Våld i arbetet hör inte hemma inom kommun- och välfärdssektorn – det behöver förebyggas gemensamt

Mycket har gjorts för att förebygga arbetsrelaterat våld, men våldet och hotet om våld har ändå ökat. Utöver arbetsplatsernas egna åtgärder behövs det metoder för att ingripa i de bakomliggande orsakerna till våldsamt beteende. 

Enligt Olycksfallsförsäkringscentralens statistik har våld och hot om våld i arbetet ökat oroväckande mycket, särskilt inom social- och hälsovården, skolorna och småbarnspedagogiken. 

Statistiken omfattar sådana våldssituationer i arbetet som anmälts till försäkringsbolaget och som det har betalats ersättningar för. Utöver detta görs interna anmälningar om våldssituationer i organisationerna. Det finns ingen omfattande sammanställning av dem, men kommunernas och välfärdsområdenas arbetarskyddschefer berättar om situationerna vid regelbundna möten som KT ordnar. 

Jag har själv följt fenomenet under en lång tid. I över tio år var jag arbetarskyddschef vid Esbo stad, och i nästan tjugo år har jag varit involverad i arbetet med att ta fram metoder för att minska våld i anslutning till arbetet.  

Mycket har man gjort och lärt sig under årens lopp. På arbetsplatserna har man förmåga att identifiera hot om våld och skapa verksamhetsmodeller för att förebygga och hantera våldssituationer. Trots denna utveckling återstår det mycket att göra för att bekämpa våldet. 

Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga våld 

Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Om arbetet är förknippat med en uppenbar risk för våld ska arbetet och arbetsförhållandena ordnas så att hotfulla och våldsamma situationer i mån av möjlighet förhindras. 

Arbetsplatsen ska ha ändamålsenliga säkerhetsarrangemang, möjlighet att tillkalla hjälp och skriftliga anvisningar för hantering av hot och våldssituationer. Det behövs anvisningar om förebyggande åtgärder, hur man ska agera i en hotfull och våldsam situation och hur eftervården ska se ut. 

Uppenbart hot om våld ska bedömas som en del av riskbedömningen på arbetsplatsen. Utgående från bedömningen planeras och genomförs sedan nödvändiga åtgärder i arbetsorganisationen. Hanteringen av våldsamma och hotfulla situationer kräver systematisk ledning och tydliga verksamhetsmodeller. 

Chefernas kompetens och arbetsgemenskapens stöd är också viktiga. Undersökningar visar att god och rättvis ledning samt stöd från arbetsgemenskapen kan minska risken för situationer där en kund beter sig våldsamt. Därför är det viktigt att stödja cheferna i deras arbete med arbetarskydd och ledarskapsfärdigheter. 

KT söker lösningar tillsammans med andra 

I mitt tidigare arbete gav vi arbetsorganisationerna anvisningar om att identifiera uppenbara hot om våld och söka metoder för att stävja det. Vi uppmuntrade de anställda att rapportera om det våld som de upplevt, och cheferna att tillsammans med personalen bearbeta det skedda. Det viktiga var att ta lärdom av det som hänt och fundera på hur man kan minska risken för liknande situationer i framtiden. 

Vid KT har jag haft möjlighet att granska förebyggandet av våld i arbetet på ett bredare plan, ur kommunernas och välfärdsområdenas perspektiv. 

Jag har bland annat deltagit i Arbetarskyddscentralens arbetsgrupp för kommuner, välfärdsområden och kyrkan, där vi har tagit fram material för arbetsplatserna om hantering av arbetsrelaterat våld och hot om våld. Samarbetet har lett till en tradition att anordna ett webbinarium om ämnet på FN:s internationella ickevåldsdag den 2 oktober. Webbinariet erbjuder arbetsplatserna aktuell information och praktiska verktyg för att förebygga våld i arbetet. 

KT har också i övrigt deltagit aktivt i arbetet med att ta fram metoder för att förebygga våldssituationer. Hösten 2025 arrangerade vi inom ramen för konceptet Tärkeissä töissä en serie på tre workshoppar om hantering av våld i arbetet. Arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige från nio kommuner och fem välfärdsområden deltog. 

Under workshopparna utbyttes erfarenheter och deltagarna tog fram förslag till konkreta metoder för hur kommunerna och välfärdsområdena kan samarbeta närmare kring hanteringen av arbetsrelaterat våld. Arbetet gav nya insikter. Samtidigt stärktes dock uppfattningen av att alla bakomliggande orsaker till våldsamt beteende inte kan tacklas med hjälp av åtgärder på arbetsplatserna. 

Blicken måste också riktas bortom arbetsplatserna 

För att förebygga våld i arbetet är det viktigt att söka lösningar i brett samarbete. KT deltar i Social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för beredning av ett arbetarskyddsprogram för social- och hälsovårdssektorn samt sektorn för undervisning och fostran. Arbetet syftar till att införa bästa praxis och konkreta lösningar bland annat genom att utnyttja befintlig god praxis inom säkerhetsledning, identifiering av faror, riskhantering och företagshälsovårdssamarbete. 

KT deltar också i SHM:s projekt som syftar till att stärka arbetsplatsernas förmåga att identifiera, förebygga och hantera sexuella trakasserier. Som en del av projektet kommer KT och huvudavtalsorganisationerna inom kommun- och välfärdssektorn att genomföra en kampanj mot sexuella trakasserier i slutet av 2026. 

Att arbetsplatserna inför bästa praxis och vidtar åtgärder för att förebygga våld i arbetet är absolut nödvändigt. Samtidigt måste vi bli bättre på att förstå varför våldsamt beteende uppstår och hur det kan förebyggas. 

Det innebär att blicken sträcker sig längre än till arbetslivet. Vi behöver en diskussion till exempel om hur familjer kan stödjas i ett tillräckligt tidigt skede och hur de faktorer som ligger bakom ett våldsamt beteende kan påverkas. Att förebygga våld i arbetet är inte bara en uppgift för arbetsplatserna. Det behövs också åtgärder på andra håll i samhället. 

Mer på webben:

Hur förbinder sig KT att bekämpa sexuella trakasserier i arbetslivet? Läs mer >

Bekanta dig med SHM:s arbetarskyddsprogram för undervisnings- samt social- och hälsovårdssektorerna >