Blogginlägg

Att förebygga psykiska problem är en investering i framtidens arbetsliv

Masennus on yleisin työkyvyttömyyseläkkeiden syy. Masentunut mies nojaa käsiinsä. Kuva: Eeva Anundi.

Enligt OECD:s uppskattning uppgår kostnaderna för psykisk ohälsa i Finland årligen till cirka 11 miljarder euro. Främjandet av psykisk hälsa har positiva effekter för välfärdsekonomin, organisationernas ekonomiska framgång och arbetets produktivitet och kvalitet. Välmående anställda och arbetsplatser behåller sin funktionsförmåga också under exceptionella förhållanden och återhämtar sig snabbare.

I motsats till andra sjukdomsgrupper minskade inte antalet personer som får sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa under 2020. Över en tredjedel av alla sjukdagpenningsdagar betalas ut på grund av psykiska störningar och beteendestörningar, och antalet personer som får sjukdagpenning av dessa orsaker har ökat betydligt under de senaste åren. Den största ökningen har skett bland unga och kvinnor i lägre medelåldern.

Enligt rapporter från producenter av företagshälsovårdstjänster har sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa igen börjat öka från 2021. Också besöken hos arbetspsykologer har ökat.

Det visar att ledarskap i psykisk hälsa bör främjas av många olika orsaker.

Stöd för arbetsplatserna i hanteringen av risker som hotar den psykiska hälsan

Social- och hälsovårdsministeriet har inlett ett åtgärdsprogram för psykisk hälsa i arbetslivet i enlighet med Marins regeringsprogram.

Syftet är att öka arbetsplatsernas beredskap att stödja arbetstagarnas psykiska hälsa och stärka resurserna för detta. På längre sikt är målet också att minska sjukfrånvaro som beror på psykisk ohälsa och därpå följande sjukpensionering. Programmet är en del av genomförandet av den nationella strategin för mental hälsa. KT och arbetsmarknadens centralorganisationer ingår i styrgruppen och är med och leder genomförandet av programmet.

I praktiken ska arbetsplatsernas kompetens och färdigheter i fråga om psykisk hälsa vid arbetslivets brytningsskeden stärkas både genom programåtgärderna och genom utökad utbildning. En metod är att erbjuda verktyg för arbetsplatserna för att stärka den psykiska hälsan och förebygga psykiska problem.

Arbetsplatserna kan införa verktyg för att stärka den psykiska hälsan

Ett exempel på verktyg för arbetsplatserna är Arbetshälsoinstitutets och Social- och hälsovårdsministeriets avgiftsfria paket (Hyvän mielen työpaikka) med verktyg för god psykisk hälsa på arbetsplatsen. KT har varit med i projektgruppen som berett och utvecklat detta arbetslivsbaserade verktyg som ett stöd för chefer.

Märket Hyvän mielen työpaikka® har utvecklats tillsammans med MIELI Psykisk Hälsa Finland rf. Arbetsplatserna kan ansöka om märket och samtidigt visa att man förbinder sig till att utveckla arbetsplatsen i främjandet av psykisk hälsa. De viktigaste förutsättningarna för att få märket är bland annat att man på arbetsplatsen systematiskt går in för gott ledarskap i psykisk hälsa, att arbetsplatsens vardagsrutiner stöder den psykiska hälsan och att personalens psykiska hälsa stöds i olika livssituationer.

Inom åtgärdsprogrammet för psykisk hälsa i arbetslivet utvecklas också en verksamhetsmodell för samarbete med företagshälsovården som stöder den psykiska arbetsförmågan och hälsan. I modellen betonas principer för samarbete och förebyggande åtgärder. Bakom verktygspaketet som stöder den psykiska hälsan står Arbetshälsoinstitutet och MIELI Psykisk Hälsa Finland rf. I verksamhetsmodellen utbildas ledningen, personalförvaltningen, arbetarskyddet, företagshälsovården och andra aktörer för att stödja arbetstagarnas psykiska hälsa och ta i bruk verktygen på arbetsplatsen. Verktygen utformas genom servicedesign tillsammans med de arbetsplatser som går in för arbetet. Nu efterlyses arbetsplatser som är intresserade av ämnet och vill vara med i gemensam utveckling och utbildning.

Manifestet för psykisk hälsa innehåller tio teser för arbetslivet

Minister Pekonen ordnade 22.3.2021 en rundabordsdiskussion med arbetsmarknadsparterna och sakkunnigorganisationerna om psykisk hälsa i arbetslivet. Ett gemensamt manifest för psykisk hälsa formulerades utgående från sakkunnigstödgruppens arbete.

I diskussionen och manifestet läggs fokus på den psykiska hälsan som en framgångsfaktor för organisationerna, företagshälsovårdssamarbetets roll och arbetsgemenskapens betydelse. Det ansågs också viktigt att påverka arbetsplatsernas verksamhetskultur så att man i stället för att stödja arbetsförmågan på en individnivå, där det handlar om att korrigera problem, börjar prioritera arbetsgemenskapen och den förebyggande verksamheten. 

Frågan är viktig av många olika orsaker. För att trygga tillgången på arbetskraft är det också i fortsättningen skäl att i stället för korrigerande åtgärder fästa allt större vikt vid förebyggande verksamhet och främjande av välbefinnandet på hela arbetsplatsen. I arbetet som stöder arbetsförmågan och längre arbetsliv bör man beakta omställningarna i arbetet och arbetslivet och förutse effekterna när det gäller riskerna för arbetsförmågan.

Kommunala arbetsplatser har redan insett vikten av ledarskap i psykisk hälsa

I kommunsektorn har man insett betydelsen av psykiskt välmående, och på olika håll i Finland har man utvecklat metoder för chefer och personal för att stödja detta. Vid ett seminarium för arbetarskyddschefer i mars 2021 presenterades också kommunernas egna fungerande lösningar i ledarskap i psykisk hälsa.

Ett välbeprövat sätt är att satsa på ett aktivt samarbete med företagshälsovården. I samarbete med företagshälsovården har man genom gemensam utveckling av sjukfrånvaropraxis och modeller för modifiering av arbetet avsevärt lyckats minska sjukfrånvaron som beror på psykisk ohälsa.

Arbetet i sig är ofta terapi, medan en lång frånvaro från jobbet varken innebär rehabilitering eller något stöd av arbetsförmågan för rehabiliteringsklienter med psykisk ohälsa. I och med coronapandemin har man också lärt sig att i större utsträckning än tidigare utnyttja företagshälsovårdens stödformer, såsom diskussion med arbetspsykolog, eller mini-interventioner.

Ett annat exempel på god praxis i kommunerna som lyftes fram var den utbildning för cheferna som erbjuds för aktivt stöd i ett tidigt skede och för att ta upp frågor som gäller arbetsförmågan. Man har också sett till chefernas ork i arbetet bland annat genom att erbjuda arbetsledning eller stöd av arbetspsykolog.

På många kommunala arbetsplatser har man också fäst uppmärksamhet på organisationens ledarskapsfilosofi och färdigheter i emotionellt ledarskap. Diskussionskulturen på arbetsplatserna har utvecklats till exempel genom att man utnyttjat kompetensen hos samarbetspersonalen inom arbetarskyddet eller en virtuell diskussionsassistent eller chattbot som stöd. Det här har gjort det lättare att diskutera också svåra saker på arbetsplatsen.

Efter coronan behövs också psykisk återhämtning

Det finns skäl att fästa uppmärksamhet vid ledarskap i psykisk hälsa även i fortsättningen. Efter coronaepidemin behöver vi i arbetslivet ett program för psykisk återhämtning som stöd för arbetsplatserna att återhämta sig från de exceptionella tider som rått.

Coronaepidemin har påverkat i synnerhet de unga, både studerande och de som redan är i arbetslivet. Unga arbetstagare behöver utöver en god introduktion i arbetet också stöd i arbetsförhållandets olika skeden. Dessutom bör metoderna för psykosocialt stöd utvecklas särskilt inom kvinnodominerade branscher där emotionellt arbete ingår, och där belastningsfaktorerna är stora på grund av arbetets natur.

Beredskapen inför nya risker för arbetsförmågan förutsätter en bedömning av de risker som förknippas med digitalisering, distansarbete och eventuella nya pandemier. Hjärnhälsan kan främjas genom att se till att det finns möjlighet till tillräcklig återhämtning och genom att lyfta fram betydelsen av att ta hand om sitt välmående.

För att främja psykisk hälsa i arbetslivet är det dags att vända blicken från individfokus till hela arbetsgemenskapens välbefinnande, värna om samhörigheten samt stödja personalen i den gemensamma utvecklingen och inlärningen av nya färdigheter. Sådana arbetsplatser är resilienta och kan utveckla lösningar för den egna arbetsplatsen inför framtida omställningar.

Anna Kukka

Anna Kukka on KT:n työelämän kehittämisen asiantuntija.

Anna Kukka är sakkunnig i arbetslivsutveckling vid KT Kommunarbetsgivarna. Till hennes uppgifter hör att utveckla samarbetet inom arbetarskyddet, företagshälsovården och arbetslivet i samarbete med intressentgrupper.

Anna inspireras av att finna lösningar på arbetslivsfrågor tillsammans med arbetsplatserna och av att testa nya saker. Enligt Anna är de viktigaste nycklarna för att tackla de utmaningar som förändringarna i arbetslivet medför att växelverkan och förtroendet stärks.

 

Lägg till ny kommentar

Begränsad HTML

  • Tillåtna HTML-taggar: <a href hreflang> <p> <br>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
CAPTCHA Verifiera att du inte är en robot. Skriv bildens tecken i rutan och tryck på Enter.