Ny semesterlag
Den nya semesterlagen (162/2005) trädde i kraft 1.4.2005. Lagen upphävde 1973 års semesterlag (272/1973) och bland annat lagen om semester i vissa fall för innehavare av tjänst eller befattning, anställd i kommuns eller annat offentligt samfunds tjänst (111/1939).
Trots lagens ikrasftträdande bestäms kommunernas och samkommunernas semesterförmåner fortfarande enligt bestämmelserna i gällande tjänste- och arbetskollektivavtal på det sätt som nedan beskrivs.
Lagens ikraftträdande och semesterbestämmelserna i de kommunala kollektivavtalen
Enligt övergångsbestämmelsen i lagen kan man på arbetsavtalsförhållanden där arbetsgivaren ska eller får iaktta ett kollektivavtal som ingåtts innan den nya semesterlagen trädde i kraft tillämpa sådana bestämmelser i kollektivavtalet som avviker från den nya semesterlagen tills kollektivavtalet löper ut, om inte avtalet ändras innan dess. På motsvarande sätt får sådana bestämmelser i ett tjänstekollektivavtal som avviker från semesterlagen tillämpas tills tjänstekollektivavtalet löper ut.
De gällande tjänste- och arbetskollektivavtalen för kommuner och samkommuner trädde i kraft 16.2.2005, dvs. före den nya semesterlagen, och gäller fram till 30.9.2007. Trots att den nya semesterlagen trätt i kraft bestäms semesterförmånerna för personalen i kommuner och samkommuner således fortfarande enligt semesterbestämmelserna i kollektivavtalen, om inte något annat uttryckligen har överenskommits i kollektivavtalen. Bestämmelserna i den nya semesterlagen beaktas nästa gång det blir aktuellt att avtala om semesterbestämmelserna i de kommunala kollektivavtalen. Förhandlingar om detta förs under avtalsperioden.
I tillämpningsdirektivet till § 1 i semesterkapitlet i AKTA 2005-2007 konstateras att bestämmelserna i semesterkapitlet ersätter semesterlagens bestämmelser, om inte något annat uttryckligen bestäms i semesterkapitlet. Dessutom konstateras att på arbetstagare dock i praktiken tillämpas 14 § i semesterlagen, som förbjuder arbetsgivaren att hålla en arbetstagare i arbete under dennes semester och arbetstagaren att under sin semester utföra till sitt yrke hörande arbete mot vederlag. Enligt tillämpningsdirektivet tillämpas också 10 § 5 mom. i semesterlagen som gäller värnpliktigas rätt till semesterersättning. I § 5 mom. 4 i avtalets semesterkapitel fastställs att en tjänsteinnehavares/arbetstagares semester alltid är minst så lång som semesterlagen anger. Vidare anger § 10 mom. 5 i semesterkapitlet att bestämmelserna i 12 § i semesterlagen iakttas när anställningsförhållandet för personer som omfattas av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (134/1962) upphör. Motsvarande bestämmelser finns i § 26 i TIM-AKA 2005-2007. I alla ovan nämnda fall avses bestämmelserna i den gamla semesterlagen som fortfarande var gällande 16.2.2005. Likaså bestäms semester, semesterlön och semesterersättning för en nära släkting som arbetar som lantbruksavbytare enligt den gamla semesterlagen (272/1973) med stöd av § 11 mom. 3 i bilagan om lantbruksavbytare (bilaga 14) i AKTA.
Också semesterförmånerna för de timlärare som avses i bilaga 11 (medborgarinstitut och folkhögskolor) och bilaga 12 (konstskolor för barn och unga) till UKTA 2005-2007 bestäms enligt avtalet i enlighet med den gamla semesterlagen (272/1973).
Således tillämpas inte den nya semesterlagens bestämmelser på kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare förrän de kollektivavtal som varit gällande 1.4.2005 löper ut eller ändras. Undantag kan vara tillfälliga musiker som för tillfället saknar avtal och för vilka förhandlingar om ett nytt arbetskollektivavtal fortfarande pågår.
Bifogat sänds för kännedom den nya semesterlagen som trädde i kraft 1.4.2005.
KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET
Arbetsmarknadsdirektör Jouni Ekuri
Förhandlingschef Heikki Saipio
Bilaga Semesterlag (162/2005) (Finlex)
