UKTA del B § 2 Lönegrundsgrupper inom den grundläggande utbildningen (träder i kraft 1.8.2026)

Avtalsparterna KT och OAJ/FOSU rf utredde hösten 2025 genom en enkät, i enlighet med bilaga 1 i underteckningsprotokollet till UKTA 2025–2028, hur ändringarna i stödet för lärande skulle beaktas vid beräkningen av lönegrundsgrupper i fråga om punkt 3 från och med 1.8.2026. Det handlade om hur ändringen från beslut om särskilt stöd till beslut om elevspecifikt stöd skulle påverka antalet beslut. Syftet var att genomföra ändringen kostnadsneutralt så att rektorernas uppgiftsrelaterade löner inte skulle ändras. 

Avtalsparterna KT och OAJ/FOSU rf konstaterade att förändringen i antalet beslut fortfarande är förknippad med osäkerhetsfaktorer och att förändringssituationen inte har stabiliserats, vilket gjort att situationen inte varit helt klar under läsåret 2025–2026. Av dessa skäl beslutades att siffran i punkt 3, som baseras på antalet beslut, skulle lämnas oförändrad. Avtalsparterna beslutade också att rektorns lön inte kan sänkas till en lägre lönepunkt enbart på grundval av punkt 3, dvs. antalet beslut, såvida inte förändringen är så uppenbar att rektorns lönepunkt skulle ha ändrats även om det inte hade gjorts någon ändring från beslut om särskilt stöd till beslut om elevspecifikt stöd. 

KT och OAJ/FOSU rf konstaterade på ovanstående grunder att kostnadseffekten till följd av ändringen är 0,02 procentenheter av lönesumman i UKTA del A–F, vilket tas ur utvecklingsprogrammets justeringspott 1.10.2026.

Under maj månad ges närmare anvisningar om hur utvecklingsprogrammets pott för hösten 2026 fördelas 1.10.2026.
I detta cirkulär ges anvisningar om tillämpningen av UKTA del B § 2 Lönegrundsgrupper inom den grundläggande utbildningen. Dessa anvisningar har utarbetats i samråd med OAJ och avtalsparterna har nått samförstånd om innehållet i dem.

Den ändrade avtalsbestämmelsen uppdateras i avtalsboken UKTA 2025–2028 på KT:s webbplats (www.kt.fi) senast under juni 2026.

UKTA del B § 2 Lönegrundsgrupper inom den grundläggande utbildningen (träder i kraft 1.8.2026)

I bilaga 1 som gäller grundskolan beräknas en lönegrundsgrupp enligt följande:

1. I årskurs 1–6 och inom förskoleundervisningen bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 15 elever.
2. I årskurs 7–9 bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 25 elever.
3. Dessutom bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 20 sådana elever vid skolan som fått beslut om elevspecifikt stöd.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas som sådan också på specialundervisning i klass, förberedande undervisning, flexibel grundläggande utbildning och elever inom HUX-utbildning. Elever som får elevspecifikt stöd blir medräknade i punkt 3 samt i punkt 1 eller 2.

Bestämmelsen tillämpas inte på specialskolor där innehavaren av rektorstjänsten har anställts som rektor för en specialskola.

De ändringarna i lagen om grundläggande utbildning som gäller stöd för lärande trädde i kraft 1.8.2025. Därefter har stödbesluten fattats i form av beslut om elevspecifikt stöd. De gällande besluten om särskilt stöd ska senast 31.8.2026 ändras till beslut om elevspecifikt stöd. Om det vid början av läsåret 2026–2027 fortfarande finns beslut om särskilt stöd som inte har ändrats till beslut om elevspecifikt stöd, ska dessa beslut räknas såsom beslut om elevspecifikt stöd. 

Preciserande anvisningar om beräkning av lönegrundsgrupper
 

Avtalsändringen som gäller bestämning av lönegrundsgrupper i UKTA del B trädde i kraft 1.8.2023. I cirkulär 5/2023 gavs anvisningar om tillämpningen av de ändrade bestämmelserna. Dessa anvisningar gäller fortfarande (se cirkulär 5/2023 med bilagor). 

Eleverna beräknas enligt sin åldersgrupp antingen enligt beräkningsgrunden för åk 1–6 eller åk 7–9. Antalet lönegrundsgrupper är alltid ett heltal. Som beräkningstidpunkt används i mån av möjlighet Utbildningsstyrelsens statistikföringsdag den 20 september. Det beräknade antalet lönegrundsgrupper tillämpas under hela läsåret. 

I fråga om rektorns lön bör man ta hänsyn till att lönen inte bestäms direkt enligt lönegrundsgrupperna, utan i den uppgiftsrelaterade lönen beaktas också arbetsvärderingen, som bestäms enligt det lokala lönesystemet (UKTA del A § 6).

Uppdateringen av bestämmelsen 1.8.2026 hänför sig till ändringen av stödet för lärande inom den grundläggande utbildningen, främst till stödbesluten, dvs. i stället för beslut om särskilt stöd fattas beslut om elevspecifikt stöd. Elever med beslut om elevspecifikt stöd räknas ”dubbelt”, så att det bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 20 sådana elever vid skolan som fått beslut om elevspecifikt stöd. Beräkningssättet i fråga om punkt 3 förblir alltså oförändrat.

Vid beräkningen av lönegrundsgruppen är divisorn fortfarande talet 20. Om den lönepunkt som ligger till grund för rektorns uppgiftsrelaterade lön skulle sjunka till en lägre lönepunkt enbart på grund av att de tidigare besluten om särskilt stöd nu fattas som beslut om elevspecifikt stöd, ska lönepunkten inte fastställas på en lägre nivå.

Förutom att rektorns lönesättning kan bestämmas enligt en lägre lönepunkt på basis av punkterna 1 och 2 i bestämmelsen om lönegrundsgrupper, kan den också fastställas på en lägre nivå enbart på basis av punkt 3. I så fall beror det på att minskningen av antalet elever som fått beslut om elevspecifikt stöd har en så uppenbar orsak att en sänkning till en lägre lönepunkt skulle ha genomförts även om det inte hade gjorts någon ändring från beslut om särskilt stöd till beslut om elevspecifikt stöd. Med en sådan uppenbar förändring avses förändringar som har att göra med genomförandet av specialundervisningen och som leder till att det finns färre elever som fått beslut om elevspecifikt stöd. Exempel på sådana situationer är när en utbildningsanordnare beslutar att flytta specialklasser till en annan skola eller när elever med elevspecifikt stöd övergår till andra stadiets utbildning. 

Nedan ges två exempel på hur en förändring påverkar bestämningen av lönepunkten för en rektor.
 

Exempel 1:  

Under läsåret 2025–2026 har en enhetsskola 140 elever i årskurserna 1–6 (10 lönegrundsgrupper), 70 elever i årskurserna 7–9 (3 lönegrundsgrupper) och 21 elever med beslut om särskilt stöd/elevspecifikt stöd (2 lönegrundsgrupper). Antalet lönegrundsgrupper är 15. Utgående från antalet lönegrundsgrupper är rektorns lönepunkt 4 03 01 30 2. 

Under läsåret 2026–2027 har samma enhetsskola (samma rektor) 140 elever i årskurserna 1–6 (10 lönegrundsgrupper), 70 elever i årskurserna 7–9 (3 lönegrundsgrupper) och 19 elever med beslut om elevspecifikt stöd (1 lönegrundsgrupp). Antalet lönegrundsgrupper är 14. Utgående från antalet lönegrundsgrupper skulle rektorns lönepunkt vara 4 03 01 20 2.

Skolans storlek har inte förändrats enligt punkt 1 och/eller punkt 2 i bestämmelsen (B § 2). Antalet lönegrundsgrupper i skolan minskar endast enligt punkt 3 i bestämmelsen (B § 2). Förändringen är dock inte så uppenbar att den skulle ha genomförts även om ändringen av stödbesluten inte hade gjorts. Därför inverkar minskningen av antalet lönegrundsgrupper inte på bestämningen av rektorns lönepunkt.

På rektorns lön tillämpas den s.k. garantilönebestämmelsen och den uppgiftsrelaterade lönen bestäms fortfarande enligt lönepunkt 4 03 01 30 2.

Exempel 2:

Under läsåret 2025–2026 har en lågstadieskola 330 elever i årskurserna 1–6 (22 lönegrundsgrupper) och 45 elever med beslut om särskilt stöd/elevspecifikt stöd (3 lönegrundsgrupper). Antalet lönegrundsgrupper är 25. Utgående från antalet lönegrundsgrupper är rektorns lönepunkt 4 03 01 20 1.

Under läsåret 2026–2027 har samma lågstadieskola (samma rektor) 320 elever i årskurserna 1–6 (22 lönegrundsgrupper) och 20 elever med beslut om elevspecifikt stöd (1 lönegrundsgrupp). Antalet lönegrundsgrupper är 23. Utgående från antalet lönegrundsgrupper är rektorns lönepunkt 4 03 01 10 1.

Antalet lönegrundsgrupper i skolan minskar endast enligt (B § 2) punkt 3. Förändringen är dock så uppenbar att den skulle ha genomförts även om ändringen av stödbesluten inte hade gjorts. I det här exemplet beror minskningen av antalet elever med elevspecifikt stöd inte på ändringen av stödbesluten, utan på att utbildningsanordnaren överför specialklasser till en annan skola. Förändringen är kopplad till en förändring i genomförandet av specialundervisningen. Därför inverkar minskningen av antalet lönegrundsgrupper på rektorns lönepunkt i enlighet med bestämmelsen. Utgående från antalet lönegrundsgrupper är rektorns lönepunkt 4 03 01 10 1.  

Antalet lönegrundsgrupper påverkar inte bara lönen för rektorerna inom den grundläggande utbildningen utan också storleken på de skol- och kommunspecifika tilläggsuppgifterna i UKTA del B § 19 (mom. 2) samt storleken på ersättningarna för konst- och färdighetsämnen i del B bilaga 1 § 23.

Avtalsparterna KT och OAJ/FOSU rf kom också överens om att utgående från uppgifterna för läsåren 2026–2027 och 2027–2028 utreda eventuella förändringar i bestämningen av rektorernas lönegrundsgrupper i fråga om punkt 3 och behovet av att utveckla bestämmelsen i detta avseende. Utredningen kommer att göras i samband med förhandlingarna under den avtalsperiod som inleds 1.3.2028. Eventuella ändringar i bestämmelsen i UKTA del B § 2 görs vid behov från och med 1.8.2028 och för ändringen används avtalspotter för avtalsperioden som börjar 1.3.2028, om avtalsparterna kommer överens om det.
 

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT 

Verkställande direktör Henrika Nybondas-Kangas

Förhandlingsdirektör Hannu Freund