SH-avtalet 2025–2028, nivålönebestämmelser

§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

Detta arbets- och tjänstekollektivavtal är i kraft 1.5.2025–29.2.2028. Efter 29.2.2028 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.

Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.

§ 2 Avtalshöjningar år 2025

mom. 1 Allmän förhöjning 1.10.2025

Arbetstagarnas och tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.10.2025 genom en allmän förhöjning.  Förhöjningen är 53 euro, dock minst 2,5 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet höjs med 2,5 procent.

Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet höjs 1.10.2025 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Lönepunkterna

De förhöjda grundlönerna för lönepunkterna i lönebilagorna framgår av lönebilagorna 1–5. 

§ 3 Senareläggning av potten på 2,0 % i juni till 1.11.2025

I samband med avtalsuppgörelsen 2022–2025 kom parterna överens om en lokal pott på 2,0 % 1.6.2025 i SH-avtalet. Potten är avsedd för lönesamordning och utveckling av lönesättningen i samband med införandet av det nya lönesystemet.

Till skillnad från vad som tidigare avtalats betalas den lokala potten på 2,0 % 1.11.2025.

Till de anställda som omfattas av SH-avtalet betalas dessutom ett engångsarvode på 140 euro. Engångsarvodet betalas i samband med lönebetalningen för augusti 2025 till de arbetstagare och tjänsteinnehavare som haft en oavbruten anställning under perioden 2.6.2025–30.6.2025. För deltidsanställda betalas arvodet i proportion till deltidsarbetstiden. Som deltidsprocent används den deltidsprocent som gäller 30.6.2025.

§ 4 Avtalshöjningar år 2026

mom. 1 Allmän förhöjning 1.8.2026

Arbetstagarnas och tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2026 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,27 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

Om det nya lönesystemet (det s.k. nivålönesystemet) har införts, höjs i stället nivålönerna eller de därmed jämförbara månadslönerna, eventuella nivåtillägg enligt SH-avtalet och de individuella tilläggen med motsvarande procent.

Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet höjs 1.8.2026 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Lönepunkterna

Grundlönerna i lönepunkterna i lönebilagorna 1–5 höjs 1.8.2026 i enlighet med den allmänna förhöjningen.
Om det nya lönesystemet (det s.k. nivålönesystemet) har införts, höjs i stället nivålönerna för lönegrupperna i lönebilagorna med motsvarande procent.

mom. 3 Lokal justeringspott 1.10.2026

Den lokala justeringspotten är 0,2 procent av lönesumman inom arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

mom. 4 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.10.2026

Den lokala justeringspotten har fastställts i löneutvecklingsprogrammet för åren 2026–2028. 
Närmare information finns i programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028.

§ 5 Avtalshöjningar år 2027

mom. 1 Allmän förhöjning 1.4.2027

Arbetstagarnas och tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.4.2027 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,0 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

Om det nya lönesystemet (det s.k. nivålönesystemet) har införts, höjs i stället nivålönerna eller de därmed jämförbara månadslönerna, eventuella nivåtillägg enligt SH-avtalet och de individuella tilläggen med motsvarande procent.
Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet höjs 1.4.2027 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Lönepunkterna

Grundlönerna i lönepunkterna i lönebilagorna 1–5 höjs 1.4.2027 i enlighet med den allmänna förhöjningen.
Om det nya lönesystemet (det s.k. nivålönesystemet) har införts, höjs i stället nivålönerna för lönegrupperna i lönebilagorna med motsvarande procent.

mom. 3 Lokal justeringspott 1.4.2027

Den lokala justeringspotten är 0,4 procent av lönesumman inom arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

mom. 4 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.4.2027

Den lokala justeringspotten har fastställts i löneutvecklingsprogrammet för åren 2026–2028. 

Närmare information finns i programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028.

mom. 5 Stupstock för avtalshöjningarna 2027

År 2027 är de avtalshöjningar som anges i mom. 1–3 sammanlagt 2,4 %. Om kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin (Industrifacket rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf) sägs upp inför det tredje året och avtalshöjningarna för avtalets sista år ändras, följer avtalshöjningarna i dessa moment dock förhöjningarna i det nya kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin i samma förhållande.

§ 6 Avtalshöjningar år 2028  

mom. 1 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.2.2028  

Den lokala justeringspotten har fastställts i löneutvecklingsprogrammet för åren 2026–2028. Närmare information finns i programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028.

§ 7 Förfaranden med de lokala justeringspotterna

mom. 1 Fördelning av de lokala justeringspotterna

När de lokala justeringspotterna fördelas är syftet först och främst att trygga tillgången på personal, rätta till lokala missförhållanden i lönerna samt stödja resultat- och produktivitetsfrämjande omorganiseringar av verksamheten och arbetsuppgifterna. Samtidigt gäller det att se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra anställda utanför lönegrupperna står i rätt proportion till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper.

Arbetsgivaren bör fästa vikt vid att de lokala justeringspotterna fördelas så jämlikt som möjligt mellan de olika lönebilagorna med beaktande av bilagornas lönesummor. Befattningar som står utanför lönesättningen/lönegrupperna betraktas då som en egen grupp. Det är också möjligt att räkna arbetsgivarens representanter enligt § 17 i lönekapitlet till denna grupp när förhöjningarna fördelas.

De lokala justeringspotterna används för höjning av uppgiftsrelaterade löner, nivålöner och tillsvidare gällande nivåtillägg och/eller för betalning av individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

mom. 2 Beräkning av de lokala justeringspotterna

De lokala justeringspotterna beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av detta avtal, om inte något annat anges nedan.

mom. 3 Användning av och förhandlingar om de lokala justeringspotterna

Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av de lokala justeringspotterna. Förhandlingarna inleds i god tid innan potten träder i kraft. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkansmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. I början av förhandlingarna ska arbetsgivaren ge förhandlarna den information som behövs, såsom lönesummans storlek, antalet anställda och beräkningsgrunderna för justeringspotten. Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.

mom. 4 Utredning om justeringspotterna  

Arbetsgivaren ska utan oskäligt dröjsmål ge huvudavtalsorganisationernas representanter en skriftlig utredning om hur justeringspotterna fördelats. Av utredningen ska framgå den fördelade pottens storlek i euro åtminstone enligt lönebilaga. Av utredningen ska framgå hur justeringspotten fördelas samt vilken kostnadseffekt justeringspotterna har. Utredningen ska också innehålla separata uppgifter om olika lokala justeringspotter.

§ 8 Ersättningar för resekostnader

Utöver vad som särskilt bestäms i VÄLKA bilaga 6 justeras ersättningarna för resekostnader under avtalsperioden i tillämpliga delar enligt Skatteförvaltningens beslut om justeringar av resekostnadsersättningar.

§ 9 Medlemsavgifter till fackföreningar

Vid inkasseringen av medlemsavgifter för fackanslutna anställda följs anvisningarna från 1.5.2022 (KT:s cirkulär 4/2022).

§ 10 Fortlöpande förhandlingar

Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.

§ 11 Arbetsgrupper under avtalsperioden

Följande arbetsgrupper tillsätts för avtalsperioden:

Arbetstidsgrupp

Arbetsgruppens uppdrag är att genomföra ett arbetstidsförsök som gäller nattarbete utgående från de gällande bestämmelserna om periodarbetstid. Deltagande i försöket är frivilligt för arbetsgivarna och kräver att varje arbetsgivare fattar beslut om deltagande. Arbetstidsgruppen ska före 31.12.2025 bedöma hur lämpliga de gällande bestämmelserna om periodarbetstid är och vid behov förhandla och avtala om preciseringar som behövs för försöket. I försöket är den ordinarie arbetstiden för dem som utför regelbundet nattarbete 36 timmar x antalet veckor som ingår i arbetsperioden (t.ex. 6 x 36 timmar).

Arbetsgruppen har också till uppgift att förhandla och avtala om avgränsningar av försöket (t.ex. mängden nattarbete, försökets minimilängd) och andra eventuella bestämmelser i anslutning till försöket (t.ex. arbetsgivarens rapporteringsskyldighet, arbetsgivarens rätt att avbryta försöket, beaktande av socialjour vid behov).

Arbetsgruppen ska också utreda i vilken utsträckning det finns forskningsstöd att få från t.ex. Arbetshälsoinstitutet för uppföljning av försöket och eventuella mätverktyg för uppföljningen. Försöket genomförs under perioden 1.6.2026–31.10.2027. Försökstiden för arbetsgivare som deltar i försöket är cirka ett år. Lönen för dem som deltar i försöket påverkas inte av att försöket inleds och avslutas. Genom detta tas inte ställning till hur lönen påverkas om försöket eventuellt görs permanent.

Arbetsgruppen har i uppgift att under avtalsperioden följa upp och utvärdera  försöket som gäller nattarbete och hur arbetstidsbestämmelserna fungerar. För att vidareutveckla arbetstidssystemen kommer arbetsgruppen också att under avtalsperioden förhandla och avtala om en ny typ av försöksbestämmelser med en längre utjämningsperiod för arbetstiden än för närvarande där övertidsarbete inte är av periodarbetstidstyp.

Arbetstidsgruppen ska före 1.10.2025 utreda och förhandla om en balanserad uppgörelse om § 9 mom. 2 i arbetstidskapitlet, som gäller situationer där anställningen börjar eller upphör under en arbetsperiod eller när anställningen är kortare än arbetsperioden.

Lönearbetsgruppen

Lönearbetsgruppen fortsätter de förhandlingar som inleddes under den förra avtalsperioden om ett nytt lönesystem (t.ex. en s.k. nivålönemodell) som ska ersätta det nuvarande arbetsvärderingssystemet. Vid behov kan också simulering användas när modellen utvecklas.

Lönearbetsgruppen följer upp tillämpningen av den bilagereform som trädde i kraft 1.2.2024 och ger anvisningar i frågor som gäller genomförandet av reformen. Om det s.k. nivålönesystemet införs under avtalsperioden, följer lönearbetsgruppen upp och styr införandet av nivålönesystemet samt bedömer och förhandlar vid behov om behovet av att utveckla systemet.

Syftet är att det kunnande och ansvar som behövs i arbetet ska beaktas bättre än för närvarande i den eventuella nivålönemodellen.

Förhandlingar kan också föras om andra delar av lönesystemet (t.ex. arbetserfarenhetstillägg, individuellt tillägg) samt prestationslön.

Lönearbetsgruppen utvärderar och förhandlar om praktikersättning efter att promemorian från arbetsgruppen nedan är färdig.

Arbetsgrupp för att utreda den praktik som ingår i studierna inom social- och hälsovården

Arbetsgruppen utreder:

• antalet obligatoriska praktikperioder och innehållet i dessa enligt examen inklusive eventuella examensreformer/utbildningsreformer
• antalet nuvarande praktikplatser i anställningsförhållande (kunnande som förvärvas i arbete)
• de nuvarande principerna för betalning av eventuell praktikersättning (praktikanter utan anställningsförhållande)

Arbetsgruppen utarbetar en promemoria om obligatorisk praktik för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården senast 31.5.2026 för lönearbetsgruppen.

§ 12 Betalning av justerade löner  

a) De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader efter att justeringarna trätt i kraft. Om stora arbetsgivare inte kan iaktta dessa tidsfrister, betalas de justerade lönerna, arvodena och tilläggen senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft.

b) Retroaktiva förhöjningar betalas senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft och hos stora arbetsgivare senast inom fyra månader efter att justeringarna trätt i kraft.

De justerade lönerna, arvodena eller tilläggen har betalats i tid när förhöjningarna betalas på den anställdas normala lönebetalningsdag.

Tillämpningsanvisning

Exempel 1

Tidpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på den anställdas normala lönebetalningsdag i december 2025. I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i januari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas. Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt.  

Exempel 2 stora arbetsgivare

Tidpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på den anställdas normala lönebetalningsdag i januari 2026. I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i februari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas. Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt.

c) Arbetstidsersättningarna betalas på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den kalendervecka som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten av förhöjningen betalas från början av kalenderveckan, om förhöjningstidpunkten är den första dagen i kalenderveckan.

d) I periodarbete betalas arbetstidsersättningarna på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den arbetsperiod som följer efter förhöjningstidpunkten. Förhöjningens effekt på arbetstidsersättningarna betalas från början av arbetsperioden, om arbetsperioden innehåller fler kalenderdagar med förhöjning enligt avtalsändringarna.

Helsingfors, den 5 maj 2025  

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SOTE RF

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1    

Detta arbets- och tjänstekollektivavtal (nedan SH-avtalet) tillämpas på välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas personal som arbetar med social- och hälsovårdsuppgifter, om inte något annat bestäms i detta avtal eller något annat kollektivavtal för välfärdssektorn.

Helsingfors stad iakttar kollektivavtalen för både kommun- och välfärdssektorn. Välfärdssammanslutningarna (t.ex. HUS-sammanslutningen) iakttar endast kollektivavtalen för välfärdssektorn.

Tillämpningsanvisning

Till SH-avtalets tillämpningsområde hör också lednings-, chefs- och sakkunniguppgifter (befattningar som omfattas av bilagorna 1–3 och befattningar utanför lönegrupperna i respektive lönebilaga) samt anstaltsvårdare vid sjukhus.

Se även cirkulär 6/2021 och 3/2024.

mom. 2

Om den anställda har både uppgifter som omfattas av SH-avtalet och uppgifter som omfattas av något annat kollektivavtal för välfärdssektorn, hör befattningen till SH-avtalet om över 50 % av uppgifterna omfattas av SH-avtalet.

§ 2 Tillämpning av avtalet

mom. 1 Bestämning av anställningsvillkoren

Anställningsvillkoren för dem som omfattas av avtalet följer bestämmelserna i detta avtal och i dess bilagor 1–8 samt bestämmelserna i gällande VÄLKA, så som nedan närmare föreskrivs.

mom. 2 Tillämpning av bestämmelserna i VÄLKA

En särskild bestämmelse i detta avtal eller dess bilaga åsidosätter motsvarande allmänna bestämmelse i VÄLKA.

§ 3 Arbetsfred

Tjänsteinnehavare
mom. 1  

Den som är bunden av detta avtal får inte under den tid avtalet gäller vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk som baserar sig på avtalet eller för att ändra det gällande avtalet eller för att få till stånd ett nytt avtal.

Tjänsteinnehavare
mom. 2

En förening som är bunden av detta avtal är skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som omfattas av avtalet inte bryter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller överträder bestämmelserna i avtalet. Denna skyldighet innebär också att föreningen inte får stödja eller främja förbjudna stridsåtgärder eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få dem att upphöra.

Arbetstagare
mom. 3

Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lag (hänvisningsbestämmelse).

§ 4 Lokala avtal

mom. 1

Detta avtal tillämpas inte till de delar man har avvikit från dess bestämmelser genom sådana lokala avtal som avses i § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn. Nivålönesystemet är förpliktande. Genom ett lokalt avtal får man inte avtala om en lägre nivålön än den nationella nivålön som minst ska betalas enligt detta avtal eller avvika från detta avtals bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjukfrånvaro-, graviditetsledighets- eller föräldraledighetsförmåner.

Om en inrättning eller verksamhetsenhet, vars huvudman är ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, staten eller en privat sammanslutning, överförs till en annan huvudman som är ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från semesterbestämmelserna.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i SH-avtalet kap. II § 7–13 är förpliktande och man kan inte avvika från dem genom lokala avtal. I det lokala genomförandet ingår ändå prövning (t.ex. kan lokala nivåbeskrivningar ersätta uppgiftsbeskrivningar). Också nivåtilläggen enligt § 13 är prövningsbaserade.

Enligt § 12 mom. 1 i huvudavtalet iakttas inte huvudavtalets bestämmelser om avvikande avtal, om man i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal genom egna särskilda bestämmelser har kommit överens om lokala avtal. I så fall tillämpas de särskilda bestämmelserna i det riksomfattande kollektivavtalet. En sådan särskild bestämmelse finns bl.a. i arbetstidskapitlet i detta avtal, § 3 (arbetstidsarrangemang). Också i dessa fall tillämpas bestämmelserna i § 12 mom. 2–4 i huvudavtalet, om inte något annat bestäms särskilt i till exempel § 3 i arbetstidskapitlet.

Se huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn samt tjänste- och arbetskollektivavtalet om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet (8.6.2022).

Protokollsanteckning, gäller under avtalsperioden 1.5.2025–29.2.2028.

I avvikelse från det som sägs ovan är det dock möjligt att ingå ett lokalt kollektivavtal om att måltider under arbetstid och deltagande i utbildning enligt arbetstidskapitlet räknas som arbetstid. Det är också möjligt att ingå ett lokalt kollektivavtal som avviker från § 4 mom. 2 punkt 5 (av läkare föreskrivna undersökningar) till den anställdas fördel.
Förhandlingar om en fortsättning på bestämmelsen förs inom ramen för arbetstidsgruppens arbete. 

mom. 2

Med avvikelse från mom. 1 kan man lokalt avtala om till exempel en enhetlig procentuell ersättning, som till förmån för en anställd avviker från bestämmelserna om sjukfrånvaro-, graviditetsledighets- och familjeledighetsförmåner för arbetstidstilläggens del, och om användning av ersättningen som tilläggsprocent till löner som betalas under nämnda frånvarotider. Ett sådant behov kan finnas till exempel när man lokalt avtalar om arbetstidsarrangemang och ersättningar inom den prehospitala akutsjukvården.

mom. 3 slopat

Protokollsanteckning

Lokala avtal som före 1.9.2021 ingåtts för personal som omfattas av SH-avtalet gäller fortfarande i enlighet med uppsägningsbestämmelsen och övriga villkor i det lokala avtalet. I nya lokala avtal ska utöver huvudavtalet också begränsningarna i SH-avtalet kap. I § 4 beaktas.

§ 1 De anställdas rätt till lön

mom. 1

Den som anställts av ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning har rätt att få lön från och med den dag då han eller hon börjat sköta sina arbetsuppgifter eller inlett sin tjänsteutövning.

Tillämpningsanvisning

Begreppet tjänsteutövning definieras i § 7 i den allmänna delen i VÄLKA. Om tjänsteutövningen eller arbetet ännu inte har inletts (den anställda har inte hunnit arbeta en enda dag t.ex. på grund av sjukdom eller graviditet), får den anställda inga löneförmåner. Arbetsgivaren beslutar när en tjänsteinnehavares tjänsteutövning inleds.

Exempel

En tjänsteinnehavare är visstidsanställd t.o.m. 31.3. Personen har valts till ett tillsvidare gällande tjänsteförhållande i samma välfärdsområde och tjänsteutövningen har fastslagits att börja 1.4. Om tjänsteinnehavaren är arbetsoförmögen 1.4 betalas sjuklön.

mom. 2

Om det har bestämts att tjänsteutövningen för en tjänsteinnehavare börjar den första dagen i en månad, och den dagen inte är en ordinarie arbetsdag, anses rätten till löneförmåner ha börjat vid ingången av månaden. Förutsättningen är ändå att den som valts till tjänsten har inlett sin tjänsteutövning den första ordinarie arbetsdagen efter ovan nämnda dag och att den tjänsteinnehavare som tidigare skött tjänsten inte längre var i tjänsteutövning vid denna tidpunkt. Det som sägs ovan gäller också en arbetstagare vars anställning enligt arbetsavtalet börjat den första dagen i en månad och dagarna i fråga inte ingick i den tidigare arbetstagarens arbetsavtalsförhållande.

mom. 3

Om en arbetstagare eller tjänsteinnehavare utan giltig orsak uteblivit från sitt arbete, betalas ingen lön för denna tid.

mom. 4

Om inte något annat följer av detta avtal gäller följande:

1. När en anställning upphör betalas lön ända till den dag då anställningen upphör, denna dag medräknad.
2. Om anställningen upphör på grund av att arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren dött, betalas lön ända till dödsdagen.  Månadslön som eventuellt betalats i förskott för den återstående delen av månaden återkrävs inte.

§ 2 Grundläggande lönebegrepp

Lönesystemet

Lönesystemet består av nivålön och nivåtillägg, individuella tillägg, arbetserfarenhetstillägg och resultatbonus.  Dessutom kan arbetsgivaren betala engångsarvoden och andra tillägg, ersättningar och arvoden som anges särskilt i detta avtal. Se § 6.

Minimilön

Minimilönen per månad för ordinarie arbetstid inklusive naturaförmåner för en heltidsarbetande och fullt arbetsför person som fyllt 17 år. Se § 3.

Deltidslön

I deltidsarbete är lönen lägre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full arbetstid. Se § 4.

Ordinarie lön

Till den ordinarie lönen hör bland annat nivålön, nivåtillägg, individuellt tillägg och arbetserfarenhetstillägg. Begreppet ordinarie lön behövs för beräkning av bland annat timlön, dagslön, semesterlön och sjuklön. Se § 5.

Lönegrupp

Lönegrupperna har beskrivits i lönebilagorna 1–5. Befattningen placeras i en lämplig lönegrupp i lönebilagan och där på rätt nivå av kunnande och ansvar (A1, B1 och C1). Om det inte finns någon lämplig lönegrupp, står befattningen utanför lönegrupperna. Se § 7 och 10.

Beskrivning av lönegruppen

I beskrivningen av lönegruppen beskrivs uppgifternas innehåll och den utbildningsnivå de förutsätter. Beskrivningen innehåller också en vägledning om sådant som ska beaktas vid inplaceringen i lönegrupper. Se § 7.

Nivålön

Nivålönen är den lön som betalas för en befattning. Grunden för bestämningen av nivålönen är i första hand det kunnande och ansvar som förutsätts i arbetet. Se § 8–9.

Nivålönen utgör en del av den ordinarie lönen. Se § 5.

Kunnande och ansvar

Nivålönen bestäms enligt det kunnande och ansvar som förutsätts i arbetet. Som en del av helheten bedöms också vilken nivå av självständigt omdöme arbetet förutsätter.  Kunnande och ansvar beskriver de kunskaper och färdigheter som krävs samt t.ex. olika slags individ-, lednings- eller chefsansvar. Varje lönegrupp innehåller nivåkriterier för kunnande och ansvar.  Se § 8.

Nivåtillägg

Nivåtillägg betalas för separata, på förhand fastställda extra uppgifter eller ansvar som inte har beaktats i nivåkriterierna och när nivålönen bestämts. Nivåtillägget anges i euro. Nivåtillägg kan användas både i befattningar som hör till en lönegrupp och befattningar som står utanför lönegrupperna.

Uppgifter och ansvar som berättigar till nivåtillägg har fastställts i SH-avtalet och i de lokala lönesystemen. Se § 12–13.

Nivåkriterier för kunnande och ansvar i SH-avtalet

Nivåkriterierna i SH-avtalet beskriver de viktigaste faktorerna som skiljer åt nivåerna i en lönegrupp. Nivåkriterierna i SH-avtalet är förpliktande. Se § 8.

Lokala nivåkriterier för kunnande och ansvar

Utöver nivåkriterierna i SH-avtalet kan man lokalt fastställa lokala nivåkriterier. Se § 8.

Lokal nivåbeskrivning

Av den lokala nivåbeskrivningen framgår hur och enligt vilka kriterier befattningarna i en lönegrupp har placerats på respektive nivå av kunnande och ansvar. I den lokala nivåbeskrivningen beaktas nivåkriterierna i SH-avtalet och eventuella lokala nivåkriterier. Se § 8.

Uppgiftsbeskrivning

Uppgiftsbeskrivningen anger de viktigaste uppgiftshelheterna i en befattning. Uppgiftsbeskrivningar behövs framför allt för befattningar som står utanför lönegrupperna.  Se § 8.

Individuellt tillägg

Individuellt tillägg betalas på basis av yrkesskicklighet, arbetsprestationer och andra eventuella lokalt fastslagna kriterier. Se § 14.

Utvärdering av arbetsprestationen

Det individuella tillägget baserar sig i regel på en utvärdering av arbetsprestationen. Se § 14.

Arbetserfarenhetstillägg

Arbetserfarenhetstillägget baserar sig på anställningstiden. Det beräknas på det sammanlagda beloppet av nivålönen och nivåtillägget. Se § 15.

Resultatbonus

Resultatbonus baserar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i verksamheten uppnåtts eller överträffats. Se § 16.

Engångsarvode

Engångsarvode kan användas för att belöna en individ eller en grupp. Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl. Se § 17.

Dagslön

Dagslönen är den ordinarie lönen dividerad med antalet dagar i kalendermånaden. Se § 22.

Timlön

Timlön kan betalas endast i de fall som anges i § 22 i lönekapitlet i SH-avtalet. Timlönen är den ordinarie lönen dividerad med timlönedivisorn för arbetstidsformen. Begreppet timlön behövs för beräkning av arbetstidsersättningar. Se § 22.

§ 3 Minimilön

mom. 1

För en heltidsarbetande och fullt arbetsför person som fyllt 17 år är minimilönen per månad för ordinarie arbetstid inklusive naturaförmåner 1 838,63 euro från 1.10.2025 och 1 880,37 euro från 1.8.2026.

Bestämmelsen tillämpas på praktikanter och andra anställda i jämförbar ställning först när anställningen hos välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen varat i tre månader.

Tillämpningsanvisning

Med praktikant avses en person som under ledning av arbetsgivaren eller arbetsgivarens representant utför praktiskt arbete i arbetsavtalsförhållande med sikte på att inhämta sådana kunskaper, färdigheter och erfarenheter som behövs i vissa uppgifter.

Praktiken kan vara

1. förhandspraktik, som syftar till att ge sådan arbetserfarenhet som praktikanten behöver för att kunna söka in till en läroanstalt,
2. praktik som ingår i utbildning (t.ex. läroavtal),
3. specialiseringspraktik efter grundläggande yrkesexamen eller
4. arbetspraktik.

Som arbetspraktikant enligt punkt 4 betraktas bl.a. en person som inte har yrkesutbildning inom området i fråga och inte heller tidigare arbetserfarenhet, och som för att vänja sig vid arbetslivet till exempel utför arbeten som det går relativt lätt och snabbt att lära sig, för det mesta tillsammans med andra arbetstagare.

Om praktikantens uppgifter inte har motsvarande nivå av kunnande och ansvar som de som avses i lönegruppen, kan minimilön betalas under praktiken.

Praktikanter står utanför lönegrupperna. Se § 7 och 10 samt bilaga 8 Rekommendation om befattningar utanför lönegrupperna.

Om en praktikant självständigt utför uppgifter som hör till arbetet och lönegruppen i fråga, har arbetsgivaren ingen grund för att betala en lön som är lägre än den lokala nivålönen i den lönegrupp som uppgifterna hör till.

mom. 2  Lön för sommararbetare

Minimilönen för en sommararbetare är minst 50 % av den nivålön enligt SH-avtalet som betalas för arbetet i fråga på nivå A. Med sommararbetare avses skolelever, studerande eller andra unga utan yrkesexamen eller yrkeskunskap inom området, vilka anställts som sommararbetare för viss tid under semesterperioden 2.5–30.9.

Tillämpningsanvisning

Syftet med bestämmelsen är att förbättra möjligheterna att ordna sommararbeten. Bestämmelsen tillämpas inte på en studerande som inom sitt eget yrkesområde anställs som vikarie för en arbetstagare eller tjänsteinnehavare.
Sommararbetare står utanför lönegrupperna. Se § 7 och 10. 

mom. 3 Naturaförmåner

När man bedömer om nivålönen är avtalsenlig räknas till nivålönen också värdet av den anställdas naturaförmåner. Till nivålönen räknas emellertid inte skattefri måltidsförmån, mobiltelefonförmån med anknytning till arbetsuppgifterna eller den skattefria delen av en personalbiljett, om inget annat uttryckligen avtalats med den anställda.

Tillämpningsanvisning

I fråga om cykelförmån, se cirkulär 19/2023. 

§ 4 Deltidslön

mom. 1

I deltidsarbete är nivålönen och tilläggen i euro lägre i samma proportion som den anställdas arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt arbets- eller tjänstekollektivavtalet.

Tillämpningsanvisning

Om deltidsarbetstiden t.ex. ändras till heltid ökar nivålönen och tilläggen i euro i samma proportion, om inget annat har beslutats eller förutsatts t.ex. i fråga om nivålönen eller det individuella tillägget.

I fråga om fackombudsersättning, se VÄLKA kap. VII § 10 mom. 1 och i fråga om ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig, se VÄLKA kap. IX § 2 mom. 1.

mom. 2

Bestämmelserna i mom. 1 ändrar inte lönegrunderna i ett deltidsarbete som inletts före 1.1.1998, förutsatt att arbetstiden är densamma som tidigare och anställningen fortgår utan avbrott.

§ 5 Ordinarie lön

Arbetstagarnas och tjänsteinnehavarnas ordinarie lön består av följande delar:

1. nivålön och nivåtillägg eller motsvarande lön (exklusive naturaförmåner)
    
2. individuellt tillägg
    
3. arbetserfarenhetstillägg och årstillägg
    
4. fjärrortstillägg (beviljat senast 31.12.2011 enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011)
    
5. språktillägg
    
6. rekryteringstillägg
    
7. fackombudsersättning och
    
8. ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig.

Helhetslönen för arbetsgivarens representanter enligt § 20 i lönekapitlet utgör ordinarie lön. 

Tillämpningsanvisning

Begreppet ordinarie lön behövs för beräkning av bland annat timlön, dagslön, semesterlön och sjuklön.

Protokollsanteckning om årstillägg

Det årstillägg som betalats 31.8.2004 kvarstår fr.o.m. 1.9.2004 till oförändrat belopp så länge som anställningen hos kommunen eller samkommunen fortgår utan avbrott, om inget annat föranleds av § 4 i detta kapitel.

Om en person genom överlåtelse av rörelse övergår från en kommun eller samkommun till ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, betalas ovannämnda årstillägg till samma belopp så länge anställningsförhållandet till välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen i fråga fortsätter utan avbrott.

Protokollsanteckning om fjärrortstillägg

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som betalats fjärrortstillägg enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal som gällde 31.12.2011 betalas fortfarande fjärrortstillägg enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011.

§ 6 Lönesystemet

Lönesystemet har som mål att främja resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftiga löner. Lönesystemet stöder verksamhetsstrategin, har en positiv effekt på organisationens mål och utgör en fast del av ledningen. Målen eftersträvas med hjälp av rättvisa löner som grundar sig på

1. arbetsuppgifterna och den nivå av kunnande och ansvar uppgifterna förutsätter (nivålön och nivåtillägg enligt nivålönesystemet)
    
2. yrkesskicklighet och arbetsprestationer (individuellt tillägg)
    
3. anställningstiden (arbetserfarenhetstillägg)
    
4. resultaten (resultatbonus) 

Dessutom kan arbetsgivaren betala andra tillägg, arvoden eller ersättningar som anges särskilt i detta avtal.

Tillämpningsanvisning

Det lönesystem som används av arbetsgivaren ska uppfylla de mål som satts upp för ett bra och fungerande lönesystem. Nivålönesystemet är förpliktande. Se § 7–13 i lönekapitlet. Arbetsgivaren bör regelbundet kontrollera att lönesystemet och dess delar fungerar.

Byte av arbetsgivare

Vid förändringar som innebär att de anställda får en ny arbetsgivare ska det för den nya arbetsgivaren skapas ett eget lönesystem som ersätter de tidigare lönesystemen. Det nya lönesystemet kan vara ett system som använts redan tidigare.

Nivålönerna och nivåtilläggen enligt de tidigare nivålönesystemen ska samordnas med nivålönerna och nivåtilläggen i det uppdaterade nivålönesystemet. Med uppdatering av nivålönesystemet avses framför allt uppdatering av de lokala nivåkriterierna och lokala nivåbeskrivningarna samt nivåtilläggen.

Vid samordningen börjar man med nivålönerna och nivåtilläggen. Den nya lönenivån bestäms enligt den lokalt fastställda lönenivån i det uppdaterade nivålönesystemet. Om nivålönen och nivåtilläggen är lägre än vad det uppdaterade nivålönesystemet förutsätter, höjs nivålönerna och nivåtilläggen stegvis till nivån enligt det uppdaterade nivålönesystemet. Övergångsperiodens längd beror på löneskillnaderna, kostnaderna och arbetsgivarens ekonomiska situation. En plan inklusive tidsplaner och kostnadsberäkningar ska göras upp över införandet av det uppdaterade nivålönesystemet och samordningen av nivålönerna och nivåtilläggen i systemet.

Om den tidigare nivålönen eller det tidigare nivåtillägget är högre än motsvarande lön enligt det uppdaterade nivålönesystemet och uppgifterna inte förändrats väsentligt, bibehålls nivålönen eller nivåtillägget, om man inte lokalt avtalar om något annat. Löneskillnader som beror på olikheter i nivålönesystemen minskar när nivålönen eller nivåtillägget enligt det nya nivålönesystemet höjs. Det finns skäl att dokumentera löneskillnader och grunden för dem (kommunstrukturlagen (1698/2009), lagen om indelningen i välfärdsområden och landskap (611/2021), lagen om indelningen i välfärdsområden (614/2021), lagen om indelningen i landskap (1113/2025) eller tvingande bestämmelser om överlåtelse av rörelse). Målet är att anställda med samma nivå av kunnande och ansvar i samma lönegrupp ska ha samma nivålön.

Individuellt tillägg

Vid en sammanslagning kan det individuella tillägget sänkas endast om det är fråga om en väsentlig uppgiftsändring och omorganisering i uppgifterna eller en betydlig försämring av arbetsprestationen av skäl som beror på den anställda själv, om man inte lokalt avtalar om något annat.

Förhandlingar

Förhandlingar om dessa frågor och om det praktiska genomförandet förs på lokal nivå mellan den nya arbetsgivaren och representanterna för huvudavtalsorganisationerna. Hur förhandlingarna ska genomföras och hur man ska gå tillväga avtalas lokalt.

§ 7 Lönebilaga och lönegrupp

mom. 1 Bestämning av lönebilaga och lönegrupp

Lönebilagan och lönegruppen bestäms enligt den anställdas uppgifter och andra förutsättningar som anges i lönegruppen och i dessa bestämmelser. Bestämmelser om lönerna för anställda som står utanför lönegrupperna finns i § 10.

mom. 2 Beslut om lönebilaga och lönegrupp

Arbetsgivaren bestämmer vilken lönebilaga och lönegrupp som lämpar sig för en befattning. Lönegruppen väljs i lönebilagan enligt beskrivningen av lönegruppen.  I beskrivningen av lönegruppen beskrivs uppgifternas innehåll och den utbildningsnivå de förutsätter. Beskrivningen innehåller också en vägledning om sådant som ska beaktas vid inplaceringen i lönegrupper.

Tillämpningsanvisning

Vilken lönebilaga som ska tillämpas bestäms enligt bilagans tillämpningsområde. Den anställdas uppgifter avgör vilken lönegrupp som ska tillämpas.

Val av lönegrupp från 1.6.2025

Lönegruppen väljs enligt kriterierna för respektive lönegrupp (se KT:s cirkulär 3/2024). Vid valet av lönegrupp ska den vägledande texten och utbildningskraven i respektive lönegrupp beaktas. 

Valet av lönegrupp påverkas av uppgifternas innehåll, det kunnande som uppgifterna kräver och det ansvar som hör till uppgifterna. 

I en befattning kan det ingå uppgifter som hör till två olika lönegrupper, till exempel sakkunniguppgifter och krävande sakkunniguppgifter. Då är det inte fråga om en kombinationsbefattning som står utanför lönegrupperna. 
Den högre lönegruppen väljs om en del av uppgifterna uppfyller kriterierna för den högre lönegruppen (den vägledande texten), och den anställda har sådana uppgifter i genomsnitt minst en dag i veckan. Det är inte meningen att mängden sådana uppgifter ska bedömas för en enskild vecka eller månad utan för en längre period. Frånvaro såsom semester, sjukfrånvaro eller annan arbets-/tjänstledighet beaktas inte i bedömningen, utan den görs utgående från de uppgifter som skulle utföras om den anställda inte var frånvarande. Den tid som använts för uppgifterna är inte alltid den enda avgörande faktorn. Befattningen placeras i den högre lönegruppen om det inte är möjligt att tidsmässigt särskilja när den anställda utför uppgifter som hör till denna lönegrupp. Det kan till exempel vara fråga om att en anställd med arbetsledningsuppgifter också har substansuppgifter. 

I lönebilagorna och lönegrupperna nämns också befattningar som ska placeras i bilagan och lönegruppen i fråga oberoende av det som sagts ovan.

Befattningen kan placeras i en högre lönegrupp om det kunnande och ansvar som krävs är så betydande att en högre lönegrupp är motiverad.

Bestämmelser om lönerna för anställda som står utanför lönegrupperna och för kombinationsbefattningar finns i § 10 i lönekapitlet.

mom. 3 Utbildnings-/examensangivelser för lönegrupperna

I lönebilagorna 1–5 anges de utbildningar eller examina som tillämpas i en lönegrupp. Den utbildning som angetts för en lönegrupp uttrycker vilken utbildnings-/examensnivå som krävs i arbetet.

Ett ovillkorligt utbildningskrav (utbildnings-/examensnivå) betyder att lönegruppen tillämpas på dem som har denna examen. Om en anställd saknar den utbildning som krävs i lönegruppen, står befattningen utanför lönegrupperna.
I en del av lönegrupperna anges inget ovillkorligt krav på utbildningsnivå eller inget utbildningskrav alls. Då tillämpas lönegruppen på alla som utför uppgifter som hör till lönegruppen i fråga, oberoende av utbildning.

Tillämpningsanvisning

I fråga om bestämningen av nivålönen för anställda utanför lönegrupperna, se § 10 mom. 1 med tillämpningsanvisning.

Utbildnings- och examensangivelserna i en lönegrupp utgör inte behörighetsvillkor för arbetet eller tjänsten. Behörighetsvillkoren bestäms i lag eller förordning, i förvaltningsstadgan, genom beslut av den behöriga myndigheten eller på något annat sätt i samband med anställningen. SH-avtalet tillämpas på flera befattningar där man behöver uppfylla vissa lagstadgade behörighetsvillkor eller andra bestämmelser i lagstiftningen.

I nivålönesystemet är det inte möjligt att göra ett avdrag i nivålönen på grund av avsaknad av utbildning eller examen. Se § 10 mom. 2.

§ 8 Bestämning av nivån av kunnande och ansvar

mom. 1 Definition och nivåer av kunnande och ansvar

Den anställdas uppgifter och det kunnande och ansvar som uppgifterna förutsätter avgör nivån.

Med kunnande avses krav på 

• utbildning
• kunskaper och färdigheter som förvärvats i arbetslivet
• tilläggsutbildning, vidareutbildning och fortbildning
• förvärvande av ny kunskap
• specialkunnande.

Med ansvar avses

• ansvar för individer, kunder eller kundgrupper
• arbetslednings- eller chefsansvar
• ansvar för planering, utveckling och resultat inom verksamhetsprocesser och kundprocesser
• ansvar för materiella värden
• ansvar för immateriella värden och information
• föredragnings-/beredningsansvar i beslutande organ.

Nivåerna av kunnande och ansvar är följande:

• nivå A: uppgifterna motsvarar kraven i lönegruppen i fråga
• nivå B: nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå A
• nivå C: nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå B
• nivå D: nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå C 

Nivå D används i lönegrupperna Ledningsuppgifter S1JOH1, Chefsuppgifter S1ESI1, Specialsakkunniga inom hälso- och sjukvården S2TEA1, Socialarbetare S2STT1, Krävande yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården S4TVM1 och Krävande yrkesuppgifter inom socialvården S4SVM1.

Tillämpningsanvisning

Nivåkriterierna i SH-avtalet har utarbetats med beaktande av innehållet i kunnande och ansvar. De beaktas när lokala nivåbeskrivningar utarbetas.

Det är bra att beakta innehållet i kunnande och ansvar också vid grupperingen av befattningar utanför lönegrupperna.

Nivå D används endast i vissa lönegrupper. Det framgår av lönebilagorna 1–5. I övriga lönegrupper används nivåerna A, B och C. Lokalt kan man införa nivåer som är högre än nivå C och D. I fråga om nivåer som är högre än nivå C och D, se § 8 mom. 5.

mom. 2 Bestämning av nivån av kunnande och ansvar

Kunnande och ansvar på nivå A betyder att de krav på kunnande och ansvar som förutsätts i lönegruppen uppfylls.
Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar beaktas nivåkriterierna i lönegrupperna. Nivåerna B, C och D förutsätter i allmänhet att den anställda

• behärskar ett visst uppgiftsområde på ett djupare plan
• behärskar ett omfattande uppgiftsområde
• behärskar flera olika uppgiftsområden
• kan hantera flera saker samtidigt
• har kunskaper eller färdigheter av olika slag.

Som en del av helheten av kunnande och ansvar beaktas också ansvarets omfattning och vilken nivå av självständigt omdöme arbetet förutsätter.

På nivå B, C och D har arbetserfarenhet samt kunskaper och färdigheter som förvärvats i arbetet större betydelse än på nivå A. Arbetet kan också förutsätta mer självständigt omdöme än på nivå A. På befattningar på nivå B, C och D kan det behövas mer vidareutbildning och fortbildning eller specialkompetens som förvärvats i arbetet.

mom. 3 Nivåkriterier för kunnande och ansvar, lokala nivåbeskrivningar och uppgiftsbeskrivningar

Nivåkriterierna i SH-avtalet beskriver de viktigaste faktorerna som skiljer åt nivåerna i en lönegrupp. Nivåkriterierna i lönegrupperna i SH-avtalet är förpliktande. Lokalt kan man fastställa fler nivåkriterier.

Nivåkriterierna i respektive lönegrupp i SH-avtalet, de eventuella lokala nivåkriterierna och den lokala nivåbeskrivningen anger den korrekta nivån av kunnande och ansvar i en befattning.

Av den lokala nivåbeskrivningen framgår hur befattningarna i en lönegrupp har placerats på olika nivåer av kunnande och ansvar. I den lokala nivåbeskrivningen beaktas nivåkriterierna i SH-avtalet och eventuella lokala nivåkriterier.

För befattningarna utarbetas en uppgiftsbeskrivning. I uppgiftsbeskrivningen anges de viktigaste uppgiftshelheterna, den utbildning som krävs och eventuell tilläggsutbildning. Uppgifterna jämförs med den lokala nivåbeskrivningen för att rätt nivå av kunnande och ansvar ska kunna väljas.

Tillämpningsanvisning

Nivåkriterier och nivåbeskrivningar

Nivåkriterierna i SH-avtalet kan beskrivas närmare i en lokal nivåbeskrivning. Det kan behövas särskilt när man ska skilja mellan uppgifter på nivå B respektive C och D. Nivå D kan användas endast i vissa lönegrupper. 

När eventuella lokala nivåkriterier skapas, ska definitionerna av kunnande och ansvar i mom. 2 beaktas. Genom eventuella lokala nivåkriterier kan man inte ändra syftet för nivåkriterierna i SH-avtalet (minimikrav). Eventuella lokala nivåkriterier fungerar på samma sätt som nivåkriterierna i SH-avtalet.

Den lokala nivåbeskrivningen ska ses över med jämna mellanrum och uppdateras om den inte motsvarar den aktuella nivån av kunnande och ansvar. 

Arbetsgivaren förhandlar om nivåbeskrivningarna med huvudavtalsorganisationernas representanter. Därefter beslutar arbetsgivaren om nivåbeskrivningarna.

Uppgiftsbeskrivningar

Uppgiftsbeskrivningen anger de viktigaste uppgiftshelheterna, den utbildning som krävs och eventuell tilläggsutbildning. Arbetsgivaren utarbetar uppgiftsbeskrivningen och ska gå igenom den med den anställda. 

Separata uppgiftsbeskrivningar behöver inte utarbetas för anställda som till väsentliga delar utför samma slags uppgifter. Om flera anställda utför samma slags uppgifter kan man utarbeta gruppvisa uppgiftsbeskrivningar och komplettera dem vid behov. De gruppvisa uppgiftsbeskrivningarna gås igenom med yrkesgruppens fackombud.

Därefter fastställer arbetsgivaren uppgiftsbeskrivningen. Den anställda ska ha tillgång till den fastställda uppgiftsbeskrivningen.

Om befattningarna i en lönegrupp är få till antalet, tillräckligt likartade och nivåbeskrivningen är tillräckligt specificerad, behöver man inte nödvändigtvis utarbeta en separat uppgiftsbeskrivning.

Uppgiftsbeskrivningen utgör inte en del av arbetsavtalet och arbetsgivaren kan således vid behov uppdatera den. Uppgiftsbeskrivningarna ska uppdateras om de inte längre motsvarar de nuvarande uppgifterna.

Uppgiftsbeskrivningar behövs särskilt för befattningar som står utanför lönegrupperna och när det har gjorts ändringar i uppgifterna som är större än ringa.

mom. 4 Valet av nivå av kunnande och ansvar

När något av nivåkriterierna uppfylls, flyttas befattningen från nivå A till minst nivå B. Till nivå C och D flyttas befattningen när nivåkriterierna uppfylls enligt de lokala nivåbeskrivningarna.

I lönegrupperna i lönebilaga 1 bestäms nivån för befattningarna utifrån en helhetsbedömning. I helhetsbedömningen beaktas nivåkriterierna för lönegruppen enligt SH-avtalet och de lokalt fastställda nivåkriterierna. 

Bedömningen görs för befattningar i samma lönegrupp och de jämförs också sinsemellan. Bedömningen bör göras på så jämförbara grunder som möjligt. 

Arbetsgivaren beslutar om den nivå av kunnande och ansvar som ska tillämpas på befattningen.  På vilken nivå av kunnande och ansvar en befattning ska placeras avgörs utgående från den lokala nivåbeskrivningen och uppgiftsbeskrivningen.

Vid bestämning av nivån ska arbetsgivaren använda sin prövningsrätt så att det kunnande och ansvar som uppgifterna förutsätter beaktas så objektivt som möjligt.

Tillämpningsanvisning

Även om det på samma nivå i lönegruppen finns befattningar som är olika i fråga om kunnande och ansvar, kan nivån på kunnande och ansvar vara ungefär densamma. Att anställda i samma lönegrupp har samma kunnande och ansvar betyder inte automatiskt att nivå A ska tillämpas.

mom. 5 Lokala nivåer av kunnande och ansvar som är högre än nivå C och D när nivålönesystemet införs

Lokalt kan man införa en nivå ovanför nivå C eller D i lönebilagorna 1 och 2 i samband med att nivålönesystemet införs, om det finns en grundad anledning att fastställa kunnande och ansvar på fler nivåer. Arbetsgivaren beslutar om nivåer som är högre än nivå C och D i lönebilagorna 1 och 2.

För anställda utanför lönegrupperna beslutar arbetsgivaren om antalet nivåer.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren beslutar om nivåer som är högre än nivå C och D i lönebilagorna 1 och 2 efter att ha förhandlat om frågan med representanter för huvudavtalsorganisationerna. Vid förhandlingarna ska man sträva efter att nå samförstånd om antalet nivåer som är högre än nivå C och D i lönebilagorna 1 och 2 samt om grunderna för dessa.

mom. 6 Införande av lokala nivåer som är högre än nivå C och D i samband med förändringar

Om det vid uppgiftsändringar visar sig att ändringar i kunnande och ansvar eller extra uppgifter/ansvar inte kan beaktas i det lokala nivålönesystemet, ska uppgiftsbeskrivningen uppdateras. Också systemet behöver uppdateras i fråga om nivåkriterierna och nivåbeskrivningarna för lönegruppen. Nivålönerna justeras på basis av uppdateringen. Arbetsgivaren beslutar om nivåer som är högre än nivå C och D.

Tillämpningsanvisning

Detta moment tillämpas inte när nivålönesystemet införs.

Detta moment tillämpas i situationer där det sker ändringar i kunnande och ansvar för enskilda anställda eller en viss personalgrupp och det inte längre är möjligt att beakta ändringen i nivåerna i nivålönesystemet. 

§ 9 Bestämning av nivålönen

mom. 1 Bestämning av nivålönen

De anställda ska betalas minst en nivålön enligt nivån av kunnande och ansvar i lönegruppen i fråga i lönebilaga 1–5.

Den lokala nivålönen ska minst motsvara nivålönen enligt den tillämpade nivån av kunnande och ansvar i lönegruppen i SH-avtalet.

mom. 2 Lednings- och chefsuppgifter 

Chefernas nivålöner ska stå i rätt proportion till de underställdas nivålöner. Nivålönen för anställda i chefsställning ska i regel vara högre än de underställdas, om det inte finns en grundad anledning att avvika från detta. 

Tillämpningsanvisning

I lönebilaga 1 i SH-avtalet finns det lönegrupper för lednings- och chefsuppgifter. Vissa lednings- och chefsbefattningar står utanför lönegrupperna. 

Se även § 10 (befattningar utanför lönegrupperna) och § 20 (arbetsgivarens representanter). 

mom. 3 Beslut om lokal nivålön

Arbetsgivaren beslutar om den lokala nivålönen enligt nivån av kunnande och ansvar. Anställda som hör till samma nivå av kunnande och ansvar i en lönegrupp ska ha samma nivålön.  Mellan lönegruppens olika nivåer av kunnande och ansvar ska det finnas en ändamålsenlig löneskillnad som beaktar ökat kunnande och ansvar.

Tillämpningsanvisning

Nivålönens lokala belopp påverkas förutom av det som sägs i denna paragraf också av bland annat den allmänna lönenivån i området och inom branschen, av tillgången till arbetskraft och av arbetsgivarens lönepolicy.

Vid bestämning av nivålönen ska arbetsgivaren använda sin prövningsrätt så att det kunnande och ansvar som uppgifterna förutsätter beaktas så objektivt som möjligt.

Vid övergången till nivålönesystemet iakttas en rimlig övergångsperiod.

§ 10 Befattningar utanför lönegrupperna

mom. 1 Bestämning av nivålönen för befattningar som står utanför lönegrupperna

Om det inte finns någon lämplig lönegrupp i lönebilagorna, står befattningen utanför lönegrupperna.

Om en anställd delvis eller enbart utför uppgifter som hör till en viss lönegrupp, men saknar den utbildning som krävs i lönegruppen (se § 7 mom. 3) står befattningen utanför lönegrupperna.

Arbetsgivaren beslutar om nivålönen med beaktande av sådana lönegrupper som på basis av uppgifternas natur kan användas som referensgrupp. 

Egna lokala grupper kan bildas av befattningar som står utanför lönegrupperna. För befattningarna i en sådan grupp utarbetas lokala nivåkriterier och nivåbeskrivningar. Befattningarna placeras på nivåer av kunnande och ansvar enligt samma principer som de som hör till lönegrupper.

Lokalt kan man införa fler nivåer ovanför nivå C, om det finns en grundad anledning att fastställa kunnande och ansvar på fler nivåer. Arbetsgivaren beslutar om antalet nivåer samt bestämningen och införandet av nivåerna.

Tillämpningsanvisning

Utöver det som anges i mom. 1 i denna paragraf nämns befattningar som står utanför lönegrupperna i tillämpningsanvisningen för § 1 i SH-avtalets lönebilagor.

Vid bestämning av nivålönen ska arbetsgivaren använda sin prövningsrätt så att det kunnande och ansvar som uppgifterna förutsätter beaktas så objektivt som möjligt. 

Arbetsgivaren ska se till att nivålönerna för dem som utför samma eller likartat arbete står i proportion till varandra enligt de lokala nivåbeskrivningarna för nivåerna av kunnande och ansvar.

Av dem som utför samma eller likartat arbete hos samma arbetsgivare bildas lokala grupper för bedömningen av kunnande och ansvar. 

Befattningar som avviker från varandra bedöms för sig, eller alternativt kan man bilda egna grupper av dem, om det är möjligt. 

Uppgiftsbeskrivningar behövs särskilt för befattningar utanför lönegrupperna.

Befattningarna placeras på nivåer av kunnande och ansvar i enlighet med de lokala nivåbeskrivningarna och en bedömning som baserar sig på uppgiftsbeskrivningarna.

Nivålönens lokala belopp påverkas förutom av det som sägs i denna paragraf också av bland annat den allmänna lönenivån inom branschen, av tillgången till arbetskraft och av arbetsgivarens lönepolicy. 

Se bilaga 8 Rekommendation om befattningar utanför lönegrupperna.

mom. 2 Kombinationsbefattningar

I en kombinationsbefattning ingår uppgifter från två eller flera olika yrkesområden. En kombinationsbefattning är en befattning med uppgifter som hör till två eller flera olika lönegrupper, lönebilagor eller arbets- och tjänstekollektivavtal. En sådan befattning står utanför lönegrupperna. För kombinationsbefattningar utarbetas en uppgiftsbeskrivning.

Tillämpningsanvisning

Det kan till exempel vara fråga om en kombination av lönegruppen för anstaltsvårdare i SH-avtalet bilaga 5 (S5LAI1) och grundläggande serviceuppgifter inom kostservice i VÄLKA bilaga 2 (H2RUO6). 

Med kombinationsbefattning avses inte situationer där en anställd utför uppgifter som hör till den anställdas yrke men till två olika lönegrupper (till exempel en sjukskötare som utför sakkunniguppgifter och krävande sakkunniguppgifter, eller en närvårdare som utför yrkesuppgifter och krävande yrkesuppgifter. I fråga om val av lönegrupp, se punkt 2 i tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 2.

mom. 3 Bestämning av nivålönen för en anställd som saknar den utbildning eller examen som förutsätts i lönegruppen

Om en anställd som saknar den utbildning som förutsätts i lönegruppen självständigt utför samma uppgifter som anställda som uppfyller utbildningskravet, har arbetsgivaren ingen grund för att betala en lön som är lägre än den nivålön som betalas till anställda som uppfyller utbildningskravet. Enbart avsaknad av utbildning är inte en grund för att betala en nivålön som är lägre än nivålönen i den lönegrupp som motsvarar uppgifterna, om uppgifterna i övrigt uppfyller kriterierna för lönegruppen. Nivålönen ska i en sådan situation motsvara den lokala nivålön som tillämpas på motsvarande uppgifter.

Om uppgifterna har begränsats på grund av avsaknad av utbildning eller examen, ska arbetsgivaren när nivålönen fastställs se till att nivålönen står i rätt förhållande till nivålönerna i de lönegrupper som är jämförbara. Nivålönen ska vara minst 90 % av den lokala nivålönen (nivå A, B, C eller D). Om uppgifterna har begränsats och lönen bestämts enligt ovan, ska det finnas en betydande skillnad i uppgiftshelheterna och skillnaden bör synas i uppgiftsbeskrivningen.

Tillämpningsanvisning

Detta moment tillämpas också på högskolestuderande som kan arbeta under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person samt studerande på andra stadiet, inklusive läroavtalsstuderande, som har avlagt de obligatoriska delarna av den yrkesinriktade examen. När lönen för studerande fastställs bör man ta hänsyn till hur studierna framskrider och därmed hur kunnandet ökar. 

Detta moment tillämpas också på anställda som tillfälligt arbetar som socialarbetare.

I fråga om yrkesstuderandes rätt att arbeta i dessa uppgifter och tillfälligt arbete inom socialvården i en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter, se lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 559/1994, förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 564/1994, lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården 817/2015 och Statsrådets förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården 153/2016 (hänvisningsbestämmelse).

Som referensgrupp används till exempel för sjukskötare, beroende på arbetets innehåll, lönegrupperna S3TAT1 eller S3TVA1 och för anställda med arbetsledningsuppgifter lönegrupp S1TYT1.
I fråga om bestämning av lönen för praktikanter, se § 3.

mom. 4

På arbetsgivarens representanter enligt § 20 i lönekapitlet tillämpas helhetslön. Bestämmelserna om nivålön tillämpas inte på denna grupp. 

mom. 5

Minimilönerna i § 3 gäller bland annat praktikanter och sommararbetare. Praktikanter omfattas av bestämmelserna om nivålön, om kunnandet och ansvaret i uppgifterna är på minst samma nivå som i en befattning på nivå A.
§ 11 Hur förändringar i uppgifterna påverkar nivålönen

mom. 1

Om uppgifterna ändras för minst två veckor på grund av uppgiftsändringar eller omorganisering av uppgifter, ska arbetsgivaren kontrollera på vilken nivå av kunnande och ansvar nivåkriterierna uppfylls. Om den nivå som tillämpas ändras av denna anledning, ska nivålönen justeras i enlighet med de ändrade uppgifterna.

Om uppgifterna ändras för minst två veckor på grund av övergång till en annan befattning/tjänst, ska arbetsgivaren kontrollera i vilken lönegrupp och på vilken nivå av kunnande och ansvar den anställda ska placeras. Nivålönen justeras i enlighet med de nya uppgifterna.

Nivålönen ändras vid följande tidpunkter:

1. nivålönen höjs vid den tidpunkt då uppgifterna ändras
2. nivålönen sänks åtta veckor efter att uppgifterna ändrades
3. nivålönen sänks vid den tidpunkt då uppgifterna ändras

• om arbetstagaren själv söker sig till uppgifter där nivålönen är lägre eller
• omplacering i andra uppgifter har erbjudits som alternativ till permittering

5. vid tidpunkten för övergång till en annan tjänst

Om uppgifterna ändras för en viss tid och den nya nivålönen är högre än den tidigare, sänks nivålönen omedelbart då den utsatta tiden gått ut. 

Bestämmelserna gäller inte situationer enligt § 12–13 som berättigar till nivåtillägg.

mom. 2

Vid semestervikariat sänks nivålönen inte, och en höjning kan komma i fråga endast om vikariatet pågår i minst två veckor i sträck. I så fall höjs lönen när vikariatet börjar.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Hur lönen påverkas av förändringar i en arbetstagares eller tjänsteinnehavares uppgifter kontrolleras vid förändringssituationen. Med förändringar i uppgifterna avses också förändringar i tjänsteutövningsskyldigheten.
De nya uppgifterna kan höra till en annan lönegrupp eller till en annan nivå av kunnande och ansvar i samma lönegrupp. De nationella nivåkriterierna, de eventuella lokala nivåkriterierna och nivåbeskrivningarna avgör när kunnandet och ansvaret har förändrats till den grad att det finns förutsättningar att övergå till en annan nivå. Det kan ske till exempel vid förflyttning till en annan tjänst eller befattning.

Uppgifterna kan också förändras gradvis under en längre tid. Förändringarna kan vara kvantitativa och/eller kvalitativa. Det finns skäl att årligen, till exempel vid utvecklingssamtalet, se över uppgifterna och eventuella förändringar som skett i dem.

Om en ny lönegrupp eller nivå av kunnande och ansvar börjar tillämpas på en befattning, fastställs nivålönen enligt den nya lönegruppen eller nivån av kunnande och ansvar. Nivån av kunnande och ansvar kan bli högre eller lägre eller vara oförändrad. Den tillämpade nivålönen kan inte ändras om det inte sker förändringar i uppgifterna.

Nivålönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller befattning eller tillfälliga ändringar i uppgifterna har beaktats när nivålönen fastställdes (till exempel som nivåhöjande faktor för chefernas ställföreträdare) eller som nivåtillägg. Situationen i fråga framgår till exempel av uppgiftsbeskrivningen. I princip ändras lönegruppen vid långa chefsvikariat.

Som alternativ till permittering ska arbetsgivaren i första hand erbjuda arbete som så väl som möjligt motsvarar det arbete som anges i arbetsavtalet. Om sådant arbete inte finns, kan arbetsgivaren erbjuda annat arbete som kan anses lämpligt med beaktande av arbetstagarens utbildning, allmänna yrkesskicklighet och erfarenhet.  För arbete som erbjuds i en permitteringssituation betalas den lön som gäller för arbetet i fråga räknat från omplaceringen. Vid permittering av en tjänsteinnehavare iakttas motsvarande principer.

§ 12 Nivåtillägg enligt SH-avtalet

mom. 1

Utöver nivålön kan ett eurobaserat nivåtillägg betalas i en situation som avses i denna paragraf. En anställd kan ha mer än ett nivåtillägg.

Tillämpningsanvisning

Nivåtilläggen enligt SH-avtalet är förpliktande. Nivåtillägg kan användas både i befattningar som hör till lönegrupperna och i befattningar som står utanför lönegrupperna.

Se mom. 5 och 6.

mom. 2

Arbetsgivaren bestämmer beloppen för nivåtilläggen enligt SH-avtalet.

Tillämpningsanvisning

Efter lokala förhandlingar bestämmer arbetsgivaren beloppen för nivåtilläggen enligt SH-avtalet. Beloppen ska vara ändamålsenliga och sporrande. Nivåtilläggen är inte kopplade till löneskillnaderna mellan nivåerna av kunnande och ansvar. 

mom. 3

Nivåtillägg enligt SH-avtalet betalas så länge den extra uppgiften eller det extra ansvaret varar.

mom. 4

Betalningen av ett tillsvidare gällande nivåtillägg i SH-avtalet upphör tidigast 8 veckor efter att arbetsgivaren meddelat om saken.

Tillämpningsanvisning (mom. 3 och 4)

Ett nivåtillägg enligt SH-avtalet är kopplat till en extra uppgift/extra ansvar. Tillägget slopas inte om inte den extra uppgiften upphör.

Ett nivåtillägg enligt SH-avtalet kan vara tidsbegränsat eller gälla tillsvidare. Meddelande om att ett tillsvidare gällande nivåtillägg upphör kan också ges tidigare än 8 veckor innan nivåtillägget är avsett att upphöra. Meddelanden om löneändringar ska dokumenteras.

Betalningen av tillägget avbryts dock inte på grund av mottagarens semester eller sjukfrånvaro eller någon motsvarande orsak.

Nivåtillägget enligt SH-avtalet utgör en del av den ordinarie lönen, men är ett separat löneelement i förhållande till nivålönen. Nivåtillägget räknas med när arbetserfarenhetstillägget fastställs. 

mom. 5 Nivåtillägg för namngiven ansvarig handledare för en studerande

Arbetstagare och tjänsteinnehavare betalas ett nivåtillägg för handledning av studerande under de förutsättningar som anges närmare i detta moment.

Nivåtillägg betalas till namngivna ansvariga handledare. De namngivna ansvariga handledarna handleder högskolestuderande som utför obligatorisk praktik, studerande med utbildningsavtal eller studerande med läroavtal. 

Handledningsuppgiften ska pågå minst 2 veckor utan avbrott. Om handledningsuppgiften upphör i förtid, upphör också betalningen av nivåtillägg.

Nivåtillägg betalas inte om den ansvariga handledaren får någon annan ersättning för handledningsuppgiften. 

Tillämpningsanvisning

Den namngivna ansvariga handledaren har huvudansvaret för den målinriktade handledningen av den studerande, de inledande samtalen, utvärderingen, eventuella yrkesprov, dokumenteringen av dessa samt samarbetet med läraren. Den namngivna ansvariga handledaren ansvarar för att praktiken lyckas i samarbete med praktikanten och den ansvariga läraren. Den ansvariga handledaren kan också vara delaktig i samarbetet med läroanstalten.

Nivåtillägget betalas till den ansvariga handledaren när handledningen gäller sådant lärande i arbetslivet som hör till den studerandes examen. 

Det tillägg som betalas till den ansvariga handledaren för en studerande är i huvudsak tidsbegränsat och betalas för den tid under vilken handledaren de facto har en eller flera studerande som avlägger examen att handleda.

Nivåtillägg betalas inte till en anställd som samordnar handledningen av studerande, men som inte själv handleder studerande. Lokalt kan arbetsgivaren betala ett nivåtillägg på bredare grunder än enligt denna bestämmelse (lokalt nivåtillägg).

mom. 6 Nivåtillägg för tillsyn över en anställd som tillfälligt arbetar som socialarbetare

Ett nivåtillägg betalas för tillsyn över en anställd som tillfälligt arbetar som socialarbetare.

Nivåtillägget betalas till namngivna anställda som ansvarar för tillsynen. Uppgiften ska pågå minst 2 veckor utan avbrott. Om tillsynsuppgiften upphör i förtid, upphör också betalningen av nivåtillägg.

Nivåtillägg betalas inte om en studerande tillfälligt arbetar som socialarbetare och handledaren/den som har tillsynsansvar får nivåtillägg enligt mom. 5 i denna paragraf.

§ 13 Lokala nivåtillägg 

mom. 1

Utöver nivålönen kan eurobaserade nivåtillägg betalas. Nivåtillägg kan betalas för separata, på förhand fastställda extra uppgifter eller ansvar som inte har beaktats i nivåkriterierna och när nivålönen bestämts.  En anställd kan ha mer än ett nivåtillägg.

Tillämpningsanvisning

De förpliktande nivåtilläggen enligt SH-avtalet framgår av § 12 i lönekapitlet. Övriga nivåtillägg är lokala.

Lokala nivåtillägg kan användas både i befattningar som hör till en lönegrupp och befattningar som står utanför lönegrupperna.

Uppgifter och ansvar som berättigar till lokala nivåtillägg fastställs i det lokala lönesystemet. 

mom. 2

Arbetsgivaren bestämmer beloppen för de lokala nivåtilläggen.

Tillämpningsanvisning

De lokala nivåtilläggen och deras belopp förhandlas fram lokalt. 

Efter de lokala förhandlingarna beslutar arbetsgivaren om de lokala nivåtilläggen och deras belopp. 

mom. 3

Lokalt nivåtillägg betalas så länge den extra uppgiften eller det extra ansvaret varar.

mom. 4

Betalningen av ett tillsvidare gällande lokalt nivåtillägg upphör tidigast 8 veckor efter att arbetsgivaren meddelat om saken.

Tillämpningsanvisning (mom. 3 och 4) 

Ett lokalt nivåtillägg är kopplat till en extra uppgift/extra ansvar. Tillägget slopas inte om inte den extra uppgiften eller det extra ansvaret upphör.

Ett lokalt nivåtillägg kan vara tidsbegränsat eller gälla tillsvidare. Meddelande om att ett tillsvidare gällande lokalt nivåtillägg upphör kan också ges tidigare än 8 veckor innan nivåtillägget är avsett att upphöra. Meddelanden om löneändringar ska dokumenteras.

Betalningen av tillägget avbryts dock inte på grund av mottagarens semester eller sjukfrånvaro eller någon motsvarande orsak. 

Det lokala nivåtillägget utgör en del av den ordinarie lönen, men är ett separat löneelement i förhållande till nivålönen. Det lokala nivåtillägget räknas med när arbetserfarenhetstillägget fastställs.

§ 14 Individuellt tillägg

mom. 1

Till en arbetstagare eller tjänsteinnehavare kan betalas ett individuellt tillägg i euro som ingår i den ordinarie lönen. Arbetsgivaren beslutar om det individuella tillägget.

Tillämpningsanvisning

Det individuella tillägget beviljas i regel tills vidare, men det är också möjligt att bevilja ett tidsbundet tillägg.

Det individuella tillägget kan sänkas eller slopas endast i de fall som anges i denna paragraf.

mom. 2

Det individuella tillägget betalas i regel på basis av en utvärdering av den anställdas arbetsprestation.

Tillämpningsanvisning

Grunderna för betalning av individuella tillägg fastställs lokalt. Grunderna och deras tyngd kan variera från enhet till enhet.

Det individuella tillägget kan utöver yrkesskicklighet och goda arbetsprestationer basera sig på till exempel

• resultat
• mångkunnighet och kreativitet
• specialkunskaper och specialfärdigheter
• samarbetsförmåga
• ansvarskänsla
• initiativförmåga och utvecklingsvilja.

En skriftlig beskrivning av grunderna för utvärderingen bör utarbetas och de anställda bör informeras om innehållet.

Utvärderingen av den anställdas arbetsprestation kan göras till exempel årligen i samband med utvecklingssamtalet.

mom. 3

Vid betalning av individuella tillägg ska olika arbetstagar- och tjänsteinnehavargrupper behandlas jämlikt.

mom. 4

Den anställda ska på begäran informeras om på vilka grunder hans eller hennes individuella tillägg betalas.

mom. 5

Det individuella tillägget kan sänkas endast om lönegrunderna omprövas till följd av väsentliga förändringar i arbetsuppgifterna eller en betydlig försämring av arbetsprestationen av orsaker som beror på den anställda själv.

Tillämpningsanvisning

Den anställda ska ges möjlighet att förbättra sin arbetsprestation. Eventuella stödåtgärder kan diskuteras till exempel vid utvecklingssamtalet.

mom. 6

Lokala förhandlingar ska föras med huvudavtalsorganisationernas representanter om grunderna för utvärderingen av de anställdas arbetsprestationer och betalningen av individuella tillägg.

Tillämpningsanvisning

Förhandlingarna förs enligt § 13 mom. 2 i huvudavtalet, om ingenting annat avtalas enligt § 12 i huvudavtalet. Målet är att arbetsgivaren och personalen i så stor utsträckning som möjligt ska uppnå samförstånd när det gäller grunderna för individuella tillägg.

Individuella tillägg utgör en del av systemet med sporrande lönesättning. Syftet med systemet är att förbättra resultaten och erbjuda ett stöd för arbetsledningen. Tanken är att de anställda får mer motivation för sitt arbete om de kan påverka lönen genom sin arbetsprestation. Belöning av individuella resultat är en viktig motivationsskapande faktor. Därför är det viktigt att personalen känner till vad det individuella tillägget baserar sig på.

mom. 7

För individuella tillägg ska arbetsgivaren använda minst 1,3 % av summan av nivålönerna och nivåtilläggen för den personal i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen som omfattas av SH-avtalet. Om minst 30 personer omfattas av samma lönebilaga ska arbetsgivaren använda minst 1,3 % av deras sammanräknade nivålöner och nivåtillägg för betalning av prövningsbaserade individuella tillägg till dessa anställda. Justeringen görs årligen.

§ 15 Arbetserfarenhetstillägg

mom. 1

Arbetserfarenhetstillägget, som baserar sig på arbetserfarenhet, är

• 3 % av summan av nivålönen och nivåtilläggen när den anställda i minst 5 år och
• 8 % av summan av nivålönen och nivåtilläggen när den anställda i minst 10 år
   

1. har varit anställd i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande hos välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen
    
2. har varit anställd i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande hos någon annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna eller
    
3. har arbetat inom företagsverksamhet i en uppgift som inte ingått i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, men som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna, maximalt 5 år sammanlagt.

Från anställningstiden avdras strejktid och annan tid av otillåten frånvaro.

Tillämpningsanvisning

Arbete inom samma bransch anses vara av väsentlig nytta (punkt 2). Enbart ägarförhållande eller delägarskap anses inte vara av väsentlig nytta (punkt 3). Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga för arbetsgivaren och avgörs från fall till fall. Vid liknande fall följs en enhetlig praxis.

Samma tidsperiod godkänns bara en gång som tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Ändringarna i punkt 2 och 3 tillämpas på anställningsförhållanden som börjar 1.1.2012 eller senare.

När en arbetstagares uppgifter ändras väsentligt eller när en tjänsteinnehavare övergår till ett annat tjänsteförhållande hos samma arbetsgivare kan den tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg omprövas (mom. 1 punkt 2 och 3).

mom. 2

Arbetserfarenhetstillägg betalas från början av den kalendermånad som följer på att anställningstiden uppfyllts. Den anställda ska visa upp en tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare än välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen och över företagsverksamhet. Utredningen bör visas upp inom en månad efter att anställningen inleddes. Om utredningen visas upp retroaktivt, betalas det tillägg som baserar sig på denna anställning retroaktivt för högst två år räknat från det att utredningen lämnades in.

§ 16 Resultatbonus

mom. 1

Arbetsgivaren kan införa ett resultatbonussystem för betalning av resultatbonus till de anställda. Resultatbonus baserar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i serviceverksamheten uppnåtts eller överträffats.

mom. 2

Till anställda som omfattas av resultatbonussystemet betalas i efterskott för uppföljningsperioden en separat resultatbonus i euro enligt på förhand fastställda grunder. Om det under uppföljningsperioden för resultatbonusen uppstår något annat avbrott i arbetet eller tjänsteutövningen än semester eller de sammanlagt 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagarna för en anställd som har rätt till graviditetsledighet eller de 105 första föräldraledighetsdagarna för en annan anställd som har rätt till föräldraledighet, minskas resultatbonusen i proportion till avbrottet, om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat.

mom. 3

Resultatbonusen hör inte till den ordinarie lönen, och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.

Tillämpningsanvisning (mom. 1–3)

Mål till grund för resultatbonus

Till grund för resultatbonus vid en resultatenhet läggs i allmänhet två eller flera mål som på ett så mångsidigt sätt som möjligt beskriver hur verksamheten har utfallit. I vilken mån dessa mål har uppnåtts eller överträffats är, enligt vad som beslutats på förhand, avgörande för om och till vilket belopp resultatbonus ska betalas.
Målen bör sättas upp på nytt med vissa tidsintervaller, varvid man beaktar den utveckling som skett och de eventuella problem som för ögonblicket är aktuella. Målen får inte vara alltför anspråkslösa men inte heller ställas orealistiskt högt.

Det är meningen att såväl arbetsgivaren som de anställda ska ha nytta av systemet med resultatbonus.
Nyttan kan synas bland annat i form av smidigare arbetsprocesser, bättre servicekvalitet, kostnadsbesparingar, förändringar i antalet prestationer, större kunnande bland personalen eller bättre utnyttjande av kunnandet.

Uppföljningsperiod

Den uppföljningsperiod som resultatbonus baserar sig på kan vara till exempel ett år, ett halvt år eller ett kvartal.

Om uppföljningsperioden är ett halvt år eller längre, är det med tanke på personalens motivation befogat att under uppföljningsperioden ge personalen mellanrapporter om i vilken mån resultatmålen har uppnåtts. Det är i allmänhet ändamålsenligt att använda en uppföljningsperiod på ett år.

Personalens medverkan i beredningen av ärendet

När resultatbonussystemet och införandet av resultatbonus beretts preliminärt, behandlas ärendet tillsammans med personalen eller dess representanter. Målet är att hela personalen förbinder sig att eftersträva resultat.

Arbetsgivaren beslutar om bland annat följande frågor som gäller resultatbonus:definitionen av resultatenheterna

• vilken personal som omfattas av resultatbonus
• de mål som ligger till grund för bonusen
• uppföljningsperiodens längd
• vilken andel av nyttan som ska tillfalla personalen
• resultatbonusens maximala storlek
• om bonusen ska vara lika stor för alla eller till exempel stå i proportion till nivålönerna
• konstaterande av i vilken mån de uppställda målen uppnåtts
• hur stor bonuspott som ska delas ut
• hur stor bonus som eventuellt betalas till en arbetstagare eller tjänsteinnehavare.

Personalfond

Resultatbonus kan också betalas till en personalfond när förutsättningarna i personalfondslagen uppfylls. Bestämmelser om personalfonder finns i personalfondslagen (934/2010, hänvisningsbestämmelse; se KT:s cirkulär 23/2011)

§ 17 Engångsarvode

mom. 1

Engångsarvode kan betalas till en arbetstagare eller tjänsteinnehavare om arbetsgivaren bedömer att det är motiverat. Engångsarvode kan användas till exempel när arbetsgivaren vill belöna en individ eller en grupp.

Tillämpningsanvisning

Angående grunderna för lönesystemet, se § 6 i lönekapitlet. Arbetsgivaren avgör hur stora engångsarvodena ska vara.

mom. 2

Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl, om arbetsgivaren bedömer att det är motiverat.

Tillämpningsanvisning

Ett särskilt skäl kan vara till exempel att en anställd deltar i ett organs möte på anmodan av arbetsgivaren. Engångsarvode betalas inte om den anställda får mertids-, övertids-, kvälls-, natt- eller söndagsersättning för den tid som mötet pågår eller separat lön eller arvode för en uppgift som utförs vid mötet.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Om betalning av engångsarvoden är allmän praxis hos arbetsgivaren är det ändamålsenligt att betalningsgrunderna utreds tillsammans med personalen. På grund av engångsarvodets natur förs inga officiella lokala förhandlingar med tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna (se § 13 i huvudavtalet).

§ 18 Rekryteringstillägg

mom. 1

Rekryteringstillägg kan betalas till en arbetstagare eller tjänsteinnehavare om arbetsgivaren bedömer att det är motiverat. Grunderna för rekryteringstillägget och hur länge det gäller ska framgå av beslutet om beviljande av tillägget till den anställda. För arbetstagarnas del kommer man överens om rekryteringstillägget till exempel i arbetsavtalet.

Tillämpningsanvisning

Rekryteringstillägget kan motiveras med till exempel problem att få personal.

På grund av sin natur är rekryteringstillägget i regel tidsbegränsat.

Om betalning av rekryteringstillägg är allmän praxis hos arbetsgivaren, bör betalningsgrunderna utredas tillsammans med representanter för personalen, på samma sätt som i fråga om engångsarvoden.

Rekryteringstillägget utgör ordinarie lön.

§ 19 Språktillägg

Till en arbetstagare eller tjänsteinnehavare kan betalas ett språktillägg som hör till den ordinarie lönen om uppgifterna förutsätter att den anställda utöver sitt modersmål behärskar det andra inhemska språket, samiska eller teckenspråk och språkkraven inte har beaktats vid bestämningen av nivålönen.

Tillämpningsanvisning

De språkkunskaper som hör till behörighetskraven för befattningen eller tjänsten kan beaktas i nivålönen eller genom ett nivåtillägg och övriga språkkunskaper kan beaktas i det individuella tillägget. I så fall betalas inget separat språktillägg.

Arbetsgivaren avgör i vilka uppgifter språktillägget ska betalas och hur språkkunskaperna ska påvisas.

§ 20 Lön för arbetsgivarens representant

Arbetsgivarens representanter står utanför nivålönesystemet.

Som arbetsgivarens representant betraktas en arbetstagare eller tjänsteinnehavare som ansvarar för ledningen och utvecklingen av välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen eller en betydande del av den. Till exempel betraktas välfärdsområdets eller välfärdssammanslutningens högsta ledning som representanter för arbetsgivaren.

Representanter för arbetsgivaren är bland annat arbetstagare eller tjänsteinnehavare i ledande ställning som ansvarar för ett stort förvaltningsområde och utvecklingen av det eller för välfärdsområdets eller välfärdssammanslutningens allmänna förvaltning, ekonomi eller planering och utvecklingen av dessa samt arbetstagare eller tjänsteinnehavare som är personaldirektörer eller personalchefer eller har motsvarande ställning.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT avgör vid behov huruvida ovan nämnda arbetstagare eller tjänsteinnehavare omfattas av denna paragraf.

Oavsett vad som i övrigt bestäms i detta avtal, kan arbetsgivaren enligt prövning besluta om lönen och dess bestämningsgrunder för de arbetstagare och tjänsteinnehavare som representerar arbetsgivaren. För arbetstagarnas del är förutsättningen att arbetsgivarens rätt att bestämma lönen överenskommits i arbetsavtalet.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren kan fritt besluta om de ovan nämnda arbetstagarnas och tjänsteinnehavarnas löner och lönejusteringar och när justeringarna ska träda i kraft.

Lönen fastställs som helhetslön. Den anställda betalas inga andra lönedelar enligt lönekapitlet, om inte något annat sägs i arbetsgivarens beslut om personen i fråga eller något annat uttryckligen överenskommits i arbetsavtalet.

§ 21 Lönebetalning

mom. 1

Till arbetstagare och tjänsteinnehavare betalas lön eller arvode för varje kalendermånad senast den 16:e dagen i månaden, om inte något annat bestäms i detta avtal eller följer av lönebetalningsgrunderna och om inte arbetsgivaren beslutar något annat i fråga om betalningen av lönen för en arbetstagare.

Om en penninglön förfaller till betalning en helgdag, en helgfri lördag eller en sådan vardag då de system bankerna i allmänhet använder för betalningstransaktioner mellan banker inte är i bruk med anledning av ett beslut av Europeiska centralbanken eller Finlands Bank, vilket framgår av ett meddelande från Finlands Bank som publiceras i författningssamlingen, anses förfallodagen vara närmast föregående vardag.

Till en visstidsanställd tjänsteinnehavare kan ändå lönen eller arvodet för varje kalendermånad betalas senast den sista vardagen i månaden, men inte på en lördag. Om betalningen av arvodet förutsätter att en utredning över vidtagna åtgärder visas i form av en räkning, betalas arvodet senast under den kalendermånad som följer efter att räkningen lämnades in.

Tillämpningsanvisning

En arbetstagares lön ska enligt arbetsavtalslagen betalas när anställningen upphör, om inget annat överenskommits med arbetstagaren. Om lönebetalningen fördröjs, kan arbetsgivaren bli skyldig att betala lön för s.k. väntetid. Bestämmelserna om lön för s.k. väntetid i arbetsavtalslagen gäller inte tjänsteinnehavare.

När ett tjänsteförhållande upphör ska lönen i mån av möjlighet betalas utan dröjsmål, även om det inte finns några särskilda bestämmelser om detta i avtalet. Även lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna bör i mån av möjlighet betalas omgående. Om tillägg, ersättningar o.d. inte är uppklarade när tjänsteförhållandet upphör, bör skälig tid ges för utredningar och uträkningar.

Tidpunkten för betalning av sådana lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna anges i respektive särskilda bestämmelser.

mom. 2

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som den anställda uppgett. Lönen kan betalas kontant endast av sådana tvingande skäl som avses i 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

mom. 3

Arbetsgivaren ska i samband med lönebetalningen ge den anställda en lönespecifikation och vid behov även annars utan dröjsmål ett löneintyg på den anställdas begäran. Av specifikationen och löneintyget ska framgå det lönebelopp som betalats till den anställda, grunderna för bestämning av lönen och de belopp som för olika ändamål innehållits av lönen.

§ 22 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad

mom. 1

Lön för endast en del av en kalendermånad betalas till en månadsavlönad arbetstagare eller tjänsteinnehavare så att lönen för varje kalenderdag utanför avbrottet eller varje tjänsteutövningsdag utgör en så stor del av kalendermånadens ordinarie lön som det finns kalenderdagar i månaden. Av lön som inte är ordinarie lön betalas det intjänade beloppet.

Tillämpningsanvisning

Exempel 1

Om en anställd till exempel har oavlönad arbets- eller tjänstledighet 28.6–8.7, betalas för juni 27/30 och för juli 23/31 av den ordinarie lönen.

Exempel 2

En arbetstagare har vårdledigt från sitt eget arbete. Arbetstagaren kommer med arbetsgivaren överens om att arbeta en sextimmarsdag i mars, varvid vårdledigheten avbryts för en kalenderdag. För denna arbetsdag betalas då en dagslön (1/31) som beräknats på arbetstagarens ordinarie lön. Angående intjäning av semester, se § 3 i semesterkapitlet i VÄLKA.

mom. 2

I fallen nedan räknas ändå den lön som ska betalas till en månadsavlönad arbetstagare för arbetad tid eller till en månadsavlönad tjänsteinnehavare för tjänsteutövningstid enligt timlön, varvid divisorerna i § 23 i arbetstidskapitlet används.

1. Anställningen varar högst 12 kalenderdagar.

Exempel

En anställning har varat i 10 kalenderdagar, varav 4 dagar har varit sjukfrånvaro. För sjukfrånvaron betalas dagslön. Den egentliga arbetade tiden/tjänsteutövningstiden blir 6 dagar, och för dessa dagar betalas timlön.
Det faktum att kalendermånaden växlar medför inte att lönen för en del av månaden ska räknas enligt timlön, om anställningen i sin helhet har pågått eller kommer att pågå oavbrutet i mer än 12 kalenderdagar.

2. Lön betalas för en högst 12 kalenderdagar lång del av en månad och lönebetalningen har avbrutits på grund av ett arbetsförhinder som inte beror på arbetstagaren eller på grund av ett avbrott i tjänsteutövningen som inte beror på tjänsteinnehavaren.

Exempel

En arbetstagare har varit permitterad 1–16.10 och 24–31.10. Lönen för den arbetade tiden 17–23.10 betalas då som timlön.

mom. 3

Om en arbetsdag tillfälligt blir ofullständig på arbetstagarens eller tjänsteinnehavarens begäran eller av någon annan orsak som beror på den anställda själv och underskottet inte har arbetats in under någon annan tid, avdras från månadslönen den ovan nämnda timlönen för varje frånvarotimme.

§ 23 Kvittningsrätt och återkrav av lön

mom. 1 Arbetstagare

Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Kvittningsrätten begränsas av utsökningsbalkens bestämmelser om bland annat skyddat belopp.

Tjänsteinnehavare
mom. 2

I 56 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden bestäms om arbetsgivarens rätt till återkrav av lön eller annan förmån som hänför sig till ett anställningsförhållande och som betalats utan grund och om verkställande av återkrav genom avdrag i tjänsteinnehavares lön (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Rätten till återkrav genom löneavdrag begränsas av utsökningsbalkens bestämmelser om bland annat skyddat belopp. Bestämmelsen i 56 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden gäller enbart återkrav av fordran som hänför sig till ett anställningsförhållande.

§ 24 Lön under avstängning från tjänsteutövning

Tjänsteinnehavare

Om en tjänsteinnehavare har avstängts från tjänsteutövning med stöd av lag, ska lönen innehållas för den tid som avstängningen varar.

Om orsaken till avstängningen är misstanke om brott och tjänsteinnehavaren inte genom laga dom döms till böter eller fängelsestraff, betalas tjänsteinnehavaren den uteblivna lönen för ordinarie arbetstid minskad med motsvarande lön som tjänsteinnehavaren under samma tid förtjänat i andra anställningsförhållanden eller som yrkesutövare eller företagare och som tjänsteinnehavaren inte skulle ha fått i tjänsten.

Om åtals- eller domstolsförfarandet förfallit på grund av att tjänsteförhållandet upphört eller om 3 kap. 4 § i strafflagen tillämpats vid förfarandet, ska den innehållna lönen dock inte betalas ut, ifall tjänsteinnehavaren gjort sig skyldig till en sådan gärning eller försummelse att han eller hon kunnat dömas till böter eller fängelsestraff.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna ovan tillämpas också när en tjänsteinnehavare är anhållen för förhör på grund av misstanke om brott eller hålls i rannsakningsfängelse. I sådana fall är det i allmänhet inte nödvändigt med avstängning från tjänsteutövning, eftersom tjänsteutövningen ändå är avbruten (antecknas efteråt som tjänstledighet).

Minskningen gäller inte arbetslöshetsförmåner som tjänsteinnehavaren fått under tiden för avstängningen från tjänsteutövning. Tjänsteinnehavaren är skyldig att för sin arbetsgivare utan dröjsmål visa en tillförlitlig utredning över sina övriga förvärvsinkomster.

§ 1 Principen om effektiv användning av arbetstiden

Längden på tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas arbetstider bestäms på det sätt som anges nedan med beaktande av arbetsuppgifternas art och mängd samt med hänsyn till att arbetstiden ska kunna utnyttjas effektivt och med beaktande av vad som förutsatts när lönen fastställdes.

§ 2 Anställda som omfattas av arbetstidslagen

mom. 1   

Förutom bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på de tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen följande bestämmelser i arbetstidslagen, om inte något annat har avtalats angående dem i någon av bilagorna till detta avtal eller genom något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal:

4 § 3 mom. (skyldighet för tjänsteinnehavare att vara i beredskap), 6 § (skiftarbete), 8 § (nattarbete och nattskift i periodarbete), 8 a § (rätt till skjuts till och från arbetet för arbetstagare i nattarbete), 9 § (dygnsarbetstiden för motorfordonsförare), 10 § (på kollektivavtal grundad ordinarie arbetstid), 12 § 1 och 3 mom. (flextid), 13 § (utökad flextid), 14 § (arbetstidsbank), 15 § (förkortad arbetstid), 17 § (arbetstagarens samtycke), 18 § (maximiantalet arbetstimmar), 19 § (nödarbete), 22 § (arbetsavtals upphörande under en utjämningsperiod), 25 § (dygnsvila), 26 § (motorfordonsförares dygnsvila), 32 § (arbetstidsbokföring), 39 § (dispens), 8 kap. (bestämmelsernas tvingande natur) och 9 kap. (särskilda bestämmelser).

mom. 2

Genom bestämmelsen i mom. 1 har bestämmelserna i arbetstidslagen inte tagits med som en del i detta tjänste- och arbetskollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

På arbetstagare under 18 år tillämpas dessutom lagen om unga arbetstagare (998/1993).

§ 3 Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna

mom. 1

Om det är nödvändigt att ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna i detta avtal, ska arbetsgivaren komma överens om detta med tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren. Om det avvikande arbetstidsarrangemanget gäller minst 5 anställda krävs överenskommelse med förtroendemannen eller ett lokalt avtal med avtalsorganisationen i fråga. I ett sådant arbetstidsarrangemang som avses här bör den ordinarie arbetstiden utjämnas inom högst ett år till att i genomsnitt vara förenlig med bestämmelserna i detta kapitel.

Tillämpningsanvisning

I fråga om arbetstidsarrangemangen kan man avtala om avvikelser som är av antingen tillfällig eller bestående natur. Vid behov kan man till exempel avtala om att en arbetsdag som infaller mellan två helgdagar arbetas in under någon annan tid eller avtala om söckenhelgsarrangemang på ett sätt som avviker från detta avtal, under förutsättning att den genomsnittliga arbetstiden är förenlig med detta avtal under en högst ett år lång utjämningsperiod. Om man med avtalsorganisationen i fråga (en huvudavtalsorganisation eller sådana underföreningar till huvudavtalsorganisationerna vilkas medlemmar berörs av saken) lokalt kommer överens om avvikande arbetstidsarrangemang, är löntagarnas avtalspart den representant/de representanter som till exempel med fullmakt bemyndigats till detta av den avtalsorganisation som representerar de anställda i fråga. Formellt kan det lokala avtalet ingås till exempel i form av ett protokoll som parten undertecknar.

När man lokalt avviker från de allmänna arbetstidsbestämmelserna bör man utreda vilka effekter arrangemanget har på till exempel arbetsskiftsplaneringen och gränserna för mertids- och övertidsarbete.

mom. 2

Om syftet med arrangemanget är att arbeta in en arbetsdag under någon annan tid, kan man avtala om att eventuella arbetstidsersättningar inte betalas för inarbetningstiden.

mom. 3

Ett ovan avsett lokalt avtal som ingåtts för annan tid än en viss tid kan när som helst sägas upp att upphöra efter tre månader, varefter bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet ska iakttas.

§ 4 Arbetstid

Definition
mom. 1

Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.

mom. 2 Vissa specialsituationer

1 Vilotider

De dagliga vilotiderna räknas inte in i arbetstiden, om den anställda under dessa tider obehindrat får avlägsna sig från arbetsplatsen.

2 Restid

Den tid som används för resa räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation. Färden eller transporten från en avfärdsplats som den behöriga myndigheten eller chefen har anvisat till den plats där tjänste- eller arbetsuppgiften ska utföras och återresan därifrån till avfärdsplatsen räknas dock in i arbetstiden.
På arbetsgivarens skyldighet att förebygga alltför stor belastning som hänför sig till resande utanför arbetstiden tillämpas bestämmelserna i 10, 13 och 25 § i arbetarskyddslagen (738/2002) (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Av den tid som använts för en tjänsteresa räknas endast den tid som åtgått för skötseln av tjänste- eller arbetsuppgifter in i arbetstiden. Om den anställda använt arbetstid till resor, förlängs arbetstiden inte med anledning av detta.

Arbetsresor från bostaden till arbetsplatsen och tillbaka räknas inte in i arbetstiden.

Vid tjänsteförrättningsresor räknas resor under arbetsdagen från ett arbetsställe till ett annat in i arbetstiden, förutsatt att resorna sker på billigaste sätt och längs den rakaste och snabbaste vägen. Begreppen tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa definieras i VÄLKA bilaga 6 § 1.

Till exempel räknas beledsagande av en patient in i arbetstiden, men inte den anställdas återresa utan patienten.

När det är fråga om rekreationsresor för patienter eller vårdbehövande bör arbetsskiftsförteckningen göras upp så att den omfattar även den tid som tjänsteresan pågår. Restid som inte antecknats som arbetstid i arbetsskiftsförteckningen räknas inte in i arbetstiden, frånsett tid som har använts till vårduppgifter och liknande.

Genom ett lokalt kollektivavtal enligt § 12 i huvudavtalet kan man avtala om ersättning för restid utanför arbetstiden.

3 Kurser

Som arbetstid räknas utbildning som arbetsgivaren bestämmer att den anställda ska delta i.

Tillämpningsanvisning

Om det inte är fråga om utbildning som arbetsgivaren bestämt att den anställda ska delta i och utbildningen alltså inte räknas som arbetstid, kan arbetsgivaren bevilja den anställda arbets- eller tjänstledighet för utbildningen.

I och med att man i allmänhet på förhand är medveten om en kommande utbildning bör detta beaktas till exempel när arbetsskiftsförteckningen görs upp.

4 Av arbetsgivaren förutsatta hälsoundersökningar och hälsokontroller

Den tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter, eller till lagstadgade kontroller som tjänsteutövningen eller arbetet kräver, räknas in i arbetstiden också när undersökningarna eller kontrollerna utförs under den anställdas lediga tid. Eventuell restid i anknytning till dem räknas inte in i arbetstiden. Om restiden infaller på den anställdas ordinarie arbetstid, förlängs inte arbetstiden av denna orsak.

Tillämpningsanvisning

Den anställda ska vid behov visa ett intyg över vilken tid som har åtgått till den egentliga undersökningen eller kontrollen. Intyget ska ha utfärdats av den person eller inrättning som har utfört undersökningen eller kontrollen.

5 Av läkare föreskrivna undersökningar

Tid som åtgår till undersökningar som företas på remiss av läkare, såsom besök hos specialist eller en laboratorie- eller röntgenundersökning, räknas inte in i arbetstiden, men om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när verkligt behov föreligger blir tvungen att genomgå sådana undersökningar på sin arbetstid, ordnas för dessa undersökningar befrielse från arbetet. Detsamma gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning, om dessa måste utföras under arbetstid.

För en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ordnas motsvarande befrielse från arbetet på grund av plötslig tandsjukdom för den tid som behövs för behandlingen, om den plötsliga tandsjukdomen kräver behandling under samma dag eller under samma arbetsskift, och den anställda inte kan få vård utom arbetstiden. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård ska visas med ett intyg av tandläkaren.

Om undersökningen eller den i föregående stycke nämnda behandlingen inklusive restider infaller på den anställdas ordinarie arbetstid, förlängs inte arbetstiden av denna orsak.

Tillämpningsanvisning

Med verkligt behov avses här att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov.

Avtalsbestämmelsen gäller inte på eget initiativ företagna besök hos läkare eller tandläkare eller besök i vårdsyfte, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som har utförts i samband med ett sådant läkarbesök som den anställda har företagit på eget initiativ.

Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning och utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, när provet bottnar i ett behov av att utreda den gravidas eller fostrets hälsotillstånd.

Om en gravid tjänsteinnehavare eller arbetstagare måste gå på undersökningar under arbetstid, bör arbetsgivaren underrättas om detta så snart det är möjligt. Arbetsgivaren kan då anvisa en annan tidpunkt för undersökningen med beaktande av hur brådskande undersökningen är och under vilken tid sådana undersökningar utförs. Underrättelse i god tid möjliggör också att man i arbetsskiftsarrangemangen kan beakta behovet av undersökningar på förhand så att dessa i regel kan ske utanför arbetstiden.

§ 5 Beredskapstid

mom. 1

Med beredskap avses att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. Som beredskap betraktas inte skyldighet att vara i arbetsberedskap på arbetsplatsen, utom i det fallet att den anställda har fått tillstånd att fullgöra sin beredskap enligt eget val, antingen på arbetsplatsen eller, på vissa villkor, utanför den. Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden. Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar den anställdas möjligheter att disponera sin fritid. För tjänsteinnehavare grundar sig beredskapsskyldigheten på avtal eller förordnande, och för arbetstagare grundar sig skyldigheten på avtal.

Tillämpningsanvisning

När ett avtal om beredskap ingås ska den anställda känna till beredskapsersättningens belopp eller grunderna för hur ersättningen bestäms och villkoren för beredskap Bestämmelser om tjänsteinnehavares skyldighet att vara i beredskap finns i 4 § 3 mom. i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse).

För beredskap bör sådana skriftliga anvisningar ges att den anställda är medveten om de rättigheter och skyldigheter som hör till beredskapen (till exempel inom vilken tid den anställda senast ska infinna sig på arbetsplatsen).

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare inkallas till arbete under beredskap, räknas den tid som gått åt till att utföra arbetet in i arbetstiden, och för denna tid ges ingen beredskapsersättning. Tid som använts för resor till och från arbetsplatsen under beredskap räknas inte in i arbetstiden.

Om arbetsgivaren med tanke på beredskapen har ordnat en bostad som inte kan anses vara den anställdas egentliga bostad, men där arbetsgivaren har förpliktat den anställda att vara i beredskap, räknas skyldigheten att vistas i denna bostad in i arbetstiden, och det är inte fråga om beredskap.

mom. 2

Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska meddelas om kommande beredskap minst tre dygn på förhand, förutom i oförutsedda, brådskande fall. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare får inte mot sitt samtycke åläggas att vara i beredskap under den veckovila som avses i § 24 mom. 1 och 2 i detta kapitel.

Ersättning för beredskap
mom. 3

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ålagts beredskap betalas för varje beredskapstimme en penningersättning som motsvarar 20–30 % av den oförhöjda timlönen, eller alternativt ges motsvarande ledighet. När ersättningen bestäms beaktas de begränsningar som beredskapen medför för den anställda, såsom till exempel hur långt den anställda kan röra sig och inom vilken tid han eller hon ska infinna sig på arbetsplatsen.

mom. 4

Om arbetsgivaren undantagsvis har ålagt en tjänsteinnehavare eller arbetstagare att vara anträffbar i sin bostad för att vid behov kunna inkallas till arbete, betalas för varje beredskapstimme som den anställda är skyldig att stå i beredskap en penningersättning på 50 % av den oförhöjda timlönen, eller alternativt ges motsvarande ledighet. Beredskap av detta slag som fullgjorts kl. 24.00–6.00 ersätts endast till sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen. Till dem som står utanför arbetstidslagen betalas en separat skälig ersättning för den olägenhet som inkallelsen till arbete under denna tid medför.

mom. 5

En förutsättning för beredskapsersättning är att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har varit i beredskap på grundval av en skriftlig beordran som arbetsgivaren utfärdat för viss tid eller på grundval av en arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren upprättat. Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).

Tillämpningsanvisning

I § 21 i detta kapitel finns bestämmelser om begränsning av ersättningen för beredskap.

Ersättning för resekostnader
mom. 6

Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som vid beredskap åsamkas kostnader för resan till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostnaderna.

Tillämpningsanvisning

Om den anställda stannar kvar på arbetsplatsen för att utföra sitt arbetsskift betalas ingen ersättning för återresan.

§ 6 Arbetstidsformer

mom. 1

En tjänsteinnehavares eller arbetstagares ordinarie arbetstid bestäms enligt den arbetstidsform som tillämpas på personen i fråga i enlighet med vad som föreskrivs närmare i detta kapitel om arbetstiden eller i särskilda bestämmelser i bilagorna. De allmänna arbetstidsformerna är följande:

1. allmän arbetstid (§ 7)
    
2. byråarbetstid (§ 8)
    
3. periodarbetstid (§ 9)

Tillämpningsanvisning

På deltidsarbetande tjänsteinnehavare och arbetstagare tillämpas arbetstidsbestämmelserna i detta kapitel oförändrade, om inte något annat bestäms nedan.

mom. 2

Särskilda bestämmelser om arbetstiden finns för följande tjänsteinnehavar- och arbetstagargrupper:

1. tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas ordinarie arbetstid har ordnats på grundval av ett särskilt tillstånd med stöd av arbetstidslagen (§ 10)
    
2. tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas ordinarie arbetstid har ordnats på ett sätt som avviker från bestämmelserna i detta kapitel om arbetstid (§ 3)
    
3. anställda som omfattas av bilaga 7 (bilaga 7)

Protokollsanteckning, gäller 1.5.2025–29.2.2028

Arbetsgivaren och den anställda kan avtala om att den anställda övergår från bilaga 7 i SH-avtalet till allmän arbetstid eller periodarbetstid.

Om den anställda enligt avtal övergår från arbetstid enligt bilaga 7 till allmän arbetstid eller periodarbetstid, ska avtalet också innehålla en engångsersättning på minst 750 euro.

§ 7 Allmän arbetstid

Ordinarie arbetstid
mom. 1

Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor.

Tillämpningsanvisning

Det är motiverat att använda en utjämningsperiod som är längre än en vecka endast när det behövs med tanke på verksamheten. Även då räcker det i allmänhet med en utjämningsperiod på 2–4 veckor. Arbetsskiftsförteckningen ska i regel utarbetas för hela utjämningsperioden och iakttas på det sätt som bestäms närmare i § 28. Bestämmelser om utjämningsscheman för arbetstiden ingår i § 27. I sådant arbete som avses i § 7 och 8 iakttas också i fråga om utjämningsperioden mertids- och övertidsgränserna per dygn och per vecka (se närmare § 13 och 14), om inte något annat följer av ett lokalt avtal.

Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden och arbetsskiftsplaneringen
mom. 2    

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd frånvarodag minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.

Den ordinarie arbetstiden planeras enligt § 7 mom. 2, om frånvaron är känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden börjar.

Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och övertidsarbete, se § 13 och § 14 mom. 1.

Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
mom. 3

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton eller på någon annan dag än lördag eller söndag infallande nyårsdag, trettondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag eller annandag jul (arbetstidsförkortande söckenhelg) är den ordinarie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 39 minuter kortare för varje ovan uppräknad dag än vad som bestäms i mom. 1.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.

Tillämpningsanvisning (§ 7 och 8)

Söckenhelgsförkortningen ges som en hel ledig dag under samma vecka eller utjämningsperiod.
 

Tillämpningsanvisning (§ 7, 8 och 9)

Om två söckenhelger infaller på samma dag görs förkortningen bara en gång.

Flexibel arbetstid
mom. 4

Allmän arbetstid kan också ordnas som flexibel arbetstid.

§ 8 Byråarbetstid

Ordinarie arbetstid
mom. 1

Den ordinarie arbetstiden för anställda som huvudsakligen utför byråarbete är högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minuter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 36 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor.

Tillämpningsanvisning

Vid prövning av förutsättningarna för tillämpning av systemet med byråarbetstid är den avgörande faktorn inte hur stor del av arbetet som sker i byråförhållanden, utan arbetets karaktär och art.

Byråarbetstid tillämpas till exempel på de tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas arbeten är administrativa till sin karaktär eller består av planerings- och kalkyleringsarbeten. I s.k. fältarbete bestäms arbetstiden däremot enligt § 7.
Angående utjämningsperioder se tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 1. Vid byråarbetstid är det främst inom vissa socialvårdsuppgifter det behövs en utjämningsperiod som är längre än en vecka. Användning av flexibel arbetstid eller spridda arbetstider gör arbetstidsarrangemangen smidigare.

Innan man inför ett utjämningsschema som är baserat på 36 timmar 15 minuter i genomsnitt, bör förhandlingar föras med förtroendemannen eller personen i fråga på det sätt som bestäms i § 27 mom. 2 och 3 i detta kapitel.

Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden och arbetsskiftsplaneringen
mom. 2

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 15 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 36 timmar 15 minuter per kalendervecka.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd frånvarodag minskas med den andel av 7 timmar 15 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.

Den ordinarie arbetstiden planeras enligt § 8 mom. 2, om frånvaron är känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden börjar.

Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och övertidsarbete, se § 13 mom. 2 och § 14 mom. 2.

Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
mom. 3    

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår en i § 7 mom. 3 nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton är den ordinarie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 15 minuter kortare för varje nämnd dag än vad som bestäms i mom. 1.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 15 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.

Tillämpningsanvisning

Se tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 3.

Flexibel arbetstid
mom. 4

Byråarbetstid kan också ordnas som flexibel arbetstid.

§ 9 Periodarbetstid

Ordinarie arbetstid
mom. 1

I sådant arbete enligt 7 § i arbetstidslagen där arbetstiden ordnas som periodarbete är den fulla ordinarie arbetstiden högst 76 timmar 30 minuter under en 2 veckors period, högst 114 timmar 45 minuter under en 3 veckors period, högst 153 timmar under en 4 veckors period och högst 229 timmar 30 minuter under en 6 veckors period.

Tillämpningsanvisning

Med stöd av sin arbetsledningsrätt kan arbetsgivaren välja hur lång arbetsperiod som tillämpas.

Periodarbetstidens tillämpningsområde

Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas endast i de arbeten och verksamhetsenheter som nämns i 7 § i den arbetstidslag som gällde till 31.12.2019 (605/1996), såsom sjukhus, omsorgsinrättningar, hälsocentraler, boenden med verksamhet dygnet runt för personer med funktionsnedsättning och servicehus för äldre samt inom hemservicen (ArbetstidsL 7 § 1 mom. 7 punkten). Periodarbetstid kan också tillämpas inom hemsjukvården och hemvården.

När arbetstiden ordnas för personalen står två alternativa arbetstidssystem till buds:

1. ett system enligt 7 § i arbetstidslagen, om vilket det finns bestämmelser i denna paragraf, eller
    
2. ett system enligt 5 § i arbetstidslagen, om vilket det finns bestämmelser i § 7 i detta kapitel.

Arbetsgivaren ska välja det arbetstidssystem som är det mest ändamålsenliga med tanke på verksamheten och skötseln av tjänste- eller arbetsuppgifterna. Angående arbetsskiftsförteckningen se § 28.

I periodarbete har arbetstiden per vecka eller per dygn inte definierats, och det är inte möjligt att särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka.

mom. 2

Om anställningen inte fortgår en hel arbetsperiod är den ordinarie arbetstiden per kalenderdag i genomsnitt 7 timmar 39 minuter, dock högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas när anställningen börjar eller slutar mitt under en arbetsperiod eller när anställningen är kortare än en arbetsperiod.

Arbetstiden under söckenhelgsperioder
mom. 3

Under de arbetsperioder i vilka det ingår en i § 7 mom. 3 nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton är den ordinarie arbetstiden under perioden 7 timmar 39 minuter kortare för varje ovan nämnd dag än vad som bestäms i mom. 1 och 2. I deltidsarbete förkortas arbetstiden under sådana arbetsperioder proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1 och 2.

Om anställningen inte fortgår en enda full arbetsperiod, förkortas den ordinarie arbetstiden för varje arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton som infaller under anställningen så att förkortningen står i samma proportion till ovan i detta moment nämnda förkortning som anställningens längd står till en full arbetsperiod.

Exempel

Anställningen fortgår från måndag till följande veckas onsdag (10 kalenderdagar) och innefattar en söckenhelg. Den proportionella förkortningen på grund av söckenhelgen blir 10/14 (10 kalenderdagar/2 veckors arbetsperiod) x 7,65 = 5,46 timmar. Övertidsgränsen är 55 timmar 44 minuter.

Uträkning: (5 x 7,65 + 3 x 7,65) – 5,46 = 38,25 + 22,95 – 5,46 = 55,74 timmar, dvs. 55 timmar 44 minuter.

Söckenhelgsledighet
mom. 4

När en eller flera söckenhelger infaller under en sexveckorsperiod, ges som söckenhelgsförkortning under utjämningsperioden lika många lediga dagar som antalet söckenhelger under arbetsperioden. Längden på en ledig dag motsvarar en genomsnittlig arbetsdag.

Om arbetsgivaren tillämpar en kortare arbetsperiod än sex veckor, ska minst en söckenhelgsledighet ges under arbetsperioden som en hel ledig dag. Eventuella andra söckenhelgsledigheter som infaller under samma arbetsperiod kan flyttas till följande arbetsperiod och då ges som hela lediga dagar. Se § 9 mom. 5.

Söckenhelgsledigheten ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

Man kan ingå ett avvikande lokalt avtal om detta i enlighet med § 12 i huvudavtalet.

Hur flyttad söckenhelgsledighet inverkar på den ordinarie arbetstiden
mom. 5

Under den arbetsperiod då den flyttade söckenhelgsledigheten ges förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter för varje söckenhelgsledighet som flyttats i enlighet med mom. 1.  För en deltidsanställd förkortas arbetstiden under arbetsperioden i samma proportion som den deltidsanställdas arbetstid är kortare än 7 timmar 39 minuter.

Dygnsvila i periodarbete
mom. 6

I periodarbete ska en arbetstagare eller tjänsteinnehavare under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, med undantag för arbete som utförts under beredskapstid.

I periodarbete får dygnsvilan dock av skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen förkortas till nio timmar, på det sätt som förutsätts i 25 § 1 mom. i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse).

I periodarbete kan man avtala om en förkortning av dygnsvilan till 9 timmar i enlighet med § 12 i huvudavtalet och kap. 1 § 4 i detta avtal. För att bestämmelserna i ett lokalt avtal ska kunna tillämpas på en tjänsteinnehavare eller arbetstagare krävs dessutom personens samtycke. Denna förutsättning kan man inte avvika från genom ett lokalt avtal.

Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska ges vilotider som ersätter vad som motsvarar minskningen i dygnsvilan till nio timmar i samband med följande dygnsvila eller, om det inte är möjligt av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen, så snabbt som möjligt, dock inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska vara oavbruten och får inte förläggas till beredskapstid.

Till övriga delar tillämpas 25 § i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse).

Förläggningen av lediga dagar i periodarbete
mom. 7

Om inte verksamheten kräver något annat, ska de anställdas ordinarie arbetstid förläggas till fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften ska planeras så att de anställda får minst två lediga dagar per vecka. De lediga dagarna bör i mån av möjlighet ges i en följd under veckan.

Tillämpningsanvisning

I periodarbete ges veckovilan på det sätt som bestäms närmare i § 24. De lediga dagarna förläggs i enlighet med detta moment.

Arbetsskiften ska planeras så att de anställda får minst två på varandra följande lediga dagar under tre veckor. Med två på varandra följande lediga dagar avses två kalenderdagar i en följd.

Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i mån av möjlighet är lediga dagar.

§ 10 Exceptionell ordinarie arbetstid

Om en tjänsteinnehavares eller arbetstagares ordinarie arbetstid med stöd av 39 § i arbetstidslagen har ordnats med avvikelse från lagens 5 §, iakttas bestämmelserna i tillståndet till undantag eller i ifrågavarande kollektivavtal i stället för bestämmelserna i detta kapitel, till den del bestämmelser uttryckligen anges i tillståndet till undantag eller i kollektivavtalet i fråga. Överskridande av den kollektivavtalsenliga genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka i syfte att verkställa ett tillstånd till undantag som beviljats av arbetarskyddsmyndigheten förutsätter ett lokalt kollektivavtal enligt huvudavtalet. Till övriga delar iakttas bestämmelserna i detta kapitel.

Tillämpningsanvisning

Tillståndet till undantag eller kollektivavtalet kan gälla avvikelser från den ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka. I tillstånden till undantag och avtalen ingår också bestämmelser om övertidsersättning och i allmänhet också om söndagsersättning. Man kan inte få tillstånd till undantag från till exempel bestämmelserna om vilopauser i detta avtal.

§ 11 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd

mom. 1

Det anses allmänt vara eftersträvansvärd praxis att de anställdas arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, med de undantag som den dagliga vilotiden medför, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på något annat sätt. Arbetsskift kortare än fyra timmar ska inte tillämpas om inte den anställdas behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.

Arbetsskiftets längd och antalet på varandra följande arbetsskift i periodarbete
mom. 2

I periodarbete är ett arbetsskift i regel högst 10 timmar, om inte kortvariga undantag som är nödvändiga med tanke på verkets eller inrättningens verksamhet föranleder något annat eller den behöriga myndigheten och respektive avtalsorganisation lokalt avtalar om något annat. Ett nattskift kan dock vara 11 timmar.

En anställd får åläggas högst sju på varandra följande arbetsskift i arbetsskiftsförteckningen.

Tillämpningsanvisning

Antal nattskift, se 8 § i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse).

I ett lokalt avtal med respektive avtalsorganisation ska bestämmelserna i § 3 med tillämpningsanvisningar iakttas. Om inget lokalt avtal har ingåtts och det är fråga om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som inte är fackansluten, ersätter den anställdas samtycke det lokala avtalet.

§ 12 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början

Ett dygn anses börja kl. 00.00 och en arbetsvecka och en arbetsperiod vid midnatt mellan söndag och måndag, om det inte lokalt har bestämts att dygnet börjar när arbetsskiftet inleds.

§ 13 Definition av och ersättning för mertidsarbete

mom. 1

Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie arbetstid, men som inte är övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

I allmän arbetstid kan mertidsarbete uppstå för en anställd med full arbetstid endast under en vecka med söckenhelgsförkortning.

I byråarbetstid är mertidsarbete för en anställd med full arbetstid arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden upp till övertidsgränsen.

I deltidsarbete inom allmän arbetstid och byråarbetstid är arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden mertidsarbete upp till övertidsgränsen (allmän arbetstid § 14 mom. 1, byråarbetstid § 14 mom. 2). I deltidsarbete avses med ordinarie arbetstid också arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro.

I deltidsarbete inom allmän arbetstid och byråarbetstid förkortas den ordinarie arbetstiden/sänks mertidsgränsen vid oplanerad frånvaro med det antal arbetstimmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen för frånvarotiden.
I periodarbete kan mertidsarbete uppkomma endast för deltidsanställda arbetstagare. I en full arbetsperiod är mertidsarbete arbete som utförs utöver den ordinarie deltidsarbetstiden upp till övertidsgränsen.

mom. 2

I byråarbete ges mertidsersättning till personer med full arbetstid för högst 2 timmar i veckan, utom under de söckenhelgsveckor som avses i § 7 mom. 3.

Tillämpningsanvisning

Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar övertidsgränsen i byråarbetstid, se § 14 mom. 2.

mom. 3

Mertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar som en oförhöjd timlön för varje timme mertidsarbete eller i form av motsvarande ledighet.

Tillämpningsanvisning

Förutsättningarna för mertidsersättning framgår av § 20. Angående ersättning i form av ledighet, se § 23 mom. 5 och 6.

§ 14 Definition av och ersättning för övertidsarbete

mom. 1 Allmän arbetstid (§ 7)

Övertidsarbete avser arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider både den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och följande övertidsgränser:

Övertidsgräns per dygn

8 timmar eller en längre tid som anges i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgräns per vecka
Allmän arbetstid, full arbetstid

Vid allmän arbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertidsgränsen per vecka i allmän arbetstid den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats för veckan i fråga.

Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka

Under en vecka med semester, arbets- eller tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför frånvaron utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.

Tillämpningsanvisning

Övertidsgränsen bestäms enligt ovan oberoende av om det är fråga om på förhand planerad frånvaro som avses i § 7 mom. 2 eller annan frånvaro.

Övertidsgränsen per vecka under en utjämningsperiod med söckenhelg

Om det i en utjämningsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 7 mom. 3, utgör övertidsgränsen vid allmän arbetstid den i arbetsskiftsförteckningen angivna arbetstiden per vecka utökad med 7 timmar 39 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg och utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats för veckan. Den höjning av gränsen som beror på söckenhelg ska göras samma vecka som den extra ledigheten getts.

Om det i utjämningsperioden ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 7 mom. 3 utgör övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som för respektive vecka antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför frånvaron utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron och utökad med 7 timmar 39 minuter per arbetstidsförkortande söckenhelg. Den höjning av gränsen som beror på söckenhelg ska göras samma vecka som den extra ledigheten getts.

Allmän arbetstid, deltidsarbete

Vid allmän arbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. I en utjämningsperiod som är längre än en vecka är övertidsgränsen 38 timmar 15 minuter gånger antalet veckor under utjämningsperioden.

Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, arbets- eller tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro enligt § 7 mom. 2, sänks övertidsgränsen i deltidsarbete med 7 timmar 39 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår någon annan än på förhand planerad frånvaro enligt § 7 mom. 2, sänks övertidsgränsen i deltidsarbete med det antal timmar som planerats för frånvaron och det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår både en på förhand planerad frånvaro enligt § 7 mom. 2 och annan frånvaro, sänks övertidsgränsen i deltidsarbete dessutom med det antal timmar som planerats för frånvaron och det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.

Exempel

En deltidsanställd har en ordinarie arbetstid på 50 % av full arbetstid. När arbetsskiftsförteckningen för en utjämningsperiod på fyra veckor görs upp ingår en semesterdag som planerats på förhand. Den ordinarie arbetstiden är 72,68 timmar = ((38,25 x 4) – 7,65) x 50 %. Detta utgör samtidigt mertidsgränsen. Övertidsgränsen är 145,35 timmar =  (38,25 timmar x 4) – 7,65 timmar.

Under utjämningsperioden uppstår det en annan frånvarodag på grund av sjukdom. För dagen i fråga hade det planerats 8 arbetstimmar. Den ordinarie arbetstiden och samtidigt mertidsgränsen är 64,68 timmar = 72,68 timmar – 8 timmar. Övertidsgränsen är 137,35 timmar = 145,35 timmar – 8 timmar.

Tillämpningsanvisning

Ersättning i form av ledighet som planerats i arbetsskiftsförteckningen utgör inte arbetstid. Om den anställda under en vecka eller utjämningsperiod för vilken det planerats ersättning i form av ledighet arbetar fler timmar än vad som planerats, flyttas motsvarande mängd ledighet till ett senare tillfälle eller ersätts i pengar.

Tillämpningsanvisning

Vid allmän arbetstid kan man särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Med övertidsarbete per vecka avses arbete som överstiger övertidsgränsen per vecka, men som inte är övertidsarbete per dygn. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda.

Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka.

mom. 2 Byråarbetstid (§ 8)

Övertidsarbete avser arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider både den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och följande övertidsgränser:

Övertidsgräns per dygn

8 timmar eller en längre tid som anges i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgräns per vecka
Byråarbetstid, full arbetstid

Vid byråarbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertidsgränsen per vecka i byråarbetstid den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med två timmar och det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats för veckan i fråga.

Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka

Under en vecka med semester, arbets- eller tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför frånvaron utökad med 24 minuter (0,4 timmar) per arbetsdag, dock högst två timmar, och utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.

Tillämpningsanvisning

Övertidsgränsen bestäms enligt ovan oberoende av om det är fråga om på förhand planerad frånvaro som avses i § 8 mom. 2 eller annan frånvaro.

Övertidsgräns per vecka under söckenhelgsvecka

Under en vecka som inte innehåller planerad eller oplanerad frånvaro är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertidsgränsen per vecka i byråarbetstid den ordinarie arbetstid som antecknats för respektive vecka utökad med

• två timmar
• söckenhelgsförkortningar som antecknats för respektive vecka och
• eventuellt antecknade timmar av ersättning i form av ledighet.

Vecka eller utjämningsperiod som innehåller planerad eller oplanerad frånvaro eller båda

Om det i en vecka eller utjämningsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 7 mom. 3, är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som för respektive vecka antecknats utanför frånvaron utökad med

• 24 minuter (0,4 timmar) per arbetsdag, dock högst 2 timmar per vecka
• 7 timmar 15 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg under den vecka då söckenhelgsförkortningen getts och
• timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.

Tillämpningsanvisning

Tillägget på 24 minuter görs bara för sådana arbetsdagar där ordinarie arbetstid ingår. Söckenhelger, dagar som utgör ersättning i form av ledighet och arbetstidsutjämningsdagar betraktas som sådana arbetsdagar när övertidsgränsen räknas ut.

Byråarbetstid, deltidsarbete

Vid byråarbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. I en utjämningsperiod som är längre än en vecka är övertidsgränsen 38 timmar 15 minuter gånger antalet veckor under utjämningsperioden.

Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka

Under en vecka eller utjämningsperiod med godtagbar frånvaro beräknas övertidsgränsen i deltidsarbete på följande sätt:

• 36 timmar 15 minuter i veckan eller 36 timmar 15 minuter gånger antalet veckor i utjämningsperioden,
• från vilket avdras antalet frånvarodagar enligt § 8 mom. 2 gånger 7 timmar 15 minuter,
• från vilket avdras det timantal som planerats för en dag som blir oplanerad frånvarodag,
• till vilket läggs 24 minuter (0,4 timmar) per arbetsdag, dock högst 2 timmar per kalendervecka i utjämningsperioden.

Tillämpningsanvisning

Ersättning i form av ledighet som planerats i arbetsskiftsförteckningen utgör inte arbetstid. Om den anställda under en vecka eller utjämningsperiod för vilken det planerats ersättning i form av ledighet arbetar fler timmar än vad som planerats, flyttas motsvarande mängd ledighet till ett senare tillfälle eller ersätts i pengar.

Tillämpningsanvisning

Vid byråarbetstid kan man särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Med övertidsarbete per vecka avses arbete som överstiger övertidsgränsen per vecka, men som inte är övertidsarbete per dygn. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka.

mom. 3 Periodarbete (§ 9)

I periodarbete (§ 9) är övertidsgränsen det timantal som anges i § 9 och under en avbruten arbetsperiod det timantal som anges i § 15.

mom. 4

Som övertidsarbete räknas inte en utanför arbetstidslagen stående tjänsteinnehavares eller arbetstagares deltagande i möte, för vilket engångsarvode betalas.

mom. 5

Övertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar eller i form av ledighet under ordinarie arbetstid på det sätt som bestäms närmare nedan eller i respektive bilaga.

mom. 6

Av den fastställda arbetsskiftsförteckningen ska framgå mängden ersättning i form av ledighet och hur ledigheten förläggs. Om det i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har antecknats att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ges ledighet som ersättning för övertidsarbete och den anställda insjuknar innan ledigheten börjar, flyttas den ersättning i ledig tid som antecknats under sjukfrånvaron så att den ges senare vid en tidpunkt som bestäms enligt § 23 mom. 5. Alternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala ut ersättning i pengar så som anges ovan i detta moment. Om den anställda insjuknar under övertidsledigheten flyttas den fr.o.m. dagen efter insjuknandet till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar så som anges ovan.

Tillämpningsanvisning

Andra tjänst- eller arbetsledigheter föranleder inte flyttning av övertidsledighet som fastställts i arbetsskiftsförteckningen.

Övriga ersättningar i form av ledighet som avses i detta kapitel flyttas inte.

§ 15 Mertids- och övertidsarbete i periodarbete under en avbruten period

Avbrott som planerats på förhand i arbetsskiftsförteckningen
mom. 1

Om arbetsperioden avbryts av semester, tjänst- eller arbetsledighet eller någon annan godtagbar orsak, förkortas den ordinarie arbetstiden (övertidsgränsen) med 7 timmar 39 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.

För deltidsanställda betraktas som ordinarie arbetstid (mertidsgräns) deltidsarbetstidens proportionella andel av övertidsgränsen för dem som har full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte förkortas med söckenhelgsförkortning enligt § 9 mom. 3. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetstiden enligt § 9 mom. 3 när den står utanför avbrottet.

Om arbetstagaren är frånvarande hela kalenderveckan förkortas den ordinarie arbetstiden i arbetsperioden med 38 timmar 15 minuter.

I deltidsarbete är övertidsgränsen den samma som för dem som har full arbetstid.

Tillämpningsanvisningen tillämpas också på flyttad söckenhelgsledighet.

Andra avbrott
mom. 2

1. Om ett avbrott som föranletts av en sådan orsak som avses i mom. 1 ovan inte var känt en vecka innan arbetsperioden började, utgör den arbetstid utanför frånvaron som utförs utöver den ordinarie arbetstid som planerats i den godkända arbetsskiftsförteckningen övertidsarbete vid full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Vet man om avbrottet senast 7 dagar innan arbetsperioden börjar planeras den ordinarie arbetstiden enligt mom. 1.

Om avbrottet inte var känt (7 dagar innan perioden börjar) utvisar timantalet i mom. 2 övertidsgränsen.

2. I deltidsarbete är arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden mertidsarbete upp till övertidsgränsen.
   
   I deltidsarbete under en arbetsperiod med ett annat avbrott som avses i detta moment sänks övertidsgränsen (full arbetstid enligt § 9) med så många timmar som planerats för avbrottstiden.
   
   I deltidsarbete under en arbetsperiod med både ett på förhand planerat avbrott enligt § 15 mom. 1 och ett annat avbrott som avses i detta moment sänks övertidsgränsen (§ 15 mom. 1) ytterligare med så många timmar som planerats för tiden för det andra avbrottet.
    
3. Om ersättning i form av ledighet har planerats i arbetsskiftsförteckningen eller om arbetstiden understiger den ordinarie arbetstiden av någon annan motsvarande orsak utgörs övertidsarbete i fallet i punkt 1 och mertidsarbete i fallet i punkt 2 av de arbetstimmar som överstiger det antal timmar man får då man räknar ihop den arbetstid utanför avbrottstiden som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och det på förhand planerade underskottet i den ordinarie arbetstiden.

§ 16 Övertidsersättning

mom. 1

För övertidsarbete betalas i penningersättning

1. en med 50 % förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsarbete per dygn och en med 100 % förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn, samt en med 50 % förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 % förhöjd lön för varje följande timme övertidsarbete per vecka och per dygn, eller ges motsvarande ledighet
    
2. i periodarbete en med 50 % förhöjd timlön för de 12 första övertidstimmarna under en tvåveckorsperiod, för de 18 första övertidstimmarna under en treveckorsperiod, för de 24 första övertidstimmarna under en fyra- eller sexveckorsperiod samt en med 100 % förhöjd timlön för varje följande övertidstimme, eller ges motsvarande ledighet.

mom. 2

Under en avbruten period i periodarbete och när en anställning börjar eller upphör mitt under en arbetsperiod ersätts övertidsarbete genom att det för de två första genomsnittliga övertidstimmarna som uträknats per arbetsdag betalas en med 50 % förhöjd timlön och för varje därpå följande timme en med 100 % förhöjd timlön. Alternativt ges motsvarande ledighet.

En med 100 % förhöjd timlön betalas eller motsvarande ledighet ges dock för timmar som överstiger övertidstimmarna enligt mom. 1 ovan.

Som arbetsdagar betraktas också hela lediga dagar som följer av arbetstidsutjämning eller av ersättning i form av ledighet.

§ 17 Nödarbete

I de situationer och under de förutsättningar som anges i 19 § i arbetstidslagen kan de ordinarie arbetstiderna förlängas. Nödarbete som utförs som övertidsarbete ersätts i enlighet med bestämmelserna om övertidsersättning i detta avtal.

§ 18 Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning

Söndagsersättning
mom. 1

För arbete som utförs på söndag, självständighetsdagen, första maj, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommardagen, alla helgons dag, nyårsdagen, trettondagen, juldagen och annandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid dagen före de ovan uppräknade helgdagarna betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges motsvarande ledighet.

Lördagsersättning
mom. 2

För arbete som utförs kl. 6.00–18.00 på helgfri lördag, med undantag av påskafton eller julafton som infaller på en lördag, betalas en penningersättning på 20 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet

1. i periodarbete och
    
2. för de arbetstimmar som utförs under ordinarie arbetstid i ett annat arbetstidssystem.
   Helgaftonsersättning

mom. 3

För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påskafton, midsommarafton eller julafton som infaller någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

§ 19 Kvälls-, natt- och skiftersättning

Kvällsarbete
mom. 1

Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet.

Nattarbete
mom. 2

Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För nattarbete betalas en penningersättning på 30 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet. I periodarbete är ersättningen i form av ledighet 24 minuter per nattarbetstimme och penningersättningen 40 % av den oförhöjda timlönen.

Tillämpningsanvisning

Skifttillägg och kvälls- eller nattersättning betalas inte samtidigt.

mom. 3

Nattersättning i form av ledighet ges tidigast under den period som följer på utförandet av nattarbete och senast inom den föreskrivna tid som anges i § 23 mom. 5 i detta kapitel.

Tillämpningsanvisning

Om man har planerat att ge en 8 timmar lång kompensation för nattarbete i en arbetsperiod men det i perioden uppkommer ytterligare 4 faktiska arbetstimmar, måste 4 timmar av den planerade kompensationen för nattarbete flyttas till en senare tidpunkt. Alternativt betalas penningersättning för dem.

Skiftarbete
mom. 4

Med skiftarbete avses ett i enlighet med § 7 ordnat tvåskiftsarbete där skiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter och där de anställda utför likartat arbete.

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan tillfälligt hållas också i samma skift, om man kommer överens om det. I skiftarbete som ordnas på ovan nämnda sätt betalas i penningersättning för kvällsskift 15 % av den oförhöjda timlönen och för nattskift 30 % av den oförhöjda timlönen.

Tillämpningsanvisning

Att arbetsskiften avlöser varandra innebär att det andra skiftet börjar omedelbart efter att första skiftet upphört och på motsvarande sätt i treskiftsarbete att det tredje skiftet börjar omedelbart när det andra upphört. Skiften får inte ens delvis överlappa varandra och mellan skiften får det inte uppstå någon paus, med undantag av de arbetsställen och arbeten som anges särskilt i denna paragraf. Att skiften växlar innebär att ingen fortgående hålls i samma skift utan att de som haft morgonskift övergår till att arbeta kvälls- eller nattskift osv.

Om arbetet t.ex. under 5 dagar i veckan (mån–fre) har ordnats som skiftarbete som motsvarar de ovan angivna förutsättningarna, men det under veckosluten (lör–sön) har ordnats som ett enda skift, dvs. är dagarbete, betalas skifttillägg endast för de dagar då skiftarbete utförs (mån–fre). Betalningen av kvällsskifts- eller nattskiftstillägg är inte bunden till vissa klockslag, vilket är fallet med kvälls- och nattersättningarna, utan tillägget betalas för alla timmar i kvälls- och nattskift. Skifttillägg betalas inte i periodarbete.

§ 20 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning

En förutsättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsersättning är att

1. arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, av särskilda skäl, på en annan plats som chefen har bestämt
2. den tid som använts för arbetet eller mängden utfört arbete har utretts på ett tillförlitligt sätt
3. arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av den behöriga myndigheten, såvida det inte är fråga om regelbundet skift- eller periodarbete.

Tillämpningsanvisning

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utför övertidsarbete hemma, förutsätter ersättandet av övertidsarbetet förutom en skriftlig beordran om övertidsarbete också tillstånd av chefen. Att utföra övertidsarbete hemma kommer i fråga endast i undantagsfall.

De ersättningar för s.k. obekväm arbetstid som följer av § 18 och 19 i detta kapitel ges endast för faktiskt arbetad tid. De ges också för mertids- och övertidsarbete. (Undantag: lördagsarbete, se § 18 mom. 2 punkt 2.)

§ 21 Begränsningar för arbetstidsersättningar

mom. 1

De bestämmelser i detta avtal som gäller ersättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags- och söndagsarbete samt beredskap tillämpas inte på sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare

1. vars ordinarie arbetstid inte är fastställd
2. som beviljats rätt att inneha en annan förvärvssyssla vars skötsel tar ordinarie arbetstid i anspråk, om inte den behöriga myndigheten i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen finner det skäligt
3. vars lön i fråga om de ersättningar som avses i detta moment har arrangerats på något annat sätt genom särskilda kollektivavtalsbestämmelser.

mom. 2

Ersättningar som avses i mom. 1 ges inte till

1. medlemmar av välfärdsområdets eller välfärdssammanslutningens ledningsgrupp, chefer för verk, direktörer för resultatområden eller personer i motsvarande ställning
2. medlemmar av ledningsgruppen för välfärdsområdets eller välfärdssammanslutningens affärsverk eller sektor/verk/resultatområde
3. sådana direktörer för resultatenheter som i huvudsak sköter administrativa uppgifter
   om inte den behöriga myndigheten i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen finner det skäligt.

Tillämpningsanvisning

Arbetsuppgifterna för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare i ledande ställning är av sådant slag att användningen av arbetstiden i allmänhet inte kan övervakas eller att det inte är ändamålsenligt att övervaka den noga.

Den behöriga myndigheten beslutar när det är fråga om en sådan ledningsgrupp för en sektor, ett resultatområde eller ett verk i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen till vars medlemmar det inte betalas arbetstidsersättningar som avses i denna paragraf. I beslutet bör man beakta sektorns/resultatområdets/verkets storlek, ledningsgruppsmedlemmarnas ställning i arbetsgivarens organisation och andra faktorer. Andra faktorer är till exempel välfärdsområdets invånarantal och därigenom välfärdsorganisationens storlek. Vid behov förs lokala förhandlingar om saken med representanter för de berörda tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna, varvid samförstånd eftersträvas.

Punkt 1

Som medlemmar av ledningsgruppen betraktas inte ersättare eller de som har närvarorätt vid sammanträden men inte hör till den egentliga ledningsgruppen med stöd av sin tjänsteställning eller annan ställning.

Verkschefer och personer i motsvarande ställning finns det i allmänhet endast i stora städer. Personer i motsvarande ställning kan vara t.ex. personaldirektörer och stadsjurister i ledande ställning.

Medlemmarna av ledningsgruppen för en välfärdssammanslutning står utanför ersättningsbestämmelserna. Dessutom beslutar välfärdssammanslutningens behöriga myndighet i sista hand när det är fråga om en sådan ledningsgrupp för en sektor eller någon annan enhet i välfärdssammanslutningen till vars medlemmar det inte betalas arbetstidsersättningar som avses i denna paragraf.

Punkt 3

Begreppet resultatenhet definieras per arbetsgivare. Med resultatenhet avses en kommunal organisation eller en del av den som är administrativt och ekonomiskt ansvarig för skötseln av sina uppgifter. Affärsverk, yrkesläroanstalter och räddningsverk kan vara sådana organisatoriska helheter som avses här.

§ 22 Utryckningspenning

För olägenhet som förorsakas av ankomst till arbetet betalas en utryckningspenning på 7,61 euro om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren på arbetsgivarens initiativ inkallas till arbete (larmas) under sin fritid efter att redan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen utan att ha beordrats beredskap eller på förhand fått meddelande om detta arbete.

Kallelsen ska förutsätta att den anställda infinner sig till arbetet inom högst fem timmar. Om den anställda inkallas till arbete högst en timme tidigare än vad arbetsskiftsförteckningen förutsätter, betalas ingen utryckningspenning.

Till den anställda betalas en minimiersättning för de resekostnader som det utryckningsbetonade arbetet förutsätter.

§ 23 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet

Uträkning av timlön
mom. 1

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete samt beredskap får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad

1. med 152, om arbetstiden bestäms enligt § 8
    
2. med 163, om arbetstiden bestäms enligt § 7 eller 9

om det inte i ett tillstånd till undantag eller kollektivavtal med stöd av 39 § i arbetstidslagen fastställts några andra grunder för uträkning av timlönen för sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen.

Arbetstagare
mom. 2

Skifttillägg för arbetstagare räknas med i timlönen, som höjs med 50 eller 100 %, om övertids- och söndagsarbete utförs vid en tidpunkt för vilken skifttillägg betalas.

Tillämpningsanvisning

I timlönen beaktas inte t.ex. kvälls-, natt-, lördags- eller helgaftonsersättningar när förhöjningsandelarna för övertids- och söndagsarbete räknas ut.

Tjänsteinnehavares skifttillägg beaktas inte i timlönen vid betalning av övertids- och söndagsersättningar.

Uträkning av timlön i deltidsarbete
mom. 3

Timlönen för en deltidsarbetande får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad (deltidslönen) med det tal man får då den ordinarie arbetstiden för den deltidsarbetande (deltidsarbetstiden) divideras med den fulla arbetstiden och multipliceras med den i mom. 1 angivna månadslönedivisorn för en anställd med full arbetstid.
 

Tillämpningsanvisning

Formel för timlön:

Om arbetstiden per vecka i byråarbete är t.ex. 25 timmar, används som månadslönens (deltidslönens) divisor 104,8 (152 x 25 : 36,25).

mom. 4

I andra fall än de som avses i mom. 1 och 3 får man den behövliga timlönen genom att dividera den ordinarie lönen med det tal som motsvarar antalet timmar som används till ordinarie arbete under en månad.

Tidpunkten för ersättningar
mom. 5

Penningersättning ska betalas och ersättning i form av ledighet ges senast under den kalendermånad som följer efter utförandet av det arbete som berättigar till ersättning. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut. Enligt överenskommelse med den anställda kan ersättning i form av ledighet dock ges ännu under de fyra följande kalendermånaderna. På samma sätt kan penningersättning betalas senare än vad som sägs ovan, när ersättning i form av ledighet som man avsett att ge inte har kunnat ges under den ovan bestämda tiden på grund av avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet.

När en sexveckorsperiod tillämpas i periodarbete, betalas sådana arbetstidsersättningar som avses i § 18 och § 19 mom. 1–3 efter en period på tre veckor i enlighet med § 23 mom. 5. Ersättning i form av ledighet kan dock ges i enlighet med detta moment efter att sexveckorsperioden är slut.

Ersättning i form av ledighet
mom. 6

Utan tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens samtycke kan ersättning i form av ledighet som är kortare än en arbetsdag inte användas, förutom då det gäller tidskompensation för nattarbete.

§ 24 Veckovila

mom. 1

Arbetstiden ska ordnas så att tjänsteinnehavarna och arbetstagarna en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Veckovilan kan ordnas så att den i genomsnitt är 35 timmar under en 14-dygnsperiod. Veckovilan ska dock vara minst 24 timmar i veckan. Om arbetstagarens arbetstid per dygn är högst tre timmar, kan arbetstagaren i stället för 35 timmars ledighet ges en oavbruten ledighet på 24 timmar per vecka.

Tillämpningsanvisning

Veckovila som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan vid behov ändras. Om den anställda inte har arbetat hela veckan till exempel på grund av semester eller någon annan tjänst- eller arbetsledighet, och frånvaron har varat minst 35 timmar i en följd, anses veckovilan ha uppfyllts.

I periodarbete bör man på varje arbetsställe gå in för att ge de anställda samma mängd lediga dagar under veckoslut inom en viss period.

mom. 2

I kontinuerligt skiftarbete kan veckovilan ordnas så att den i genomsnitt är 35 timmar under en tidsperiod av högst 12 veckor. Veckovilan ska dock vara minst 24 timmar i veckan. Om de tekniska omständigheterna eller arbetsarrangemangen kräver det kan motsvarande förfarande tillämpas då tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ger sitt samtycke.

mom. 3

Från bestämmelserna ovan i denna paragraf får man avvika

1. om den anställdas ordinarie arbetstid är högst tre timmar per dygn
    
2. när det är fråga om nödarbete som avses i 19 § i arbetstidslagen
    
3. om arbetets tekniska karaktär inte medger att den anställda helt befrias från arbetet
    
4. om den anställda tillfälligt behövs i arbete under sin ledighet för att det normala arbetet i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen ska kunna hållas i gång, eller
    
5. om den anställda samtycker till beredskap under sin veckovila.

mom. 4

När man i de fall som avses i mom. 3 blir tvungen att tillfälligt inkalla en anställd som omfattas av arbetstidslagen under den anställdas veckovila som avses i mom. 1 eller 2, förkortas den anställdas ordinarie arbetstid senast inom 3 månader från det att arbetet utfördes med en tid som är lika lång som den veckovila enligt mom. 1 och 2 som inte har kunnat tas ut, eller också betalas med den anställdas samtycke för det tillfälliga arbetet en oförhöjd timlön för den tid som  använts till arbetet.

Tillämpningsanvisning

De som inte omfattas av arbetstidslagen behöver inte ersättas för sådan veckovila som eventuellt inte har erhållits.

mom. 5

Om inte verksamheten kräver något annat, ska tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie arbetstid förläggas till fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att de anställda i mån av möjlighet får två lediga dagar efter varandra varje vecka.

Tillämpningsanvisning

Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i mån av möjlighet är lediga dagar. Se § 9 mom. 6 om periodarbete.

§ 25 Dagliga vilotider

mom. 1

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare vars arbetstid per dygn är längre än sex timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för arbetets fortgång ska under arbetsskiftet ges en rast (måltidsrast) på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden och under vilken den anställda fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen.

Rasten kan på den anställdas begäran ges även i arbetsskift som är kortare än vad som sägs ovan, såvida inte arrangemangen för arbetsuppgifterna utgör ett hinder för detta. Rasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen. Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn, har den anställda om han eller hon önskar det rätt att efter åtta timmars arbete hålla en rast på högst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden. Om ingen rast kan ges på grund av tjänste- eller arbetsuppgifternas art, ska den anställda ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Det är inte nödvändigt att bestämma att rasten (måltidsrasten) ska hållas ett visst klockslag, utan man kan ha till exempel ett sådant arrangemang att rasten hålls mellan vissa klockslag när det är mest ändamålsenligt med tanke på tjänste- eller arbetsuppgifterna, varvid den exakta tidpunkten bestäms av chefen eller den anställda själv.

Bestämmelsen om måltider under arbetstid blir tillämplig endast i de exceptionella fall då det av verksamhetsbetingade skäl inte är möjligt att ordna en måltidsrast.

mom. 2

Tjänsteinnehavare och arbetstagare med allmän arbetstid eller periodarbete ska ges en rast eller, om den anställda önskar det, möjlighet att raskt inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal vid inrättningen eller på motsvarande måltidsställe, förutsatt att arrangemanget inte medför störningar i arbetets gång eller i de tjänster som ska tillhandahållas och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet. Rasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen.

Om en anställd har valt en rast som inte ingår i arbetstiden, men rasten inte kan ges på grund av tjänste- eller arbetsuppgifternas art, ska den anställda ges möjlighet att raskt inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid.

Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn, har den anställda om han eller hon önskar det rätt att efter åtta timmars arbete hålla högst en halv timmes rast som inte räknas in i arbetstiden eller, om den anställda så önskar, möjlighet att raskt inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid i enlighet med det som sagts i första stycket.

Tillämpningsanvisning

Se första stycket i tillämpningsanvisningen för § 25 mom. 1.

§ 26 Återhämtningspaus

Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken de inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten arrangeras vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhandahållas inte störs av rasten. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.

§ 27 Utjämningsschema för arbetstiden

mom. 1

Om den ordinarie arbetstiden enligt § 7–9 eller bilaga 7 har ordnats så att den utgör ett genomsnitt, ska ett utjämningsschema göras upp på förhand för de arbeten som omfattas av arbetstidslagen, minst för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det föreskrivna genomsnittet.

Tillämpningsanvisning

Från utjämningsschemat ska man särskilja arbetsskiftsförteckningen som det finns bestämmelser om i § 28. Av utjämningsschemat bör framgå utjämningsperioden och den ordinarie arbetstiden under var och en vecka samt, om möjligt, de lediga dagarna. Om det är möjligt att göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela utjämningsperioden, ersätter arbetsskiftsförteckningen det utjämningsschema som avses i denna paragraf.

mom. 2

När arbetsgivaren förbereder eller ämnar ändra utjämningsschemat för arbetstiden ska förtroendemannen ges tillfälle att framföra sin åsikt. Tillräcklig tid ska reserveras för genomgång av utkastet.

mom. 3

Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska i god tid underrättas om ändringar i utjämningsschemat för arbetstiden.

§ 28 Arbetsskiftsförteckning

mom. 1

För de arbeten som omfattas av arbetstidslagen ska arbetsgivaren göra upp en arbetsskiftsförteckning som utvisar när tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de dagliga vilotiderna. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för samma tidsperiod som utjämningsschemat för arbetstiden, om det inte är synnerligen svårt på grund av utjämningsperiodens längd eller arbetets oregelbundenhet. Arbetsskiftsförteckningen ska ändå göras upp för en så lång period som möjligt. När arbetsskiftsförteckningen görs upp iakttas § 27 mom. 2 på den anställdas eller förtroendemannens begäran.

Tillämpningsanvisning

Tidpunkterna då arbetstiden börjar och slutar samt de dagliga vilotiderna ska anges med exakta klockslag. Det är dock möjligt att göra upp en flexibel arbetsskiftsförteckning, där den anställda inom vissa gränser själv får bestämma de ovan nämnda tidpunkterna. Exempelvis kan man ange att den dagliga rasten hålls mellan kl. 11.00 och 13.00.

mom. 2

Arbetsskiftsförteckningen ska delges tjänsteinnehavarna och arbetstagarna skriftligt senast en vecka innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med den anställdas samtycke eller av grundad anledning. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fastställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig ingen här avsedd grundad anledning.

Tillämpningsanvisning

Arbetsskiftsförteckningen kan också delges i elektronisk form, om det är tekniskt möjligt. Med den anställdas samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på verksamheten göras i arbetsskiftsförteckningen. Förekomsten av grundad anledning prövas från fall till fall. Grundad anledning till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan anses vara bl.a. verksamhetsbetingade skäl, exempelvis oförutsedd frånvaro. Grundad anledning till en ändring av arbetsskiftsförteckningen föreligger alltid när förteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. Den som berörs av en ändring bör i alla händelser underrättas om ändringen så snart som möjligt.

mom. 3

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grund av tvingande hinder inte kan infinna sig i arbetet på sitt skift ska så snart som möjligt underrätta sin chef om hindret.

Tillämpningsanvisning

Arbetarskydds- och effektivitetssynpunkter talar för att man i stället för den som uteblir eller har uteblivit från ett arbetsskift i första hand bör försöka få någon annan än en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som nyss avslutat sitt arbetsskift.

§ 29 Nattarbete

Utöver vad som bestäms om nattarbete i 8 § 1 mom. i arbetstidslagen (872/2019), kan nattarbete beordras om skötseln av lagstadgade uppgifter förutsätter att arbetet utförs mellan kl. 23 och kl. 6.

§ 30 Arbetstidsbank

mom. 1

Välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen kan införa en arbetstidsbank genom att i enlighet med § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn ingå ett lokalt kollektivavtal om införande av en arbetstidsbank och villkoren för den.

mom. 2

Med arbetstidsbank avses ett på frivillighet baserat system där penningförmåner som omvandlats till ledig tid kan sparas för att tas ut i form av ledighet under en längre tidsperiod.

mom. 3

Av det lokala avtalet ska framgå åtminstone vilken personal som omfattas av avtalet, vilka poster och ersättningar som kan överföras till arbetstidsbanken, det maximala ledighetssaldot i banken, villkoren för att ta ut ledighet som sparats i banken, de situationer då ledighet som sparats i banken kan ersättas i pengar samt hur man ansluter sig till banken och lämnar den.  

Tillämpningsanvisning

Avtalsparterna har gett närmare anvisningar om arbetstidsbanker. Anvisningarna utgör inte en del av detta arbets- och tjänstekollektivavtal.

§ 31 Flexibel arbetstid

mom. 1

Med flexibel arbetstid avses att den ordinarie arbetstiden ordnas så att den anställda utanför den fasta arbetstiden inom vissa gränser kan bestämma när det dagliga arbetet börjar och slutar.

mom. 2

I allmän arbetstid enligt § 7 och i byråarbetstid enligt § 8 kan arbetsgivaren införa ett för verksamheten ändamålsenligt system med flexibel arbetstid på de villkor och med de begränsningar som anges i denna paragraf. Arbetsgivaren kan också slopa systemet helt eller delvis.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren bestämmer om införandet av flexibel arbetstid och om villkoren samt på vilka personalgrupper systemet tillämpas. Om inte den anställda uttryckligen uppger sig stå utanför systemet anses ett avtal om flexibel arbetstid ha ingåtts mellan arbetsgivaren och den anställda. Arbetsgivaren kan ändra eller slopa systemet genom att säga upp det med tre månaders uppsägningstid. Arbetsgivaren eller den anställda kan säga upp avtalet med en månads uppsägningstid.

§ 32 Villkor för flexibel arbetstid

mom. 1

I systemet med flexibel arbetstid bestämmer arbetsgivaren en fast arbetstid då tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska vara tillgängliga för arbetsgivaren på arbetsplatsen eller någon annan plats som arbetsgivaren godkänt. Arbetsgivaren bestämmer också flextiderna. Flextiden och den fasta arbetstiden kan tillsammans vara högst 12 timmar inklusive måltidsrast.

Tillämpningsanvisning

Angående dygnsvila, se hänvisningen till 25 § i arbetstidslagen.

Under flextiden kan den anställda i regel själv bestämma när arbetet börjar och slutar. Arbetsgivaren har med stöd av sin rätt att leda arbetet rätt att vid behov i enskilda fall besluta att en anställd ska vara på arbetet under en viss tid t.ex. inom flextiden. Arbetsgivaren får inte använda sin arbetsledningsrätt i denna fråga regelbundet med hänsyn till syftet med flexibel arbetstid. Arbetsgivaren kan vid behov också beordra mertids- eller övertidsarbete.

Den maximala flextiden kan vara t.ex. kl. 7–9 samt 15–19. Den fasta arbetstiden ska vara minst 5 timmar, om inte arbetsgivaren beslutar något annat.

mom. 2

Den dagliga vilotiden enligt § 25 mom. 1 i arbetstidskapitlet förläggs till mitten av den fasta arbetstiden. Den dagliga vilotiden kan ordnas flexibelt så att den anställda själv kan bestämma tidpunkten inom givna gränser.

§ 33 Gränser för överskridning eller underskridning av den ordinarie arbetstiden (saldo)

Vid flexibel arbetstid kan den ordinarie arbetstiden överskridas med högst 50 timmar (plussaldo) eller underskridas med högst 6 timmar (minussaldo).

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att de sammanräknade överskridningarna av arbetstiden minskas med avlönad ledighet som ges arbetstagaren. På begäran av arbetstagaren ska arbetsgivaren försöka ge ledigheten i hela arbetsdagar.

§ 34 Mertids- och övertidsarbete vid flexibel arbetstid

mom. 1

Som mertidsarbete ersätts arbete som den anställda på uttryckligt initiativ av arbetsgivaren utför utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.

mom. 2

Som övertidsarbete ersätts arbete som den anställda utför på uttryckligt initiativ av arbetsgivaren och som överstiger övertidsgränsen per dygn och/eller per vecka enligt § 14 mom. 1 och 2 i arbetstidskapitlet i detta avtal.

Tillämpningsanvisning

Medan en beordran om mertids- eller övertidsarbete är i kraft tillämpas inte bestämmelserna om flexibel arbetstid.

Mertids- och övertidsarbete vid flexibel arbetstid bestäms i enlighet med § 13 mom. 1–2 och § 14 mom. 1–2.

§ 35 Anställningens upphörande vid flexibel arbetstid

mom. 1

Om den ordinarie arbetstiden vid flexibel arbetstid inte är fylld när anställningen upphör, avdras de arbetstimmar som saknas enligt en oförhöjd timlön.

mom. 2

Om den ordinarie arbetstiden vid flexibel arbetstid överskrids när anställningen upphör, ersätts de extra arbetstimmarna enligt en oförhöjd timlön.

§ 36 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden

Den uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden som avses i 18 § 1 mom. i arbetstidslagen är 12 månader.

Tillämpningsanvisning

Den maximala arbetstiden regleras i 18 § i arbetstidslagen.

§ 1 Övriga tillämpliga bestämmelser i VÄLKA

Dessutom tillämpas följande kapitel och bilagor i VÄLKA:

Kap. I Allmän del § 2, § 5–10
Kap. IV Semester, se tillämpningsanvisningen nedan om bestämning av semester och de anställdas önskemål
Kap. V Tjänst-, arbets- och familjeledighet
Kap. VI Ersättningar för kostnader och naturaprestationer
Kap. VII Fackombud
Kap. VIII Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande
Kap. IX Uppsägningsskydd för och ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig
Bilaga 6 Ersättningar för resekostnader

Tillämpningsanvisning för tillämpningen av VÄLKA kap. IV § 7 och 9.

I enlighet med VÄLKA kap. IV § 7 bestämmer arbetsgivaren semestertidpunkten, om inte arbetsgivaren och den anställda kommer överens om tidpunkten i enlighet med § 8 i semesterkapitlet. Arbetsgivaren ska i enlighet med kap. IV § 9 ge de anställda tillfälle att framföra sin åsikt innan tidpunkten för semestern bestäms. Alla anställda ska ges möjlighet att komma med semesterönskemål i så god tid att de anställda verkligen har möjlighet att framföra önskemålen. Det bör vara möjligt att be om semester också för sådana tidpunkter då arbetsgivaren eventuellt måste förbigå åtminstone en del av önskemålen (t.ex. kommande rusningstider, stängda avdelningar, söckenhelger). Arbetsgivaren bör försöka ordna möjlighet till semester också under sådana tidpunkter.
När semestertidpunkterna bestäms bör de anställdas önskemål beaktas i mån av möjlighet. Semestern får inte slås fast förrän den anställda har fått möjlighet att uttrycka önskemål om tidpunkten. När tidpunkten för semestrarna bestäms, ska arbetsgivaren behandla de anställda jämlikt.

§ 2 Övriga bestämmelser i anslutning till arbetsavtalsförhållanden 

Arbetsgivaren får inte på något annat sätt än vad som föreskrivs i arbetsavtalslagen hindra eller begränsa arbetstagarens möjlighet att byta arbetsgivare.

Lednings-, chefs- och arbetsledningsuppgifter

§ 1 Tillämpningsområde

Denna lönebilaga tillämpas på anställda som i huvudsak har lednings-, chefs- eller arbetsledningsuppgifter.

Tillämpningsanvisning

Anställda utanför lönegrupperna

Den administrativa eller högsta ledningen för socialvården och hälso- och sjukvården står utanför lönegrupperna. Hit hör till exempel ledande skötare, ledande överskötare, administrativa överskötare, vårdarbetsdirektörer, socialdirektörer, direktörer för socialt arbete, anställda med ledningsuppgifter inom läkemedelsförsörjningen (t.ex. sjukhusapotekare, provisorer) och anställda med motsvarande uppgifter, oberoende av yrkesbeteckning. Även ledande socialarbetare står utanför lönegrupperna.

Se tillämpningsanvisningen för bilaga 2 § 1 om anställda utanför lönegrupperna.

I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönegrupperna, se kap. II § 10 i SH-avtalet och kap. II § 20 med tillämpningsanvisningar i SH-avtalet 2025–2028 .

Val av nivå i lönebilaga 1

I lönebilaga 1 placeras befattningarna på rätt nivå av kunnande och ansvar utifrån en helhetsbedömning. I helhetsbedömningen beaktas lönegruppens nivåkriterier i SH-avtalet och de lokalt fastställda nivåkriterierna. Lokalt ska en nivåbeskrivning utarbetas där nivåkriterierna för respektive nivå i lönegruppen framgår. Se kap. II § 8 i SH-avtalet.

§ 2 Lönegrupper

Ledningsuppgifter

En anställd med ledningsuppgifter arbetar främst med ledning, utveckling och samordning inom ett visst verksamhetsområde eller en viss verksamhetsenhet. Till arbetsuppgifterna kan höra att leda och planera personalens arbete. I uppgifterna kan ingå att bereda och fatta beslut om verksamheten vid den enhet eller inom det område som den anställda leder eller ansvarar för. Den som har ledningsuppgifter leder arbetet i huvudsak via underställda chefer.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel överskötare, servicedirektörer, direktörer för serviceenheter, ansvarsområdes- eller servicechefer och anställda med motsvarande uppgifter, oberoende av yrkesbeteckning.
Kompetens: Den anställda förutsätts ha högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• antalet enheter som den anställda leder, enheternas storlek, verksamhetens art, nivån av självständigt omdöme och personalstrukturen, med beaktande av organisationen som helhet
• omfattande ansvar för budgeten och planeringen av verksamheten och ekonomin inklusive uppföljning
• utvecklingsuppgifter eller utvecklingsansvar som sträcker sig över de egna enheternas gränser inom välfärdsområdet, utvecklingsuppgifter inom samarbetsområdet eller nationella utvecklingsuppgifter.
• omfattningen av befogenheter som delegerats genom förvaltningsstadgan eller någon annan anvisning
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

Chefsuppgifter

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp är att leda och planera personalens arbete och att bereda eller fatta beslut som gäller den egna enheten. Vid stora enheter kan det också finnas underställda som står i chefsställning. Till uppgifterna kan också höra sakkunniguppgifter inom yrkesområdet eller patient- eller klientarbete.

Till denna lönegrupp hör tjänsteinnehavare och arbetstagare med tydlig chefsroll. Sådana anställda kan vara till exempel avdelningsskötare, biträdande avdelningsskötare, servicechefer, chefer för verksamhetsenheter, ansvariga socialhandledare, ansvariga handledare, serviceansvariga, ledande kuratorer och anställda med motsvarande uppgifter, oberoende av yrkesbeteckning.

Till denna lönegrupp hör också fältchefer inom den prehospitala akutsjukvården.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• antalet enheter som den anställda leder, enheternas storlek, verksamhetens art, nivån av självständigt omdöme och personalstrukturen, med beaktande av organisationen som helhet
• omfattande ansvar för budgeten och planeringen av verksamheten och ekonomin inklusive uppföljning
• utvecklingsuppgifter eller utvecklingsansvar utöver de vanliga uppgifterna
• omfattningen av befogenheter som delegerats genom förvaltningsstadgan eller någon annan anvisning
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

Arbetsledningsuppgifter

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp är att planera och utveckla den dagliga verksamheten och att organisera och leda kundprocesserna och personalens dagliga arbete utan chefsansvar. Till uppgifterna kan också höra sakkunniguppgifter inom yrkesområdet eller patient- eller klientarbete. Till lönegruppen kan höra till exempel biträdande avdelningsskötare, ansvariga sjukskötare, ansvariga handledare, ansvariga socialhandledare, teamansvariga med arbetsledningsuppgifter och anställda med motsvarande uppgifter, oberoende av yrkesbeteckning.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• enhetens storlek, verksamhetens art och personalstrukturen, med beaktande av organisationen som helhet
• uppföljning av den egna enhetens verksamhet och ekonomi
• utvecklingsuppgifter eller utvecklingsansvar som sträcker sig över den egna enhetens gränser
• utöver arbetsledningsuppgifter även uppgifter som kräver djupa specialkunskaper
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

Specialsakkunniguppgifter

§ 1 Tillämpningsområde

Denna lönebilaga tillämpas på forsknings-, planerings- och utvecklingsuppgifter som kräver specialsakkunskap inom socialvården, hälso- och sjukvården och läkemedelsförsörjningen samt vissa uppgifter inom vårdarbete, rehabilitering och socialservice som kräver specialkunskaper.

Lönebilagan tillämpas också om uppgifterna förutsätter högre högskoleexamen och den anställda inte står utanför lönegrupperna.

Tillämpningsanvisning

Anställda utanför lönegrupperna

Utanför lönegrupperna står fysiker, kemister, sjukhusmikrobiologer, provisorer, sjukhusapotekare, chefer för läkemedelssäkerhet, koordinatorer för läkemedelssäkerhet, patientombud, socialombud, psykologer, psykoterapeuter, talterapeuter och näringsterapeuter.

I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönegrupperna, se kap. II § 10 i SH-avtalet.

Val av nivå i lönebilaga 2

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se kap. II § 8 i SH-avtalet.

§ 2 Lönegrupper inom hälso- och sjukvården

Specialsakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp förutsätter självständig tillämpning av teoretisk sakkunskap eller praktisk specialsakkunskap inom yrkesområdet. En specialsakkunnig förutsätts ha specialkunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom en examen med över 210 studiepoäng, genom tilläggsutbildning som kompletterar examen, genom motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren eller genom inlärning i arbetet.

En specialsakkunnig inom vårdarbete och rehabilitering har ett omfattande ansvar för att utveckla eller planera vårdmetoder, ge konsultation och utbildning både vid och utanför den egna enheten eller för alla enheter hos arbetsgivaren. I uppgifterna kan ingå samarbete över organisationsgränserna (bl.a. i nationella nätverk). Till gruppen hör till exempel kliniska experter, forsknings- och utbildningsskötare, hygienskötare, sårvårdare, välfärdskoordinatorer, kontaktytekoordinatorer och utvecklingshälsovårdare.

I uppgifterna kan också ingå patient- eller klientarbete inom hälso- och sjukvården. Specialsakkunniga är till exempel:

• förlossningsbarnmorskor och barnmorskor som har uppgifter med samma kravnivå
• barnmorskor som självständigt utför fostersceening (kliniska ultraljudsskötare)
• sonografer
• sjukskötare eller hälsovårdare som förskriver läkemedel
• ECMO-skötare och MET-skötare
• SI-terapeuter
• audionomer
• sexualterapeuter
• hälsovårdare vid rådgivningsbyråer, i skolor eller inom studerandehälsovården
• företagshälsovårdare
• akutvårdare/första vårdare på vårdnivå inom den prehospitala akutsjukvården, med tillstånd och skyldighet att ge vård på vårdnivå
• jourhavande sjukskötare med självständigt mottagningsarbete inom den specialiserade sjukvården och vid samjour
   

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• uppgifterna förutsätter bredare eller djupare kunnande än på nivå A
• uppgifterna förutsätter högre högskoleexamen
• omfattande begränsad rätt att förskriva läkemedel
• planerings- och utvecklingsuppgifter som sträcker sig utanför den egna arbetsgivaren, t.ex. inom samarbetsområdet för social- och hälsovården
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

§ 3 Lönegrupper för socialvården

Socialarbetare

För dem som hör till denna lönegrupp består de huvudsakliga uppgifterna av självständigt utvecklings-, planerings- eller klientarbete som bygger på teoretisk och praktisk sakkunskap inom yrkesområdet.

Till lönegruppen hör exempelvis socialarbetare och ansvariga kuratorer.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högre högskoleexamen.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• uppgifterna förutsätter kompetens som specialsocialarbetare
• i arbetet förekommer ofta specialsituationer som kräver mer kunnande än på nivå A
• i arbetet ingår utövande av offentlig makt vid socialvårdsåtgärder som vidtas mot klientens vilja
• krävande och omfattande planerings- och utvecklingsuppgifter
• krävande och omfattande utredningsuppgifter
• teamansvar
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

Specialsakkunniguppgifter inom socialvården

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp förutsätter självständig tillämpning av teoretisk sakkunskap eller praktisk specialsakkunskap inom yrkesområdet. Uppgifterna består i huvudsak av klientarbete inom socialvården.

En specialsakkunnig förutsätts ha specialkunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom en examen med över 210 studiepoäng, genom tilläggs- och specialiseringsutbildning som kompletterar examen (t.ex. inom barnskyddsarbete, kulturell mångfald, mentalvårdsarbete, missbruksarbete, kund- och servicehandledning) eller genom särskild metodutbildning (t.ex. metodutbildning för klientarbete inom socialvården), motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren eller genom inlärning i arbetet.

Till denna lönegrupp hör också anställda med uppgifter som förutsätter minst högre yrkeshögskoleexamen (socionom HYH, geronom HYH, rehabiliteringshandledare HYH).

Barnatillsyningsmän hör till denna lönegrupp.  

Till denna lönegrupp hör t.ex. sexualterapeuter och specialsocialhandledare.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• uppgifterna förutsätter högre högskoleexamen
• i arbetet förekommer ofta specialsituationer som kräver mer kunnande än på nivå A
• teamansvar
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

§ 4 Lönegrupp för läkemedelsförsörjningen

Specialsakkunniguppgifter inom läkemedelsförsörjningen

Till denna lönegrupp hör specialsakkunniga inom läkemedelsförsörjningen, t.ex. specialfarmaceuter, klinikfarmaceuter, ledande eller ansvariga farmaceuter, föreståndare för sjukhusapotek eller filialapotek, föreståndare för centralläkemedelsförråd eller farmaceuter som är föreståndare för en läkemedelscentral.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet specialiseringsutbildning, t.ex. specialiseringsutbildning inom sjukhusfarmaci, specialkompetens för avdelningsfarmaci eller specialkompetens för helhetsbedömning av läkemedelsbehandling.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha kompetens som legitimerad farmaceut.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• ansvarsuppgift som förutsätter bred tilläggsutbildning eller särskilt kunnande
• utbildnings-, planerings- eller utvecklingsuppgifter som förutsätter bred tilläggsutbildning eller särskilt kunnande och som sträcker sig utanför den egna arbetsgivaren, t.ex. inom samarbetsområdet för social- och hälsovården
• helhetsansvar för enhetens verksamhet
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

§ 1 Tillämpningsområde

Denna lönebilaga tillämpas på sakkunniga inom socialvården, hälso- och sjukvården samt läkemedelsförsörjningen. Uppgifterna förutsätter i allmänhet legitimering (lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 559/1994 och lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården 817/2016).

Tillämpningsanvisning

Anställda utanför lönegrupperna

I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönegrupperna, se kap. II § 10 med tillämpningsanvisningar i SH-avtalet.

Val av nivå i lönebilaga 3

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se kap. II § 8 i SH-avtalet.

§ 2 Lönegrupper inom hälso- och sjukvården

Sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården.
Till denna lönegrupp kan höra till exempel sjukskötare, röntgenskötare, laboratorieskötare, fysioterapeuter, ergoterapeuter och munhygienister.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovården eller tidigare examen på institutnivå inom hälso- och sjukvården.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• uppgifterna förutsätter att den anställda behärskar helheter på ett mer omfattande eller djupare plan än på nivå A i vårdarbete, i servicehandledning för klienter eller patienter, i främjande av välfärd och hälsa eller inom rehabilitering
• reservperson som regelbundet cirkulerar mellan olika enheter
• uppgifterna förutsätter bredare tilläggsutbildning än på nivå A eller kliniskt specialkunnande
• krävande ansvarsuppgift som förutsätter tilläggsutbildning eller fördjupad specialisering
• samordnings- och organiseringsansvar som förutsätter specialkunskaper
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

Krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården

För dem som hör till denna lönegrupp består arbetsuppgifterna huvudsakligen av krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvård, förebyggande hälsovård, vårdarbete och rehabilitering. 

Anställda med krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården är till exempel barnmorskor och hälsovårdare. 

Krävande sakkunniguppgifter förutsätter kunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom tilläggsutbildning som kompletterar examen, genom motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren eller genom inlärning i arbetet. 

Anställda med krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården är till exempel sjukskötare vid intensiv-, jour- och operationsavdelningar, vid enheter för cancer- och dialysvård samt inom hemvården. Till gruppen hör också anställda med krävande uppgifter inom psykiatri, vid laboratorier (t.ex. analytik som kräver djupa kunskaper) och inom bilddiagnostik samt munhygienister med krävande uppgifter. Till gruppen hör dessutom anställda med ansvar för särskilda uppgifter vid den egna arbetsenheten (t.ex. sårvårdare, sexualrådgivare, stomiskötare). 

Till denna grupp hör också anställda med sakkunniguppgifter inom rehabilitering (t.ex. fysioterapeuter och ergoterapeuter) där det krävs djupa eller breda specialkunskaper inom det egna yrkesområdet för en särskild kundgrupp eller ett särskilt arbetsområde. Det kan vara fråga om direktmottagning av rehabiliteringspatienter, rehabiliteringstjänster i patientens hem samt arbetsfysioterapi.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovården eller tidigare examen på institutnivå inom hälso- och sjukvården.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• uppgifterna förutsätter att den anställda behärskar helheter på ett mer omfattande eller djupare plan än på nivå A i vårdarbete, i servicehandledning för klienter eller patienter, i främjande av välfärd och hälsa eller inom rehabilitering
• uppgifterna förutsätter bredare tilläggsutbildning än på nivå A eller kliniskt specialkunnande
• krävande ansvarsuppgift som förutsätter tilläggsutbildning eller fördjupad specialisering
• samordnings- och organiseringsansvar som förutsätter specialkunskaper
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

§ 3 Lönegrupper för socialvården

Sakkunniguppgifter inom socialvården

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med socialhandledning, fostran och rehabilitering. I arbetet ingår till exempel praktisk rådgivning och handledning samt beslutsfattande där den anställda får vägledning. 

Till denna lönegrupp kan höra till exempel socionomer, geronomer, rehabiliteringshandledare, socialhandledare, servicehandledare och familjehandledare.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• uppgifter i klientarbete som kräver mer än på nivå A
• uppgifterna förutsätter bredare tilläggsutbildning än på nivå A eller specialkunskaper
• krävande ansvarsuppgift som förutsätter specialkunskaper
• i uppgifterna ingår att fatta servicebeslut
• teamansvar
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

Krävande sakkunniguppgifter inom socialvården

De som hör till denna lönegrupp har i huvudsak krävande sakkunniguppgifter inom socialhandledning, fostran eller rehabilitering. Uppgifterna kräver specialkunnande och djupa kunskaper samt sakkunskap om praxis inom socialvården. Krävande sakkunniguppgifter förutsätter kunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom tilläggs- eller specialiseringsutbildning som kompletterar examen, genom motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren eller genom inlärning i arbetet.

I krävande sakkunniguppgifter kan ingå till exempel beredning av omfattande helheter, bedömning av servicebehov eller beslutsfattande som baserar sig på självständig prövning.

Enheter som producerar krävande tjänster inom socialvården är bland annat sådana boendeservice- och rehabiliteringsenheter inom barnskyddet, missbrukarvården och funktionshinderservicen som kräver breda eller djupa specialkunskaper samt vissa motsvarande enheter som specialiserat sig på tjänster för äldre. Uppgifter inom socialjouren räknas till krävande sakkunniguppgifter.

Till denna lönegrupp hör till exempel kuratorer, sexualrådgivare och SAS-koordinatorer. Till gruppen hör också socionomer, geronomer, rehabiliteringshandledare, socialhandledare, servicehandledare och familjehandledare med krävande uppgifter.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• i arbetet förekommer ofta situationer som kräver mer kunnande och mer självständigt omdöme än på nivå A
• uppgifterna förutsätter bredare tilläggsutbildning än på nivå A eller specialkunskaper
• bredare och mer mångdimensionell bedömning av servicebehovet än på nivå A och servicebeslut som förutsätter självständigt omdöme
• krävande ansvarsuppgift som förutsätter specialkunskaper
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

§ 4 Lönegrupp för läkemedelsförsörjningen

Sakkunniguppgifter inom läkemedelsförsörjningen

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med sakkunniguppgifter inom läkemedelsförsörjningen.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel farmaceuter, avdelningsfarmaceuter och farmaceuter som ansvarar för en delfunktion.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha kompetens som legitimerad farmaceut.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• uppgifterna förutsätter kunnande inom flera olika områden eller arbete i olika verksamhetsmiljöer
• uppgift som förutsätter bred tilläggsutbildning eller särskilt kunnande
• krävande ansvarsuppgift
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

§ 1 Tillämpningsområde

Denna lönebilaga tillämpas på anställda med yrkesuppgifter inom socialvården, hälso- och sjukvården samt läkemedelsförsörjningen.

Tillämpningsanvisning

Anställda utanför lönegrupperna

I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönegrupperna, se kap. II § 10 med tillämpningsanvisningar i SH-avtalet.

Inplacering i lönegrupp

De anställda som hör till denna lönebilaga placeras i lönegrupperna för hälso- och sjukvården (§ 2) respektive socialvården (§ 3) beroende på om deras uppgifter hör till hälso- och sjukvården (t.ex. vårdavdelning på sjukhus) eller socialvården (t.ex. hemvård).

Tidigare utbildningsbeteckningar (§ 2 och 3)

Tidigare utbildningsbeteckningar som motsvarar närvårdare är hjälpskötare, primärskötare, barnskötare, dagvårdare, tandskötare, mentalvårdare, sinnessjukvårdare, medikalvaktmästare-ambulansförare, vårdare av utvecklingsstörda, konditionsskötare, pedikyrist och hemvårdare.

Val av nivå i lönebilaga 4

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se kap. II § 8 i SH-avtalet.

§ 2 Lönegrupper inom hälso- och sjukvården

Yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården

De som hör till denna lönegrupp har i huvudsak yrkesuppgifter inom vård, omsorg, fostran och rehabilitering. 

Till denna lönegrupp kan höra till exempel närvårdare och anställda med en motsvarande tidigare utbildningsbeteckning.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha grundexamen inom social- och hälsovården eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom branschen.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• uppgifterna förutsätter att den anställda behärskar vårdarbete inom flera olika områden
• samordnings- eller organiseringsuppgifter som förutsätter specialkunskaper
• ansvarsuppgift som förutsätter specialkunskaper
• uppgifterna förutsätter bredare tilläggsutbildning än på nivå A eller fördjupat kunnande
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

Krävande yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården

De som hör till denna lönegrupp har i huvudsak krävande yrkesuppgifter inom vård, omsorg, fostran och rehabilitering. 

Krävande yrkesuppgifter förutsätter kunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom tilläggsutbildning som kompletterar examen, motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren, inlärning i arbetet, yrkes- eller specialyrkesexamen (bl.a. obduktion, immobilisering, mentalvårdsarbete, missbruksarbete, psykiatrisk vård).

Till denna lönegrupp kan höra till exempel närvårdare och anställda med en motsvarande tidigare utbildningsbeteckning.

Det kan vara fråga om krävande uppgifter vid en enhet (t.ex. intensiv-, jour-, cancer- eller operationsavdelning, akutavdelning eller avdelning för svårbehandlade patienter vid psykiatriskt sjukhus, laboratorium) eller ansvar för en särskild uppgift vid den egna arbetsenheten (t.ex. sårvård).

Exempel:

• dialysskötare
• vård av patienter med andningsförlamning
• prehospital akutsjukvård på basnivå
• närvårdarmottagning (t.ex. neuropsykiatri, sömnapné, astma
• ambulerande tjänster (t.ex. laboratorieprovtagning och tandkontroll för skolelever)
• laboratorieprovtagning
• gipsningsmästare
• terminalvård
• krävande medikalvaktmästaruppgifter på bl.a. intensiv- och operationsavdelning
• utbildare (t.ex. ergonomi och kinestetik)
• uppgifter som innefattar läkemedelsbehandling på hemsjukhus
• reservperson som cirkulerar mellan enheter där det krävs olika slags kunnande  

Kompetens: Den anställda förutsätts ha grundexamen inom social- och hälsovården eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom branschen.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• uppgifterna förutsätter att den anställda behärskar vårdarbete inom flera olika områden
• samordnings- eller organiseringsuppgifter som förutsätter specialkunskaper
• ansvarsuppgift som förutsätter specialkunskaper
• uppgifterna förutsätter bredare tilläggsutbildning än på nivå A eller specialkunskaper
• konsultation och utbildning utanför den egna enheten
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

§ 3 Lönegrupper för socialvården

Yrkesuppgifter inom socialvården

De som hör till denna lönegrupp har i huvudsak yrkesuppgifter inom vård, omsorg, fostran och rehabilitering.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel närvårdare och anställda med en motsvarande tidigare utbildningsbeteckning.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha grundexamen inom social- och hälsovården eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom branschen.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• uppgifterna förutsätter kunnande inom flera olika områden eller arbete i olika verksamhetsmiljöer
• enhet som är mer krävande än på nivå A
• samordnings- eller organiseringsuppgifter som förutsätter specialkunskaper
• ansvarsuppgift som förutsätter specialkunskaper
• uppgifterna förutsätter bredare tilläggsutbildning än på nivå A eller fördjupat kunnande
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

Krävande yrkesuppgifter inom socialvården

De som hör till denna lönegrupp har i huvudsak krävande yrkesuppgifter inom vård, omsorg, fostran och rehabilitering.

Krävande yrkesuppgifter förutsätter kunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom tilläggsutbildning som kompletterar examen, motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren, inlärning i arbetet, yrkes- eller specialyrkesexamen (bl.a. äldrearbete, mentalvårdsarbete, missbruksarbete samt rehabiliterings-, stöd- och handledningstjänster).

Till denna lönegrupp kan höra till exempel närvårdare och anställda med en motsvarande tidigare utbildningsbeteckning.

Till krävande yrkesuppgifter hör läkemedelsbehandling inom hemsjukvården. Krävande yrkesuppgifter finns inom barnskyddet, funktionshinderservicen, mentalvårds- och missbrukartjänsterna samt äldreservicen. Krävande yrkesuppgifter kan förekomma till exempel inom boendeservicen för krävande klientgrupper.

Anställda med krävande yrkesuppgifter är också AAC-handledare, minnesskötare, palliativa skötare, teamansvariga, teamledare, utbildare (t.ex. kinestetik och ergonomi) samt reservpersoner som cirkulerar mellan enheter där det krävs olika slags kunnande.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha grundexamen inom social- och hälsovården eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom branschen.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• uppgifterna förutsätter kunnande inom flera olika områden eller arbete i olika verksamhetsmiljöer
• samordnings- eller organiseringsuppgifter som förutsätter specialkunskaper
• ansvarsuppgift som förutsätter specialkunskaper
• uppgifterna förutsätter bredare tilläggsutbildning än på nivå A eller specialkunskaper
• konsultation och utbildning utanför den egna enheten
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

§ 4 Lönegrupp för avdelningssekreterare

Till denna lönegrupp hör avdelningssekreterare och anställda med motsvarande uppgifter. Det är i huvudsak fråga om patientadministrativa uppgifter och uppgifter i anknytning till remisser och tidsbokning m.m.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesinriktad grundexamen eller tidigare yrkesexamen.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• arbetet omfattar fler uppgiftshelheter eller enheter än på nivå A
• i arbetet förekommer ofta specialsituationer som kräver mer kunnande än på nivå A
• ansvarsuppgift som förutsätter specialkunskaper
• utbildnings- eller utvecklingsuppgifter
• teamansvar
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

§ 5 Lönegrupp för läkemedelsförsörjningen

Yrkesuppgifter inom läkemedelsförsörjningen

Den anställda förutsätts ha grundexamen inom läkemedelsbranschen eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom branschen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. läkemedelsarbetare och läkemedelstekniker.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• mer krävande eller mångsidigare uppgiftshelhet än på nivå A
• uppgift som förutsätter specialkunskaper
• krävande ansvarsuppgift
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

§ 1 Tillämpningsområde

Denna lönebilaga tillämpas på övriga yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter inom social- och hälsovården.

Tillämpningsanvisning

Anställda utanför lönegrupperna

I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönegrupperna, se § 10 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i SH-avtalet.

Val av nivå i lönebilaga 5

Befattningarna placeras på olika nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se kap. II § 8 i SH-avtalet.

§ 2 Lönegrupp för instrumentvårdare

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med instrumentvård.

Den anställda förutsätts ha grundexamen inom instrumentvårdsbranschen eller annan lämplig utbildning.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• i arbetet ingår rengöring och underhåll av utrustning där det förutsätts specialkunskaper eller underhåll av utrustning inom flera specialiteter
• ansvarsuppgift som förutsätter specialkunskaper
• teamansvarandra eventuella lokalt fastställda kriterier

§ 3 Lönegrupp för anstaltsvårdare

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med städning och rengöring vid servicenheter inom social- och hälsovården.

Till denna lönegrupp kan höra anstaltsvårdare, lokalvårdare och anställda med motsvarande uppgifter, oberoende av yrkesbeteckning.    

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesexamen.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• arbete i huvudsak i lokaler som kräver specialkunnande, t.ex. användning av olika arbetsmetoder och kemikalier
• uppgifterna/lokalerna ställer höga krav på hygien
• teamansvar
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier 

§ 4 Lönegrupp för grundläggande serviceuppgifter

Till denna lönegrupp kan höra omsorgsassistenter, hemhjälpare, specialassistenter, personliga assistenter, åldringsarbetare, lagerarbetare inom läkemedelsförsörjningen, läkemedelstekniker och läkemedelsarbetare.

Nivåkriterier i lönegruppen

Faktorer som höjer nivån av kunnande och ansvar:

• krävande eller mångsidig helhet av uppgifter
• särskilda uppgifter i anslutning till lagring och transport av läkemedel
• arbete med klienter vars vårdberoende förutsätter specialkunnande
• andra eventuella lokalt fastställda kriterier

Statistikkoder för anställda utanför lönegrupperna i SH-avtalet

Det är önskvärt att det för varje anställd som står utanför lönegrupperna uppges en statistikkod som utgår från arbetsuppgifterna. Syftet med statistikkoden är att underlätta grupperingen av dessa anställda.

Statistikkoden betyder inte att de anställda i fråga bildar en egen lönegrupp, utan det är fortfarande fråga om anställda som står utanför lönegrupperna. Användningen av en statistikkod betyder inte heller att dessa yrkesgrupper räknas med när man avgör om en bilaga har så många anställda att justeringspotten för individuella tillägg ska räknas ut för denna bilaga (SH-avtalet kap. II § 14 mom. 7).

Statistikkoden införs i löneräkningssystemet på samma ställe som de nivåbaserade lönekoderna i lönegrupperna. Statistikcentralen samlar årligen in lönestatistik för kommun- och välfärdssektorn (s.k. oktoberstatistik). I fortsättningen ska arbetsgivarna utöver de nivåbaserade lönekoderna i lönegrupperna också uppge statistikkoderna för anställda utanför lönegrupperna.

I lönebilagorna 1–5 finns det tillämpningsanvisningar som anger vilka anställda som står utanför lönegrupperna i respektive bilaga. I § 10 mom. 2 och 3 i lönekapitlet anges också vilka andra befattningar som står utanför lönegrupperna. Denna definition används när statistikkoden bildas.

Statistikkoder för anställda utanför lönegrupperna i lönebilaga 1–5 i SH-avtalet

Dessa lönekoder används i Statistikcentralens statistik Löner inom lokalförvaltningen. Egna lokala koder ska inte användas för det ändamålet.

S1999999    Befattning utanför lönegrupperna i bilaga 1
S2999999    Befattning utanför lönegrupperna i bilaga 2
S3999999    Befattning utanför lönegrupperna i bilaga 3
S4999999    Befattning utanför lönegrupperna i bilaga 4
S5999999    Befattning utanför lönegrupperna i bilaga 5

Om befattningen inte kan placeras i någon av lönebilagorna 1–5 i SH-avtalet, används statistikkoden

S9999999    Annan befattning utanför lönegrupperna

Befattningar enligt § 20 i lönekapitlet i SH-avtalet ges följande statistikkoder

SOTETAE2    Arbetsgivarrepresentant enligt SH-avtalet kap. II § 20, helhetslön

§ 1 Arbetstid på 37 timmar 45 minuter

Ordinarie arbetstid
mom. 1

För de tjänsteinnehavare och arbetstagare som anges nedan är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 37 timmar 45 minuter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 37 timmar 45 minuter under en period av högst 6 veckor.

1. sjukhusfysiker, sjukhuskemister och sjukhusmikrobiologer

2. psykologer vid sjukhus, mentalvårdsbyråer, hälsocentraler, rådgivningsbyråer för uppfostringsfrågor, institutioner för utvecklingsstörda samt andra vård- och omsorgsinrättningar

3. skolpsykologer

4. ledande skötare vid hälsocentraler

5. överskötare (gäller inte biträdande överskötare)

6. socialarbetare och socialterapeuter

7. skolkuratorer

8. vårdpersonalen vid mentalvårdsbyråer *).

Tillämpningsanvisning

Angående utjämningsperioder se tillämpningsanvisningarna för kap. III § 7 mom. 1.

*) Se även cirkulär 12/2021 Arbetstiden inom dagbetonad öppen mentalvård.

Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden och arbetsskiftsplaneringen
mom. 2

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 33 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 37 timmar 45 minuter per kalendervecka.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd frånvarodag minskas med den andel av 7 timmar 33 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.

Den ordinarie arbetstiden planeras enligt § 1 mom. 2, om frånvaron är känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden börjar.

Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och övertidsarbete, se § 2 och 3.

Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
mom. 3

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton eller på någon annan dag än lördag eller söndag infallande nyårsdag, trettondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag eller annandag jul (arbetstidsförkortande söckenhelg) är den ordinarie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 33 minuter kortare för varje ovan uppräknad dag än vad som bestäms i mom. 1.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 33 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.

Tillämpningsanvisning

Söckenhelgsförkortningen ges som en hel ledig dag under samma vecka eller utjämningsperiod.

Tillämpningsanvisning

Om två söckenhelger infaller på samma dag görs förkortningen bara en gång.

Flexibel arbetstid
mom. 4

Arbetstiden kan också ordnas som flexibel arbetstid.

§ 2 Definition av och ersättning för mertidsarbete

mom. 1

Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie arbetstid, men som inte är övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

Mertidsarbete för en anställd med full arbetstid är arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden upp till övertidsgränsen.

I deltidsarbete är arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden mertidsarbete upp till övertidsgränsen enligt § 3. I deltidsarbete avses med ordinarie arbetstid också arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro.

I deltidsarbete förkortas den ordinarie arbetstiden/sänks mertidsgränsen vid oplanerad frånvaro med det antal arbetstimmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen för frånvarotiden.

mom. 2

För en anställd med full arbetstid betalas mertidsersättning för högst en halv timme per vecka, förutom under de söckenhelgsveckor som avses i § 1 mom. 3.

Tillämpningsanvisning

Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar övertidsgränsen, se § 3.

mom. 3

Mertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar som en oförhöjd timlön för varje timme mertidsarbete eller i form av motsvarande ledighet.

Tillämpningsanvisning

Förutsättningarna för mertidsersättning framgår av kap. III § 20. Angående ersättning i form av ledighet, se kap. III § 23 mom. 5 och 6.

§ 3 Definition av och ersättning för övertidsarbete

Övertidsarbete avser arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider både den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och följande övertidsgränser:

Övertidsgräns per dygn

8 timmar eller en längre tid som anges i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgräns per vecka

Full arbetstid

Övertidsgränsen är 38 timmar 15 minuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med en halv timme och det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats för veckan i fråga.

Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka

Under en vecka med semester, arbets- eller tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför frånvaron utökad med 6 minuter (0,1 timmar) per arbetsdag, dock högst en halv timme, och utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.

Tillämpningsanvisning

Övertidsgränsen bestäms enligt ovan oberoende av om det är fråga om på förhand planerad frånvaro som avses i § 1 mom. 2 eller annan frånvaro.

Övertidsgräns per vecka under söckenhelgsvecka

Under en vecka som inte innehåller planerad eller oplanerad frånvaro är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som antecknats för respektive vecka utökad med

• en halv timme
• söckenhelgsförkortningar som antecknats för respektive vecka och
• eventuellt antecknade timmar av ersättning i form av ledighet.

Vecka eller utjämningsperiod som innehåller planerad eller oplanerad frånvaro eller båda:

Om det i en vecka eller utjämningsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 1 mom. 3, är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som för respektive vecka antecknats utanför frånvaron utökad med

• 6 minuter (0,1 timmar) per arbetsdag, dock högst en halv timme per vecka
• 7 timmar 33 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg under den vecka då söckenhelgsförkortningen getts och
• timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.

Tillämpningsanvisning

Tillägget på 6 minuter görs bara för sådana arbetsdagar där ordinarie arbetstid ingår. Söckenhelger, dagar som utgör ersättning i form av ledighet och arbetstidsutjämningsdagar betraktas som sådana arbetsdagar när övertidsgränsen räknas ut.

Deltidsarbete

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter. I en utjämningsperiod som är längre än en vecka är övertidsgränsen 38 timmar 15 minuter gånger antalet veckor under utjämningsperioden.

Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka

Under en vecka eller utjämningsperiod med godtagbar frånvaro beräknas övertidsgränsen i deltidsarbete på följande sätt:

• 37 timmar 45 minuter i veckan eller 37 timmar 45 minuter gånger antalet veckor i utjämningsperioden
• från vilket avdras antalet frånvarodagar enligt § 1 mom. 2 gånger 7 timmar 33 minuter
• från vilket avdras det timantal som planerats för en dag som blir oplanerad frånvarodag
• till vilket läggs 6 minuter (0,1 timmar) per arbetsdag, dock högst en halv timme per kalendervecka i utjämningsperioden.

Tillämpningsanvisning

Ersättning i form av ledighet som planerats i arbetsskiftsförteckningen utgör inte arbetstid. Om den anställda under en vecka eller utjämningsperiod för vilken det planerats ersättning i form av ledighet arbetar fler timmar än vad som planerats, flyttas motsvarande mängd ledighet till ett senare tillfälle eller ersätts i pengar.

Tillämpningsanvisning

I övertidsberäkningen kan man särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Med övertidsarbete per vecka avses arbete som överstiger övertidsgränsen per vecka, men som inte är övertidsarbete per dygn. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka.

mom. 3

Som övertidsarbete räknas inte en utanför arbetstidslagen stående tjänsteinnehavares eller arbetstagares deltagande i möte, för vilket engångsarvode betalas.

mom. 4

Övertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar eller i form av ledighet under ordinarie arbetstid på det sätt som bestäms närmare nedan eller i respektive bilaga.

mom. 5

Av den fastställda arbetsskiftsförteckningen ska framgå mängden ersättning i form av ledighet och hur ledigheten förläggs. Om det i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har antecknats att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ges ledighet som ersättning för övertidsarbete och den anställda insjuknar innan ledigheten börjar, flyttas den ersättning i form av ledighet som antecknats under sjukfrånvaron till en tidpunkt som bestäms enligt kap. III § 23 mom. 5. Alternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala ut ersättning i pengar så som anges ovan i detta moment. Om den anställda insjuknar under övertidsledigheten flyttas den fr.o.m. dagen efter insjuknandet till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar så som anges ovan.

Tillämpningsanvisning

Andra tjänst- eller arbetsledigheter föranleder inte flyttning av övertidsledighet som fastställts i arbetsskiftsförteckningen.

Övriga ersättningar i form av ledighet som avses i detta kapitel flyttas inte.

§ 4 Uträkning av timlön

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete samt beredskap får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad med 162.

Tillämpningsanvisning

Timlönedivisorn bestäms enligt denna paragraf. Till övriga delar tillämpas kap. III § 23 på beräkningen av timlönen och på tidpunkten för ersättningar i pengar och i form av ledighet.

Denna rekommendation ska börja tillämpas senast 1.10.2026.

På anställda som står utanför lönegrupperna tillämpas ända till införandet, dock högst till 30.9.2026, lönekapitlet och bilaga 6 i det gällande SH-avtalet 2025–2028.

Om det i lönebilagorna inte finns någon lämplig lönegrupp för en befattning, placeras befattningen inte i någon av lönegrupperna. Befattningen benämns då befattning som står utanför lönegrupperna. Se kap. II § 10.

Arbetsgivaren beslutar om nivålönen med beaktande av sådana lönegrupper som på grund av uppgifternas natur kan användas som referensgrupp vid bestämningen av nivålönen. Se också kap. II § 10 mom. 2 och 3.

Vid bestämning av nivålönen ska arbetsgivaren använda sin prövningsrätt så att det kunnande och ansvar som uppgifterna förutsätter beaktas så objektivt som möjligt.

Bedömning av uppgifterna i befattningar utanför lönegrupperna

Befattningarna placeras på nivåer av kunnande och ansvar i enlighet med de lokala nivåbeskrivningarna och en bedömning som baserar sig på uppgiftsbeskrivningarna.

Vid bedömningen av vilken nivå som ska tillämpas bör arbetsgivaren beakta att nivå B och C förutsätter att den anställda

•    behärskar ett visst uppgiftsområde på ett djupare plan
•    behärskar ett omfattande uppgiftsområde
•    behärskar flera olika uppgiftsområden
•    kan hantera flera saker samtidigt eller
•    har kunskaper eller färdigheter av olika slag.

Av dem som utför samma eller likartat arbete hos samma arbetsgivare bildas lokala grupper för bedömningen av kunnande och ansvar. För befattningarna i en sådan grupp utarbetas lokala nivåkriterier och nivåbeskrivningar. Befattningarna placeras på nivåer av kunnande och ansvar enligt samma principer som de som hör till lönegrupper.

Arbetsgivaren ska se till att nivålönerna för dem som utför samma eller likartat arbete står i proportion till varandra enligt de lokala nivåbeskrivningarna för nivåerna av kunnande och ansvar.

Befattningar som avviker från varandra bedöms för sig, eller alternativt kan man bilda egna grupper av dem, om det är möjligt.

Nivålönens lokala belopp påverkas förutom av det som sägs i § 8 i lönekapitlet också av bland annat den allmänna lönenivån på orten och inom branschen och av arbetsgivarens lönepolicy.

Så kallade kombinationsbefattningar

I en kombinationsbefattning ingår uppgifter från två eller flera olika yrkesområden. En kombinationsbefattning är en befattning med uppgifter som hör till två eller flera olika lönegrupper, lönebilagor eller arbets- och tjänstekollektivavtal. En sådan befattning står utanför lönegrupperna.

Det kan till exempel vara fråga om en kombination av lönegruppen för anstaltsvårdare i SH-avtalet bilaga 5 (S5LAI1) och grundläggande serviceuppgifter inom kostservice i VÄLKA bilaga 2 (H2RUO6).

Kunnandet och ansvaret bedöms enligt uppgifterna i kombinationsbefattningen.

Se kap. II § 10 mom. 2 med tillämpningsanvisning.

Uppgiftsbeskrivningar för befattningar utanför lönegrupperna

Uppgiftsbeskrivningar behövs särskilt för befattningar som står utanför lönegrupperna. När uppgiftsbeskrivningarna utarbetas bör särskild vikt fästas vid beskrivningen av kunnande och ansvar.

Se kap. II § 8 mom. 3.

Bestämningen av nivå och nivålön

Befattningar utanför lönegrupperna placeras på nivåer av kunnande och ansvar enligt samma principer som de som hör till lönegrupperna i lönebilaga 1–5.

Lokalt bestäms till vilken lokal grupp befattningar utanför lönegrupperna ska höra och vilken nivå av kunnande och ansvar som ska tillämpas i respektive befattning.

En lönegrupp kan bildas till exempel av anställda med sakkunniguppgifter som anges i avtalet och som bedöms som en helhet. Till exempel kan man bilda en lönegrupp för psykologer eller för kombinationsbefattningar med anstaltsvård och kostservice.

Helheten av de uppgifter som ska jämföras måste vara logisk och kunna motiveras objektivt.

Nivåerna kan till exempel vara tre: A, B och C. Lokalt kan man vid behov skapa fler nivåer ovanför nivå C, t.ex. D. Antalet nivåer av kunnande och ansvar för befattningar utanför lönegrupperna har inte begränsats.

I SH-avtalet har det inte fastställts nivålöner för befattningar utanför lönegrupperna. Nivålönerna bestäms lokalt. I fråga om kombinationsbefattningar är det på sin plats att beakta sådana befattningar i lönegrupperna som kan användas som hjälp vid bestämningen av nivålönen. När nivålönen bestäms för en arbetstagare som saknar den utbildning eller examen som förutsätts i lönegruppen, ska det som sägs i kap. II § 10 mom. 3 om bestämning av nivålönen beaktas.

Exempel: Psykologer står utanför lönegrupperna. Se tillämpningsområdet för lönebilaga 2 (tillämpningsanvisningen för § 1).