KT: Oklarheterna kring upphandlingslagen är oskäliga för kommunerna och välfärdsområdena – hundratals har gjort en anmälan om förlängning till Statskontoret

Enligt Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT ger revideringen av upphandlingslagen upphov till oskäliga situationer för kommunerna och välfärdsområdena.

Nästan 500 upphandlande enheter inom den offentliga sektorn har meddelat att de är tvungna att förlänga kontrakten med sina anknutna enheter. De upphandlande enheterna är till största delen kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar samt företag som ägs av dem.

Med anknutna enheter avses företag där offentliga organisationer, såsom kommuner och välfärdsområden, har bestämmande inflytande. De kallas även in house-bolag.

Siffrorna framgår av Statskontorets webbplats, där de upphandlande enheterna har kunnat meddela att de behöver en förlängd övergångsperiod för lagändringen. Övergångsperioderna kan utnyttjas högst till 2030.

– I motiveringarna till anmälningarna är det centrala budskapet att de gällande kontrakten inte kan ersättas på kort tid utan betydande operativa och ekonomiska risker, säger Hannu Freund, förhandlingsdirektör för KT:s företagstjänster.

Kontrakten måste förlängas för att tjänsterna inte ska drabbas

Lagen om offentlig upphandling ändrades i somras. Nu kan upphandlingskontrakten förlängas endast med stöd av övergångsbestämmelserna.

De upphandlande enheterna skulle senast 30.9.2026 göra en anmälan till Statskontoret ifall de skulle drabbas av oskäliga konsekvenser eller betydande ekonomiska risker om de befintliga upphandlingskontrakten upphörde. Värdet på alla meddelade kontrakt är 2,1 miljarder euro.

Anmälningarna gäller över hundra företag som ägs av kommuner eller välfärdsområden. Största delen av dem är medlemmar i Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.

Över hälften av anmälningarna om företag som ägs av kommuner, samkommuner och välfärdsområden gäller IT-tjänster. Andra sektorer som nämns i anmälningarna är till exempel ekonomiförvaltning, personalförvaltning, kostservice och avfallshantering.

Den oklara situationen främjar inte en effektiv organisering av tjänsterna

Lagen om offentlig upphandling ändrades i juni så att varje ägare måste äga minst 10 procent av ett aktiebolag som fungerar som anknuten enhet för att ägaren ska kunna köpa tjänster eller produkter från företaget utan konkurrensutsättning.

KT har kritiserat denna skärpning av upphandlingslagen. Reformen försätter enskilda kommuner i en svår situation, eftersom den tvingar dem att lägga ner fungerande samarbetsformer, försvårar tillhandahållandet av tjänster och orsakar extra kostnader.

– På den öppna marknaden finns det ofta inte ett tillräckligt utbud av tillförlitliga tjänster till ett rimligt pris. Enskilda kommuner har inte nödvändigtvis tillräcklig marknadskraft eller upphandlingskompetens eller de resurser som behövs för en lyckad konkurrensutsättning, säger Hannu Freund.

Det som gör situationen särskilt svår är att EU:s upphandlingsförordning framskrider i en annan riktning och inom en nära framtid kan komma att upphäva den nationella lagstiftning som precis trätt i kraft i Finland.

– Den nya lagstiftningen och den oklara situationen försvårar samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena i tillhandahållandet av tjänster, säger Freund.

I sina mål för regeringsprogrammet framhåller KT att upphandlingsreformen bör beredas på nytt så att den inte medför betydande extra kostnader för samhället eller en oskälig börda för kommunerna och välfärdsområdena.

Läs KT:s mål för regeringsprogrammet, där det finns ett separat avsnitt om upphandlingslagen>

Läs mer om förlängning av kontrakt med upphandlande enheter på Statskontorets webbplats>