Suomeksi

Arbetsavtal ingås och tjänsteförordnanden utfärdas i början av anställningsförhållandet

Med en arbetstagare ingås i regel ett skriftligt arbetsavtal, även om också ett muntligt arbetsavtal är rättsligt bindande. För en tjänsteinnehavare utfärdas ett tjänsteförordnande. KT har utarbetat mallar för både arbetsavtal och tjänsteförordnanden.

Skriftliga och detaljerade arbetsavtal

Enligt de kommunala kollektivavtalen ska arbetsavtal i regel göras upp skriftligt och så detaljerat att alla faktorer som inverkar på anställningsvillkoren framgår.
 
Om ett skriftligt arbetsavtal inte har ingåtts eller om dessa uppgifter inte har antecknats i arbetsavtalet, ska arbetsgivaren ge skriftlig information om de centrala villkoren i anställningsförhållandet till de arbetstagare vars anställningsförhållanden gäller tills vidare eller längre än en månad. Den skriftliga informationen ska ges senast före utgången av den första lönebetalningsperioden. Om arbetstagaren upprepade gånger och på samma villkor står i anställningsförhållande till samma arbetsgivare på viss tid som understiger en månad, ska arbetsgivaren informera om de centrala villkoren i arbetet senast en månad efter att det första anställningsförhållandet inleddes (ArbetsavtalsL 2 kap. 4 §).

Av informationen ska framgå åtminstone

  • arbetsgivarens och arbetstagarens hemort eller driftställe,
  • den tidpunkt då arbetet inleds,
  • den tidpunkt då ett arbetsavtal för viss tid upphör att gälla eller en uppskattning av tidpunkten då avtalet upphör att gälla samt grunden för att arbetsavtalet ingåtts för viss tid eller uppgift om att det är fråga om ett i 1 kap. 3 a § avsett avtal för viss tid med en person som är långtidsarbetslös,
  • prövotiden,
  • den plats där arbetet utförs eller, om arbetstagaren inte har något huvudsakligt arbetsställe, de principer enligt vilka arbetstagaren arbetar på olika arbetsställen,
  • arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgifter,
  • det kollektivavtal som tillämpas på arbetet,
  • de grunder enligt vilka lönen och andra vederlag bestäms samt lönebetalningsperioden,
  • den arbetstid som tillämpas; i fråga om varierande arbetstid som avtalats på initiativ av arbetsgivaren ska det dessutom ges en redogörelse för i vilka situationer och i vilken omfattning arbetsgivaren har behov av arbetskraft,
  • hur semestern bestäms,
  • uppsägningstiden eller grunden för hur den bestäms,
  • i fråga om utlandsarbete som varar minst en månad de uppgifter som nämns i arbetsavtalslagen.

Informationen kan ges i en eller flera handlingar eller genom hänvisning till en lag eller det kollektivavtal som tillämpas i anställningsförhållandet. Enligt arbetsavtalslagen ska arbetsgivaren dessutom så snart som möjligt ge arbetstagaren skriftlig information när något villkor i arbetet ändras. Informationen ska dock ges senast vid utgången av den närmast följande lönebetalningsperioden efter ändringen, om inte ändringen beror på att lagstiftning eller kollektivavtal ändrats.

De centrala villkor i arbetet som räknas upp i arbetsavtalslagen kan delges arbetstagaren till exempel i en separat handling eller skrivas in i arbetsavtalet.

I enlighet med det som sagts ovan gör arbetsavtalslagen det möjligt att åtminstone i någon mån ändra de i lagen avsedda centrala villkoren för arbetet under anställningsförhållandet. Arbetsgivarens möjlighet att ensidigt göra ändringar beror på hur och hur noggrant det har avtalats om villkoren. En del villkor, såsom anställningsförhållandets längd, avtalas i praktiken noggrant till exempel på basis av en kalendertid eller den arbetshelhet som ska utföras. Andra villkor, till exempel vilket kollektivavtal som tillämpas, kan formuleras så att villkoren gäller vid början av anställningsförhållandet. Då är det möjligt för arbetsgivaren att senare göra ändringar i villkoren.

Till exempel i punkten om arbetstiden i KT:s mall för arbetsavtal anges den arbetstid som gäller vid början av anställningsförhållandet. Det lönar sig också att avtala om platsen för arbetet så att arbetsgivaren senare med stöd av sin rätt att leda arbetet kan ändra den.

Förtroendemannen har rätt att granska de undertecknade skriftliga arbetsavtalen för anställda som hör till den organisation som förtroendemannen företräder (AKTA kap. I § 6 mom. 2, tillämpningsanvisningen, kap. VII § 6 mom. 4 och TIM-AKA § 3 mom. 2, tillämpningsanvisningen).

Mer på webben

Tjänsteförordnande utan dröjsmål

Ett beslut om val av tjänsteinnehavare fattas villkorligt om behövliga utredningar, till exempel en utredning om hälsotillståndet, inte står till förfogande när beslutet fattas. Beslutet ska fastställas eller konstateras ha förfallit senare.

Enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) ska en tjänsteinnehavare utan dröjsmål och om möjligt innan tjänsteutövningen inleds ges ett protokollsutdrag över att han eller hon anställts i tjänsteförhållande eller ett annat skriftligt tjänsteförordnande.

Av tjänsteförordnandet ska åtminstone framgå

  • tjänstebeteckningen,
  • tjänsteförhållandets längd,
  • grunden för ett tjänsteförhållande för viss tid,
  • eventuell prövotid,
  • begynnelsetidpunkten för tjänsteutövningen,
  • huvudsakliga uppgifter eller grunden för hur de fastställs,
  • grunderna för lönen.

Ombildning av tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande

Arbetsavtalsformuläret kan användas också när arbetsgivaren i enlighet med kommunallagen ensidigt ombildar ett tjänsteförhållande där offentlig makt inte utövas till ett arbetsavtalsförhållande. Anvisningar om förfarandena finns i KT:s cirkulär 20/2003, bilaga 2.

Enligt kommunallagen ska arbetsgivaren erbjuda tjänsteinnehavaren ett arbetsavtalsförhållande med minst samma anställningsvillkor som tidigare. Utgångspunkten är att ombildningen av tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande i första hand sker genom avtal. Det här innebär att arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren ingår ett sådant arbetsavtal enligt arbetsavtalslagen där anställningsvillkoren framgår. Om ett arbetsavtal inte kan ingås, kan arbetsgivaren dock genom ett ensidigt beslut ombilda tjänsteförhållandet till ett arbetsavtalsförhållande under de förutsättningar som anges i kommunallagen. Då ska arbetsgivaren erbjuda ett arbetsavtalsförhållande med minst samma anställningsvillkor som tidigare och informera om dem i enlighet med 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen (ArbetsavtalsL).

Om det i tjänsteinnehavarens uppgifter ingått beredskap och/eller söndagsarbete, ska det av den information som avses i 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen framgå att arbetstagarens huvudsakliga uppgifter vid behov omfattar skyldighet till fri beredskap och/eller söndagsarbete. Till denna del måste man också beakta tillämpningsanvisningen för § 5 i arbetstidskapitlet i AKTA. Enligt den ska den anställde känna till beredskapsersättningens belopp eller grunderna för hur ersättningen bestäms och villkoren för beredskap när ett avtal om beredskap ingås. Arbetsgivaren måste alltså kunna visa att arbetstagaren har informerats om de bestämningsgrunder som gäller vid tidpunkten i fråga samt om villkoren för beredskap redan när arbetsavtalet ingås, om arbetstagaren genom arbetsavtalet förbinder sig till beredskap vid behov.