) eller i mom. 1 avsedd rehabiliteringspenning, har tjänsteinnehavaren för denna tid rätt endast till lön som minskats med dagpenningens eller graviditets- eller föräldrapenningens belopp eller med beloppet av den nämnda ersättningen.

§ 10 Studieledighet

mom. 1 

Vid tillämpning av lagen om studieledighet betraktas anställningen som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden i genomsnitt är minst 19 timmar i veckan.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om studieledighet finns i lagen (273/1979) och förordningen (864/1979) om studieledighet (hänvisningsbestämmelse).

mom. 2 

Bestämmelserna i lagen om studieledighet tillämpas inte på utbildning som avses i huvudavtalsorganisationernas tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning.

mom. 3

En anställd som är gravid eller som genomgått en förlossning har rätt att avbryta en beviljad studieledighet för högst 105 vardagar på grund av graviditetsledighet och/eller föräldraledighet. Huruvida lön betalas under ledigheterna bestäms enligt kap. V § 7–8. Den arbets-/tjänstledighet som beviljats för studieledigheten fortsätter omedelbart efter graviditets- och/eller föräldraledigheten, om något av studieledigheten kvarstår. Den anställda har rätt att på ansökan i ett senare skede ta ut den del av studieledigheten som infallit under avbrottet (högst 105 vardagar). 

§ 11 Vissa tjänst- och arbetsledigheter

mom. 1  

Till den som kallats till repetitionsövningar i reserven eller som med stöd av lagen kallats till befolkningsskyddsutbildning eller kompletterande tjänstgöring för civiltjänstgörare betalas för den tid som åtgår till repetitionsövningarna, befolkningsskyddsutbildningen eller den kompletterande tjänstgöringen den ordinarie lönen minskad med beloppet av reservistlönen eller motsvarande ersättning.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på dem som deltar i frivilliga repetitionsövningar eller frivillig kompletterande tjänstgöring.

mom. 2  

Följande dagar är avlönade lediga dagar när de infaller på en arbetsdag: 50- och 60-årsdagar, egen vigseldag, begravningsdag (jordfästningsdag) för sambo, make/maka, partnern i ett registrerat partnerskap, en förälder, ett barn, en bror eller en syster och uppbådsdag i enlighet med värnpliktslagen.

Tillämpningsanvisning

Om någon av dagarna ovan infaller på en ledig dag eller under den anställdas semester, berättigar detta inte till en ledig dag vid någon annan tidpunkt.

Med sambor avses sådana partner i ett parförhållande som bor i gemensamt hushåll.

mom. 3 

I fråga om tjänst- eller arbetsledighet som beviljats av någon annan orsak än de som anges i detta kapitel är det den behöriga myndigheten i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen som avgör huruvida och i vilken omfattning lön ska betalas för ledigheten. Detsamma gäller frånvaro av någon annan giltig orsak när tjänst- eller arbetsledighet inte har beviljats.

Tillämpningsanvisning

Med prövningsbaserad tjänst- eller arbetsledighet avses sådan tjänst- eller arbetsledighet som arbetsgivaren inte är skyldig att bevilja enligt lag eller avtalsbestämmelser. En rekommendation om arbets-/tjänstledighet för utbildning ingår i rekommendationen om kompetensutveckling för personal i kommun- och välfärdssektorn.

Vid övervägning av om prövningsbaserad tjänst- eller arbetsledighet ska beviljas bör man beakta ändamålsenlighetssynpunkter, såsom möjligheten att få uppgifterna skötta under denna tid. Enligt avtalsparternas mening kan man i allmänhet inte anse det ändamålsenligt att tjänst- eller arbetsledighet beviljas från måndag till fredag, om lördag och söndag i regel är lediga dagar för den anställda. Tjänst- eller arbetsledighet kan dock inte beviljas för längre tid än vad personen i fråga har anhållit om. I ett sådant fall kan man bli tvungen att avslå ansökan, men myndigheten bör då upplysa den sökande om att tjänst- eller arbetsledigheten kan beviljas om den söks för hela veckan. Om å andra sidan en anställd med ovan nämnda arbetstid behöver tjänst- eller arbetsledighet till exempel enbart för torsdag och fredag, kan man inte förutsätta att den anställda anhåller om ledighet också för lördag och söndag.

Välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna har skäl att omfatta en så enhetlig praxis som möjligt i fråga om beviljande av prövningsbaserad tjänst- eller arbetsledighet. Det lönar sig att lokalt fatta ett principbeslut om på vilka grunder sådana ledigheter beviljas och när de ska vara avlönade etc. och att informera de anställda om dessa grunder. Innan beslutet fattas ska ärendet behandlas i enlighet med huvudavtalet.

KT ger följande rekommendation till välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna om betalning av lön för eventuell tjänst- eller arbetsledighet som beviljas för deltagande i huvudavtalsorganisationernas högsta beslutande organs möten:

För välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna rekommenderas att de för mötesdagarna beviljar tjänst- eller arbetsledighet utan att minska inkomsten av ordinarie arbetstid för dem som deltar i möten som hålls av de högsta beslutande organen för de organisationer som är parter i tjänste- och arbetskollektivavtalen för välfärdssektorn, då kollektivavtalsärenden behandlas vid dessa möten och då det med tanke på verkets eller inrättningens verksamhet är möjligt.

Som högsta beslutande organ för de organisationer som är parter i tjänste- och arbetskollektivavtalen för välfärdssektorn betraktas följande:

FFC/representantskapet, styrelsen

Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU/kongressen, styrelsen

Finlands Läkarförbund/styrelsen, delegationen

Akava/förbundsmötet, styrelsen

STTK/representantskapet, styrelsen

OAJ/fullmäktige, styrelsen

Offentliga sektorns union JAU/ årsmötet, styrelsen

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL/representantskapet, styrelsen

Fackförbundet Jyty/förbundsfullmäktige, förbundsstyrelsen

Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote rf/ förhandlingsorganisationens möte, styrelsen

SuPer/förbundsmötet, förbundsstyrelsen, representantskapet

Tehy/fullmäktige, styrelsen

FKT/representantmötet, styrelsen

KTK/kongressen, representantmötet, styrelsen

§ 1 Permittering av tjänsteinnehavare och arbetstagare

Tjänsteinnehavare
mom. 1

Vid permittering av tjänsteinnehavare tillämpas bestämmelserna om permittering i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) (inkluderingsbestämmelse), bestämmelserna i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (449/2007) (hänvisningsbestämmelse) och bestämmelserna i § 2 i detta kapitel. En visstidsanställd tjänsteinnehavare kan dock permitteras endast om tjänsteförhållandet pågått utan avbrott i minst sex månader.

Tillämpningsanvisning

Grunden för en permittering på viss tid eller tills vidare kan vara bl.a. ett tvingande behov av att minska kostnaderna för välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen eller någon av dess verksamhetsenheter. För en tjänsteinnehavare innebär permittering ett oavlönat avbrott i tjänsteutövningen. En permittering kan således inte komma i fråga om tjänsteutövningen på någon annan grund redan är avbruten, till exempel på grund av tjänstledighet eller semester.

Om arrangemanget ovan inte kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt, måste man i stället för permittering kunna göra en sådan besparing i lönekostnaderna som motsvarar permitteringen.

En permittering kan inte börja eller sluta på en dag som normalt skulle vara ledig dag för tjänsteinnehavaren (veckovilodag, veckans andra lediga dag eller söckenhelg).

Arbetstagare
mom. 2

Vid permittering av arbetstagare tillämpas bestämmelserna i gällande arbetsavtalslag, lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (hänvisningsbestämmelse) och § 2 i detta kapitel.

mom. 3

Vid permittering av tjänsteinnehavare eller arbetstagare tillämpas bestämmelsen i § 4 om ordningsföljden vid reducering av arbetskraften.

§ 2 Meddelande om permittering

mom. 1

Arbetsgivaren ska ge ett meddelande om permittering minst tre veckor på förhand.

Tillämpningsanvisning

Tiden för meddelande om permittering är längre än i arbetsavtalslagen och lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden.

Bestämmelser om meddelande om permittering finns i 5 kap. 4 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse) och i 31 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden.

Enligt arbetsavtalslagen är arbetsgivaren inte skyldig att ge meddelande om permittering i de fall då arbetsgivaren av någon annan orsak än permitteringen inte har skyldighet att betala lön under permitteringstiden eller då arbetshindret beror på omständigheter som avses i arbetsavtalslagen.

En permittering kan inte bestämmas att börja eller sluta på en dag som är ledig dag för arbetstagaren. Permitteringen ska alltså börja och sluta på en dag som utan permittering hade varit arbetsdag för arbetstagaren.

mom. 2

Om det under tiden för meddelande om permittering uppstår ett nytt, tillfälligt arbete hos arbetsgivaren, kan arbetsgivaren skjuta upp permitteringen så att den börjar vid en senare tidpunkt än vad som meddelats. Begynnelsetidpunkten kan på denna grund skjutas upp endast en gång utan nytt meddelande om permittering och högst för så lång tid som det arbete pågår som uppkommit under tiden för meddelandet om permittering.

§ 3  Ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande

Tjänsteinnehavare
mom. 1

Ombildning av ett tjänsteförhållande till deltidsanställning, tjänsteförhållandets upphörande och förfarande vid upphävande regleras i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden och i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (hänvisningsbestämmelse), såvida inte något annat bestäms nedan i § 5 och 7.

Tillämpningsanvisning

I lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden finns det bestämmelser om tjänsteinnehavares rätt till sysselsättningsledighet och arbetsgivarens skyldighet att meddela arbetskraftsmyndigheten (hänvisningsbestämmelse).

Arbetstagare
mom. 2

Ändring av ett arbetsavtal så att det gäller deltid, arbetsavtalets upphörande och förfarande vid upphävande regleras i arbetsavtalslagen och lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (hänvisningsbestämmelse), såvida inte något annat bestäms nedan i § 4–7.

Tillämpningsanvisning

I arbetsavtalslagen finns det bestämmelser om arbetstagares rätt till sysselsättningsledighet och arbetsgivarens skyldighet att meddela arbetskraftsmyndigheten (hänvisningsbestämmelse).

§ 4 Ordningsföljden vid reducering av arbetskraften (ekonomiska orsaker och produktionsorsaker)

Arbetstagare

Vid uppsägning av arbetstagare av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker ska man i mån av möjlighet iaktta den regeln att man sist i ordningen säger upp sådana arbetstagare som är viktiga för välfärdsområdets eller välfärdssammanslutningens verksamhet och personer som förlorat en del av sin arbetsförmåga i arbete hos samma arbetsgivare. Om arbetstagarna på dessa grunder är likvärdiga, beaktas också deras försörjningsplikt och anställningens längd.

§ 5 Uppsägningstider 

mom. 1

När arbetsgivaren säger upp en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande eller en arbetstagares arbetsavtal är uppsägningstiden minst

• 14 dagar, om anställningen fortgått i högst 1 år
• en månad, om anställningen fortgått i över 1 år, men högst 4 år
• två månader, om anställningen fortgått i över 4 år, men högst 8 år
• fyra månader, om anställningen fortgått i över 8 år, men högst 12 år
• sex månader, om anställningen fortgått i över 12 år utan avbrott.

mom. 2

När en tjänsteinnehavare säger upp sitt tjänsteförhållande eller en arbetstagare sitt arbetsavtal är uppsägningstiden minst

•   14 dagar, om anställningen fortgått i högst 5 år
•   en månad, om anställningen fortgått i över 5 år utan avbrott.

Om det är fullmäktige som utnämner en tjänsteinnehavare är uppsägningstiden minst två månader.

mom. 3

Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter den dag då uppsägningen meddelas eller delges. På begäran av eller med samtycke av tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren kan man tillämpa en kortare uppsägningstid än vad som anges ovan.

Tillämpningsanvisning

När man räknar ut den anställningstid som bestämmer uppsägningstidens längd, beaktas endast den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren utan avbrott varit anställd av arbetsgivaren i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. För en tjänsteinnehavare beaktas tid i arbetsavtalsförhållande endast om den anställda omedelbart har övergått från arbetsavtalsförhållandet till ett tjänsteförhållande. För en arbetstagare beaktas på motsvarande sätt tid i tjänsteförhållande endast om personen omedelbart har övergått från tjänsteförhållandet till ett arbetsavtalsförhållande. Till exempel graviditets- eller föräldraledighet, värnplikt eller studieledighet avbryter inte ett anställningsförhållande. Tid som värnpliktig räknas dock inte in i anställningens längd.

§ 6 Invalidpensionering

Arbetstagare

Ett arbetsavtalsförhållande upphör utan uppsägning och uppsägningstid när den behöriga pensionsanstalten har beslutat bevilja arbetstagaren full invalidpension. Detta sker vid utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagarens absoluta rätt till sjuklön enligt § 2 eller 3 i kapitlet om tjänst- och arbetsledighet har upphört eller, om arbetsgivaren fått del av beslutet vid en senare tidpunkt, vid utgången av månaden för delfåendet.

Tillämpningsanvisning

Detta moment gäller inte sjukpension som beviljas av FPA.

I 6 kap. 1 a § i arbetsavtalslagen finns en bestämmelse om avgångsålder för arbetstagare och i 34 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden finns en bestämmelse om avgångsålder för tjänsteinnehavare och om anställningens upphörande på grund av invalidpensionering (hänvisningsbestämmelse).

§ 7 Obligatorisk arbetspraktik

Permittering eller uppsägning av personal utgör inget hinder för att anställa eller hålla kvar en arbetstagare som utför förhandspraktik i anslutning till utbildning, specialiseringspraktik eller praktik som ingår i utbildning.

Tillämpningsanvisning

Förhandspraktik i anslutning till utbildning, specialiseringspraktik och praktik som ingår i utbildning definieras i § 3 mom. 1 i lönekapitlet.

Utöver bestämmelsen ovan har inget annat genom kollektivavtal avtalats för arbetstagarna om permitteringsgrunder eller sådana uppsägningsgrunder som avser ekonomi eller produktion.

§ 1 Uppsägningsskydd för en arbetarskyddsfullmäktig

mom. 1

Arbetsgivaren får säga upp en arbetarskyddsfullmäktigs tjänsteförhållande eller arbetsavtal endast på de grunder som anges i lagen (hänvisningsbestämmelse).

Arbetstagare
mom. 2

Om en arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal hävs och arbetarskyddsfullmäktigen bestrider hävningen, ska arbetsgivaren betala arbetarskyddsfullmäktigen ett belopp som motsvarar en månads lön, förutsatt att talan i ärendet väcks inom fyra veckor från att arbetsavtalet hävdes.

Arbetstagare
mom. 3

Om en arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtalsförhållande har avslutats i strid med detta avtal, ska arbetsgivaren i ersättning betala arbetarskyddsfullmäktigen minst 10 och högst 30 månaders lön. Ersättningen ska bestämmas enligt de grunder som anges i arbetsavtalslagen.
 

§ 2 Ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig

mom. 1

En månadsavlönad ordinarie arbetarskyddsfullmäktig betalas i ersättning 99 euro från 1.3.2023 och 104 euro från 1.10.2025.

Protokollsanteckning

Om arbetarskyddsfullmäktigen representerar 700 eller fler anställda, är ersättningen dock 273 euro från 1.3.2023 och 286 euro från 1.10.2025. Denna protokollsanteckning gäller till slutet av avtalsperioden.

Bestämmelserna om lön i deltidsarbete enligt § 4 mom. 1 i lönekapitlet tillämpas inte på ersättningen till en arbetarskyddsfullmäktig. En arbetarskyddsfullmäktig med deltidsanställning betalas ersättning till fullt belopp enligt antalet anställda som arbetarskyddsfullmäktigen representerar.  

mom. 2     

Om arbetarskyddsfullmäktigen på grund av ett tillfälligt hinder inte kan sköta sina uppgifter, sköter en ersättare de av arbetarskyddsfullmäktigens nödvändiga uppgifter som inte kan vänta tills arbetarskyddsfullmäktigens hinder upphör (29 § 3 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen 44/2006).

mom. 3

Om den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen tillfälligt är förhindrad att sköta sitt uppdrag som arbetarskyddsfullmäktig, betalas även arbetarskyddsfullmäktigens ersättare denna ersättning efter att den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens hinder har pågått utan avbrott i minst en månad, men högst så länge som ersättaren sköter den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag.

§ 3 Ersättning för inkomstbortfall till en arbetsskyddsfullmäktig

mom. 1

Inkomstbortfall på grund av arbetarskyddsuppgifter under arbetstid ersätts i enlighet med § 6 i avtalet om tidsanvändning och kompensation för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig.

Protokollsanteckning (§ 3)

Arbets- och tjänstekollektivavtalet om tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig i kommun- och välfärdssektorn (Helsingfors 5.5.2025) samt arbets- och tjänstekollektivavtalet om arbetarskyddssamarbete i kommun- och välfärdssektorn (Helsingfors 5.5.2025) iakttas.

Bilagans innehåll

Tillämpningsområde (§ 1)

Lönegrupper för vissa sakkunniguppgifter inom förvaltningen och uppgifter i kontorsbranschen (§ 2)

• Vissa ledande sakkunniga inom förvaltningen (H1ASI3)
• Vissa sakkunniguppgifter inom förvaltningen (H1ASI4)
• Krävande yrkesuppgifter i kontorsbranschen (H1TOI5)
• Yrkesuppgifter i kontorsbranschen (H1TOI6)

Lönegrupper för uppgifter i ICT-branschen (§ 3)

• Sakkunniguppgifter i ICT-branschen (H1ICT4)
• Yrkesuppgifter i ICT-branschen (H1ICT6)

Lönegrupper för uppgifter inom intern service (§ 4)

• Uppgifter inom intern service (H1PER7)

Lönegruppens kod består av 6 tecken följt av nivån av kunnande och ansvar, t.ex. A1, B1, C1, D1. Till exempel H1ICT4A1.

Den anställdas uppgifter avgör vilken lönegrupp som ska tillämpas. Se § 7 i lönekapitlet i VÄLKA. De yrkesbeteckningar som anges i lönegruppen är endast exempel på beteckningar som används i lönegruppen i fråga. Samma beteckning kan nämnas i flera lönegrupper.

§ 1 Tillämpningsområde

Denna bilaga tillämpas på tjänsteinnehavare och arbetstagare som arbetar med vissa sakkunniguppgifter inom förvaltningen eller uppgifter i kontorsbranschen, i ICT-branschen eller inom intern service, på det sätt som framgår nedan.

Gemensam tillämpningsanvisning för lönebilagan

Utanför lönegrupperna står bl.a.

• Ledningsuppgifter inom förvaltningen
• Krävande besluts-, föredragnings- och beredningsuppgifter inom förvaltningen
• Ledningsuppgifter i ICT-branschen
• Ansvariga vaktmästare
• Arbetsgivarens representanter enligt § 20 i lönekapitlet i VÄLKA
• Chefsuppgifter inom kontorsbranschen

Om högre högskoleexamen förutsätts i lönegrupperna H1ASI3, H1ASI4, H1ICT4 och H1ICT6 , står befattningen utanför lönegruppen.

I fråga om bestämningen av lönen för en befattning utanför lönegrupperna, se § 10 med tillämpningsanvisningar och § 20 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i VÄLKA.

§ 2 Lönegrupper för vissa sakkunniguppgifter inom förvaltningen och uppgifter i kontorsbranschen

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–9 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i VÄLKA.

Vissa ledande sakkunniga inom förvaltningen (H1ASI3)

Till denna lönegrupp kan höra anställda med ledande planerings- och/eller utvecklingsuppgifter och andra krävande sakkunniguppgifter eller specialsakkunniguppgifter inom till exempel administrativ service, ekonomiförvaltning, kommunikation, dokumentförvaltning och personalförvaltning.

I uppgifter som hör till denna lönegrupp kan ingå till exempel krävande beredning av omfattande helheter eller beslutsfattande som baserar sig på självständig prövning. Den anställda är ledande sakkunnig eller specialsakkunnig inom sin egen sektor och i arbetet ingår särskilt ansvar för planering av servicen och verksamheten inom det egna förvaltningsområdet. Det är till merparten fråga om uppgifter som ledande sakkunnig, krävande sakkunniguppgifter eller specialsakkunniguppgifter. Också chefsuppgifter kan ingå i arbetet.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen. Om högre högskoleexamen förutsätts, står befattningen utanför lönegrupperna.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel servicechefer samt specialsakkunniga och specialplanerare inom ekonomi, personalförvaltning, kommunikation, utveckling och utbildning.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• föredragningsansvar i välfärdsområdets eller välfärdssammanslutningens organ 
• utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar
• särskilt ansvar som innebär mer ansvar i lönegruppen
• den anställda är chef eller ställföreträdare för chefen
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Vissa sakkunniguppgifter inom förvaltningen (H1ASI4)

Till denna lönegrupp kan höra planerings-, utvecklings- och/eller andra sakkunniguppgifter till exempel inom administrativ service, ekonomiförvaltning, kommunikation, dokumentförvaltning och personalförvaltning.

Uppgifterna är i huvudsak på sakkunnignivå. Också chefsuppgifter kan ingå i arbetet.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen. Om högre högskoleexamen förutsätts, står befattningen utanför lönegrupperna.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel sakkunniga och planerare inom ekonomi, personalförvaltning, kommunikation, utveckling och utbildning samt administrativa sekreterare och translatorer.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• självständigt föredragningsansvar eller beredningsansvar i välfärdsområdets eller välfärdssammanslutningens organ
• utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar
• ansvar för en omfattande verksamhetshelhet
• den anställda är chef eller ställföreträdare för chefen
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Krävande yrkesuppgifter i kontorsbranschen (H1TOI5)

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp består av till exempel ekonomiförvaltning, löneräkning, arkivering och dokumentförvaltning, kundservice, administrativ service, personalförvaltning, stöd för ledningen och andra krävande yrkesuppgifter i kontorsbranschen. Chefer står utanför lönegrupperna.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig lägre högskoleexamen eller yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare examen.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel byrå-, service-, löne-, ekonomi-, personalförvaltnings-, redovisnings-, utbildnings- och arkivsekreterare/-assistenter, administrativa sekreterare/assistenter, kanslister, förmånshandläggare, byråföreståndare, bokförare, assistenter samt ledningens sekreterare/assistenter.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• mer varierande och omfattande beredningsuppgifter i lönegruppen, innefattar självständigt omdöme 
• uppgifter som kräver specialkunnande inom serviceområdet/det egna ansvarsområdet
• den anställda är ställföreträdare för chefen 
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Yrkesuppgifter i kontorsbranschen (H1TOI6)

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp består av yrkesuppgifter i kontorsbranschen, till exempel inom kundservice eller administrativ service.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare examen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. textbehandlare, kontorister, byråsekreterare, servicerådgivare och telefonister.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• uppgifter som förutsätter specialkunnande inom serviceområdet/det egna ansvarsområdet 
• kundbetjäningsuppgifter som innebär mer ansvar i lönegruppen
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

§ 3 Lönegrupper för uppgifter i ICT-branschen

Sakkunniguppgifter i ICT-branschen (H1ICT4)

Till denna lönegrupp kan oberoende av sektor höra anställda med till exempel planerings-, utvecklings- och andra sakkunniguppgifter i ICT-branschen. I uppgifterna ingår till exempel planering, utveckling och implementering av krävande och omfattande datasystem. Också chefsuppgifter kan ingå i arbetet.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen. Om högre högskoleexamen förutsätts, står befattningen utanför lönegrupperna.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• uppgifter som kräver specialsakkunskap och är mer ansvarsfulla i lönegruppen, till exempel ansvar för ledningen av omfattande data- och kommunikationstekniska projekt
• planerings- eller utvecklingsarbete som är mer ansvarsfullt och mer omfattande i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller planerings- eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar
• utöver ICT-kunnande även yrkesmässiga kunskaper inom någon annan bransch 
• den anställda är chef eller ställföreträdare för chefen
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Yrkesuppgifter i ICT-branschen (H1ICT6)

Till denna lönegrupp kan höra till exempel yrkesuppgifter i ICT-branschen, planerings- och andra sakkunniguppgifter. De som hör till denna lönegrupp arbetar till exempel med stöd för användning och tillämpningar samt med teknisk användning av utrustning, planering av användningen och tekniska stöduppgifter. Också arbetsledning kan ingå i uppgifterna.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig högskoleexamen, motsvarande tidigare examen på institutnivå eller yrkesinriktad grundexamen. Om högre högskoleexamen förutsätts, står befattningen utanför lönegrupperna.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar  

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• uppgifter som förutsätter specialkunskaper, till exempel ansvar för ledningen av omfattande data- och kommunikationstekniska projekt
• yrkes- och sakkunniguppgifter som är mer ansvarsfulla och mer omfattande i lönegruppen 
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

§ 4 Lönegrupper för uppgifter inom intern service

Uppgifter inom intern service (H1PER7)

Uppgifter inom intern service är till exempel passerkontroll och tryggande av säkerhet, vägledning av besökare och olika transportuppgifter.

Till lönegruppen kan höra t.ex. vaktmästare, expeditionsvakter och bud.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar  

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• mer ansvarsfulla uppgifter eller mångsidigare uppgiftshelhet i lönegruppen
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Bilagans innehåll

Tillämpningsområde (§ 1)

Lönegrupper inom kostservice (§ 2)

• Ledning av en enhet eller ett ansvarsområde H2RUO1
• Direkt arbetsledning H2RUO2
• Krävande yrkesuppgifter H2RUO5
• Yrkesuppgifter H2RUO6
• Grundläggande serviceuppgifter H2RUO7

Lönegruppens kod består av 6 tecken följt av nivån av kunnande och ansvar, t.ex. A1, B1, C1, D1. Till exempel H2RUO5A1.

Den anställdas uppgifter avgör vilken lönegrupp som ska tillämpas. Se § 7 i lönekapitlet i VÄLKA. De yrkesbeteckningar som anges i lönegruppen är endast exempel på beteckningar som används i lönegruppen i fråga. Samma beteckning kan nämnas i flera lönegrupper.

§ 1 Tillämpningsområde

Denna bilaga tillämpas på kostservicepersonal.

Gemensam tillämpningsanvisning för lönebilagan

Utanför lönegrupperna står bl.a.

• Den högsta administrativa ledningen inom välfärdsområdets eller välfärdssammanslutningens kostservice (t.ex. kostservicechef)
• Anställda med planerings-, utvecklings- och liknande sakkunniguppgifter inom kostservicen
• Anställda med yrkesuppgifter eller grundläggande serviceuppgifter som vid sidan av kostserviceuppgifter också har till exempel städuppgifter (kombinationsbefattning).

I fråga om bestämningen av lönen för en befattning utanför lönegrupperna, se § 10 med tillämpningsanvisningar och § 20 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i VÄLKA.

§ 2 Lönegrupper inom kostservice

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–9 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i VÄLKA.

Ledning av en enhet eller ett ansvarsområde (H2RUO1) 

De som hör till denna lönegrupp har ansvar för kostservicen vid en enhet eller inom ett ansvarsområde samt lednings- och chefsuppgifter vid en produktionsenhet.

Uppgifterna förutsätter högskoleexamen.  

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. bespisningschefer, matservicechefer och kökschefer.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar  

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• mer omfattande chefsarbete i lönegruppen: här beaktas till exempel storleken på den serviceenhet som personen leder, antalet serviceenheter och antalet underställda/anställda
• mångsidiga ledningsuppgifter (leder till exempel en helhet bestående av kostservice och städtjänster eller leder flera enheter med verksamhet varje dag under veckan)
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Direkt arbetsledning (H2RUO2)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med direkt arbetsledning, underställda den som ansvarar för kostservicen.

Uppgifterna förutsätter storhushållsföreståndarexamen eller annan utbildning som lämpar sig för kostservicebranschen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. bespisningsarbetsledare och matservicechefer.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• mer omfattande arbetsledningsarbete i lönegruppen, till exempel med beaktande av antalet underställda/anställda som omfattas av den direkta arbetsledningen
• mångsidigare uppgiftshelhet i lönegruppen: här beaktas till exempel ledning av en helhet bestående av kostservice och städtjänster eller direkt arbetsledning vid arbetsställen med verksamhet varje dag under veckan
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Krävande yrkesuppgifter (H2RUO5)

De som hör till denna lönegrupp utför grundläggande arbete som kräver särskilt kunnande på yrkesnivå inom kostservicen och som förutsätter självständigt ansvar för tillredningen av mat eller för enhetens kostservice.

Uppgifterna förutsätter grundexamen inom restaurang- och cateringbranschen eller motsvarande tidigare utbildning.

Till denna grupp kan höra t.ex. matserviceansvariga, dietkockar, storhushållskockar och kockar.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• arbetsuppgifterna består i huvudsak av dietkocksuppgifter (tillredning av specialdieter, dokumentering av dietplaner och recept) och uppgifterna förutsätter specialyrkesexamen (dietkock)
• hantering av massproduktion och större helheter i lönegruppen 
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Yrkesuppgifter (H2RUO6)

De som hör till denna lönegrupp utför grundläggande arbete (matlagning) på yrkesnivå inom kostservicen och ansvarar för verksamheten och ekonomin enligt givna anvisningar i uppvärmningskök (där man huvudsakligen värmer upp färdig mat och tillreder tillbehören till måltiderna) och distributionskök (dit varm mat och måltidstillbehör i huvudsak levereras).

Uppgifterna förutsätter i allmänhet grundexamen inom restaurang- och cateringbranschen.

Till denna grupp kan höra t.ex. bespisningsarbetare, matservicearbetare, kokerskor, kockar och matserviceansvariga.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• mer krävande eller mångsidigare uppgiftshelhet i lönegruppen: utför till exempel självständigt olika skeden i produktionen av specialdieter
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier

Grundläggande serviceuppgifter (H2RUO7)

Till denna lönegrupp hör grundläggande serviceuppgifter inom kostservicen, bland annat medverkan i produktionen av måltider, diskhantering och andra assisterande köksuppgifter.

Till denna grupp kan höra t.ex. matservicearbetare och bespisningsarbetare.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• mer krävande eller mångsidigare uppgiftshelhet i lönegruppen: deltar till exempel i olika skeden av produktionen av specialdieter
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Bilagans innehåll

Tillämpningsområde (§ 1)

Lönegrupper för service inom övriga sektorer (§ 2)

• Uppgifter i städbranschen (H3SII7) 
• Grundläggande serviceuppgifter inom övriga sektorer (H3PER7)

Lönegruppens kod består av 6 tecken följt av nivån av kunnande och ansvar, t.ex. A1, B1, C1, D1. Till exempel H3SII7A1.

Den anställdas uppgifter avgör vilken lönegrupp som ska tillämpas. Se § 7 i lönekapitlet i VÄLKA. De yrkesbeteckningar som anges i lönegruppen är endast exempel på beteckningar som används i lönegruppen i fråga. Samma beteckning kan nämnas i flera lönegrupper.

§ 1 Tillämpningsområde

Denna bilaga tillämpas på tjänsteinnehavare och arbetstagare som arbetar i städbranschen eller med grundläggande serviceuppgifter inom övriga sektorer, på det sätt som framgår nedan.

Gemensam tillämpningsanvisning för lönebilagan

Utanför lönegrupperna står bl.a.

• Chefsuppgifter inom tvätteritjänster
• En anställd som utöver uppgifter enligt denna bilaga också har till exempel  kostserviceuppgifter (kombinationsbefattning).

I fråga om bestämningen av lönen för en befattning utanför lönegrupperna, se § 10 med tillämpningsanvisningar och § 20 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i VÄLKA.

§ 2 Lönegrupper för servicepersonal inom övriga sektorer

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–9 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i VÄLKA.

Uppgifter i städbranschen (H3SII7)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med olika städ- och lokalvårdsuppgifter.

Till lönegruppen kan höra till exempel städare, anstaltsvårdare och lokalvårdare.

Tillämpningsanvisning

I fråga om tillämpningsområdet för anstaltsvårdare inom SH-avtalet, se SH-avtalet kap. I § 1 och SH-avtalet bilaga 5 § 3.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• arbete i huvudsak i lokaler som kräver specialkunnande, t.ex. användning av speciella arbetsmetoder och kemikalier
• uppgifterna/lokalerna ställer höga krav på hygien
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Grundläggande serviceuppgifter inom övriga sektorer (H3PER7)

Till denna lönegrupp hör grundläggande serviceuppgifter som inte nämns i andra lönebilagor och lönegrupper.

Till lönegruppen kan höra till exempel kaféförsäljare, servicearbetare, lagerarbetare, logistikarbetare och textilvårdare.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar 

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i VÄLKA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C, D) beaktas följande nivåkriterier:

• mer krävande eller mångsidigare uppgiftshelhet i lönegruppen
• andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Bilaga 16 (ersättningar för resekostnader) har uppdaterats så att ersättningarna motsvarar dem som publicerats 1.12.2025 i KT:s cirkulär 32/2025.

§ 1 Tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa

mom. 1

En tjänsteresa som berättigar till resekostnadsersättning är en sådan resa som den behöriga myndigheten i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen beordrat och som inte hör till den sedvanliga tjänsteutövningen/de sedvanliga arbetsuppgifterna. Som resekostnader anses de extra utgifter som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har haft med anledning av tjänsteresan.

mom. 2

En tjänsteförrättningsresa är en resa i anslutning till tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens sedvanliga tjänsteutövning/sedvanliga arbetsuppgifter.

Tillämpningsanvisning

Med begreppen "tjänsteresa" och "tjänsteförrättningsresa" avses också motsvarande resor som arbetstagare företar.

En tjänsteresa baserar sig på ett reseförordnade av en sådan tjänsteinnehavare i chefsställning eller ett sådant organ som har rätt att beordra en tjänsteresa enligt ett bemyndigande i förvaltningsstadgan eller enligt en bestämmelse av bestående natur. Tjänsteresor har inte karaktär av sedvanlig tjänsteutövning, och de förutsätter resande utom tjänstestället.

Tjänsteförrättningsresor är resor som förekommer allmänt i samband med tjänste- eller arbetsuppgifterna, dvs. varje dag, varje vecka eller på något annat sätt regelbundet. Resan sker vanligtvis från ett arbetsställe till ett annat eller från en fastställd avfärdsplats till en annan och tillbaka på tjänsteförrättningsorten eller i övrigt inom ett område som hör till tjänstedistriktet. Som exempel kan nämnas byggnadsinspektörernas, hälsoinspektörernas och hemsjukskötarnas inspektions-, vård- och omsorgsresor.

mom. 3

Tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor ska företas på så kort tid och till så låga totalkostnader som möjligt med hänsyn till att resan och uppgifterna ska kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt. Utöver färdkostnadsersättningar och dagtraktamenten ska då också beaktas en eventuell arbetstidsvinst.

Tillämpningsanvisning

För en tjänsteresa och en tjänsteförrättningsresa betalas inte ersättning till ett större belopp än vad som skulle ha betalats om resan hade företagits på det sätt som är förmånligast för välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen. Den som utfärdar reseförordnandet ska vid behov på förhand fastslå vad som i det aktuella fallet är det mest ändamålsenliga och för välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen förmånligaste resesättet. I annat fall avgörs frågan i efterhand av den som godkänner reseräkningen. Ett eventuellt tillstånd att använda egen bil på tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor underlättar detta övervägande som ett förhandsställningstagande.

§ 2 Ersättning för arbetsresor

mom. 1

En arbetsresa, dvs. resan från bostaden till tjänstgöringsstället, arbetsplatsen eller en mötesplats och tillbaka, berättigar inte till ersättningar i andra fall än de som anges i mom. 2–6 i denna paragraf.

Tillämpningsanvisning

För vissa tjänsteinnehavare och arbetstagare finns det särskilda bestämmelser i de sektorvisa avtalen.

mom. 2

Om det för tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har fastställts ett tjänstgöringsställe av bestående natur och resan från bostaden till något annat första arbetsställe eller från det sista arbetsstället till bostaden föranleder större kostnader än resorna till det bestående tjänstgöringsstället, ersätts skillnaden i enlighet med bestämmelserna om färdkostnader.

Tillämpningsanvisning

När kostnaderna för arbetsresor ersätts anses som tjänstgöringsställe av bestående natur det tjänstgöringsställe där tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren arbetar stadigvarande eller, om inget sådant finns, det ställe där personen i fråga oftast arbetar, tar emot arbetsorder eller förvarar sina arbetsredskap eller som på någon motsvarande grund kan anses som det huvudsakliga tjänstgöringsstället. Om flera tjänstgöringsställen är likvärdiga enligt grunderna ovan, betraktas endast ett av dem som tjänstgöringsställe av bestående natur när resekostnader ersätts. Om t.ex. en tjänsteinnehavare eller arbetstagare har två tjänstgöringsställen inom samma välfärdsområde och arbetar två dagar i veckan under samma antal timmar på vartdera stället, väljs det ena av dessa som tjänstgöringsstället av bestående natur (t.ex. tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens boningsort).

Exempel

X:s fasta tjänstgöringsställe är A. X reser dock hemifrån direkt till tjänstgöringsställe B, dit det är 25 km, när arbetsdagen börjar. Under arbetsdagen reser X från tjänstgöringsställe B till ett tredje tjänstgöringsställe C. Det är fråga om en tjänsteförrättningsresa och till X betalas resekostnadsersättning för sträckan B–C enligt användning av egen bil.

Efter arbetsdagens slut reser X från tjänstgöringsställe C till sitt hem, som ligger 30 km därifrån. Eftersom det för X uppstår extra resekostnader för resan till tjänstgöringsställe B, och från tjänstgöringsställe C hem jämfört med de normala arbetsresekostnaderna till det fasta tjänstgöringsstället, får tjänsteinnehavaren skillnaden mellan arbetsresekostnaderna i ersättning enligt användning av egen bil. Om X hade rest till sitt fasta tjänstgöringsställe när arbetsdagen började och därifrån hem efter arbetsdagens slut, hade ressträckan sammanlagt blivit 20 km. Nu blir arbetsresornas längd likväl 55 km (25 km + 30 km) och skillnaden, (55 km - 20 km) 35 km, ersätts med stöd av § 2 mom. 2.

mom. 3

Om tjänstgöringsstället tillfälligt flyttas så att kostnaderna för arbetsresan från den stadigvarande bostaden till det nya tjänstgöringsstället är avsevärt större än kostnaderna för arbetsresan till det tjänstgöringsställe som är av bestående natur, ersätts resekostnaderna i högst sex månader, till den del de överstiger de sedvanliga resekostnaderna.

Exempel

En arbetstagares tjänstgöringsställe har flyttats för tiden 1.10–31.5. Eftersom förflyttningen varar längre än sex månader är det inte fråga om en tillfällig flyttning och därmed betalas inga resekostnadsersättningar.

mom. 4

Om inget tjänstgöringsställe av bestående natur har fastställts på grund av tjänste- eller arbetsuppgifternas art, ersätts kostnaderna för resan från bostaden till det första arbetsstället och från det sista arbetsstället till bostaden enligt bestämmelserna om färdkostnader i denna bilaga, till den del resorna överskrider sammanlagt 15 km per arbetsdag.

mom. 5

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare är skyldig att infinna sig till välfärdsområdets eller välfärdsammanslutningens organs möte som börjar minst två timmar efter den ordinarie arbetstidens slut och resan till mötesplatsen förorsakar kostnader, betalas ersättning för dessa kostnader och för de direkta minimikostnader som returresan till bostaden föranleder.

mom. 6

Välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen kan ge en tjänsteinnehavare eller arbetstagare en personlig personalbiljett för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, om överenskommelse ingåtts med den anställda om att biljetten ges som en del av lönen eller utöver penninglönen. Personalbiljetten är skattefri på det sätt som föreskrivs i inkomstskattelagen (1535/1992) (hänvisningsbestämmelse).
 

Bilaga 6 (ersättningar för resekostnader) har uppdaterats så att ersättningarna motsvarar dem som publicerats 1.12.2025 i KT:s cirkulär 32/2025.

§ 3 Egentliga färdkostnader vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor

mom. 1 

Ersättning betalas för färdbiljetter samt för plats- och sovplatsbiljetter, fraktavgifter och övriga med dessa jämförbara nödvändiga avgifter i anslutning till den egentliga resan.

mom. 2 

Parkeringsavgifter för bil på flygplats och järnvägsstation och vid hotellinkvartering ersätts enligt verifikat, dock högst för tre dagar per resa. Andra parkeringsavgifter för bil ersätts inte.

Tillämpningsanvisning

Som nödvändiga avgifter anses inte till exempel försäkringspremier. Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har fått betala olika avgifter för transporten av arbetsredskap eller andra föremål som han eller hon har varit tvungen att ha med sig, ersätts det betalda beloppet.

§ 4 Ersättningsgrunder för färdkostnader vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor

§ 5 Kilometerersättning vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor

För en resa som företas med ett fordon som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren äger eller har i sin besittning betalas ersättning enligt följande:

Tillämpningsanvisning

Förhöjda ersättningar för släpvagn och för transport av tunga maskiner osv. kan komma i fråga också samtidigt.

Bilaga 6 (ersättningar för resekostnader) har uppdaterats så att ersättningarna motsvarar dem som publicerats 1.12.2025 i KT:s cirkulär 32/2025.

§ 6  Förutsättningar för betalning av dagtraktamente

mom. 1 

Betalning av dagtraktamente förutsätter att tjänsteresan, uppmätt längs allmänt använd färdväg, sträcker sig längre än 15 km från tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens bostad respektive tjänsteställe/arbetsplats, utgående från var tjänsteresan börjar och slutar.

mom. 2

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren med anledning av tjänste-/arbetsuppgifter undantagsvis eller på arbetsgivarens uttryckliga order blir tvungen att övernatta någon annanstans än i sin bostad under en tjänsteförrättningsresa, betalas dagtraktamente under de förutsättningar som nämns i mom. 1 såsom för tjänsteresa. För en tjänsteförrättningsresa som varar minst 10 timmar och sträcker sig in i en annan kommuns område på minst 150 km avstånd från ett tjänstgöringsställe av bestående natur och från bostaden betalas en ersättning som motsvarar partiellt dagtraktamente. I annat fall betalas inte dagtraktamente för tjänsteförrättningsresa.

Tillämpningsanvisning

Dagtraktamente betalas inte i sådana fall där övernattning sker på arbetsplatsen, t.ex. hos en familj där en hemvårdare arbetar, på en sommarkoloni eller på ett läger. Ersättning som motsvarar partiellt dagtraktamente kan bli tillämplig på t.ex. chaufförer. Angående definitionen av begreppet tjänstgöringsställe av bestående natur, se tillämpningsanvisningen för § 2 mom. 2.

§ 7 Resedygn

Ett resedygn som används som grund vid fastställandet av dagtraktamente utgörs av en 24-timmarsperiod, som börjar när tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ger sig av från sitt tjänsteställe/sin arbetsplats eller sin bostad och slutar när den anställde återvänder till tjänstestället/arbetsplatsen eller bostaden.

Tillämpningsanvisning

Tjänsteresan anses ännu inte vara avslutad när den anställde återvänder till sitt tjänsteställe/sin arbetsplats endast för att lämna in eller byta arbetsredskap, ta emot nya tjänste- eller arbetsorder eller sköta andra jämförbara kortvariga tjänste- eller arbetsuppgifter, förutsatt att den anställde därefter omedelbart fortsätter tjänsteresan.

§ 8 Timgränser för partiellt och fullt dagtraktamente

mom. 1  

Partiellt dagtraktamente betalas när en tjänsteresa har varat

1. över åtta timmar, eller
2. över sex timmar, om mer än tre timmar av resan har infallit mellan kl. 16.00 och kl. 7.00.

mom. 2 

Fullt dagtraktamente betalas när en tjänsteresa har varat över 12 timmar.

mom. 3 

När en tjänsteresa har varat längre än ett resedygn, och den tid som åtgått till tjänsteresan överskrider det sista fulla resedygnet med över två timmar, betalas för detta ofullständiga resedygn ett nytt dagtraktamente i form av partiellt dagtraktamente om den överskjutande tiden uppgår till högst 12 timmar och i form av fullt dagtraktamente om den överskjutande tiden är mer än 12 timmar.

Tillämpningsanvisning

En tjänsteresa börjar på tisdag kl. 6.00 och slutar på torsdag kl. 15.00.

Resedygnet räknas ut enligt följande:

Denna resa omfattade två fulla resedygn och ett ofullständigt resedygn som varade mindre än 12 timmar. För resan betalas två fulla dagtraktamenten och ett partiellt.

§ 9 Dagtraktamentets storlek

Som fullt dagtraktamente betalas 54 euro och som partiellt dagtraktamente 25 euro för varje resedygn som berättigar till respektive dagtraktamente.

§ 10 Nedsatt dagtraktamente

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren under något resedygn har fått eller hade haft möjlighet att få fri lunch och middag eller lunch och middag som ingår i färdbiljettens eller hotellrummets pris, betalas dagtraktamentet för detta resedygn minskat med 50 %. I fråga om partiellt dagtraktamente räcker det med en enda måltid för att dagtraktamentet ska minskas.

Tillämpningsanvisning

Dagtraktamentet minskas inte om det i priset på ett hotellrum eller i någon annan helpension ingår frukost, kaffe på dagen eller kaffe på kvällen.

Bilaga 6 (ersättningar för resekostnader) har uppdaterats så att ersättningarna motsvarar dem som publicerats 1.12.2025 i KT:s cirkulär 32/2025.

§ 11 Måltidsersättning

mom. 1 

Om dagtraktamente inte betalas för en tjänsteresa som har varat över sex timmar, men den anställde har intagit en måltid på egen bekostnad någon annanstans än på sitt sedvanliga måltidsställe och på ett avstånd av minst 10 km från sitt tjänsteställe/sin arbetsplats eller sin bostad, betalas 13,50 euro i måltidsersättning.

mom. 2 

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare under en tjänsteförrättningsresa som sträcker sig minst 15 km från tjänstestället/arbetsplatsen eller bostaden och som varar över sju timmar blir tvungen att inta en måltid på egen bekostnad någon annanstans än på sitt sedvanliga måltidsställe, betalas 2,02 euro i måltidsersättning, förutsatt att arbetsgivaren inte har ordnat måltid under resan och att dagtraktamente inte betalas för tjänsteförrättningsresan i fråga.

Tillämpningsanvisning

Sedvanligt måltidsställe är det fråga om när den anställde kan välja måltidsställe och inta en måltid till sedvanliga kostnader. Detta är fallet till exempel under tjänsteförrättningsresor, om den anställde följer en viss rutt eller har vissa platser att besöka. Till exempel för anställda på en bokbuss är bokbussen, med vilken de kör en regelbunden, på förhand avtalad rutt, deras tjänstgöringsställe. Som måltid på sedvanligt ställe betraktas en måltid som intas under rutten eller i bussen. För måltid någon annanstans än på sedvanligt måltidsställe ska den anställde vid behov visa upp ett kvitto eller någon annan utredning över kostnaderna. Utredningen inverkar dock inte på ersättningens storlek. Vägkost ersätts inte.

§ 12 Förutsättningar för logiersättning vid tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa

mom. 1 

Logiersättning betalas utöver dagtraktamente i enlighet med ett verifikat som en inkvarteringsrörelse utfärdat eller något annat tillförlitligt verifikat. Om måltidsförmåner ingår i logiavgiften, betalas ersättning endast för priset på rummet.

Tillämpningsanvisning

Frukost betraktas inte som måltidsförmån. I inkvarteringsrörelsens räkning bör det finnas en specifikation över de måltider som ingår i räkningen och för vilka tjänsteinnehavaren har debiterats.

När välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen betalar ett helpensionspaket, där både kost och logi ingår, betalas tjänsteinnehavaren ett nedsatt dagtraktamente. Om välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen betalar enbart för logi, betalas tjänsteinnehavaren ett icke nedsatt dagtraktamente.

Logialternativ (för logi- och hotellersättningar både i hem- och utlandet) väljs med beaktande av bestämmelsen i bilaga 6 § 1 mom. 3, dvs. logialternativet ska vara skäligt och vid valet av logi bör resans längd och syfte beaktas.

mom. 2 

Om välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen ordnar logi som uppfyller skäliga krav, ska detta logi utnyttjas. I annat fall betalas i logiersättning endast ett belopp som motsvarar kostnaderna för det logi som välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen har ordnat.

mom. 3 

En förutsättning för logiersättning är att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har befunnit sig på inkvarteringsorten eller på någon annan ort än hemorten minst fyra timmar mellan kl. 21.00 och kl. 7.00 och på grund av detta varit tvungen att logera någonstans.

§ 13  Övernattningspenning för läger

mom.1

Om tjänstgöringsstället byts för att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har ålagts tjänsteutövning på ett läger som, uppmätt längs allmänt använd färdväg, ligger på över 15 km avstånd från bostaden eller tjänstestället/arbetsplatsen, beroende på från vilketdera stället avfärden sker, betalas i övernattningspenning 6,73 euro för de dygn under vilka den anställda har varit tvungen att övernatta på detta tjänstgöringsställe.

Tillämpningsanvisning

Övernattningspenning betalas inte, om övernattning på ett läger inte har varit nödvändig. En övernattning bör anses vara nödvändig när arbetsskiften eller trafikförbindelserna i övrigt förutsätter övernattning.

mom. 2

Om välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen har ordnat kostnadsfri mat, minskas övernattningspenningen med 50 %. Har dessutom fritt logi ordnats, avdras ytterligare 25 %.

Tillämpningsanvisning

Inkvartering i tält betraktas inte som fritt logi. Inkvarteringsförhållandena bör som helhet vara sådana att det i samband med dem har ordnats möjlighet att sköta den personliga hygienen och att förvara, tvätta och torka kläder.

§ 14 Nattresepenning

mom. 1 

Nattresepenning på 16 euro betalas för ett sådant till dagtraktamente berättigande resedygn av vilket mer än 12 timmar har åtgått till en tjänsteresa eller förrättning, förutsatt att minst fyra timmar infallit mellan kl. 21.00 och kl. 7.00.

mom. 2 

Nattresepenning betalas inte, om

1. den anställde får logiersättning, eller
2. den anställde får särskild ersättning för sovplats på tåg eller för hyttplats på båt, eller om resan företas med båt eller tåg där passagerarna har möjlighet att bo, eller
3. den anställde på grund av fritt logi som kommunen eller samkommunen ordnar inte i övrigt har några övernattningskostnader.

Tillämpningsanvisning

Nattresepenning betalas t.ex. när den anställde övernattar hos släktingar.

§ 15 Allmänt

I fråga om betalningen av färdkostnadsersättning, dagtraktamente och hotellersättning iakttas bestämmelserna i § 1–7 och § 12 mom. 2.

§ 16 Dagtraktamente vid resor till utlandet

Dagtraktamenten vid utlandsresor betalas till samma belopp som för statstjänstemän.

Tillämpningsanvisning

Dagtraktamentena fastställs kalenderårsvis, och information om dem skickas separat i ett cirkulär.

§ 17 Dagtraktamente

mom. 1 

Dagtraktamentet bestäms enligt det land eller område där resedygnet avslutas. Om resedygnet avslutas på en båt eller i ett flygplan, fastställs dagtraktamentet enligt det land eller område från vilket båten eller flygplanet senast har avgått eller till vilket båten eller flygplanet först anländer efter avfärden från Finland.

mom. 2 

För den del av tjänsteresan som överskrider det sista fulla resedygn som avslutas utomlands betalas dagtraktamente enligt följande:

1. 35 % av dagtraktamentet för det sista fulla resedygn som avslutats utomlands, om resedygnet överskrids med mer än två timmar,
2. 65 % av dagtraktamentet för det sista fulla resedygn som avslutats utomlands, om resedygnet överskrids med mer än 12 timmar, eller
3. för den tid som överskrider ett fullt resedygn som avslutats i Finland, i enlighet med bestämmelserna om inrikesdagtraktamente.

mom. 3 

Om den sammanlagda tid som använts till en tjänsteresa underskrider 24 timmar, betalas dagtraktamente i enlighet med bestämmelserna och beloppen för inrikesresor. Om en tjänsteresa emellertid har varat över 15 timmar och den anställde under denna tid på grund av tjänsteförrättning eller av någon annan giltig orsak har vistats över fem timmar på utländsk mark, bestäms dagtraktamentet enligt landet eller området i fråga.

Tillämpningsanvisning

Exempel

X startar på en tjänsteresa från sitt hem i Rovaniemi 1.4 kl. 7.00 och anländer först till Helsingfors, varifrån X reser vidare samma dag kl. 18.00 med båt till Sverige. X anländer till Sverige 2.4 kl. 8.30. Tjänsteresan fortsätter 2.4 från Sverige till Danmark. Från Danmark återvänder X följande dag, 3.4, per flyg till Helsingfors kl. 21.00. Tjänsteresan slutar 4.4 kl. 10.00, då X anländer till sitt hem i Rovaniemi.

Dagtraktamentena fastställs som följer:

1:a resedygnet: 1.4 kl. 7.00 – 2.4 kl. 7.00

Eftersom resedygnet slutar ombord och fartyget efter avfärden från Finland först anländer till Sverige, betalas dagtraktamente för första resedygnet enligt dagtraktamentet för Sverige.

2:a resedygnet: 2.4 kl. 7.00 – 3.4 kl. 7.00

Eftersom resedygnet slutar i Danmark betalas dagtraktamente för andra resedygnet enligt dagtraktamentet för Danmark.

3:e resedygnet: 3.4 kl. 7.00 – 4.4 kl. 7.00

Eftersom föregående resedygn, som har slutat utomlands, överskrids med över 12 timmar i detta fall betalas för tredje resedygnet 65 % av dagtraktamentet för Danmark.

4:e resedygnet: 4.4 kl. 7.00 –

Eftersom det ovan nämnda resedygnet (24 timmar) fortsätter i Finland betalas för fjärde resedygnet inrikesdagtraktamente, som i detta fall är partiellt dagtraktamente.

mom. 4  

För båtseminarier samt konferens- och utbildningskryssningar betalas dagtraktamente i enlighet med gällande lagstiftning och andra bestämmelser om inrikesresor.

§ 18 Nedsatt dagtraktamente och hotellersättning

mom. 1 

Kostnadsfria måltider minskar utrikesdagtraktamentet på det sätt som anges i § 10.

Tillämpningsanvisning

En kostnadsfri måltid minskar sådana dagtraktamenten på 35 procent som anges i § 19 mom. 2 punkt 1 och två kostnadsfria måltider minskar sådana dagtraktamenten på 65 procent som anges i punkt 2.

mom. 2 

Om en hotellersättning, i vars grundpris ovan nämnda måltider ingår, överskrider maximibeloppet för hotellersättning, beaktas den överskjutande delen genom att den läggs till det enligt mom. 1 minskade dagtraktamentet, dock högst till en sådan del att inte fullt dagtraktamente överskrids.

mom. 3 

Hotellersättning betalas mot räkning, dock högst till det fastställda maximibeloppet. Ersättningen omfattar rummets grundpris, eventuell skatt och fast betjäningsavgift.

mom. 4 

En förutsättning för betalning av hotellersättning är att den anställde har befunnit sig på hotellorten minst fyra timmar mellan kl. 21.00 och kl. 7.00.

§ 19 Ersättning för vissa kostnader

Såsom kostnader för tjänsteresa ersätts dessutom följande utgifter:

1. myndighetsavgifter
2. pass- och visumavgifter samt nödvändiga läkemedels- och vaccinationsavgifter
3. anlitande av taxi till eller från flygbolagskontoret eller flygplatsen när det är uppenbart nödvändigt, ekonomiskt eller ändamålsenligt med tanke på omständigheterna
4. premie för en resgodsförsäkring upp till 840,94 euro av försäkringsbeloppet samt premie för en engångsresenärsförsäkring som har tecknats för en högst 31 dagar lång tjänsteresa, till den del försäkringen berättigar till kostnadsersättningar på grund av sjukdomsfall under resa, olycksfall eller annullering av eller avbrott i resan, eller premie på högst 50,46 euro för en resenärsförsäkring som har tecknats för ett helt år
5. till tjänsteresearrangemangen och arbetsuppgifterna hörande nödvändiga telefon- och telefaxutgifter på sakliga grunder
6. hyra för förvaringsfack vid hotellinkvartering
7. övriga jämförbara obligatoriska kostnader

Arbetstiden enligt försöksbestämmelsen i underbilaga 5 kan tillämpas under perioden 1.12.2025–28.2.2029.

Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden i underbilaga 5 är 40 timmar per vecka under en period av högst ett år, om inte parterna genom ett lokalt kollektivavtal avtalar om en genomsnittlig ordinarie arbetstid på 42 timmar per vecka.

§ 1 Tillämpningsområde för underbilaga 5 (gäller till 28.2.2029)

mom. 1 Tillämpningsområde för underbilaga 5

Underbilaga 5 kan tillämpas endast på tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av VÄLKA bilaga 7 underbilaga 1 (särskilda bestämmelser om arbetstidsarrangemangen för brand- och räddningsverken).

Bestämmelserna i underbilaga 5 kan tillämpas i ett arbete som utförs endast tidvis under den arbetstid per dygn då den anställda ska vara redo att arbeta.

§ 2 Införande av underbilaga 5

mom. 1

Arbetsgivaren ska förhandla med personalens representanter om införande av underbilaga 5. Parterna ska försöka nå samförstånd om de allmänna principerna och grunderna för införandet av arbetstidssystemet enligt underbilagan. Om någon förhandlingspart kräver det, ska det över förhandlingarna upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter och eventuella motiveringar framgår.

Arbetsgivaren ska gå igenom övergången till arbetstidssystemet enligt underbilaga 5 tillsammans med personalens representanter.

Övergången till arbetstidsformen enligt underbilaga 5 ska skötas planmässigt och med iakttagande av en behövlig övergångsperiod.

mom. 2

Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka kan vara 42 timmar, om parterna avtalar om det genom ett lokalt kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Den ordinarie arbetstiden för tjänsteinnehavare och arbetstagare vid brand- och räddningsverk är enligt underbilaga 5 i genomsnitt 40 timmar per vecka under en period av högst ett år, om inte parterna genom ett lokalt kollektivavtal avtalar om en genomsnittlig ordinarie arbetstid på 42 timmar per vecka.

§ 3 Bestämmelserna i underbilaga 5 (gäller till 28.2.2029)

mom. 1    

Genom bestämmelserna i underbilaga 5 har ett avtal som avviker från bestämmelserna i arbetstidslagen ingåtts (med stöd av 34 § 5 mom. i arbetstidslagen).

Tillämpningsanvisning

Genom bestämmelserna i underbilaga 5 har parterna i enlighet med 34 § 5 mom. i arbetstidslagen avtalat om en avvikande ordinarie arbetstid i arbete som utförs endast tidvis under den arbetstid per dygn då den anställda ska vara redo att arbeta. Den anställda ska i enlighet med 34 § i arbetstidslagen tryggas en ersättande vilotid som motsvarar vilotiden enligt 25 § i lagen (hänvisningsbestämmelse).

mom. 2  

Den ordinarie arbetstiden för tjänsteinnehavare och arbetstagare vid brand- och räddningsverk är i enlighet med denna bilaga i genomsnitt 40 timmar per vecka under en period av högst ett år. Arbetsskiften är högst 24 timmar, om inget annat avtalas nedan om arbetsskiftens längd.

Genom ett lokalt kollektivavtal kan man avtala om en ordinarie veckoarbetstid på i genomsnitt 42 timmar.

I arbetsskiftsplaneringen påverkas antalet arbetsskift inte av om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden är 40 eller 42 timmar per vecka. En genomsnittlig veckoarbetstid på 40 timmar inverkar på hur många arbetsskift som är 24 timmars skift och hur många som är 12 timmars skift.

Om en arbetstid på i genomsnitt 42 timmar per vecka inte längre tillämpas på den anställda, slopas den ersättning för 42 timmars arbetstid som eventuellt avtalats lokalt eller annars getts, oberoende av ersättningens karaktär och oberoende av när den avtalats/beviljats.

Tillämpningsanvisning

Dessa 12 timmars skift kan inte delas upp i flera delar. Arbetsgivaren kan dela upp 24 timmars skift enligt mom. 4.

Denna arbetstidsform benämns nedan arbetstid på 24 och 40/42 timmar.

mom. 3

Ett 24 timmars arbetsskift får i regel innehålla högst 12 timmar arbetad tid. Enstaka överskridningar av 12 timmar arbetad tid är tillåtna.  

Tillämpningsanvisning

Med arbetad tid avses både på förhand planerad verksamhet som utförts under arbetsskiftet och arbete som inte planerats på förhand.

Arbetsgivaren ska tillsammans med personalen gå igenom innehållet i begreppet arbetad tid och de allmänna principerna för den verksamhet som planeras för arbetsskiften.

Bestämmelserna i underbilaga 5 kan tillämpas i ett arbete som utförs endast tidvis under den arbetstid per dygn då den anställda ska vara redo att arbeta.

På arbetsplatsen bör både arbetsgivaren och den anställda vara uppmärksamma på mängden arbetad tid.

Arbetsgivaren ska tillsammans med arbetarskyddsfullmäktigen på arbetsplatsen granska den genomsnittliga mängden arbetad tid under arbetsskiften minst två gånger per kalenderår och på arbetarskyddsfullmäktigens begäran vid behov ytterligare två gånger per kalenderår.

Om granskningen visar att den genomsnittliga arbetade tiden ofta överskrider timantalet enligt mom. 3, ska arbetsgivaren bedöma om det är möjligt att vidta arbetsarrangemang för att avhjälpa situationen.

Arbetsgivaren ska lokalt förhandla med personalens representanter om möjliga åtgärder för att jämna ut mängden arbetad tid. Vid förhandlingarna ska man försöka nå samförstånd. Om någon förhandlingspart kräver det, ska det över förhandlingarna upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter och eventuella motiveringar framgår.

Om den genomsnittliga arbetade tiden uppgår till så många timmar att arbetet inte längre är sådant arbete som avses i denna underbilaga 5, kan bestämmelserna i underbilaga 5 inte längre tillämpas på arbetet. Arbetsgivaren ska då tillsammans med personalens representanter och personalen gå igenom vilket arbetstidssystem som ska börja tillämpas. Övergången till det andra arbetstidssystemet bör ske planmässigt med iakttagande av den övergångsperiod som de nödvändiga arbetstidsarrangemangen kräver. Övergångsperioden kan vara till exempel 12 veckor.

Om det konstateras att arbetet inte är förenligt med underbilaga 5, ska arbetsgivaren efter övergångsperioden tillämpa ett annat arbetstidssystem som lämpar sig för arbetet. Övergångsperioden kan vara till exempel 12 veckor. För arbete som utförts enligt arbetstidsbestämmelserna i underbilaga 5 betalas dock inte övertidsersättningar eller andra arbetstidsersättningar retroaktivt på den grunden att någon annan arbetstidsform eller något annat arbetstidssystem borde ha tillämpats.

mom. 4

Ett arbetsskift (24 timmar) kan delas upp i tre eller två delar. Varje del ska då utgöra ett arbetsskift på minst 6 timmar. Under 52 kalenderveckor kan högst fyra 24 timmars arbetsskift delas.

Av timmarna i de delade skiften ska minst hälften användas för utbildning/övningar.

Arbetsgivaren och den anställda kan ingå en avvikande överenskommelse om antalet delade skift och användningen av dem.

mom. 5

Genom ett lokalt avtal kan man avvika från mom. 4 i fråga om antalet delade arbetsskift och användningen av dem. Dessutom kan arbetsgivaren och den anställda alltid komma överens om att flera arbetsskift delas upp för utbildning eller övningar.

mom. 6    

Arbetsskiften ska i regel planeras så att det efter ett arbetsskift (24 timmar) följer en vilotid på minst 72 timmar.

Exempel 1

Ett arbetsskift (24 timmar) planeras börja på måndag morgon kl. 9.00 och följande skift på fredag kl. 9.00. Vilotiden mellan dessa arbetsskift blir då 72 timmar.

Tillämpningsanvisning

Arbetsskiften kan också planeras så att vilotiden efter ett arbetsskift (24 timmar) blir kortare än 72 timmar. Efter ett arbetsskift (24 timmar) ska en vilotid på minst 24 timmar planeras in.

Den planerade vilotiden mellan arbetsskift förkortas av övertidsarbete, nödarbete och förlängning av ett 24 timmars arbetsskift enligt mom. 7, en del av ett delat skift, deltagande i utryckningsarbete under den planerade vilotiden och utförande av arbete enligt överenskommelse under den planerade vilotiden.

Utbildning som börjar direkt efter ett arbetsskift (24 timmar)

Genom ett lokalt kollektivavtal kan man avtala om att ett arbetsskift som utgör en del av ett delat skift (mom. 4) och som används för utbildning kan förläggas så att det börjar genast efter arbetsskiftet (24 timmar).

mom. 7    

Under ett arbetsskift kan arbetsgivaren och den anställda komma överens om en förlängning av arbetsskiftet.

Tillämpningsanvisning

Om ett arbetsskift förlängs genom överenskommelse bör parterna samtidigt komma överens om huruvida de extra timmarna ska ersättas i form av övertidsersättning enligt mom. 10 eller i form av motsvarande ledighet.

mom. 8

Arbetsgivaren och den anställda kan komma överens om byte av arbetsskift. Hela skiftet på 24 timmar eller en del av det kan bytas.

mom. 9 Mertidsersättning under söckenhelgsveckor

Om arbetsgivaren under en söckenhelgsvecka inte kan ge en hel dags kompensationsledighet för söckenhelger och helgdagsaftnar som avses i VÄLKA kap. III § 7 mom. 3, betalas till anställda med full arbetstid för varje sådan söckenhelgsdag eller helgdagsafton

• vid arbetstid på 24 och 40/42 timmar i mertidsersättning en oförhöjd timlön som motsvarar en femtedel av veckans genomsnittliga ordinarie arbetstid, om inte något annat följer av underbilaga 5.

Oförhöjd timlön betalas också när den anställda enligt arbetsskiftsförteckningen har varit ledig från arbetet eller haft semester, sjukfrånvaro eller graviditets- och/eller föräldraledighet med lön.

mom. 10 Övertidsersättning

I arbetstid på 24 och 40/42 timmar betalas för övertidsarbete som utförs utöver arbetsskiftet en med 50 % förhöjd lön för de två första timmarna och med 100 % förhöjd lön för de följande timmarna.

Tillämpningsanvisning

Systemet med arbetstid på 24 och 40/42 timmar

Arbete mellan arbetsskiften blir i allmänhet övertidsarbete. Om en anställd t.ex. under lediga dagar mellan två arbetsskift inkallas till arbete två olika gånger (6 timmar resp. 4 timmar), och detta arbete blir övertidsarbete, räknas arbetstimmarna för de båda arbetspassen ihop (6 + 4 = 10 timmar). Övertidsersättningen betalas enligt det sammanlagda antalet timmar (för 2 timmar höjs lönen med 50 % och för 8 timmar höjs den med 100 %).

mom. 11 Begränsningar för arbetstidsersättningar

Begränsningarna för arbetstidsersättningar bestäms enligt VÄLKA kap. III § 21.

mom. 12 Arbetsdygnets och arbetsveckans början

Ett arbetsdygn beräknas börja vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för arbetstid på 24 och 40/42 timmar och arbetsveckan beräknas börja på måndag vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för denna arbetstidsform.

mom. 13 Semester

Vid semester beräknas dygnet börja vid den tidpunkt som anges i mom. 12.

Tillämpningsanvisning för genomsnittlig arbetstid på 42 timmar

1 Bestämning av semester

Bestämning av semester vid arbetstid enligt underbilaga 5, där den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 42 timmar och arbetsskiftet 24 timmar.

Utgående från rätten till semester räknar man ut hur många arbetsskift semestern bör innehålla. (VÄLKA kap. IV Semester: formel § 6 mom. 2, avrundning § 6 mom. 4)

Antalet arbetsskift som ingår i semestern är konstant. Antalet arbetsskift kan inte ändras genom semesterarrangemang. Dessutom är det nödvändigt att rätt antal kalenderdagar antecknas som semestertid. Detta är nödvändigt bland annat för att de arbetstidstillägg som ingår i den ordinarie arbetstiden ska kunna räknas ut när semesterlönen höjs. Det är också nödvändigt att känna till den anställdas egentliga semestertid.

Följande antal kalenderdagar bör ingå i semestern utgående från rätten till semester:

38 semesterdagar = semestertid på 52 kalenderdagar *)
30 semesterdagar = semestertid på 42 kalenderdagar *)
28 semesterdagar = semestertid på 38 kalenderdagar *)

*) Till semestertiden läggs de söckenhelger som infaller på måndag–fredag under semesterperioden. Se § 3 mom. 9 (underbilaga 5) Mertidsersättning under söckenhelgsveckor.

2 Sparande av semester

Bestämmelser om sparande av semester finns i § 12 i semesterkapitlet i VÄLKA. När man inom brandväsendet tillämpar arbetstidsarrangemang som avviker från allmän arbetstid bör man beakta följande:

Arbetstid enligt underbilaga 5

Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 42 timmar och längden på ett arbetsskift 24 timmar.

Av semestern kan sparas den del som överskrider 5 arbetsskift, vilket innebär att maximalt 8 arbetsskift kan sparas av semestern. När arbetsskiftsförteckningen består av moduler där arbetsskift på 24 timmar följs av 3 lediga dagar, ska ett arbetsskift som tas ut som sparad ledighet också innefatta 3 lediga dagar, dvs. sammanlagt 4 kalenderdagar. Av semestern kan sålunda högst 8 x 4 = 32 kalenderdagar sparas.

När sparad semester tas ut beviljas den alltid som ovan nämnda moduler.

3 Ytterligare anvisningar

I fallen ovan skjuts även utbetalningen av arbetstidstillägg som höjer semesterlönen upp till den tidpunkt då den sparade semestern tas ut.

Tillämpningsanvisning för genomsnittlig arbetstid på 40 timmar

1 Bestämning av semester

Bestämning av semester vid arbetstid enligt underbilaga 5, där den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar och arbetsskiftet 24 timmar.

Utgående från rätten till semester räknar man ut hur många arbetsskift semestern bör innehålla. (VÄLKA kap. IV Semester: formel § 6 mom. 2, avrundning § 6 mom. 4)

Arbetsdagar i genomsnitt under en kalendervecka: 40/24 = 1,667

Antalet arbetsskift som ingår i semestern är konstant. Antalet arbetsskift kan inte ändras genom semesterarrangemang. Dessutom är det nödvändigt att rätt antal kalenderdagar antecknas som semestertid. Detta är nödvändigt bland annat för att de arbetstidstillägg som ingår i den ordinarie arbetstiden ska kunna räknas ut när semesterlönen höjs. Det är också nödvändigt att känna till den anställdas egentliga semestertid.

Följande antal kalenderdagar bör ingå i semestern utgående från rätten till semester:

38 semesterdagar = semestertid på 52 kalenderdagar *)
30 semesterdagar = semestertid på 42 kalenderdagar *)
28 semesterdagar = semestertid på 38 kalenderdagar *)

*) Till semestertiden läggs de söckenhelger som infaller på måndag–fredag under semesterperioden. Se § 3 mom. 9 (underbilaga 5) Mertidsersättning under söckenhelgsveckor.

2 Sparande av semester

Bestämmelser om sparande av semester finns i § 12 i semesterkapitlet i VÄLKA. När man inom brandväsendet tillämpar arbetstidsarrangemang som avviker från allmän arbetstid bör man beakta följande:

Arbetstid enligt underbilaga 5

Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar och längden på ett arbetsskift 24 timmar.

Av semestern kan sparas den del som överskrider 5 arbetsskift, vilket innebär att maximalt 8 arbetsskift kan sparas av semestern. När arbetsskiftsförteckningen består av moduler där arbetsskift på 24 timmar följs av 3 lediga dagar, ska ett arbetsskift som tas ut som sparad ledighet också innefatta 3 lediga dagar, dvs. sammanlagt 4 kalenderdagar. Av semestern kan sålunda högst 8 x 4 = 32 kalenderdagar sparas.

När sparad semester tas ut beviljas den alltid som ovan nämnda moduler.

3 Ytterligare anvisningar

I fallen ovan skjuts även utbetalningen av arbetstidstillägg som höjer semesterlönen upp till den tidpunkt då den sparade semestern tas ut.

Tilläggsprotokoll med kollektivavtalsverkningar

På de lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik som arbetar i sjukhussektorn tillämpas utöver detta kollektivavtal även följande bestämmelse:

§ 1 Särskilda bestämmelser om arbetstiden för lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik som arbetar i sjukhussektorn

Personer som arbetar som lärare inom småbarnspedagogik eller speciallärare inom småbarnspedagogik i sjukhussektorn och som uppfyller behörighetsvillkoren ges för varje två i VÄLKA kap. IV § 3 avsedda fulla kvalifikationsmånader en extra ledig dag, dock högst fem dagar per år. Vid uträkningen av dessa fulla kvalifikationsmånader likställs semesterdagar med tjänsteutövningsdagar och arbetade dagar.

Tillämpningsanvisning

1 Planering av arbetstiden 

Vid planering av arbetstiden för anställda som avses i mom. 1 ska en tillräcklig del av den ordinarie arbetstiden (38 timmar 15 minuter) reserveras i arbetsskiftsförteckningen för verksamhet utanför barngruppen, dvs. för planering av undervisning och fostran inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, för utvärderings- och utvecklingsarbete samt för utarbetande av planer för förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken.

För de lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik som arbetar i sjukhussektorn ska tillräcklig tid anvisas för planering av verksamheten. Denna tid har inte angetts exakt i avtalet (se cirkulär 1/2018, bilaga 8). En del av arbetstiden kan användas utanför arbetsplatsen enligt närmare anvisningar av chefen.

Dessutom ska tillräckligt med tid reserveras för möten med föräldrarna samt mångprofessionellt samarbete och samarbete med sakkunniga.

Arbete som räknas som övertidsarbete ska i regel utföras på arbetsplatsen. Den tid som åtgått eller mängden utfört arbete ska utredas på ett tillförlitligt sätt och arbetsgivaren ska ha gett en skriftlig beordran om övertidsarbetet.

2 Extra lediga dagar

Arbetsgivaren bestämmer när ettårsperioden för intjänande av extra lediga dagar börjar. Som intjäningsperiod kan användas antingen verksamhetsåret 1.8–31.7, kvalifikationsåret 1.4–31.3 eller ett kalenderår. Det är viktigt att samma intjäningsperiod tillämpas på alla anställda. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som innan intjäningsperioden går ut har varit anställd i tjänsten eller arbetet i fråga i minst ett år ges fem extra lediga dagar.

Annan frånvaro från tjänsteutövningen eller arbetet än semester utgör inte dagar som likställs med tjänsteutövningsdagar eller arbetade dagar när rätten till dessa extra lediga dagar räknas ut. 

Deltidsanställda tjänar in extra lediga dagar i samma proportion som deras arbetstid är kortare än full ordinarie arbetstid. De extra lediga dagarna räknas ut med hjälp av följande formel:

deltidsprocenten x antalet kvalifikationsmånader / 2.

Exempel

Om en anställd har börjat sköta tjänsten eller arbetet till exempel 1.12 föregående kalenderår, har tre extra lediga dagar enligt avtalet tjänats in 30.6. Ledigheterna kan beviljas genast efter att de tjänats in.

Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten för de extra lediga dagarna enligt förslag av den anställda. Arbetsgivaren ska ändå se till att ledigheterna tas ut. I anställningar som gäller tills vidare ges ledigheten i allmänhet efter intjäningsperioden.

Om lediga dagar ges före periodens utgång kan man bevilja högst så många lediga dagar som har intjänats vid tidpunkten i fråga. De lediga dagarna kan enligt arbetsgivarens prövning tas ut i en eller flera omgångar. Ersättning i pengar betalas inte för lediga dagar som inte tagits ut. Om lediga dagar blir outtagna till exempel för att anställningen upphör, har den anställda inte rätt till ersättning i pengar.

Om veckan eller utjämningsperioden innehåller lediga dagar, förkortar varje ledig dag den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter. Det är då fråga om på förhand planerad frånvaro.

Också för deltidsanställda förkortar varje ledig dag den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter vid på förhand planerad frånvaro. Det beror på att deltiden beaktats redan i intjäningen av de lediga dagarna.

§ 2

Förhandlingsparterna anser det vara viktigt att i synnerhet vid fördelningen av lokala avtalspotter beakta de lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik som arbetar på sjukhus, vilkas uppgifter inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning kräver mycket brett kunnande och ansvar.

Kapitel I Allmänna bestämmelser  

§ 1 Tillämpningsområde 

Detta avtal är ett sådant avtal om förhandlingsproceduren samt om förfarandet för tryggande av arbetsfreden eller om annat sådant förfarande (huvudavtal) som avses i 3 § 4 mom. i lagen om kommuners och välfärdsområdens tjänstekollektivavtal (669/70). Avtalet tillämpas på tjänsteinnehavare och arbetstagare i kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar, om inte något annat har avtalats i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal.  

Förhandlingsförfarande  

§ 2 Frågor man kan förhandla och avtala om  

mom. 1 Central nivå  

1. Förhandlingar om och ingående av tjänste- och arbetskollektivavtal (§ 5 och 6).
2. Centrala förhandlingar om tolkningen och tillämpningen av förpliktande avtalsbestämmelser i de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen (§ 9–10).

mom. 2 Lokal nivå  

1. Förhandlingar om och ingående av lokala avtal samt förhandlingar om tolkningen och tillämpningen av dessa (§ 12).
2. Lokala förhandlingar om meningsskiljaktigheter beträffande tolkningen och tillämpningen av förpliktande avtalsbestämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtalen (§ 8 och 10).
3. Lokala förhandlingar om vissa prövningsbaserade frågor i tjänste- och arbetskollektivavtalen (§ 13).

§ 3 Förhandlings- och avtalsparter

mom. 1 1) Central nivå

Förhandlings- och avtalsparter på central nivå är Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT respektive Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Offentliga sektorns union JAU rf och Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote rf (huvudavtalsorganisationerna).
   
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och respektive huvudavtalsorganisation kan separat avtala om att förhandlingar förs av en underförening till huvudavtalsorganisationen i fråga. Huvudavtalsorganisationen undertecknar det tjänstekollektivavtal eller det arbetskollektivavtal för månadsavlönade som underföreningen har förhandlat fram. 

mom. 2 Lokal nivå 

Förhandlings- och avtalsparter på lokal nivå är arbetsgivaren samt de huvudavtalsorganisationer eller deras registrerade underföreningar som saken berör. En underförening bör i oklara fall ha huvudavtalsorganisationens bemyndigande att föra lokala avtalsförhandlingar och att ingå ett lokalt avtal. De lokala förhandlingar som avses i § 2 mom. 2 punkt 3 förs av representanter för arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna.

Tillämpningsanvisning 

Med en underförening till en huvudavtalsorganisation avses här en huvudavtalsorganisations lokalförening eller riksomfattande underförening på förbundsnivå eller en lokalförening till en sådan underförening. En huvudavtalsorganisations talan kan föras av organisationens huvudfackombud/fackombud.

mom. 3 Vissa särskilda områden 

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT kan oberoende av bestämmelserna ovan förhandla om och ingå kollektivavtal också med andra än i mom. 1 avsedda organisationer inom sådana särskilda områden där arbetstagarna har organiserat sig i andra föreningar än sådana som är underföreningar till huvudavtalsorganisationerna.

§ 4 Arbets- och tjänstekollektivavtal på central nivå

På central nivå ingås arbets- och tjänstekollektivavtal för
1)  kommuner och samkommuner samt
2)  välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.
Avtalen för kommunerna och samkommunerna består av:

• Allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn (AKTA)  
• Tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorns undervisningspersonal (UKTA)
• Tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorns tekniska personal (TS)
• Arbetskollektivavtal för kommunsektorns timavlönade personal (TIM-AKA)

Vad gäller tekniska sektorn, se § 7 i tjänste- och arbetskollektivavtalet om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet.  

Avtalen för välfärdsområdena och välfärdsområdessammanslutningarna består av: 

• Allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för välfärdssektorn (VÄLKA), se även § 2 i tjänste- och arbetskollektivavtalet om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet.
• Arbets- och tjänstekollektivavtal för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet)
• Tjänste- och arbetskollektivavtal för läkare (LÄKTA)  

Kapitel II Avtalsförhandlingar på central nivå  

§ 5 Förhandlingsbegäran och inledande av förhandlingar 

En förhandlingsbegäran kan framställas muntligt eller skriftligt och samtidigt ska huvudpunkterna i de frågor man önskar förhandla om anges. Förhandlingarna ska inledas utan dröjsmål, senast inom två veckor efter att förhandlingsbegäran framställts, om inte något annat avtalas. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT sammankallar förhandlingsparterna.  

§ 6 Förande av förhandlingar 

mom. 1     

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och huvudavtalsorganisationerna tillsätter en huvudförhandlingsgrupp att leda och koordinera förhandlingarna. Huvudförhandlingsgruppen tillsätter vid behov andra förhandlingsgrupper.

mom. 2

Om saken gäller enbart eller nästan enbart medlemmar i en enskild huvudavtalsorganisation eller i ett fåtal huvudavtalsorganisationer, förs förhandlingarna som särskilda förhandlingar mellan Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och respektive organisation eller organisationer, såvida inget annat avtalas särskilt.  

Kapitel III Förhandlingsförfarande i frågor som gäller tolkningen och tillämpningen av förpliktande avtalsbestämmelser 

§ 7 Direkta överläggningar

En representant för arbetsgivaren bör genom direkta överläggningar med den tjänsteinnehavare/arbetstagare som saken gäller eller med ett fackombud som representerar personen i fråga försöka reda ut frågor och meningsskiljaktigheter som gäller tolkningen och tillämpningen av förpliktande bestämmelser i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal.  

§ 8 Lokala förhandlingar 

Arbetsgivaren och den berörda huvudavtalsorganisationen eller dess registrerade underförening ska på yrkande av någondera parten föra lokala förhandlingar om meningsskiljaktigheter som gäller tolkningen eller tillämpningen av förpliktande bestämmelser i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal. 

Tillämpningsanvisning 

Resultatet av de lokala förhandlingarna är inte bindande för arbetsgivaren, t.ex. styrelsen eller nämnden, förrän förhandlingsresultatet har godkänts vid organets möte. Arbetsgivarens beslut i den fråga som varit föremål för lokala förhandlingar bör så snart som möjligt delges den andra förhandlingsparten.

En tjänsteinnehavare får inte söka ändring genom besvär i ett myndighetsbeslut som avses i 29 § i lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal och inte heller i ett myndighetsbeslut i ett ärende som avses i 2 § i lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal eller lämna ärendet till avgörande genom en begäran om omprövning eller som förvaltningstvistemål, om tjänsteinnehavaren eller en tjänsteinnehavarförening har rätt att anhängiggöra ärendet hos Arbetsdomstolen. Det som föreskrivs ovan i detta moment tillämpas endast på en tjänsteinnehavare som är medlem i en sådan tjänsteinnehavarförening eller en underförening till den som har rätt att anhängiggöra saken vid Arbetsdomstolen.

§ 9 Centrala förhandlingar 

mom. 1

Om man inte uppnår enighet i de lokala förhandlingarna, kan en avtalspart hänskjuta saken till centrala förhandlingar mellan Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och den berörda huvudavtalsorganisationen.  

mom. 2

På grund av tvistens art eller av andra särskilda skäl kan huvudavtalsorganisationen hänskjuta meningsskiljaktigheter beträffande tolkningen eller tillämpningen av ett tjänste- eller arbetskollektivavtal direkt till centrala förhandlingar.  

§ 10 Förande av förhandlingar samt protokoll 

mom. 1

Förhandlingarna ska inledas inom tre veckor från det att motparten har delgetts ett skriftligt yrkande där de frågor som blir föremål för förhandlingarna har angetts, om inte parterna avtalar om en längre tid. Förhandlingarna ska föras utan oskäligt dröjsmål. Den behöriga myndigheten ska bestämma tidpunkten och platsen för förhandlingarna.

mom. 2

Förhandlingarna anses vara avslutade den dag då förhandlingsparterna gemensamt har konstaterat detta, förhandlingsprotokollet har justerats på överenskommet sätt (justeringsdagen ska antecknas) eller när någondera av förhandlingsparterna skriftligt har meddelat att den för egen del anser förhandlingarna vara avslutade.  

mom. 3

Vid lokala och centrala förhandlingar ska det föras protokoll, som ska justeras på det sätt som förhandlingsparterna kommer överens om. I centrala förhandlingar och i de lokala förhandlingar där man inte når enighet ska i protokollet eller i dess bilagor redogöras för den fråga som man är oenig om och för parternas ståndpunkter med motiveringar samt för de fakta och handlingar som man vill åberopa. Protokollet ska upprättas utan dröjsmål efter att förhandlingarna avslutats.  

§ 11 Väckande av talan

Talan i Arbetsdomstolen får inte väckas förrän centrala förhandlingar enligt detta avtal har förts.

Kapitel IV Ingående av lokala avtal samt lokala förhandlingar om vissa prövningsbaserade frågor  

§ 12 Lokala avtal

mom. 1

Lokalt kan man avtala om att avvika från bestämmelserna i ett gällande riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal, om det finns en grundad anledning som baserar sig på lokala särförhållanden och om möjligheten att ingå lokala avtal inte särskilt har begränsats i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal. Har det i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal avtalats något annat om ingående av lokala avtal än vad som bestäms i denna paragraf, iakttas i stället för bestämmelserna i denna paragraf bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtalet. 

mom. 2

I det fall som avses ovan i mom. 1 eller om det i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal har förutsatts att man ingår lokala avtal eller detta har gjorts möjligt i tjänste- eller arbetskollektivavtalet, förs förhandlingar och avtalas skriftligt om saken mellan arbetsgivaren och de huvudavtalsorganisationer eller deras underföreningar vilkas medlemmar saken berör. Om det uppkommer oklarhet om en underförenings befogenhet att föra lokala avtalsförhandlingar, kan det förutsättas att denna har en uttrycklig fullmakt av huvudavtalsorganisationen.

mom. 3

Ett lokalt avtal kan när som helst sägas upp att upphöra efter tre månader från delgivningen av uppsägningen, varefter bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet iakttas. 

mom. 4

 Ett lokalt avtal har samma rättsverkan som ett tjänste- eller arbetskollektivavtal, om inte något annat föranleds av mom. 3.

Tillämpningsanvisning 

Ett lokalt avtal kan gälla en arbetsgivares hela personal, några enheter eller personalgrupper eller en enskild tjänsteinnehavare/arbetstagare. 

Också ett lokalt avtal som ingåtts för viss tid kan sägas upp. Om ett lokalt avtal har sagts upp, bestäms anställningsvillkoren för dem som omfattas av avtalet efter utgången av uppsägningstiden enligt respektive bestämmelser i tjänste- eller arbetskollektivavtalet, såvida inget annat avtalas lokalt. Om de tillämpliga avtalsbestämmelserna baserar sig på prövning, ska anställningsvillkoren efter uppsägningstiden bestämmas vara sådana som de var innan det lokala avtalet trädde i kraft, såvida inget annat avtalas eller föranleds av de förpliktande bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtalet. 

Avsikten är att eventuella meningsskiljaktigheter om tillämpningen och tolkningen av ett lokalt avtal ska avgöras genom förhandlingar mellan de lokala parterna. Om man inte lyckas lösa problemet i lokala förhandlingar, finns det inget hinder för att behandla frågan i den ordning som anges i § 9–10, även om man på grund av sakens natur bör försöka undvika detta.

§ 13 Lokala förhandlingar om vissa prövningsbaserade frågor 

mom. 1

Arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna kan i enlighet med § 12 ovan lokalt avtala om det lokala förhandlingsförfarandet för prövningsbaserade anställningsvillkor i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal. Om inget annat har avtalats lokalt, är myndigheten skyldig att iaktta bestämmelserna i denna paragraf. 

mom. 2

Innan arbetsgivaren fattar beslut om sådana allmänna principer eller grunder som är väsentliga för tjänsteinnehavarna/arbetstagarna och som gäller tillämpningen av prövningsbaserade bestämmelser i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal, ska på begäran föras förhandlingar i frågan med representanter för de huvudavtalsorganisationer saken gäller. I dessa förhandlingar bör man försöka uppnå enighet om de allmänna principerna och grunderna för verkställandet av de ovan nämnda avtalsbestämmelserna. Om någon förhandlingspart kräver det, ska det över förhandlingarna upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter och eventuella motiveringar framgår.  

mom. 3

Förhandlingsskyldigheten ovan gäller inte tillämpning av en motivationshöjande lönegrund som det är meningen att arbetsgivaren ska ha till sitt förfogande.

Tillämpningsanvisning 

Syftet med förhandlingsförfarandet är att man ska kunna dra nytta av den lokala sakkunskapen och öka ansvaret på lokal nivå i fråga om tillämpningen av avtalen. 

Föremål för förhandlingar 

Förhandlingar enligt § 13 ska föras bland annat i följande fall:  

1) arbetsgivaren har berett ett betydande principavgörande om tillämpningen av prövningsbaserade bestämmelser, såsom allmänna principer för beviljande av prövningsbaserad tjänstledighet och för prövningsbaserade löner under tjänstledighet samt för beviljande av språktillägg eller mötes- och föreläsningsarvoden  

2) det är fråga om principer och grunder som ska iakttas vid lönejusteringar som gäller flera tjänsteinnehavar-/arbetstagargrupper, till exempel kostnadsramen och de verksamhetsenheter, uppgifter, tjänster och befattningar som arrangemanget gäller.  

Även om tillämpningen av bl.a. engångsarvoden och individuella lönedelar har lämnats utanför förhandlingsskyldigheten, är det ändå ändamålsenligt att i enlighet med § 13 förhandla om de allmänna principer som ska iakttas vid beviljandet av dem, om de inte på något annat sätt behandlas tillsammans med personalen. Det har utfärdats gemensamma anvisningar om personalens medverkan vid behandling av resultatbonus. Förhandlingsskyldigheten gäller till exempel inte fastställandet av en enskild tjänsteinnehavares/arbetstagares lön och inte heller frågor som inte är avtalsbara.  

Utgångspunkten har varit att en fråga i lokala förhandlingar behandlas avtalsområdesvis beträffande huvudavtalsorganisationens hela medlemskår och inte separat för olika personal-/arbetstagargrupper.  

En prövningsbaserad fråga som avses i denna paragraf kan inte hänskjutas till centrala förhandlingar eller till behandling i Arbetsdomstolen. 

Kapitel V Tryggande av arbetsfreden  

§ 14 Stridsåtgärder verkställda av en underförening 

En underförening till en huvudavtalsorganisation får inte vidta stridsåtgärder utan huvudavtalsorganisationens tillstånd.  

§ 15 Ansökningsförbud och blockad 

mom. 1

De som är bundna av det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet får inte under dess giltighetstid verkställa ansökningsförbud eller blockader som riktar sig mot en kommuns eller en samkommuns instruktion eller annat beslut som gällde 1.11.1992 eller som riktar sig mot en sådan stadga eller ett sådant beslut som överensstämmer med ett rekommendationsavtal, en rekommendation eller en mall som den som är bunden av avtalet har godkänt. 

mom. 2

Huvudavtalsorganisationerna ska också i övrigt, med de medel som de har till sitt förfogande, under tjänste- och arbetskollektivavtalens giltighetstid sträva efter att hindra sina underföreningar från att tillgripa ansökningsförbud eller blockader som riktar sig mot andra än avtalsbara frågor eller begränsa användningen av dem så att en arbetsgivares viktiga funktioner inte störs allvarligt på grund av ansökningsförbudet eller blockaden. 

mom. 3

I ett lokalt samarbetsavtal kan man avtala om att en avtalspart eller dess underförening inte får verkställa ansökningsförbud eller blockader som riktar sig mot andra än avtalsbara frågor under den tid då arbetsgivaren iakttar det lokala samarbetsavtalet som gäller samarbetsförfarandet mellan arbetsgivaren och de anställda.  

Kapitel VI Särskilda bestämmelser  

§ 16 Inskränkning av ett avtals tillämpningsområde  

Om en del av huvudavtalsorganisationerna undertecknar ett tjänste- eller arbetskollektivavtal medan en del av de organisationer som deltagit i förhandlingarna stannar utanför avtalet, tillämpas inte bestämmelserna i tjänste- eller arbetskollektivavtalet på medlemmarna i den organisation eller dess underförening som stannat utanför avtalet, såvida inget annat avtalas särskilt.  

§ 17 Giltighetstid 

Detta avtal träder i kraft den 11 november 2022. Avtalet ersätter det kommunala huvudavtalet från den 13 januari 1993.

Om någon part säger upp avtalet, gäller uppsägningen alla parter, dock så att § 7–11 och § 13 också efter uppsägningstidens utgång ska tillämpas mellan de parter som är bundna av tjänste- och arbetskollektivavtal. En uppsägning ska göras skriftligt. Uppsägningstiden är sex månader. Vid uppsägning av huvudavtalet anses också ett i § 12 mom. 1 avsett lokalt avtal vara uppsagt från den tidpunkt då giltighetstiden upphör för det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal som är i kraft vid tidpunkten för uppsägningen, dock tidigast vid utgången av giltighetstiden för detta huvudavtal.  

Helsingfors den 8 juni 2022  

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT  

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF 

Utgående från förlikningsförslaget,

Helsingfors, den 3 oktober 2022

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT  

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SOTE R