Suomeksi
Blogginlägg
Juha Knnuti on KT:n työmarkkina-asiamies, joka on perehtynyt eläkeasioihin.
Juha Knuuti

Pensionsberäkningarna stöder KT:s mål att pensionsavgifterna ska sänkas

Vanhempi pariskunta istuu puistonpenkilä ja ihailee ruskaa. Kuva: Alexander Kliem Pixabay.

Enligt Pensionsskyddscentralens nya långsiktiga beräkning (PTS) kan pensionsavgiftsnivån för Kevas medlemsorganisationer sänkas med nästan två procentenheter utan att systemet äventyras. KT:s mål har redan länge varit att förbättra kostnadskonkurrenskraften hos kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna genom att sänka pensionsavgiften som är högre än inom den privata sektorn.

Syftet med den långsiktiga beräkningen är att illustrera hur pensionsutgifterna, förmånernas nivå och finansieringen kommer att utvecklas under de kommande 60 åren, om de demografiska och ekonomiska antagandena förverkligas och lagstiftningen förblir oförändrad.

Beräkningen, som publicerades i oktober 2022, innehåller en nyhet som ur kommunernas synvinkel är viktigare än de övriga: Nivån på pensionsavgifterna för Kevas medlemsorganisationer kan sänkas på ett hållbart sätt med nästan två procentenheter. Detta tål att upprepas. Trots coronakrisen och osäkra framtidsutsikter rekommenderar rapporten att nivån på pensionsavgifterna inom den offentliga sektorn (OffPL) sänks. I beräkningarna har man tagit hänsyn till dödligheten under coronapandemin, inflationen och placeringsavkastningen fram till slutet av juli 2022.

Pensionsavgifterna fastställs enligt stränga kriterier

Pensionsskyddscentralens långsiktiga beräkning räknar ut en uppskattning av en tillräcklig standardavgift med hjälp av vilken framtida arbetspensionsutgifter kan täckas långt in i framtiden. Enligt beräkningen är kommunernas långsiktiga hållbara avgiftsnivå 26,2 procentenheter. För närvarande är kommunernas pensionsavgift uppskattningsvis 27,9 procentenheter, dvs. 1,7 procentenheter högre än den hållbara avgiftsnivån. För jämförelsens skull innebär en sänkning av avgiften med en procentenhet en kostnadsminskning på sammanlagt cirka 200 miljoner euro årligen för Kevas medlemsorganisationer.

Det är också väsentligt att notera att en hållbar avgiftsnivå har bedömts med rätt säkra kriterier.

KT:s långsiktiga mål har bland annat i Kevas förvaltning varit att sänka nivån på pensionsavgiften för kommunala arbetsgivare så att den närmar sig nivån på 24,4 procent inom den privata sektorn (ArPL).

År 2022 är pensionsavgifterna för Kevas medlemsorganisationer fortfarande 3,5 procentenheter högre än avgiften inom den privata sektorn. Enligt den långsiktiga beräkningen är skillnaden mellan kommunernas och den privata sektorns hållbara avgiftsnivå endast 0,9 procentenheter.

Pensionssystemets framtidsutsikter positiva, särskilt tack vare god placeringsavkastning

Placeringarna har gett betydligt bättre avkastning än vad man tidigare trodde.

Samtidigt har pensioneringarna senarelagts förvånansvärt mycket. År 2021 var den förväntade pensioneringsåldern 62,4 år. Enligt beräkningen kommer den att vara 63,3 år 2030 och stiga till över 66 år i slutet av beräkningsperioden.

Det förekommer åtminstone delvis goda nyheter också när det gäller invalidpensioner. Enligt den långsiktiga beräkningen kommer invalidpensionsfrekvensen att sjunka med 10 procent fram till 2030 och med 25 procent fram till 2070.

Den senaste tidens utveckling har i stor utsträckning motsvarat utfallet av det positiva scenariot i den föregående långsiktiga beräkningen. I synnerhet placeringsavkastningen har varit betydligt högre. Under åren 2019–2021 var avkastningen från arbetspensionsfonderna cirka 69 miljarder euro. Av detta gick cirka 7 miljarder till att bekosta pensionsutgifterna och därmed ökade arbetspensionsmedlen med cirka 62 miljarder euro. Under år 2022 hade denna summa decimerats med cirka 16 miljarder euro i slutet av juni.

I gengäld ökade medlen i pensionssystemet för Kevas medlemsorganisationer med 17,2 miljarder euro under perioden 2019–2021. Avkastningen uppgick till 18,1 miljarder, varav cirka 0,9 miljarder gick till att finansiera pensioner.

På grund av dessa fenomen har trycket på att sänka pensionsavgiften ökat inom kommunsektorn, och på motsvarande sätt har trycket på att höja ArPL-avgifterna i mitten av seklet minskat klart.

Trycket på att höja ArPL-avgiften minskade med hela fyra procentenheter    

Enligt beräkningen har trycket på att höja arbetspensionsavgiften inom den privata sektorn minskat klart.

En hållbar avgiftsnivå för ArPL fås enligt den nya långsiktiga beräkningen med 25,3 procent, medan den tidigare var 26,7 procent.

Den genomsnittliga ArPL-avgiften är 24,4 procent.

ArPL-avgiften kan hållas under 25 procent fram till 2050-talet. På lång sikt finns det fortfarande ett tryck på att höja ArPL-avgiften, men trycket har minskat med fyra procentenheter jämfört med den tidigare beräkningen (2019).

Placeringsavkastningen påverkar scenarierna

Träffsäkerheten då det gäller placeringsavkastningen har en avgörande roll vid fastställandet av nivån på framtida pensionsavgifter. Ju högre avkastningen antas vara, desto lägre blir den avgift som krävs.
 
I den långsiktiga beräkningen har man förutom baskalkylen också tagit fram varierade scenarier med låg och hög reell avkastning som avviker 1,2 procentenheter från trenden i baskalkylen.

En hög avkastning på placeringarna sänker den tillräckliga standardavgiftsnivån för Kevas medlemsorganisationer med 3,8 procentenheter och en låg avkastning ökar den med 4,5 procentenheter. I fråga om ArPL-avgiften innebär en hög avkastning, på motsvarande sätt, att standardavgiftsnivån sjunker med 3,2 procentenheter och en låg avkastning att den ökar med 3,9 procentenheter.

Äldreförsörjningskvoten ökar oroväckande

Befolkningsstrukturen utmanas av en kraftig trendmässig nedgång i födelsetalen.  
 
Äldreförsörjningskvoten beskriver förhållandet mellan antalet personer som fyllt 65 år och antalet personer i åldern 15–64 år. Enligt Pensionsskyddscentralens rapport kommer äldreförsörjningskvoten att närapå fördubblas fram till år 2085. Förändringen är dock en aning långsammare i denna rapport än i den tidigare PTS-rapporten (2019).

Äldreförsörjningskvoten ökar från 37,4 procent år 2021 till 44,8 procent år 2040. År 2090 är äldreförsörjningskvoten 65,4 procent.

Äldreförsörjningskvoten höjs både genom att antalet personer som fyllt 65 år ökar och genom att befolkningen i arbetsför ålder minskar. Den förväntade livslängden för en 65-åring beräknas öka med cirka sju år fram till år 2090. Å andra sidan innebär en ökad livslängd en höjning av den lägsta åldern för ålderspension.

Fonderingsgraden och balanstalet beskriver pensionssystemets ekonomiska balans

Fonderingsgraden beskriver hur stor andel av de redan intjänade pensionerna som skulle kunna finansieras med befintliga pensionsmedel. Fonderingsgraden beräknas genom att beloppet av pensionsmedlen divideras med värdet av den intjänade pensionsrätten. Fonderingsgraden i slutet av 2021 var redan 45,0 procent för OffPL (kommunerna) och 35,4 procent för ArPL. Fonderingsgraden hade stigit från de tidigare beräkningarna med 4,1 procentenheter och i fråga om ArPL med 2,9 procentenheter.

En annan intressant faktor som beskriver pensionssystemens hållbarhet i PTS-rapporten är det så kallade balanstalet. Med balanstal avses i detta sammanhang förhållandet mellan nuvärdet för pensionsavgifterna och pensionsmedlen och nuvärdet för de framtida pensionsutgifterna. Enklare kan man se det så att det finns ett tryck på att höja avgifterna i pensionssystemet om man får en siffra under 100 procent, och vice versa.

Kommunernas balanstal är enligt beräkningen redan 105 procent (tidigare 102 procent). Balanstalet för ArPL är däremot 98 procent (tidigare 90 procent). I PTS-rapporten konstateras också att det finns ett visst tryck på att höja ArPL-avgiften, medan det vore möjligt att sänka kommunernas avgifter på lång sikt.

PTS-rapporten visar beslutsfattarna vad som skulle hända om inga förändringar gjordes

PTS erbjuder ett utmärkt verktyg för de centrala arbetsmarknadsorganisationerna.

Utöver de stora pensionsreformerna justeras systemet kontinuerligt med mindre ändringar för att förhindra att hotbilderna förverkligas. Resultaten av rapporten utnyttjas i stor utsträckning inom pensionspolitiken och dess antaganden utgör också en så kallad grund för de flesta andra beräkningar inom sektorn. 

Pensionssystemet fortsätter att stå på en relativt stadig grund, och till exempel nästa års exceptionellt stora höjningar av arbetspensionsindexet som inflationen orsakar kommer inte att rubba systemet i någon större skala. Den nya långsiktiga beräkningen ger ett relativt gott betyg för pensionssystemets hållbarhet till exempel tack vare den föregående pensionsreformen, men man bör ändå inte låta sig invaggas i tron att allt är väl.
Befolkningspyramiden förändras långsamt men oundvikligt. Man kan försöka korrigera fenomenet i huvudsak med två metoder: genom en kraftig ökning av nettoinvandringen och, å andra sidan, genom att försöka finna sätt att öka födelsetalen. I synnerhet ökningen av arbetskraftsinvandringen kan vara en utmaning, eftersom problemet med en åldrande befolkning är relativt globalt.

Det har också visat sig vara rätt svårt att ändra födelsetalens riktning, och det torde vara realistiskt att anta att den ogynnsamma trenden kommer att fortsätta.
Ur pensionssystemens synvinkel är det kanske naturligast att försöka få bättre avkastning på placeringar genom att öka risken. Sådana överväganden görs hela tiden, till exempel i anslutning till kapitaltäckningsreglerna i ArPL.

Information om den offentliga sektorns pensionssystem behövs

Dessa långsiktiga beräkningar har länge baserat sig nästan uteslutande på en analys av den privata arbetspensionssektorn.
I den nya rapporten har särskilt granskningen av pensionsskyddet inom kommunsektorn klart utvidgats, även om tyngdpunkten fortfarande ligger på ArPL. Tidigare var det kanske naturligt att analysen begränsades till ArPL på grund av att materialet var begränsat och även kunnandet. Under projektet för sammanslagning av pensionssystemen ökade dock kunnandet avsevärt.
 
KT tackar Pensionsskyddscentralen för den förtjänstfulla rapporten, eftersom kommunsektorn nu beaktas betydligt bättre än tidigare i rapporten.
 

Mer på webben

Bloggen kan kommenteras under cirka en månad från publiceringsdatum.

Juha Knuuti

Juha Knnuti on KT:n työmarkkina-asiamies, joka on perehtynyt eläkeasioihin.

Juha Knuuti är arbetsmarknadsombudsman vid KT och arbetar vid enheten för arbetsmarknadsutredningar. Till Knuutis uppgifter hör i huvudsak intressebevakning inom pensionspolitiken och han är KT:s förhandlare i pensionsfrågor i anslutning till de centrala arbetsmarknadsorganisationerna. Knuuti ingår i de centrala arbetsmarknadsorganisationernas pensionsförhandlingsgrupp, som lägger fram förslag till utveckling av arbetspensionssystemet.

Under praktiskt taget hela min karriär har jag haft att göra med pensionernas mystiska och mångsidiga värld. Till min fritid hör hundpromenader, en rentav passionerad inställning till squash samt stugliv med fiske och svampplockning. Ett nytt tidsfördriv är motorcykelåkning. Även barnens hobbyer håller oss sysselsatta i vardagen.

Lägg till ny kommentar

Begränsad HTML

  • Tillåtna HTML-taggar: <a href hreflang> <p> <br>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
CAPTCHA Verifiera att du inte är en robot. Skriv bildens tecken i rutan och tryck på Enter.

Juha Knuuti

arbetsmarknadsombudsman
Telefon:
+358 9 771 2201
Mobiltelefon:
+358 50 304 8070
E-post:
Juha.Knuuti@kt.fi
Organisation:
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT