Välfärdsområdena har utökat antalet praktikplatser inom social- och hälsovårdssektorn – svårt att få praktikanter till randområden
På många håll finns det för få praktikplatser inom social- och hälsovårdssektorn eller så är platserna ojämnt fördelade. En del av praktikplatserna förblir också oanvända, framgår av en enkät som KT gjort bland välfärdsområdena. Arbetsgivarna behöver mer resurser för organiseringen samt lösningar för den nationella samordningen.
Den utredning som Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT har gjort visar att nästan alla arbetsgivare (83 %) har utökat antalet praktikplatser, även om sparkraven försämrar möjligheterna till det. Välfärdsområdena erbjuder årligen tiotusentals praktikplatser för studerande inom social- och hälsovårdssektorn. År 2025 fanns det enligt enkäten över 50 000 praktikplatser. Det har funnits problem med statistikföringen, så antalet praktikplatser har sannolikt varit ännu högre.
– Praktikplatserna och praktikanterna inom social- och hälsovårdssektorn är ojämnt fördelade inom välfärdsområdena. På vissa håll råder det brist på praktikplatser, men samtidigt fylls inte alla platser eftersom det är svårt att få praktikanter till välfärdsområdenas randområden. Om praktikplatserna och praktikanterna inte möts, går resurser till spillo, säger Riikka Krause, arbetsmarknadsutredare vid KT.
KT gjorde enkäten våren 2026. Enkäten gav information om praktikperioderna för personer som studerar till examina inom social- och hälsovårdssektorn på andra stadiet, vid yrkeshögskolor och vid universitet. Till dessa hör till exempel närvårdare, sjukskötare och hälsovårdare, socialarbetare och psykologer. Enkäten avgränsades så att den inte omfattade läkarstuderande.
Det strama ekonomiska läget har försvårat ordnandet av praktik inom social- och hälsovårdssektorn
Enligt arbetsgivarna går mycket arbetstid till handledning, samordning och kvalitetssäkring av praktikperioderna. Praktikanterna handleds alltid vid sidan av annat arbete, och en del av dem som svarade på enkäten önskade mer tid för handledningen.
– Det är oroväckande att till exempel andelen icke läropliktiga vuxna som söker sig till och utexamineras från närvårdarutbildning har minskat betydligt. Bakomliggande orsaker är avskaffandet av vuxenutbildningsstödet, välfärdsområdenas strama ekonomiska situation och att välfärdsområdena inte kan anställa nya studerande i läroavtalsförhållande, säger Anna Kukka, förhandlingsdirektör vid KT.
KT anser att utvecklingen står i konflikt med det faktum att det under de närmaste åren behövs mycket ny personal inom social- och hälsovårdssektorn och med målet att unga snabbare ska komma in på arbetsmarknaden.
En del av de tillfrågade uppgav att den utbildningsersättning som staten betalar till arbetsgivarna i dagsläget inte täcker de faktiska kostnaderna för praktiken. Dessutom anser välfärdsområdena att det skulle vara viktigt att utvidga ersättningen till att omfatta all praktik. Nu får arbetsgivarna ingen ersättning för praktik som studerande på andra stadiet utför inom ramen för utbildningsavtal.
Det behövs ett gemensamt system för samordning av praktikplatser
Välfärdsområdena efterlyser ett gemensamt nationellt system för samordning av praktikplatser. Nu använder de olika utbildningsstadierna olika system. Ett gemensamt system skulle göra det möjligt att förutse behovet av platser och följa hur praktikperioderna genomförs.
– Ett gemensamt system skulle också underlätta rapporteringen. Enkäten visade att det finns stora brister i statistikföringen, i synnerhet när det gäller praktikplatser på andra stadiet, till exempel för närvårdare, säger Krause.
Bristande språkkunskaper ökar behovet av handledning
Välfärdsområdena önskar också ett närmare samarbete med läroanstalterna. En del av dem som svarade på enkäten ansåg att lärarna i betydligt mindre utsträckning än tidigare deltar i att stödja praktiken.
Också det allt högre antalet internationella studerande har lett till ett klart större behov av handledning och samordning. Vissa studerande saknar eller har otillräckliga kunskaper i finska, vilket belastar handledarna samt ställer krav på särskilt kunnande och engagemang i handledningsarbetet.
I sina mål för regeringsprogrammet har KT föreslagit att internationella examens- och utbildningsprogram ska innehålla obligatoriska studier i finska eller svenska. Detta skulle underlätta både praktiken och övergången till arbetsmarknaden. KT anser dessutom att det är nödvändigt att skapa en enhetlig nationell språkutbildningsmodell för social- och hälsovårdssektorn samt en egen språkexamen som mäter de yrkesinriktade språkkunskaperna.
Fakta:
- KT genomförde sin enkät om praktikplatser inom social- och hälsovårdssektorn 30.3–26.4.2026.
- Enkäten gällde praktikplatser för studerande inom social- och hälsovårdssektorn, exklusive praktikplatser för läkarstuderande.
- Enkäten besvarades av välfärdsområden och välfärdssammanslutningar. Sammanlagt 23 organisationer svarade och svarsprocenten uppgick till 92.
- Personalen inom de organisationer som svarade på enkäten utgör 96 procent av personalen inom välfärdssektorn.
- Alla som svarade på enkäten besvarade inte alla frågor. Flera enkätdeltagare berättade om brister i statistikföringen av praktikplatser.