AI:s intåg på jobbet förutsätter kompetens, spelregler och ledarskap

Artificiell intelligens är inte längre ett framtidsfenomen för kommun- och välfärdssektorn, utan ett vardagsredskap.

Enligt KT:s färska enkät om artificiell intelligens har 93 procent av representanterna för arbetsgivarna ökat användningen av AI i sitt arbete under det senaste året. Samtidigt upplever endast en liten andel av dem att artificiell intelligens skulle vara en systematisk del av organisationens verksamhet och utveckling. Detta säger en hel del: implementeringen går snabbt, men strukturerna släpar efter.

Enligt enkätresultaten använder representanterna för arbetsgivare inom kommun- och välfärdssektorn AI särskilt för att skriva och redigera texter, söka information, göra rapporter samt inom planering och brainstorming. Samtidigt sprider sig användningen av AI snabbt även till andra områden såsom ledarskap, pedagogik och informationshantering. Artificiell intelligens är inte längre ett enskilt verktyg, utan en del av arbetsmetoderna.

Artificiell intelligens påverkar arbetsmarknaden

Det pågår en livlig diskussion om AI:s inverkan på arbetsmarknaden. Internationellt har det uttryckts oro för framför allt ungdomars ställning. Enligt en analys från Näringslivets Forskningsinstitut ETLA har artificiell intelligens än så länge inte försämrat sysselsättningen eller löneutvecklingen för unga i Finland.  

Resultaten tyder på att den finländska arbetsmarknaden åtminstone hittills har tillräckligt stor bärkraft för att klara av teknologins effekter. Det betyder ändå inte att det inte skulle ske en förändring. Tvärtom – AI påverkar i synnerhet vad de anställda behöver kunna och hur kompetensen utvecklas.

Det här hör direkt ihop med kompetensledningen. Om AI förändrar arbetets innehåll, kan kompetensledning inte längre bara innebära ordnande av enskilda utbildningar eller förutseende av kompetensbehov. Det innebär också kontinuerligt lärande i det dagliga arbetet, möjliggörande av olika försök och förmåga att integrera teknik i sakkunnigarbetet.

Kompetensledningen är i ett brytningsskede

I och med den ökande användningen av AI kan man nu prata om ett nytt delområde av kompetensledning, nämligen ledning av AI-kompetens. Det handlar inte längre bara om att personalen ska lära sig att använda nya verktyg. Det avgörande är hur organisationer utvecklar förmågan att använda AI inom arbetet, beslutsfattandet och sakkunskapen.

AI-kompetens kombinerar teknisk användning, kritisk utvärdering, omstrukturering av arbetet samt kunskap inom etik och juridik. Det är inte en enskild färdighet utan en helhet som bara utvecklas om man använder den. Här är vi fortfarande i startgroparna.

AI-kompetens kan också beskrivas med hjälp av AMO-modellen (ability, motivation, opportunity). Modellen hjälper oss att förstå att det inte bara är fråga om kompetens, utan också om hur förmåga, motivation och möjligheter  hänger ihop i organisationens vardag.

För det första behövs förmåga (ability), till exempel förmåga att prompta. För det andra behovs motivation. Det innebär en nyfiken inställning och intresse för det nya. Här är psykologisk trygghet och tydliga spelregler avgörande. De anställda måste få testa utan rädsla för att göra fel eller misslyckas.

För det tredje behövs möjligheter (opportunity). Förmågan utvecklas inte, om man inte har chansen att använda AI i vardagsuppgifterna. Detta kräver tid, fungerande verktyg, tydliga användningsområden och omstrukturering av arbetet. AI-kompetens utvecklas genom praktisk erfarenhet, inte genom separata kurser.

Om något av dessa tre delområden saknas, kommer användningen av artificiell intelligens att bli bristfällig. Vad är den svaga punkten i din organisation?

Ledningens roll framhävs

I många organisationer är användningen av AI fortfarande splittrad och beroende av enskilda aktiva anställda. Enligt KT:s enkät om AI är användningen mycket varierande mellan olika enheter i 49 procent av organisationerna, och sporadisk i 34 procent av organisationerna. Endast 4 procent anger att användningen av AI är en systematisk del av verksamheten. Detta tyder på att användningen av AI ännu inte har nått organisationsnivån, utan bygger lokalt på enskilda team och individer.

Faktorer som förhindrar utnyttjandet av AI är i synnerhet tidsbrist (59 procent) samt brist på kompetens och medvetenhet (57 %). Samtidigt har organisationerna i stor utsträckning identifierat potentialen med AI: Hela 94 procent bedömde att utnyttjande av AI kommer att förbättra produktiviteten inom den offentliga sektorn, och 89 procent tror att AI kommer att kunna förbättra tjänster. Situationen är spänd.

Organisationerna måste ta ställning till var AI ska användas och hur användningen ska styras. Man kan gå vidare till exempel med hjälp av dessa tre frågor:

1. I vilka områden kan AI verkligen skapa mervärde?
2. Hurdan kompetens behövs?
3. Hur kan vi se till att den önskade utvecklingen sker i hela organisationen?