Cirkulär
13/2020
Till kommunstyrelserna och samkommunerna

Bestämmelser i läkaravtalet 2020–2021 om veckovila, exempel på veckovila, korrigering till promemorian i cirkulär 6/2020 samt arbetstidernas inverkan på arbetshälsan

Ändringarna i läkaravtalet har en stor inverkan på genomförandet av såväl arbetstids- som jourarrangemangen. Förhandlingsparterna har fått många kompletterande frågor om innehållet i bestämmelserna och deras konsekvenser i praktiken. Syftet med det här cirkuläret är att ge svar på frågorna.

I det här cirkuläret behandlas:

  • innehållet och huvudregeln i bestämmelsen om veckovila
  • hur arbetsplatsjour påverkar veckovilan
  • hur bestämmelserna om vilotid påverkar arbetsskiftsplaneringen
  • korrigering till promemorian i cirkulär 6/2020
  • veckovila och fri jour
  • hur arbetstiderna påverkar arbetshälsan.

1.    Innehållet och huvudregeln i bestämmelsen om veckovila

Bestämmelsen om veckovila finns i § 6 i det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA) 2020–2021. Bestämmelsen och tillämpningsanvisningen har i sig förblivit oförändrade, med undantag för följande ändringar:

  • Utebliven veckovila kan ersättas i pengar endast med läkarens/tandläkarens samtycke.
  • Sjukledighet och tillfällig vårdledighet kan inte utgöra sådan veckovila som avses i avtalet.
  • Veckovilan på 35 timmar kan bestå av en dygnsvila på 11 timmar och en separat veckovila på minst 24 timmar (precisering av tillämpningsanvisningen, då det nu avtalats om dygnsvila på ett annat sätt än tidigare).

Avtalsparterna vill dock fästa uppmärksamhet vid att det i läkaravtalet 2020–2021 har skett andra ändringar som inverkar på arbetstidsplaneringen och därigenom också på tillämpningen av bestämmelsen om veckovila.  

Avtalsbestämmelserna i AKTA och LÄKTA utgår från principen om femdagars arbetsvecka. Planeringen av veckovilan behandlas i punkt 1 i tillämpningsanvisningen till LÄKTA kap. III § 6. Huvudregeln om veckovila kan uppfyllas smidigt med iakttagande av principen om en femdagars arbetsvecka, när arbets- och jourarrangemangen förläggs från måndag till fredag och veckoslutet är ledigt.    

Enligt LÄKTA kap. III § 6 ska bestämmelserna i § 24 mom. 1 och 5 i arbetstidskapitlet i AKTA iakttas, om det är möjligt med hänsyn till att verksamheten inom primärvården eller den specialiserade sjukvården ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Grundtanken i § 24 är utöver en femdagars arbetsvecka även en veckovila på minst 35 timmar, som också kan ges i genomsnitt under 14 dygn. Även då ska det ingå en veckovila på minst 24 timmar i varje vecka. Det här är huvudregeln också när det gäller läkarnas arbetsskiftsplanering, men då och då behövs det undantag för att man ska kunna organisera verksamheten ändamålsenligt. I det här cirkuläret redogörs för sådana undantag. 

2.    Hur arbetsplatsjour påverkar veckovilan – särskilt för veckoslutens del

Läkares och tandläkares ordinarie arbetstid kan förläggas från måndag till fredag på det sätt som föreskrivs i försöksbestämmelsen i LÄKTA kap. II § 2 mom. 5. Det jourarbete som ingår i läkarnas tjänsteplikt, och som utförs utöver den ordinarie arbetstiden, kan dock förläggas till veckoslut. Då bör man på i enlighet med tillämpningsanvisningen till LÄKTA kap. III § 6 sträva efter att trygga t.ex. veckovilan så att samma läkare inte beordras jour under hela veckoslutet. Å andra sidan, i synnerhet inom sektorer med mycket jour, bör vikt också fästas vid att läkare även garanteras veckoslut som är fria från arbete.

I slutet av LÄKTA kap. III § 6 har alternativet till huvudregeln beaktats: bestämmelserna i AKTA § 24, vilka utgör grund för § 6, ska iakttas, ”om det är möjligt med hänsyn till att verksamheten inom primärvården eller den specialiserade sjukvården ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt”. Det vanligaste fallet av den här typen är en arbetsvecka, som utöver full ordinarie arbetstid (och således fem arbetsdagar) också innefattar jourskift under veckoslutet. Beroende på tidpunkt och längd kan sådan jour genomföras så att veckans dygnsvila och veckovila kan ges, men ofta är det inte möjligt. Se exemplen 1–4. Syftet med det här cirkuläret är därför att ange villkoren och ett sätt (exempel 5) att avvika från veckovilan enligt huvudregeln.

Den nämnda avtalsbestämmelsen ger alltså möjlighet att avvika från bestämmelserna om veckovila, antingen genom att den uteblivna veckovilan planeras redan i arbetsskiftsförteckningen eller genom att avvikelser görs när situationen/jouren oväntat dyker upp. I bägge fallen har dock läkaren/tandläkaren rätt till ersättning för utebliven veckovila i enlighet med punkt 2 i tillämpningsanvisningen till LÄKTA kap. III § 6, om veckovilan uteblir. Trots att avtalsbestämmelsen ger möjlighet att avvika från veckovilan, är det viktigt att notera att arbetsskiften inte automatiskt får planeras på det här sättet, utan att huvudregeln är att trygga en veckovila på minst 24 timmar för läkare och tandläkare. Vid planeringen av arbetsplatsjour ska utebliven veckovila användas endast för att det ska vara möjligt att organisera verksamheten ändamålsenligt. Som en central del av detta är det i allmänhet också lättare att beakta helheten och trygga en längre vilotid under en tidsperiod på 14 dygn för läkare med mycket jour.  

Även i ovan beskrivna situation bör arbetsgivaren beakta att utebliven veckovila ska ersättas. Det primära sättet är att förkorta läkares ordinarie arbetstid. Utebliven veckovila kan ersättas i pengar endast med tjänsteinnehavarens samtycke. Förkortningen behöver inte ges som en hel ledig dag, utan den minskar den ordinarie arbetstid som planeras för arbetsperioden. Den kan förkorta den ordinarie arbetstiden i flera dagar eller så kan förkortningen gälla en arbetsdag. Om det planeras att arbetstidsförkortningen ges senare än under den arbetsperiod då ersättningen för den uteblivna veckovilan har uppkommit eller om arbetsperioden är mycket lång, är arbetsgivaren skyldig att säkerställa att förkortningen verkligen ges. Förkortningen ska i vilket fall som helst ges inom tre månader från det att arbetet utförts.  

3.    Vad innebär bestämmelserna om vilotider i läkaravtalet i praktiken för arbetstidsplaneringen? 

Enligt läkaravtalet ska en tjänsteinnehavare ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar under de 24 timmar som följer efter att respektive arbetsskift inletts. Med ett arbetsskift avses i bestämmelsen såväl ett arbetsskift under ordinarie arbetstid som ett jourskift (arbetsplatsjour och avvikande arbetsplatsjour), se promemorian till cirkulär 6/2020.

Bestämmelsen gäller också jourskift under veckoslut. Det här innebär att om det har planerats arbetsplatsjour för en läkare/tandläkare på en lördag eller söndag, ska det därefter ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar som dygnsvila. Med andra ord innebär en veckovila på 24 timmar som förläggs efter arbetsskiftet inte att dygnsvilan har uppfyllts En annan sak är att veckovilan på 35 timmar kan bestå av 11 timmar dygnsvila och 24 timmar veckovila, men veckovilan på 24 timmar kan inte överlappa dygnsvilan på 11 timmar. För det här redogörs i exemplen 1–4. I exempel 5 redogörs för en situation där veckovilan uteblir vecka 1.

Syftet med följande exempel är att redogöra för hur vilotiderna inverkar på jourarrangemangen. Det är viktigt att arbetsgivaren i alla situationer beaktar helheten med arbets- och jourarrangemang – kraven på verksamheten, patientsäkerheten och fungerande arbets- och ledighetsarrangemang, så att också läkarnas och tandläkarnas ork och återhämtning beaktas.

Exempel 1

En läkares jourskift på lördag ska planeras börja och sluta så att man därefter kan ge både dygnsvila och 24 timmars veckovila. Det är viktigt att beakta att veckovilan kan infalla delvis under föregående och delvis under följande kalendervecka, och den räknas då som veckovila under den kalendervecka då största delen av veckovilan infaller. Det här betyder att en del av veckovilan kan förläggas också till måndag, dvs. till nästa kalendervecka. Till exempel på lördag är det jour kl. 9–21. Efter det följer 11 timmar dygnsvila och 24 timmar veckovila. På måndag börjar arbetsskiftet kl. 8. Då har veckovilan på 35 timmar getts i sin helhet.

Exempel 2

En läkares jourskift på söndag ska planeras börja och sluta så att man innan skiftet börjar kan ge både dygnsvilan för fredagens arbetspass (ordinarie arbetstid eller ordinarie arbetstid + arbetsplatsjour) och 24 timmar veckovila. Till exempel på söndag är det jour kl. 8–20. På fredagen har arbetsskiftet slutat kl. 16. Efter det följer 11 timmar dygnsvila och 24 timmar veckovila. Då har veckovilan på 35 timmar getts i sin helhet.

Exempel 3

En läkares ordinarie arbetstid på fredag är förlagd till kl. 8–16. Därefter kommer läkaren att ha jour fredag kl. 22–lördag kl. 8 (nattvilan enligt LÄKTA kap. III § 5 mom. 2 fullgörs). Senare ska det ges 5 timmar ersättande dygnsvila (11 timmar – de 6 timmar som getts). Läkaren kan ges 24 timmar veckovila lördag kl. 8 – söndag kl. 8. Arbetsplatsjour kan planeras t.ex. till söndag kl. 8–21. Om läkarens arbetsskift börjar på måndagen kl. 8 har dygnsvilan efter den aktuella arbetsplatsjouren getts. Den ersättande vilotiden efter fredagen har fortfarande inte getts. Obs! Bestämmelserna om ersättande vilotid finns i LÄKTA kap. II § 5 mom. 3.

Exempel 4

En läkare kan också ha jour både på lördag och söndag, om läkaren haft veckovila redan tidigare under kalenderveckan. I exemplet beskrivs endast en del av arbetsperioden. Resten av de ordinarie arbetstimmarna har planerats för de följande veckorna under arbetsperioden.

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

arbetsskift kl. 817

veckovila

arbetsskift kl. 815.30

arbetsskift kl. 815.30

arbetsskift kl. 815

Enligt LÄKTA är den ordinarie arbetstiden för läkare 38 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt per vecka. När arbetsdagarnas längd varierar eller veckovilan planeras bli förlagd under en kalendervecka, är det ändamålsenligt att använda en tillräckligt lång arbetsperiod under vilken den ordinarie arbetstiden jämnas ut till i genomsnitt 38 timmar 15 minuter. Enligt § 2 mom. 5 i arbetstidskapitlet i läkaravtalet kan läkares ordinarie arbetstid förläggas från måndag till torsdag fram till kl. 20 och på fredagar fram till kl. 18. Inom den utvidgade verksamheten kan skift som slutar efter klockan 17 kan planeras in fem gånger i månaden.

I exemplet är den ordinarie arbetstiden under veckan 31 timmar. Efter måndagens arbetsskift ges såväl 11 timmar dygnsvila som 24 timmar veckovila, dvs. sammanlagt 35 timmar veckovila. På tisdagen kan man också planera en jourledighet (7 timmar 39 minuter). Även det innebär att läkaren anses ha fått sin veckovila. Jourledighet (ledighet dagen efter jouren) är ledighet som baserar sig på jourersättning som ges dels i form av tid, dels i pengar. LÄKTA kap. III § 11 exempel 1.

Vid arbetsskiftsplaneringen är det viktigt att notera att veckovilan kan ges också vid andra tidpunkter än under veckoslutet. Det här gör det möjligt att förlägga den ordinarie arbetstiden på olika sätt på olika dagar med beaktande av tillgången till tjänster och en ändamålsenlig fördelning av resurserna. Det ger också möjlighet till att utnyttja långa arbetsperioder. I en situation där en ledig dag på en vardag med hjälp av jourersättningar har varit en separat ledig dag utan jour föregående natt, återstår ingen ordinarie arbetstid att utföra någon annanstans under arbetsperioden.

Exempel 5

I det här exemplet har läkaren/tandläkaren tre arbetsplatsjourer på två veckor och det totala antalet arbetstimmar är 98 timmar. Så som arbetstiden har förlagts i exemplet befrias läkaren/tandläkaren från jour under det senare veckoslutet och garanteras då en längre veckovila. I arrangemanget fullgörs inte veckovilan under den första veckan, eftersom det efter fredagens arbetspass ska ges 11 timmar dygnsvila (24 timmar veckovila och 11 timmar dygnsvila kan inte överlappa varandra). Arrangemanget kan dock genomföras med stöd av § 6 i läkaravtalet, om det är motiverat för att verksamheten ska kunna organiseras effektivt och patientsäkerheten kunna tryggas. Arrangemanget beaktar också arbets- och jourarrangemangen som helhet, och en längre vilotid för läkare som har mycket jour tryggas under en tidsperiod på 14 dygn, dock så att det också den första veckan tryggas vila i ett dygn.

Mån.

Tis.

Ons.

Tor.

Fre.

Lör.–sön.

Mån.–fre.

ordinarie

arbetstid

fullgjord,

38,25 tim. +

 

jour 15.00–21

Jour lör. 21 – sön. 10 , dygnsvila sön.
 10–21

Mån.

Tis.

Ons.

Tor.

Fre.

Lör.–sön.

Mån.–ons.

arbetsdagar

7,65 tim.

 

+ jour 15.30–9.30

9.30 dygnsvila + ersättande vilotid 9.30–20.30 och 20.30–7.30

Ersättning för veckovila
förkortning av ordinarie arbetstid 7,5 + ersättning i pengar med samtycke 
3,5 t

  • 46 timmar


4.    Korrigering till promemorian i cirkulär 6/2020

I den promemoria som bifogats cirkulär 6/2020 ges exempel på arbets- och jourarrangemang. Exempel 4a innehåller ett fel vecka tre, där veckovila har antecknats på onsdagen. Det ska vara 11 timmar dygnsvila. I exemplet ges veckovila enligt huvudregeln inte alls, utan situationen motsvarar till denna del exempel 5 i detta cirkulär 13/2020 (undantag från huvudregeln). Enligt exempel 4A i cirkulär 6/2020 ska man på fredagen den tredje veckan först ge 11 timmar dygnsvila kl. 16–03, varefter veckovilan infaller på lördagen kl. 03–22 (19 timmar). De fem timmar som inte getts ska ersättas i form av förkortning av den ordinarie arbetstiden eller, med läkarens eller tandläkarens samtycke, i pengar.

5.    Veckovila och fri jour

Tidigare i cirkuläret behandlas veckovila och jourarrangemang för läkare med tanke på arbetsplatsjouren.

Läkarna har utöver arbetsplatsjour också fri jour som inte räknas som arbetstid. Under fri jour räknas endast den tid som använts för aktivt arbete som arbetstid. I praktiken kan andelen arbetad tid inom fri jour variera beroende på verksamhet, specialitet och jourskift. Det är möjligt att det under ett jourskift inte alls finns någon andel arbetad tid. Det är dock vanligare att det under ett fritt jourskift kommer enstaka eller flera kallelser till arbete och att arbetet konkretiseras under skiftet.

I praktiken har det inte varit sällsynt att det för en läkare planerats fri jour (bak-jour) från fredag eftermiddag till måndag morgon. Utgångspunkten är dock alltid att en veckovila på minst 24 timmar ska ges varje vecka också när veckovilan ges i genomsnitt under 14 dygn. Om veckovilan av orsaker som beror på arrangemangen kring den ordinarie arbetstiden och jouren inte har kunnat ges under en vardag, ska andelen arbetstid i bakjour under veckoslutet granskas. Om andelen arbetstid i sådan bakjour inte är särskilt stor och 24 timmar veckovila fullgörs under den, kan arrangemanget fortsätta. Naturligtvis ska man då under den följande veckan beakta den del av den genomsnittliga veckovilan som saknas (46 timmar). Om veckovilan dock inte fullgörs någondera veckan, föreskrivs det om ersättning för utebliven veckovila i LÄKTA kap. III § 6. 

Observera att sådan fri jour som pågår hela veckoslutet utgör tre jourtillfällen. Enligt läkaravtalet räknas en högst 24 timmar lång period som ett jourtillfälle vid fri jour. Enligt avtalet kan en läkare utan sitt samtycke åläggas arbetsplatsjour högst fem gånger i månaden eller, om jouren enbart är fri jour, sex gånger i månaden. 

Arbetsgivarna bör fästa vikt vid vad som i tillämpningsanvisningen till LÄKTA kap. III § 9 mom. 2 sägs om planeringen av jourskift och om kallelserna till arbete vid fri jour. I en sådan situation bör dock också sådan exceptionell s.k. planerad utebliven veckovila som avses i LÄKTA kap. III § 6 beaktas med tanke på en ändamålsenlig organisering av verksamheten. I praktiken gäller det här situationer där en läkare/tandläkare utöver full ordinarie arbetstid (och arbetsplatsjour) under veckan har fri jour under veckoslutet och i regel kallas till arbete och har arbetspass under veckovilan så att det inte blir någon vecko-vila på 24 timmar. Exempel 5 visar ett sätt med vilket man kan beakta helhetssituationen för de läkare/tandläkare som har mycket jour och således arbetar mer än fem arbetsdagar i veckan och iaktta det här undantaget för att i allmänhet trygga dem en längre vilotid vid en annan tidpunkt. Också då är det dock skäl att fästa vikt vid att vilotiden på 24 timmar uppfylls någonstans under kalenderveckan, även om den delvis skulle innefatta dygnsvila. Då ska den del av veckovilan som saknas ersättas genom förkortning av den ordinarie arbetstiden eller, med läkarens/tandläkarens samtycke, i pengar.

6.    Arbetstidernas inverkan på arbetshälsan ska följas upp

De nya bestämmelserna i läkaravtalet medför betydande förändringar i jourarrangemangen och därigenom i arbetet för de läkare/tandläkare som har jour.   
 
Förändringarna påverkar i första hand dem som arbetar inom sektorer som har mycket jour. Det är skäl att följa upp dessa läkares och tandläkares arbetshälsa, belastning och bundenhet till arbetet när jourarrangemangen omarbetas.
 
Avtalsparterna anser det vara viktigt att arbetsplatserna har en gemensam syn på hur förändringarnas konsekvenser för de anställdas välbefinnande och ork följs upp och rapporteras för personalen (t.ex. olika personalenkäter eller personalmätningar).

 Uppföljningen får gärna innehålla följande teman:

  • deltagandet i läkar-/tandläkarjour (jourfrekvensen per månad) och ändringar i den till följd av det nya läkaravtalet
  • hur det nya läkaravtalet påverkar läkarnas arbetsmängd och ork                    
  • hur vilotiderna förverkligas vid jour
  • arbetets belastning
  • positiva resursfaktorer i arbetet
  • personalens tillräcklighet och en ändamålsenlig resursfördelning av verksamheten.

Användningen av samma indikatorer gör det möjligt att jämföra läget vid det egna verksamhetsstället med andra motsvarande verksamhetsställen. I uppföljningen kan man använda samma indikatorer som använts i de nationella undersökningarna av hela läkarkåren. Jämförelsematerial om situationen för läkare inom olika verksamhetssektorer finns till exempel i undersökningen om arbetsförhållanden och hälsa som utförts av Läkarförbundet, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd eller i Arbetshälsoinstitutets undersökningar som kartlägger arbetshälsan i kommunsektorn. Ytterligare exempel på indikatorer som kan användas vid uppföljningen finns på Läkarförbundets webbplats.

Information om mun- och tandvården finns på Finlands Tandläkarförbunds webbplats.

Ett lyckat genomförande av ändringarna förutsätter att personalen hörs i olika skeden av förändringen och att förtroendemännen aktivt deltar i planeringen och genomförandet.

Avtalsparterna kommer i slutet av nästa år att genomföra en egen undersökning om införandet av arbetstidsbestämmelserna och konsekvenserna av det.


KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

Arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen

Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas

Ytterligare information

Mirja-Maija Tossavainen

Mirja-Maija Tossavainen

ledande arbetsmarknadsjurist
Telefon:
+358 9 771 2117
Mobiltelefon:
+358 50 527 6019
E-post:
Mirja-Maija.Tossavainen@kt.fi
Organisation:
KT Kommunarbetsgivarna
Sosiaali- ja terveydenhuollon ja varhaiskasvatuksen osaamisalue
Jenni Aaltonen

Jenni Aaltonen

arbetsmarknadsjurist
Telefon:
+358 9 771 2116
Mobiltelefon:
+358 44 336 9670
E-post:
Jenni.Aaltonen@kt.fi
Organisation:
KT Kommunarbetsgivarna
Sosiaali- ja terveydenhuollon ja varhaiskasvatuksen osaamisalue