Suomeksi

LÄKTA 2025–2028, i kraft från 1.5.2025

Tjänste- och arbetskollektivavtalet för läkare (LÄKTA) gäller cirka 17 800 läkare och tandläkare.

Nätpublikation ISBN 978-952-7638-09-5

Underteckningsprotokoll till tjänste- och arbetskollektivavtalet för läkare 2025-2028

§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.5.2025–29.2.2028. Efter 29.2.2028 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.

Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.

§ 2 Lönehöjningar år 2025

mom. 1 Allmänna förhöjningar 1.10.2025

Allmän förhöjning 1.10.2025 i bilaga 1

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas karriärstegslöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.10.2025 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,5 procent. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet och uppgiftstilläggen enligt § 6 och enligt bilaga 1 § 2 höjs med 2,5 procent. Även lokala tillägg som motsvarar uppgiftstillägg höjs.

Allmän förhöjning 1.10.2025 i bilaga 2

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas karriärstegslöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.10.2025 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,5 procent. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet och uppgiftstilläggen enligt § 6 höjs med 2,5 procent. Även lokala tillägg som motsvarar uppgiftstillägg höjs.

Allmän förhöjning 1.10.2025 i bilaga 3

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas karriärstegslöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.10.2025 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,5 procent. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet och uppgiftstilläggen enligt § 6 höjs med 2,5 procent. Även lokala tillägg som motsvarar uppgiftstillägg höjs.

Allmän förhöjning 1.10.2025 i bilaga 4

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas karriärstegslöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.10.2025 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,5 procent. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet och uppgiftstilläggen enligt § 6 höjs med 2,5 procent. Även lokala tillägg som motsvarar uppgiftstillägg höjs.

I deltidsarbete är förhöjningen av karriärstegslönen och uppgiftstillägget lägre i samma proportion som den anställdas arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Tillämpningsanvisning

Arvodena, uppgiftstilläggen och de individuella tilläggen för innehavare av bitjänst eller bibefattning i bilaga 1, 3 och 4 höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

I samband med avtalsuppgörelsen 2022–2025 kom parterna överens om en lokal pott på 2,1 procent 1.6.2025 i LÄKTA. Potten är avsedd för lönesamordning och utveckling av lönesättningen i samband med införandet av det nya lönesystemet.

Till skillnad från vad som tidigare avtalats betalas den lokala potten på 2,1 procent 1.11.2025. Till anställda som omfattas av LÄKTA betalas dessutom ett engångsarvode på 371 euro. Engångsarvodet betalas i samband med lönebetalningen för augusti 2025 till de tjänsteinnehavare och arbetstagare som haft en oavbruten anställning under perioden 2.6.2025–30.6.2025. För deltidsanställda betalas arvodet i proportion till deltidsarbetstiden. Som deltidsprocent används den deltidsprocent som gäller 30.6.2025.

§ 3 Lönehöjningar år 2026

mom. 1 Allmänna förhöjningar 1.8.2026

Allmän förhöjning 1.8.2026 i bilaga 1

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas karriärstegslöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2026 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,27 procent. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet och uppgiftstilläggen enligt § 6 och enligt bilaga 1 § 2 höjs med 2,27 procent. Även lokala tillägg som motsvarar uppgiftstillägg höjs.

Allmän förhöjning 1.8.2026 i bilaga 2

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas karriärstegslöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2026 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,27 procent. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet och uppgiftstilläggen enligt § 6 höjs med 2,27 procent. Även lokala tillägg som motsvarar uppgiftstillägg höjs.

Allmän förhöjning 1.8.2026 i bilaga 3

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas karriärstegslöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2026 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,27 procent. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet och uppgiftstilläggen enligt § 6 höjs med 2,27 procent. Även lokala tillägg som motsvarar uppgiftstillägg höjs.

Allmän förhöjning 1.8.2026 i bilaga 4

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas karriärstegslöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2026 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,27 procent. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet och uppgiftstilläggen enligt § 6 höjs med 2,27 procent. Även lokala tillägg som motsvarar uppgiftstillägg höjs.

Tillämpningsanvisning

Arvodena, uppgiftstilläggen och de individuella tilläggen för innehavare av bitjänst eller bibefattning i bilaga 1, 3 och 4 höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Lokal justeringspott 1.10.2026 i bilaga 1–4

Den lokala justeringspotten i bilaga 1–4 är 0,2 procent av lönesumman för dem som omfattas av bilagan.

Om samförstånd inte kan nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av den lokala justeringspotten för höjning av karriärstegslöner, för uppgiftstillägg och för individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

mom. 3 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.10.2026

Den lokala justeringspotten har fastställts i löneutvecklingsprogrammet för åren 2026–2028.

Närmare information finns i programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028.

I bilaga 3–4 har en del av den lokala justeringspotten 1.10.2026 använts till den centrala uppgörelsen.

Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet i bilaga 1–2

I bilaga 1–2 är den lokala justeringspotten enligt utvecklingsprogrammet 0,4 procent.

Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet i bilaga 3

I bilaga 3 är den lokala justeringspotten enligt utvecklingsprogrammet 0,06 procent efter den centrala uppgörelsen.

Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet i bilaga 4

I bilaga 4 är den lokala justeringspotten enligt utvecklingsprogrammet 0,3 procent efter den centrala uppgörelsen.

§ 4 Avtalshöjningar år 2027

mom. 1 Allmänna förhöjningar 1.4.2027

Allmän förhöjning 1.4.2027 i bilaga 1

Allmän förhöjning 1.4.2027 i bilaga 2

Allmän förhöjning 1.4.2027 i bilaga 3

Allmän förhöjning 1.4.2027 i bilaga 4

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas karriärstegslöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.4.2027 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,0 procent. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet och uppgiftstilläggen enligt § 6 höjs med 2,0 procent. Även lokala tillägg som motsvarar uppgiftstillägg höjs.

I deltidsarbete är förhöjningen av karriärstegslönen och uppgiftstillägget lägre i samma proportion som den anställdas arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Tillämpningsanvisning

Arvodena, uppgiftstilläggen och de individuella tilläggen för innehavare av bitjänst eller bibefattning i bilaga 1, 3 och 4 höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Lokal justeringspott 1.4.2027 i bilaga 1–4

I bilaga 1–4 är den lokala justeringspotten 0,4 procent av lönesumman för dem som omfattas av bilagan.

mom. 3 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.4.2027

Den lokala justeringspotten har fastställts i löneutvecklingsprogrammet för åren 2026–2028. Närmare information finns i programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028.

mom. 4 Stupstock för avtalshöjningarna 2027

År 2027 är de avtalshöjningar som anges i mom. 1–2 sammanlagt 2,4 procent. Om kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin (Industrifacket rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf) sägs upp inför det tredje året och avtalshöjningarna för avtalets sista år ändras, följer avtalshöjningarna i dessa moment dock förhöjningarna i det nya kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin i samma förhållande.

§ 5 Förfaranden med de lokala justeringspotterna

mom. 1 Fördelningen av de lokala justeringspotterna

När de lokala justeringspotterna fördelas är syftet först och främst att trygga tillgången på personal, rätta till lokala missförhållanden i lönerna samt stödja resultat- och produktivitetsfrämjande omorganiseringar av verksamheten och arbetsuppgifterna. Samtidigt gäller det att se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra anställda utanför karriärstegssystemet står i rätt proportion till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper. Det är också möjligt att fördela förhöjningar till de arbetsgivarrepresentanter enligt § 17 i lönekapitlet i VÄLKA vilka omfattas av LÄKTA.

De lokala justeringspotterna används för karriärstegslöner, uppgiftstillägg och/eller individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

mom. 2 Beräkning av de lokala justeringspotterna

De lokala justeringspotterna beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av respektive bilaga i detta avtal, om inte något annat anges nedan.

mom. 3 Användning av och förhandlingar om de lokala justeringspotterna

Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av de lokala justeringspotterna. Förhandlingarna inleds i god tid innan potten träder i kraft. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. I början av förhandlingarna ska arbetsgivaren ge förhandlarna den information som behövs, såsom lönesummans storlek, antalet anställda och beräkningsgrunderna för justeringspotten. Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.

mom. 4 Utredning om justeringspotterna

Arbetsgivaren ska utan oskäligt dröjsmål ge huvudavtalsorganisationernas representanter en skriftlig utredning om hur den lokala potten fördelats. Av utredningen ska framgå lönesumman för de tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av justeringspotten. Av utredningen ska också framgå justeringspottens storlek i euro. Av utredningen ska framgå hur justeringspotten fördelas samt vilken kostnadseffekt justeringspotterna har. Utredningen ska också innehålla separata uppgifter om olika lokala justeringspotter.

§ 6 Uppdatering av systemet med åtgärdsarvoden för tandläkare inom primärvården

Systemet med åtgärdsarvoden för tandläkare inom primärvården uppdateras under hösten 2025. Därför höjs inte åtgärds- och besöksarvodena i bilaga 2 i oktober 2025, utan medlen (2,5 procent) kommer att användas för reformen. Reformen av systemet med åtgärdsarvoden träder i kraft 1.1.2026. Information om detta ges senare.

§ 7 Justering av eurobaserade arvoden och ersättningar

De eurobaserade arvodena har höjts enligt följande:

Bilaga 1

1.10.2025: arvodena i prestationslönesystemet höjs med 2,5 procent. Också prestationskompensationerna enligt § 16 i lönekapitlet i LÄKTA höjs på motsvarande sätt.

1.8.2026: arvodena i prestationslönesystemet höjs med 2,27 procent. Också prestationskompensationerna enligt § 16 i lönekapitlet i LÄKTA höjs på motsvarande sätt.

1.4.2027: arvodena i prestationslönesystemet höjs med 2,0 procent. Också prestationskompensationerna enligt § 16 i lönekapitlet i LÄKTA höjs på motsvarande sätt.

Bilaga 2

1.10.2025: prestationskompensationerna enligt § 16 i lönekapitlet i LÄKTA höjs med 2,5 procent.

1.1.2027: åtgärds- och besöksarvodena höjs med 4,27 procent. Också prestationskompensationerna enligt § 16 i lönekapitlet i LÄKTA höjs på motsvarande sätt.

Bilaga 4

1.10.2025: åtgärds- och besöksarvodena höjs med 2,5 procent. Också prestationskompensationerna enligt § 16 i lönekapitlet i LÄKTA höjs på motsvarande sätt.

1.8.2026: åtgärds- och besöksarvodena höjs med 2,27 procent. Också prestationskompensationerna enligt § 16 i lönekapitlet i LÄKTA höjs på motsvarande sätt.

1.4.2027: åtgärds- och besöksarvodena höjs med 2,0 procent. Också prestationskompensationerna enligt § 16 i lönekapitlet i LÄKTA höjs på motsvarande sätt.

Även motsvarande lönedelar som baserar sig på lokala avtal höjs med en förhöjning av motsvarande storlek.

Obs. Se dock § 4 mom. 4 i fråga om förhöjningarna 2027.

§ 8 Justering av karriärstegslönerna i bilaga 1–4

Karriärstegslönerna har höjts på det sätt som framgår av bilaga 1–4.

§ 9 Betalning av justerade löner

a) De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader efter att justeringarna trätt i kraft. Om stora arbetsgivare inte kan iaktta dessa tidsfrister, betalas de justerade lönerna, arvodena och tilläggen senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft.

b) Retroaktiva förhöjningar betalas senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft och hos stora arbetsgivare senast inom fyra månader efter att justeringarna trätt i kraft.

De justerade lönerna, arvodena eller tilläggen har betalats i tid när förhöjningarna betalas på den anställdas normala lönebetalningsdag.

Tillämpningsanvisning

Exempel 1

Tidpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på den anställdas normala lönebetalningsdag i december 2025. I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i januari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas. Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt.

Exempel 2 stora arbetsgivare

Tidpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på den anställdas normala lönebetalningsdag i januari 2026. I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i februari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas. Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt.

c) Arbetstidsersättningarna betalas på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den kalendervecka som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten av förhöjningen betalas från början av kalenderveckan, om förhöjningstidpunkten är den första dagen i kalenderveckan.

§ 10 Ställningstagande om kontinuiteten i vården inom primärvården

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund har utarbetat ett ställningstagande om kontinuiteten i vården och om arbetsrelaterade faktorer. Ställningstagandet finns i bilaga 1 till detta underteckningsprotokoll.

§ 11 Rekommendation om fortbildning

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund har utarbetat en rekommendation om fortbildning för läkare och tandläkare. Rekommendationen finns i bilaga 2 till detta underteckningsprotokoll.

§ 12 Fortlöpande förhandlingar

Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.

§ 13 Arbetsgrupper

Följande arbetsgrupper tillsätts för avtalsperioden:

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund utreder hur karriärstegsbeskrivningarna, prestationskompensationerna och uppgiftstilläggen inklusive uppgiftstilläggen i bilaga 1 fungerar, och parterna förhandlar om möjliga ändringar i lönesystemet.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och Finlands Läkarförbund följer införandet och verkningarna av prestationslönesystemet i bilaga 1. Den tillsatta arbetsgruppen kan samla in uppgifter av välfärdsområdena för att bedöma läget med prestationslönesystemet och hur det behöver utvecklas. Arbetsgruppen kan ge välfärdsområdet rekommendationer om åtgärder som behövs för att trygga att prestationslönesystemet fungerar.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och Finlands Läkarförbund bedömer systemet med arvoden för intyg och utlåtanden i bilaga 3 som helhet och förhandlar om ändringar som behövs i systemet.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund utarbetar en situationsbeskrivning av husläkar-/hustandläkarmodellen och bedömer vilka avtalsbestämmelser som behövs. Som en del av helheten inleder arbetsgruppen under avtalsperioden ett pilotförsök med LÄKTA-bestämmelser som stöder husläkarmodellen. Även LÄKTA-bestämmelser som stöder hustandläkarmodellen testas vid behov.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och Finlands Tandläkarförbund utreder alternativ till systemet med åtgärdsarvoden i bilaga 4. Arbetsgruppens utredningsarbete kan inbegripa försök. Parterna fortsätter också utveckla systemet med åtgärdsarvoden i bilaga 2.

§ 14 Arbetsfred

Detta avtal gäller till 29.2.2028 med förpliktelse om arbetsfred enligt kap. IV § 3 i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för läkare.

Helsingfors, den 5 maj 2025

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT
FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

Bilaga 1. Parternas ställningstagande: Viktigt att trygga kontinuiteten i vården inom välfärdsområdena

Bilaga 2. Rekommendation om fortbildning

Bilaga 1 KT, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet: Viktigt att trygga kontinuiteten i vården inom välfärdsområdena

Tjänsterna och verksamheten utvecklas kontinuerligt i välfärdsområdena. För närvarande utvecklas till exempel husläkar- och hustandläkarmodeller för det offentliga servicesystemets behov, med beaktande av kontinuiteten i vården, sektorsövergripande samarbete och modeller för arbetsfördelningen. Det här gynnar särskilt dem som använder tjänster i stor omfattning. Arbetsmarknadsparterna är eniga om att långvariga patientrelationer inom primärvården förbättrar produktiviteten, kostnadseffektiviteten och arbetets meningsfullhet för enskilda läkare och tandläkare.

Arbetsmarknadsparterna uppmanar de lokala aktörerna att stärka positiva resurser i arbetet inom primärvården. Det är viktigt att man också vid omställningar ser till att personalen orkar. Personalen måste kunna göra ett gott arbete under hållbara förhållanden.

Resurserna, ledningen och arbetsfördelningen har en nyckelroll

För att arbetet inom primärvården ska vara resultatrikt och sporra de anställda att orka arbeta, är det nödvändigt att hantera belastningsfaktorerna i arbetet och säkerställa åtminstone följande:

Arbetsgivaren ska ha möjlighet och tillräckliga resurser att styra och leda verksamheten. Den närmaste chefens roll är central för att det dagliga arbetet ska vara smidigt.
Den ordinarie arbetstiden bör räcka till för arbetsuppgifterna så att läkarna och tandläkarna kan sköta sina patienter i enlighet med vårdrekommendationerna.
I tandläkarnas arbete är det också viktigt att behandlingarna blir klara inom en rimlig tid.
Med en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan yrkesgrupperna kan man mycket snabbt påverka läkarnas och tandläkarnas möjligheter att orka i arbetet. Läkarna och tandläkarna har till uppgift att diagnostisera sjukdomar och besluta om behandlingen av dem. Detta kan inte överföras till andra yrkesgrupper.
Arbetsfördelningen bör utvecklas så att läkarna och tandläkarna sköter uppgifter som de har utbildning och kompetens för, och så få andra uppgifter som möjligt.
Onödiga gränser för arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper bör suddas ut både normativt och genom arbetsgivarnas praktiska arbetsplanering.
Den som tillhandahåller service bör ha möjlighet att rikta tjänsterna på ett ändamålsenligt sätt för att minska skillnaderna i välfärd och hälsa.
Serviceproducenterna inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren utvecklat olika lågtröskeltjänster och metoder att svara på patienternas vårdbehov för att vården ska bli mer verkningsfull. Det här utvecklingsarbetet bör fortsätta.
.
Arbetet inom primärvården bör utvecklas så att patienten beroende på sitt vårdbehov kan gå direkt till rätt yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården – en sjukskötare, munhygienist, fysioterapeut, hälsovårdare, psykolog, tandläkare eller läkare.
Ibruktagningen av digital teknik för bedömning av vårdbehovet bör fortsätta och utvidgas till eventuella andra funktioner inom primärvården.
Tillräckliga möjligheter till konsultation samt stöd till läkare och tandläkare som är utbildare och tutorer bör tryggas.
Verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården bör ha fungerande och ändamålsenliga arbetslokaler och arbetsredskap.
Genom utveckling av bättre fungerande informationssystem och eliminering av problemen i systemen skulle mycket tid frigöras för läkarnas och tandläkarnas patientarbete. Även flerfaldig journalföring och onödig statistikföring bör elimineras i läkarnas och tandläkarnas arbete.
Fortbildning och systematisk kompetensutveckling bör göra det möjligt att upprätthålla yrkesskickligheten, lära sig nytt och avancera i karriären samt ge möjlighet till löneutveckling (se bilaga 2 till underteckningsprotokollet).
Genom att hantera psykosocial belastning, främja psykiskt välmående och beakta personliga förutsättningar kan man förebygga sjukfrånvaro och arbetsoförmåga, stävja kostnaderna för arbetsoförmåga samt stödja fortsatt arbete och längre arbetskarriärer.

Målet är en mer verkningsfull offentlig primärvård

Arbetet inom primärvården bör innehålla resurser som främjar välbefinnandet i arbetet och arbetets produktivitet. Genom att stärka dessa resurser kan man få läkar- och tandläkarkåren att stanna kvar i långa anställningsförhållanden och rekryteringen av nya anställda underlättas. Möjligheterna att påverka sitt eget arbete, rättvis behandling på arbetsplatsen och ett gott och innovativt arbetsklimat är faktorer som sporrar de anställda att orka i arbetet och stärker deras engagemang. De här faktorerna möjliggör långvariga patient-läkarrelationer som ökar upplevelsen av att arbetet har betydelse och att det uppskattas i samhället.

Arbetsmarknadsparterna uppmuntrar till att stärka dessa positiva faktorer i arbetet och att genomföra de åtgärder som beskrivs ovan. På så sätt kan man säkerställa att alla finländare får den vård de behöver.

Bilaga 2 Fortbildning stöder vårdkvaliteten och patientsäkerheten

Fortbildning på arbetsplatserna är en gemensam sak för arbetsgivaren, läkarna och tandläkarna. Den bör vara systematisk och kräver tidsmässiga och ekonomiska insatser.

För att vårdkvaliteten och patientsäkerheten ska kunna tryggas måste välfärdsområdena satsa tid och pengar på tillräcklig fortbildning för läkarna och tandläkarna. Fortbildning avser här utbildning som kompletterar och uppdaterar tidigare kunnande, utbildning eller kompetens, till skillnad från till exempel introduktion på arbetsplatsen. Fortbildningen ska i regel ske antingen på arbetstid eller under avlönad tjänst- eller arbetsledighet. Det är viktigt att läkarna och tandläkarna kan frigöra sig från sitt dagliga arbete för att delta i fortbildning. Fortbildning stöder också välbefinnandet i arbetet.

Fortbildningen baserar sig på lagstiftning

Bestämmelser om fortbildningsskyldighet och kontinuerlig yrkesmässig utveckling för läkare och tandläkare finns bland annat i 59 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård och i 18 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Den yrkesmässiga utvecklingen bör vara systematisk

Fortbildningen kan ha olika form och genomföras på olika sätt, men ska enligt förordningen främja personalens kontinuerliga yrkesmässiga utveckling samt trygga klient- och patientsäkra och verkningsfulla social- och hälsovårdstjänster som främjar befolkningens hälsa och välfärd.

Fortbildningen ska grunda sig på en plan för arbetsenheten och för läkarna och tandläkarna, och i planen ska både individernas och läkar- och tandläkargruppernas behov av utbildning och kunnande beaktas.

Eftersom läkarvetenskapen och vårdmetoderna utvecklas kontinuerligt och vårdbehovet ökar då befolkningen åldras, bör fortbildningsplaneringen vara framåtblickande och proaktiv, och den bör trygga den yrkesmässiga utvecklingen på ett kostnadsmedvetet sätt.

Behovet avgör fortbildningens omfattning

Läkarna och tandläkarna ska i tillräcklig utsträckning kunna delta i fortbildning som upprätthåller och utvecklar yrkesskickligheten och kunnandet inom det egna yrkesområdet. Välfärdsområdet ska se till att fortbildningens omfattning är tillräcklig för att säkerställa social- och hälsovårdspersonalens kompetensbehov, de mål som fastställts för fortbildningen och förutsättningarna för fortbildningens kvalitet.

Fortbildningens omfattning kan variera från år till år enligt läkarnas och tandläkarnas behov med beaktande av de krav som den yrkesmässiga utvecklingen och tryggandet av vårdens kvalitet ställer. Välfärdsområdet är skyldigt att på olika sätt, också till exempel genom organisering av arbetet, göra det möjligt för läkarna och tandläkarna att delta i fortbildning som de behöver. Det är viktigt att se till att också deltidsanställda kan delta i fortbildning.

Enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården är läkarna och tandläkarna för egen del skyldiga att upprätthålla och utveckla de kunskaper och färdigheter som utövandet av yrket förutsätter. Det innebär också skyldighet att delta i fortbildning som behövs för att upprätthålla och utveckla utövandet av yrket.

Välfärdsområdet ska i enlighet med förordningen sörja för uppföljningen och bedömningen av utbildningen, varvid det också är viktigt att på ett ändamålsenligt sätt utveckla indikatorer och redskap för att mäta utbildningens verkningar. Behovet av fortbildning varierar mellan individer och det är viktigt att beakta också läkarnas och tandläkarnas egna åsikter om huruvida de fått tillräckligt med fortbildning till exempel under de föregående 12 månaderna.

Arbetsmarknadsparterna uppmanar de lokala aktörerna att bekanta sig med läkarorganisationernas rekommendationer och beakta dem i mån av möjlighet:

Läkarorganisationernas rekommendation om fortbildning på Finlands Läkarförbunds webbplats >

https://www.laakariliitto.fi/sv/viktiga-dokument/lakarorganisationernas-rekommendation-om-fortbildning/

https://www.hammaslaakariliitto.fi/fi/hammaslaakarijarjestojen-suositus-taydennyskoulutuksesta

https://www.osf.fi/assets/Uploads/6.11.2024-Tandlakarorganisationernas-fortbildningsrekommendation.pdf

I Allmän del

Tillämpningsområde

§ 1 Tillämpningsområde

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal, nedan kallat LÄKTA, tillämpas på läkare och tandläkare inom social-, hälso- och sjukvården vilka är anställda av ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, om inte något annat bestäms här eller i något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas när läkar- eller tandläkaruppgifter utförs och/eller när uppgifterna förutsätter medicinskt eller odontologiskt kunnande. Se närmare promemorian om läkaravtalets tillämpningsområde i bilaga 3 till cirkulär 9/2022.

Den terminologi som använts i detta tjänste- och arbetskollektivavtal och dess bilagor (t.ex. legitimerad läkare, läkare med allmänläkarrättigheter) beskrivs närmare i tillämpningsbilagan till allmänna delen.

§ 2 Tillämpning av avtalet

mom. 1 Hur anställningsvillkoren fastställs

Anställningsvillkoren för dem som omfattas av avtalet följer bestämmelserna i detta avtal och i dess bilagor 1–4 samt bestämmelserna för tjänsteinnehavare och arbetstagare i gällande allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal för välfärdssektorn (VÄLKA), så som nedan närmare föreskrivs.

mom. 2 Tillämpning av VÄLKA

Bestämmelserna i VÄLKA och detta avtal med bilagor tillämpas så, att en specialbestämmelse i detta avtal eller dess bilaga åsidosätter motsvarande allmänna bestämmelse i VÄLKA.

mom. 3 Avtalsbilagorna och deras tillämpningsområden

Bilaga nr

Tillämpningsområde

Bestämmelser

Läkare inom primärvården

a) läkare som arbetar inom primärvården inklusive rehabiliterande vårdavdelningar och hemsjukvård
b) läkare som arbetar inom socialvården inklusive uppfostrings- och familjerådgivningar
c) läkare inom företagshälsovården

Karriärstegssystem
Uppgiftstillägg
Prestationslönesystem från 1.1.2024
Innehavare av bitjänst inom klinisk undervisning
Arvoden för kliniskt mertidsarbete

Tandläkare inom primärvården

Tandläkare som arbetar inom primärvården och på undervisningskliniker

Karriärstegssystem
Uppgiftstillägg
Åtgärdsarvoden
Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete och förstahjälpsbesök under ledig tid
Arvoden för kliniskt mertidsarbete för deltidsarbetande tandläkare
Ersättning för förstahjälpsbesök under ledig tid
Till bilagan hör en separat åtgärdskatalog.

Läkäre inom den specialiserade sjukvården

Läkare som arbetar inom den specialiserade sjukvården och den specialicerade sjukvård som bedrivs inom primärvården.

Karriärstegssystem
Uppgiftstillägg
Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden
Innehavare av bitjänst vid unversitetssjukhus.

Tandläkare inom den specialiserade sjukvården

Legitimerade tandläkare som arbetar inom den specialiserade sjukvården.

Karriärstegssystem
Uppgiftstillägg
Åtgärdsarvoden för ordinarie arbetstid och kliniskt mertidsarbete
Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete
Tillämpning av vissa bestämmelser i kapitel I, II, III och IV samt bilaga 3
Till bilagan hör en separat åtgärdskatalog.

Tillämpningsanvisning

Om en läkare eller tandläkare arbetar inom både primärvården och den specialiserade sjukvården, tillämpas bestämmelserna i den bilaga inom vilken personen i fråga arbetar mest. Se dock kap. II § 7 i fråga om bestämning av lönen.

Prestations- och åtgärdsarvoden samt arvoden för intyg och utlåtanden betalas enligt den bilaga som prestationen gäller.

II Löner

Tillämpliga bestämmelser

§ 1 Tillämpliga bestämmelser i lönekapitlet i VÄLKA

Förutom detta avtal tillämpas följande bestämmelser i lönekapitlet i VÄLKA (kap. II) och dess bilagor:

VÄLKA paragraf	VÄLKA sakfråga	Undantag från tillämpningen av VÄLKA
§ 1	De anställdas rätt till lön
§ 17	Lön för arbetsgivarens representant
§ 18	Lönebetalning
§ 19	Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad
§ 20	Kvittningsrätt och återkrav av lön
§ 21	Lön under avstängning från tjänsteutövning

§ 2 Grundläggande lönebegrepp

Karriärstegssystem

Karriärstegssystemet bestämmer vilken lön som ska betalas i en läkares eller tandläkares tjänst/befattning. Systemet innehåller steg som motsvarar karriärutvecklingen. I systemet ändras lönen stegvis på basis av bland annat utbildning, nya arbetsuppgifter och olika skeden av karriären.

Karriärstegslön

Karriärstegslön är en uppgiftsspecifik lön som bestäms enligt det karriärsteg som tillämpas. Karriärsteget bestäms utifrån det kunnande och ansvar (KA) som krävs i arbetet. Karriärstegslönen utgör en del av den ordinarie lönen.

I bilagorna 1–4 bestäms karriärstegslönens minimibelopp. Storleken på den karriärstegslön som betalas till en läkare eller tandläkare bestäms enligt den lokala lönenivån.

Se tillämpningsanvisningen för § 4 i fråga om lokala avtal.

Kunnande och ansvar (KA)

Kunnande och ansvar (KA) är faktorer som avgör vilket karriärsteg som tillämpas. Också för dem som står utanför karriärstegssystemet (§ 7) bestäms den uppgiftsspecifika lönen utifrån kunnande och ansvar (KA).

Uppgiftstillägg

Uppgiftstillägg är en lönefaktor som utöver karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön betalas för uppgifter som inte beaktats i karriärstegslönen. Uppgiftstilläggen framgår av bilagorna 1–4. Se § 6.

Uppgiftsspecifik lön

Den uppgiftsspecifika lönen består av karriärstegslönen enligt karriärstegssystemet och ett eventuellt uppgiftstillägg. För dem som står utanför karriärstegssystemet (§ 7) avser uppgiftsspecifik lön den lön som motsvarar karriärstegslönen och eventuella uppgiftstillägg.

Helhetslön

Med helhetslön avses en lön som innehåller alla lönedelar enligt lönekapitlet i läkaravtalet, om inget annat sägs i arbetsgivarens beslut om läkaren eller tandläkaren i fråga eller något annat uttryckligen överenskommits i arbetsavtalet. Helhetslön kan användas i högre ledningsuppgifter som står utanför karriärstegssystemet. Se § 8

Individuellt tillägg

Individuellt tillägg betalas bland annat på basis av arbetsprestationer och andra eventuella lokalt fastslagna kriterier. Se § 9

Arbetserfarenhetstillägg

Arbetserfarenhetstillägget baserar sig på anställningstiden. Se § 10

Lönesystemet

§ 3 Lönesystemet

I läkaravtalets lönesystem är grunden för lönen
1. arbetsuppgifterna och det kunnande och ansvar uppgifterna förutsätter (karriärstegslön och uppgiftstillägg),
2. arbetsprestationer och yrkesskicklighet (individuellt tillägg),
3. anställningstiden (arbetserfarenhetstillägg),
4. prestationer (åtgärds- och prestationsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden) och
5. resultat (resultatbonus).

Dessutom kan arbetsgivaren betala andra tillägg, arvoden och ersättningar som anges separat i detta avtal.

Tillämpningsanvisning

Lönesystemet har som mål att främja välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftiga löner för välfärdssektorn. Lönesystemet stöder verksamhetsstrategin, har en positiv effekt på organisationens mål och utgör en fast del av ledningen. Målen eftersträvas med hjälp av rättvisa löner. Ett fungerande lönesystem är sporrande, öppet och transparent.

Läkarnas och tandläkarnas uppgiftsspecifika löner baserar sig i första hand på karriärstegssystemet enligt § 4 och, när förutsättningarna enligt § 6 uppfylls, på ett uppgiftstillägg.

I situationer som avses i § 7 i lönekapitlet är det fråga om anställda som står utanför karriärstegssystemet och för vilka den uppgiftsspecifika lönen bestäms enligt nämnda paragraf och enligt bestämmelserna om uppgiftstillägg i § 6.

När förutsättningarna i § 8 lönekapitlet uppfylls, kan helhetslön enligt bestämmelserna i fråga betalas.

§ 4 Karriärstegslön

mom. 1

Den karriärstegslön som minst betalas till en läkare eller tandläkare bestäms enligt de karriärsteg som beskrivs i bilagorna 1–4. Grunden för bestämningen av karriärsteget är i första hand det kunnande och ansvar (KA) som krävs i arbetet. Lokalt kan man avtala om extra karriärsteg, se tillämpningsanvisningen.

Tillämpningsanvisning

Kunnande och ansvar (KA)

Karriärsteget för en läkare eller tandläkare bestäms utifrån det kunnande och ansvar som arbetsuppgifterna kräver.

Med kunnande avses krav på

examen eller utbildning,
kunskaper och färdigheter som förvärvats i arbetslivet och
utveckling och upprätthållande av yrkeskompetensen (t.ex. s.k. fortbildning).

Med ansvar avses

ansvar för materiella värden och/eller information,
ansvar för individer/människor, ansvar för patienter och/eller patientgrupper,
ansvar för planering, utveckling och resultat och/eller
arbetslednings- eller chefsansvar.

Ansvarets omfattning, effekter och djup varierar.

Kravet på kunnande och ansvar påverkas av hur mycket självständigt omdöme som hör till arbetet (bl.a. klinisk autonomi).

Bestämning av det tillämpliga karriärsteget

Arbetsgivaren bestämmer vilket karriärsteg som tillämpas på de läkare och tandläkare som omfattas av karriärstegssystemet. Placeringen på rätt karriärsteg görs genom en helhetsbedömning. Helhetsbedömningen bör utföras på möjligast jämförbara grunder som fastställts på förhand i stegbeskrivningen.

Det karriärsteg som tillämpas bestäms enligt den bilaga som tillämpas på läkaren eller tandläkaren i fråga. Arbetsgivaren ska använda sin prövningsrätt så att karriärsteget fastställs så objektivt som möjligt. Se även anvisningen om samarbete med personalrepresentanter i denna tillämpningsanvisning.

Arbetsgivaren ska varje kalenderår tillsammans med fackombudet gå igenom användningen av alla karriärsteg.

I tillämpningsanvisningen för § 1 i bilagorna 1–4 beskrivs vilket kunnande och ansvar tillämpningen av respektive karriärsteg förutsätter. Syftet är att hjälpa arbetsgivaren att placera de anställda på rätt karriärsteg. Beskrivningarna kan behöva kompletteras lokalt enligt den lokala situationen. Förutsättningarna för tillämpningen av ett karriärsteg kan dock inte skärpas när beskrivningarna kompletteras.

För vissa steg har det fastställts ett kriterium för övergång till ett högre steg, till exempel att en läkare/tandläkare får rätt att arbeta som legitimerad läkare/tandläkare eller specialistläkare/specialisttandläkare. Det nya steget tillämpas då från början av följande månad efter att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira (från 1.1.2026 Tillstånds- och tillsynsverket) har beviljat legitimationen och läkaren/tandläkaren har gett arbetsgivaren en utredning om detta. Om tillämpning av följande steg förutsätter en viss mängd arbete, tillämpas det nya steget från början av följande månad efter att förutsättningarna uppfyllts.

Om det inte finns något lämpligt karriärsteg som kan tillämpas, och någon karriärstegslön därmed inte kan fastställas, står tjänsten eller befattningen utanför karriärstegssystemet. Lönen bestäms då enligt § 7 eller i högre ledningsuppgifter som helhetslön (se § 8).

Läkaren/tandläkaren ska på begäran informeras om grunderna för placeringen på ett karriärsteg.

Extra steg kan avtalas lokalt, men det förutsätter ett förhandsgodkännande av KT och FOSU rf.

Bestämning av lönen enligt karriärstegssystemet

Arbetsgivaren beslutar om det karriärsteg som ska tillämpas och om lönen på steget. Den lokala karriärstegslönen bestäms enligt den lönenivå som tillämpas hos arbetsgivaren.

Anställda som hör till samma karriärsteg ska ha lika stora löner. Mellan de olika stegen ska det finnas en ändamålsenlig löneskillnad som beaktar ökat kunnande och ansvar. Den anställdas rådande lön får inte påverka valet av karriärsteg.

Betydelsen av naturaförmåner

När man bedömer om karriärstegslönen är förenlig med läkaravtalet, räknas till karriärstegslönen också värdet av den anställdas naturaförmåner. Till karriärstegslönen räknas emellertid inte en skattefri måltidsförmån, cykelförmån, den skattefria delen av en personalbiljett eller en mobiltelefonförmån som anknyter till arbetet.

I fråga om cykelförmån, se cirkulär 19/2023.

Hur ändrade arbetsuppgifter påverkar karriärsteget och karriärstegslönen

Om läkarens/tandläkarens uppgifter eller yrkesställning ändras (t.ex. befordran till chef), kan det också innebära att ett nytt karriärsteg ska tillämpas. En del av kriterierna i karriärstegen i bilagorna 1–4 är automatiska och en del baserar sig i viss mån på prövning. Se också § 5 om hur ändrade uppgifter påverkar karriärstegslönen.

Den lokala LÄKTA-lönegruppen under avtalsperioden 2025–2028

Gruppen sammanträder regelbundet under avtalsperioden. Lönegruppen har till uppgift att följa och bedöma hur karriärstegssystemet fungerar lokalt, lösa tillämpningsfrågor och bedöma behoven av att utveckla lönesystemet lokalt. Lönegruppen ska också följa införandet och effekterna av prestationslönesystemet enligt bilaga 1 på det lokala planet. Lönegruppen ska ha tillgång till tillräckliga och uppdaterade uppgifter.

Den lokala LÄKTA-arbetsgruppen förhandlar om de karriärstegsbeskrivningar i bilagorna 1–4 som ska preciseras lokalt och utreder olika alternativa lösningar på eventuella tillämpningsproblem. Vid förhandlingarna ska en enhällig lösning eftersträvas. Extra karriärsteg kräver ett lokalt avtal, se § 4.
I sista hand är det dock arbetsgivaren som fattar beslut om lönesystemet och drar upp riktlinjerna för det.

Fackombudet har rätt att få se de lokala beskrivningarna i karriärstegssystemet och vilka tjänster och befattningar som hör till ett visst steg. Också respektive läkare/tandläkare har rätt att få veta sin placering och på vilka grunder placeringen gjorts.

Samordning av karriärstegslönerna

Tidsfristen för övergången till karriärstegssystemet gick ut 31.12.2023. Löner kan behöva samordnas med anledning av både det nya karriärstegssystemet och sådana löneskillnader på samma karriärsteg som beror på övergången till välfärdsområden. Samordningen ska göras inom rimlig tid. Se även cirkulär 1/2023.

§ 5 Hur ändrade arbetsuppgifter påverkar karriärsteget

mom. 1

Om en läkares eller tandläkares arbetsuppgifter ändras för minst två veckor på grund av övergång till en annan tjänst eller befattning eller på grund av omorganisering av uppgifter, ska karriärsteget justeras om det inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna.

Karriärsteget och karriärstegslönen höjs vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om de nya uppgifterna motsvarar beskrivningen för ett högre karriärsteg.
Om de nya uppgifterna motsvarar beskrivningen för ett lägre karriärsteg, sänks karriärsteget och karriärstegslönen åtta veckor efter tidpunkten då uppgifterna ändras.
Karriärsteget och karriärstegslönen sänks vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om

läkaren/tandläkaren söker sig till ett arbete som hör till ett lägre karriärsteg
arbete som hör till ett lägre karriärsteg erbjuds i stället för permittering eller på läkarens/tandläkarens egen begäran eller
läkaren/tandläkaren övergår till en annan tjänst.

mom. 2

Vid semestervikariat sänks karriärsteget inte, och en höjning kan komma i fråga endast om vikariatet pågår i minst två veckor i sträck. I så fall görs höjningen när vikariatet börjar.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Karriärstegsbeskrivningarna anger när kunnandet och ansvaret i ett arbete har förändrats till den grad att det finns förutsättningar att övergå till ett annat steg. Det kan ske till exempel vid förflyttning till en annan tjänst eller befattning.

Karriärstegen har beskrivits i bilagorna 1–4. Beskrivningarna kan preciseras lokalt. Vid bestämningen av vilket karriärsteg som ska tillämpas jämförs de ändrade uppgifternas innehåll med stegbeskrivningarna. Det är ändamålsenligt att besluta vilket karriärsteg som ska tillämpas innan arbetsuppgifterna ändras.

Karriärstegslönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller befattning eller tillfälliga ändringar i uppgifterna, till exempel ett tillfälligt chefsvikariat eller andra vikariearrangemang, har beaktats i bestämningen av karriärsteget.

Med ändringar i uppgifterna avses också ändringar i tjänsteutövningsskyldigheten.

Om det inte sker förändringar i det kunnande och ansvar som krävs, kan karriärsteget inte sänkas.

Förändringarna i uppgifterna kan också ske gradvis under en längre tid. Saken bör kontrolleras minst en gång per år, till exempel i samband med utvecklingssamtalen. Arbetsgivaren ansvarar för att de anställda har placerats på rätt karriärsteg på basis av det kunnande och ansvar som krävs i arbetet.

§ 6 Uppgiftstillägg

mom. 1

Uppgiftstillägg betalas för extra uppgifter som inte beaktats när karriärstegslönen fastställts. Uppgiftstilläggen anges som belopp, och beloppen fastställs lokalt. I de situationer som anges i bilagorna 1–4 är uppgiftstillägget förpliktande.

Tillämpningsanvisning

Uppgiftstillägg kan användas för extra uppgifter både för dem som omfattas av karriärstegssystemet och dem som står utanför systemet enligt § 7.

Vid bestämning av helhetslön enligt § 8 beaktas extra uppgifter i lönen och då betalas inget särskilt uppgiftstillägg.

Uppgiftstillägg kan betalas samtidigt på flera olika grunder.

De olika kategorierna av uppgiftstillägg räknas upp i bilagorna 1–4.

Protokollsanteckning

Uppgiftstilläggen enligt det lokala systemet förutsätter samordning och ombildning i enlighet med det nya lönesystemet inom en rimlig tid.
Exempel på omvandling av löner finns i det elektroniska LÄKTA-avtalet 2022–2025 (gäller från 1.6.2023).

mom. 2

Uppgiftstillägg beviljas i regel tills vidare. Om en extra uppgift gäller för en viss tid, betalas uppgiftstillägget för denna tid.

Tillämpningsanvisning

Uppgiftstillägget utgör en del av den uppgiftsspecifika lönen. Den utgör en del av den ordinarie lönen, men är ett separat löneelement i förhållande till karriärstegslönen.

Arbetserfarenhetstillägget beräknas på den totala summan av karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön (§ 7) och uppgiftstilläggen.

När ett uppgiftstillägg som beviljats tills vidare ska slopas, iakttas i tillämpliga delar bestämmelsen i § 5 mom. 1 (hur uppgiftsändringar påverkar karriärsteget).

Ett uppgiftstillägg som beviljats för viss tid faller bort när den utsatta tiden gått ut. Om uppgiften för vilken tillägg betalats fortsätter efter att tiden gått ut, betalas uppgiftstillägg ända tills den extra uppgiften verkligen upphör. Till exempel semester eller arbets- eller tjänstledighet med lön medför inte något avbrott i utbetalningen av uppgiftstillägg.

§ 7 Anställda utanför karriärstegssystemet

mom. 1

Om karriärstegssystemet inte har något steg som kan tillämpas på läkaren/tandläkaren, bestämmer arbetsgivaren den uppgiftsspecifika lönen. När lönen bestäms beaktas det kunnande och ansvar som arbetet förutsätter och sådana uppgifter som till sin art kan användas som hjälp vid bestämningen.

Tillämpningsanvisning

Dessa läkare/tandläkare kan utgöra en egen grupp vid bedömningen av kunnande och ansvar. Också enskilda uppgifter bedöms. Sådana uppgifter kan vara till exempel särskilda forsknings- och utvecklingsuppgifter och högre ledningsuppgifter. Det kan också vara fråga om mycket erfarna kliniker som inte genomgått specialisering (se bilaga 1).

Se § 8 om förhållandet mellan chefernas och de underställdas löner.

mom. 2

Utanför karriärstegssystemet står också de läkare och tandläkare vars uppgifter hör dels till primärvården, dels till den specialiserade sjukvården. Den uppgiftsspecifika lönen bestäms i proportion till den arbetstid som fastställts/avtalats för primärvården respektive den specialiserade sjukvården, med tillämpning av karriärstegslönerna för båda uppgifterna.

Tillämpningsanvisning för mom. 1–2

På basis av kunnande och ansvar betalas utöver den uppgiftsspecifika lönen ytterligare lönedelar enligt läkaravtalet inklusive prestationsersättningar och jourersättningar enligt bilagorna.

§ 8 Läkare/tandläkare med helhetslön

Om en läkare/tandläkare med ledningsuppgifter har kunnande och ansvar som överstiger de karriärsteg som fastställts i bilagorna 1–4, kan helhetslön betalas.

Helhetslönen innehåller alla lönedelar enligt lönekapitlet i detta avtal, om inget annat sägs i arbetsgivarens beslut om läkaren/tandläkaren i fråga eller något annat uttryckligen överenskommits i arbetsavtalet.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren kan enligt prövning besluta om den uppgiftsspecifika lönen för en läkare/tandläkare med högre ledningsuppgifter ska bestämmas enligt § 7 eller § 8. Betalning av helhetslön förutsätter att det kunnande och ansvar som krävs av läkaren/tandläkaren överstiger karriärstegen (högre ledningsuppgifter).
Vid bestämningen av lönen ska arbetsgivaren beakta läkaravtalets lönebestämmelser, som tillämpas i karriärstegssystemet och på anställda som står utanför systemet.

Om läkarens/tandläkarens lön har fastställts som helhetslön, betalas inga andra lönedelar enligt lönekapitlet, såvida inte något annat sägs i arbetsgivarens beslut om läkaren/tandläkaren i fråga eller något annat uttryckligen överenskommits i arbetsavtalet.

Målet är att lönen för alla i chefsposition eller ledande position ska stå i rätt proportion till det kunnande och ansvar som arbetet kräver, men också till de underställdas löner.

Till en läkare/tandläkare med helhetslön betalas i bilagorna 1–4 avsedda åtgärds- och besöksarvoden eller prestationsarvoden samt arvoden för intyg och utlåtanden, när förutsättningarna uppfylls.

Bestämmelser om betalning av arbetstidsersättningar finns i LÄKTA kap. III § 16. Att läkarens/tandläkarens lön bestäms som helhetslön är inte i sig en grund för att inte betala arbetstidsersättningar. En läkare/tandläkare som har jour ska betalas jourersättningar.

I fråga om arbetsgivarens representanter, se VÄLKA kap. II § 17.

§ 9 Individuellt tillägg

mom. 1

Till en läkare/tandläkare kan betalas ett individuellt tillägg i euro som ingår i den ordinarie lönen. Arbetsgivaren beslutar om det individuella tillägget.

Tillämpningsanvisning

Det individuella tillägget beviljas i regel tills vidare, men det är också möjligt att bevilja ett tidsbundet tillägg.

Det individuella tillägget kan sänkas eller slopas endast i de fall som anges i denna paragraf.

mom. 2

Det individuella tillägget betalas i regel på basis av en utvärdering av läkarens/tandläkarens arbetsprestation. Lokalt kan man också bestämma att individuellt tillägg betalas på basis av kompetens eller lärd grad.

Tillämpningsanvisning

Grunderna för betalning av individuella tillägg fastställs lokalt.

Det individuella tillägget kan utöver goda arbetsprestationer basera sig på till exempel

resultat
mångkunnighet och kreativitet
specialkunskaper och specialfärdigheter
samarbetsförmåga
ansvarskänsla
initiativförmåga och utvecklingsvilja.

En persons arbetsprestationer och förutsättningar att lyckas i arbetet kan förbättras betydligt av till exempel specialkompetens, doktorsexamen och docentur vid ett universitet. Kompetensen eller den lärda graden kan utgöra en grund för beviljande av ett individuellt tillägg, även om den inte i sig krävs för befattningen eller påverkar karriärstegslönen.

En skriftlig beskrivning av grunderna för värderingen bör utarbetas och de anställda bör informeras om innehållet.

Utvärderingen av den anställdas arbetsprestation kan göras till exempel årligen i samband med utvecklingssamtalet.

En person i chefsställning kan till exempel ha administrativ eller någon annan särskild kompetens som i och för sig inte förutsätts för uppgiften och inte inverkar på karriärstegslönen, men som kan vara till väsentlig nytta i ledarskapsuppgifterna och detta kan då utgöra en grund för individuellt tillägg.

I fråga om utbildnings-/handledningsuppgifters inverkan på karriärstegslönen, se bilagorna 1–4.

mom. 3

Vid betalning av individuella tillägg ska olika läkar- och tandläkargrupper behandlas jämlikt.

mom. 4

En läkare/tandläkare ska på begäran informeras om på vilka grunder hans eller hennes individuella tillägg betalas.

mom. 5

Det individuella tillägget kan sänkas endast om lönegrunderna omprövas till följd av förändringar i arbetsuppgifterna eller en betydlig försämring av arbetsprestationen av orsaker som beror på läkaren/tandläkaren själv.

Tillämpningsanvisning

Läkaren/tandläkaren ska ges möjlighet att förbättra sin arbetsprestation. Eventuella stödåtgärder kan diskuteras till exempel vid utvecklingssamtalet.

mom. 6

Lokala förhandlingar om grunderna för utvärderingen av läkarnas/tandläkarnas arbetsprestationer och betalningen av individuella tillägg ska föras med representanter för de huvudavtalsorganisationer som representerar läkarna/tandläkarna.

Tillämpningsanvisning

Förhandlingarna förs enligt § 13 mom. 2 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn, om ingenting annat avtalas enligt § 12 i huvudavtalet. Målet är att arbetsgivaren och personalen i så stor utsträckning som möjligt ska uppnå samförstånd när det gäller grunderna för individuella tillägg.

Individuella tillägg utgör en del av systemet med sporrande lönesättning. Syftet med systemet är att förbättra resultaten och erbjuda ett stöd för arbetsledningen. Tanken är att de anställda får mer motivation för sitt arbete om de kan påverka lönen genom sin arbetsprestation. Belöning av individuella resultat är en viktig motivationsskapande faktor. Därför är det viktigt att personalen känner till vad det individuella tillägget baserar sig på.

mom. 7 Minimibeloppet för individuella tillägg

Välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna ska på årsnivå per bilaga använda individuella tillägg enligt följande:

för läkare och tandläkare inom primärvården minst 3,5 % och
för läkare och tandläkare inom den specialiserade sjukvården minst 1,5 %

beräknat på den totala årliga summan av karriärstegslönerna och motsvarande uppgiftsspecifika löner inklusive uppgiftstillägg.

Tillämpningsanvisning

Lönen för läkare/tandläkare med helhetslön enligt § 8 räknas inte med. Den totala summan av lönerna kan beräknas till exempel på basis av föregående års bokslut. Beloppet räknas ut och kontrolleras en gång per år. Om det visar sig att minimibeloppet inte uppfylls, ska de individuella tillägg som fattas delas ut till de läkare/tandläkare som omfattas av bilagan, och bestämningsgrunderna för och nivån på de individuella tilläggen ska ses över.

§ 10 Arbetserfarenhetstillägg

mom. 1

Arbetserfarenhetstillägget, som baserar sig på arbetserfarenhet, är 3 % av den uppgiftsspecifika lönen om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren i minst 5 år och 8 % av den uppgiftsspecifika lönen om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren i minst 10 år

har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos välfärdsområdet/välfärdssammanslutningen
har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos någon annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna eller
har arbetat inom företagsverksamhet i en uppgift som inte ingått i ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande, men som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna, maximalt 5 år sammanlagt.

Från anställningstiden avdras strejktid och annan tid av otillåten frånvaro.

Tillämpningsanvisning

Arbetserfarenhetstillägget beräknas på summan av karriärstegslönen, uppgiftsillägget och ersättningen för utvidgad verksamhet. För dem som står utanför karriärstegssystemet (§ 7) beräknas arbetserfarenhetstillägget på summan av den lön som motsvarar karriärstegslönen, uppgiftstillägget och ersättningen för utvidgad verksamhet.

Arbete inom samma bransch anses vara av väsentlig nytta (punkt 2). Enbart ägarförhållande eller delägarskap anses inte vara av väsentlig nytta (punkt 3). Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga för den behöriga myndigheten och avgörs från fall till fall. Vid liknande fall följs en enhetlig praxis.

Samma tidsperiod godkänns bara en gång som tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Ändringarna i punkt 2 och 3 tillämpas på anställningsförhållanden som börjar 1.1.2012 eller senare.

När en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår till ett annat tjänsteförhållande eller när en arbetstagares uppgifter hos samma arbetsgivare ändras väsentligt kan den tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg omprövas (mom. 1 punkt 2 och 3).

mom. 2

Arbetserfarenhetstillägg betalas från början av den kalendermånad som följer på att anställningstiden uppfyllts. Den anställda ska visa upp en tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare än välfärdsområdet/välfärdssammanslutningen och över företagsverksamhet. Utredningen bör visas upp inom en månad efter att anställningen inleddes. Om utredningen visas upp retroaktivt betalas det tillägg som baserar sig på denna anställning retroaktivt för högst två år räknat från det att utredningen lämnades in.

§ 11 Rekryteringstillägg

mom. 1

Rekryteringstillägg kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare om den behöriga myndigheten bedömer att det är motiverat. Grunderna för rekryteringstillägget och hur länge det gäller ska framgå av beslutet om beviljande av tillägget till den anställda. För arbetstagarnas del kommer man överens om rekryteringstillägget till exempel i arbetsavtalet.

Tillämpningsanvisning

Rekryteringstillägget kan motiveras med till exempel problem att få personal.

På grund av sin natur är rekryteringstillägget i regel tidsbegränsat.

Om betalning av rekryteringstillägg är allmän praxis hos arbetsgivaren, bör betalningsgrunderna utredas tillsammans med representanter för personalen, på samma sätt som i fråga om engångsarvoden.

Rekryteringstillägget utgör ordinarie lön.

§ 12 Språktillägg

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan betalas ett språktillägg som hör till den ordinarie lönen om uppgifterna förutsätter att den anställda utöver sitt modersmål behärskar det andra inhemska språket, samiska eller teckenspråk.

Tillämpningsanvisning

Andra språkkunskaper än de som hör till behörighetskraven för tjänsten eller befattningen kan beaktas i det individuella tillägget.

Arbetsgivaren avgör i vilka uppgifter språktillägget ska betalas och hur språkkunskaperna ska påvisas.

§ 13 Ersättning för utvidgad verksamhet

mom. 1

Om ett arbetsskift inom den ordinarie arbetstiden för en läkare eller tandläkare infaller måndag–torsdag kl. 17–20 eller fredag kl. 17–18, betalas i ersättning för utvidgad verksamhet:

5–6 % av karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön inklusive uppgiftstillägg, om antalet arbetsskift är 1–2
7–9 % av karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön inklusive uppgiftstillägg, om antalet arbetsskift är 3–5 per kalendermånad.

Det kan finnas högst fem sådana arbetsskift under en kalendermånad.

Tillämpningsanvisning

Jour och akutmottagning utgör inte sådant arbete som avses i denna paragraf.

Beloppet av ersättningen för utvidgad verksamhet fastställs med beaktande av hur ofta den ordinarie arbetstiden infaller efter ovan nämnda klockslag.

Ersättningen för utvidgad verksamhet utgör en del av den ordinarie lönen. Arbetserfarenhetstillägget beräknas på den totala summan av karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön inklusive uppgiftstillägg och ersättning för utvidgad verksamhet.

Dessutom betalas kvällsersättning i enlighet med LÄKTA kap. III § 14 mom. 5.

För timmar som överstiger den ordinarie arbetstiden betalas mertids- eller övertidsersättning (LÄKTA kap. III § 13).
Prestationsarvoden, se bilagorna 1–4.

Det är ändamålsenligt att utreda betalningsgrunderna för ersättningen för utvidgad verksamhet tillsammans med fackombudet. På grund av ersättningens natur förs inga officiella lokala förhandlingar.

Ordinarie lön

§ 14 Ordinarie lön

Läkarnas och tandläkarnas ordinarie lön består av följande delar:

karriärstegslön eller motsvarande uppgiftsspecifika lön enligt § 7 (utan naturaförmåner)
uppgiftstillägg
individuellt tillägg
arbetserfarenhetstillägg och årstillägg
fjärrortstillägg (beviljat senast 31.12.2011 enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011)
språktillägg
rekryteringstillägg
fackombudsersättning
ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig
ersättning för utvidgad verksamhet
Prestationskompensation enligt § 16 (i utbildnings- och handledningsuppgifter samt i vissa ledningsuppgifter)

Om läkarens/tandläkarens lön bestäms som helhetslön enligt § 8, utgör helhetslönen ordinarie lön.

Tillämpningsanvisning

Begreppet ordinarie lön behövs för beräkning av bland annat timlön, dagslön, semesterlön och sjuklön.

Protokollsanteckning om årstillägg

Det årstillägg som betalats 31.8.2004 kvarstår fr.o.m. 1.9.2004 till oförändrat belopp så länge som anställningen hos kommunen eller samkommunen fortgår utan avbrott, om inget annat föranleds av § 4 i detta kapitel.

Protokollsanteckning om fjärrortstillägg

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som betalats fjärrortstillägg enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal som gällde 31.12.2011 betalas fortfarande fjärrortstillägg enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011.

Gemensam tillämpningsanvisning för bestämmelsen

Ordinarie lön under tjänst- eller arbetsledighet för dem som omfattas av bilaga 1–4, se § 15 i detta kapitel.

Semesterlön till dem som omfattas av LÄKTA och grunden för beräkning av semesterpenning, se § 17 i detta kapitel.

§ 15 Ordinarie lön under avlönad tjänst- eller arbetsledighet

mom. 1

Vid avlönad tjänst- eller arbetsledighet höjs den ordinarie lönen för läkare och tandläkare med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de åtgärdsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden samt prestationsarvoden enligt detta avtal som tjänats in för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som tjänats in för samma tid.

mom. 2

Om anställningen börjat först efter att föregående kvalifikationsår gått ut eller om läkaren/tandläkaren varit arbets- eller tjänstledig under föregående kvalifikationsår och därför inte tjänat in några åtgärdsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden eller prestationsarvoden under ordinarie arbetstid, används vid bestämningen av förhöjningsprocenten de åtgärdsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden och prestationsarvoden som i genomsnitt betalats läkare och tandläkare på samma karriärsteg under det föregående kvalifikationsåret. Förhöjningsprocenten kan också avtalas lokalt i enlighet med § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Den ordinarie lönen höjs också vid avlönad tjänst- eller arbetsledighet under en del av en dag. Som hjälp används då timlön.

§ 16 Prestationskompensation i utbildnings- och handledningsuppgifter samt i vissa ledningsuppgifter

När en läkare eller tandläkare som hör till systemet med prestations- eller åtgärdsarvoden utför eller delvis övergår till att utföra chefs-/ledningsuppgifter inom bilaga 1–2 och 4 eller utbildnings-/handledningsuppgifter (t.ex. 20–40 % av den ordinarie arbetstiden), ska också minskningen eller avsaknaden av prestationsarvoden/åtgärdsarvoden för ordinarie arbetstid beaktas vid bestämningen av lönen.

Prestationskompensationen beräknas som genomsnittet av de prestationsarvoden/åtgärdsarvoden som betalats läkaren/tandläkaren för arbetade månader under det föregående kvalifikationsåret. Lokalt kan man alternativt fastställa prestationskompensationen på basis av de genomsnittliga prestationsarvodena/åtgärdsarvodena för läkare och tandläkare på samma karriärsteg. Prestationskompensationen utgör en del av den ordinarie lönen.

Denna bestämmelse tillämpas på läkare och tandläkare som omfattas av prestationslönesystemet/åtgärdsarvodessystemet. Bestämmelsen tillämpas också på läkare och tandläkare som saknar eller har lägre prestationsarvoden/åtgårdsarvoden på grund av uppdrag som fackombud.

Tillämpningsanvisning

Med prestationer avses i bilaga 1–2 och 4 avsedda prestationsarvoden samt åtgärds- och besöksarvoden som betalas för ordinarie arbetstid.

Karriärstegslönen fastställs genom en helhetsbedömning utifrån det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Även uppgiftstillägg betalas, om förutsättningarna för det uppfylls. En så rättvis lönebildning som möjligt främjar kvaliteten på undervisningen och handledningen.

Prestationskompensationens storlek ska ses över minst en gång per kvalifikationsår, om inget annat har avtalats lokalt.

Både för de läkare och tandläkare som inom organisationen övergår till att utföra dessa uppgifter och för nyanställda ska lönen fastställas jämbördigt med beaktande av prestationskompensationen. I fråga om nyanställda används det genomsnittliga prestationsarvodet/åtgärdsarvodet för anställda på samma karriärsteg.

Om läkaren/tandläkaren har varit helt frånvarande under föregående kvalifikationsår till exempel på grund av tjänst- eller arbetsledighet, beräknas prestationskompensationen på det genomsnittliga prestationsarvodet/åtgärdsarvodet för dem som hör till samma karriärsteg.

§ 17 Semesterlön och grunden för beräkning av semesterpenning

mom. 1

Den ordinarie lön som betalas för semester till läkare och tandläkare höjs med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärdsarvodena, arvodena för intyg och utlåtanden samt prestationsarvoden som tjänats in för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som tjänats in för samma tid. Också semesterersättningen beräknas på lönen enligt denna bestämmelse.

Semesterersättningen, som betalas när anställningen upphör, beräknas på de arvoden och den ordinarie lön som tjänats in under det kvalifikationsår då anställningen upphör.

mom. 2

Semesterpenningen för läkare och tandläkare beräknas på lönen enligt mom. 1.

mom. 3

Protokollsanteckning

Se VÄLKA kap. IV § 13 angående bestämning av semesterlönen.

§ 18 Deltidslön

mom. 1

I deltidsarbete är karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön och tillägg i euro lägre i samma proportion som läkarens/tandläkarens arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt LÄKTA.

Tillämpningsanvisning

Om deltidsarbetstiden ändras till exempel till heltid, ökar karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön och tilläggen i euro i samma proportion, om inget annat har beslutats eller förutsatts till exempel i fråga om det individuella tillägget.

mom. 2

Bestämmelserna i mom. 1 ändrar inte lönegrunderna i ett deltidsarbete som inletts före 1.1.1998, förutsatt att arbetstiden är densamma som tidigare och anställningen fortgår utan avbrott.

Gemensam tillämpningsanvisning för bestämmelsen

Se bilaga 1, 3 och 4 om lönen i bitjänster och bibefattningar.

Anställningsvillkoren för sådana innehavare av bitjänst och bibefattning vid universitetssjukhus som avses i 34 b § i lagen om ordnande av social- och hälsovård följer bilaga 3 § 4 på samma sätt som för sjukhusläkare och sjukhustandläkare med huvudtjänst eller huvudbefattning.

Arvoden

§ 19 Resultatbonus

mom. 1

Arbetsgivaren kan införa ett resultatbonussystem för betalning av resultatbonus till de anställda. Resultatbonus baserar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i serviceverksamheten uppnåtts eller överträffats.

mom. 2

Till anställda som omfattas av resultatbonussystemet betalas i efterskott för uppföljningsperioden en separat resultatbonus i euro enligt på förhand fastställda grunder. Om det under uppföljningsperioden för resultatbonusen uppstår något annat avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet än semester eller de sammanlagt 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagarna för en anställd som har rätt till graviditetsledighet eller de 105 första föräldraledighetsdagarna för en annan anställd som har rätt till föräldraledighet, minskas resultatbonusen i proportion till avbrottet, om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat.

mom. 3

Resultatbonusen hör inte till den ordinarie lönen, och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.

Tillämpningsanvisning (mom. 1–3)

Mål till grund för resultatbonus

Till grund för resultatbonus vid en resultatenhet läggs i allmänhet två eller flera mål som på ett så mångsidigt sätt som möjligt beskriver hur verksamheten har utfallit. I vilken mån dessa mål har uppnåtts eller överträffats är, enligt vad som beslutats på förhand, avgörande för om och till vilket belopp resultatbonus ska betalas.

Målen bör sättas upp på nytt med vissa tidsintervaller, varvid man beaktar den utveckling som skett och de eventuella problem som för ögonblicket är aktuella. Målen får inte vara alltför anspråkslösa men inte heller ställas orealistiskt högt.

Det är meningen att såväl arbetsgivaren som de anställda ska ha nytta av systemet med resultatbonus.

Nyttan kan synas bland annat i form av smidigare arbetsprocesser, bättre servicekvalitet, kostnadsbesparingar, förändringar i antalet prestationer, större kunnande bland personalen eller bättre utnyttjande av kunnandet.

Uppföljningsperiod

Den uppföljningsperiod som resultatbonus baserar sig på kan vara till exempel ett år, ett halvt år eller ett kvartal. Om uppföljningsperioden är ett halvt år eller längre, är det med tanke på personalens motivation befogat att under uppföljningsperioden ge personalen mellanrapporter om i vilken mån resultatmålen har uppnåtts. Det är i allmänhet ändamålsenligt att använda en uppföljningsperiod på ett år.

Personalens medverkan i beredningen av ärendet

När resultatbonussystemet och införandet av resultatbonus beretts preliminärt, behandlas ärendet tillsammans med personalen eller dess representanter. Målet är att hela personalen förbinder sig att eftersträva resultat.

Arbetsgivaren beslutar om bland annat följande frågor som gäller resultatbonus:

definitionen av resultatenheterna
vilken personal som omfattas av resultatbonus
de mål som ligger till grund för bonusen
uppföljningsperiodens längd
vilken andel av nyttan som ska tillfalla personalen
resultatbonusens maximala storlek
om bonusen ska vara lika stor för alla eller till exempel stå i proportion till karriärstegslönerna eller motsvarande uppgiftsspecifika löner
konstaterande av i vilken mån de uppställda målen uppnåtts
hur stor bonuspott som ska delas ut
hur stor bonus som eventuellt betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.

Personalfond

Resultatbonus kan också betalas till en personalfond när förutsättningarna i personalfondslagen uppfylls. Bestämmelser om personalfonder finns i personalfondslagen (934/2010, hänvisningsbestämmelse; se KT:s cirkulär 23/2011).

§ 20 Engångsarvode

mom. 1

Engångsarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare om den behöriga myndigheten bedömer att det är motiverat. Engångsarvode kan användas till exempel när arbetsgivaren vill belöna en individ eller en grupp.

Tillämpningsanvisning

Angående grunderna för lönesystemet, se § 3 i lönekapitlet.

Den behöriga myndigheten avgör hur stora engångsarvodena ska vara.

mom. 2

Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl, om den behöriga myndigheten i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen bedömer att det är motiverat.

Tillämpningsanvisning

Ett särskilt skäl kan vara till exempel att en anställd deltar i ett organs möte på anmodan av den behöriga myndigheten. Engångsarvode betalas inte om den anställda får mertids-, övertids-, kvälls-, natt- eller söndagsersättning för den tid som mötet pågår eller separat lön eller arvode för en uppgift som utförs vid mötet.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Om betalning av engångsarvoden är allmän praxis hos arbetsgivaren är det ändamålsenligt att betalningsgrunderna utreds tillsammans med personalen. På grund av engångsarvodets natur förs inga officiella lokala förhandlingar.

Arvoden

§ 19 Resultatbonus

mom. 1

mom. 2

mom. 3

Resultatbonusen hör inte till den ordinarie lönen, och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.

Tillämpningsanvisning (mom. 1–3)

Mål till grund för resultatbonus

Det är meningen att såväl arbetsgivaren som de anställda ska ha nytta av systemet med resultatbonus.

Uppföljningsperiod

Personalens medverkan i beredningen av ärendet

Arbetsgivaren beslutar om bland annat följande frågor som gäller resultatbonus:

definitionen av resultatenheterna
vilken personal som omfattas av resultatbonus
de mål som ligger till grund för bonusen
uppföljningsperiodens längd
vilken andel av nyttan som ska tillfalla personalen
resultatbonusens maximala storlek
om bonusen ska vara lika stor för alla eller till exempel stå i proportion till karriärstegslönerna eller motsvarande uppgiftsspecifika löner
konstaterande av i vilken mån de uppställda målen uppnåtts
hur stor bonuspott som ska delas ut
hur stor bonus som eventuellt betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.

Personalfond

§ 20 Engångsarvode

mom. 1

Tillämpningsanvisning

Angående grunderna för lönesystemet, se § 3 i lönekapitlet.

Den behöriga myndigheten avgör hur stora engångsarvodena ska vara.

mom. 2

Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl, om den behöriga myndigheten i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen bedömer att det är motiverat.

Tillämpningsanvisning

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

III Arbetstid

Allmänna bestämmelser

§ 1 Principen om effektiv användning av arbetstiden

Längden på tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas arbetstider bestäms på det sätt som anges nedan med beaktande av arbetsuppgifternas art och mängd samt med hänsyn till att arbetstiden ska kunna utnyttjas effektivt och med beaktande av vad som förutsatts när lönen fastställdes.

§ 2 Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna

mom. 1

Om det är nödvändigt att ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna i detta avtal, ska arbetsgivaren komma överens om detta med tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren. Om det avvikande arbetstidsarrangemanget gäller minst 5 anställda krävs överenskommelse med fackombudet eller ett lokalt avtal med avtalsorganisationen i fråga. I ett sådant arbetstidsarrangemang som avses här bör den ordinarie arbetstiden utjämnas inom högst ett år till att i genomsnitt vara förenlig med bestämmelserna i detta kapitel.

Tillämpningsanvisning

I fråga om arbetstidsarrangemangen kan man avtala om avvikelser som är av antingen tillfällig eller bestående natur. Vid behov kan man till exempel avtala om att en arbetsdag som infaller mellan två helgdagar arbetas in under någon annan tid eller avtala om söckenhelgsarrangemang på ett sätt som avviker från detta avtal, under förutsättning att den genomsnittliga arbetstiden är förenlig med detta avtal under en högst ett år lång utjämningsperiod. Om man med avtalsorganisationen i fråga (en huvudavtalsorganisation eller sådana underföreningar till huvudavtalsorganisationerna vilkas medlemmar berörs av saken) lokalt kommer överens om avvikande arbetstidsarrangemang, är löntagarnas avtalspart den representant/de representanter som till exempel med fullmakt bemyndigats till detta av den avtalsorganisation som representerar de anställda i fråga. Formellt kan det lokala avtalet ingås till exempel i form av ett protokoll som parten undertecknar.
När man lokalt avviker från de allmänna arbetstidsbestämmelserna bör man utreda vilka effekter arrangemanget har på till exempel arbetsskiftsplaneringen och gränserna för mertids- och övertidsarbete.

mom. 2

Om syftet med arrangemanget är att arbeta in en arbetsdag under någon annan tid, kan man avtala om att eventuella arbetstidsersättningar inte betalas för inarbetningstiden.

mom. 3

Ett ovan avsett lokalt avtal som ingåtts för annan tid än en viss tid kan när som helst sägas upp att upphöra efter tre månader, varefter bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet ska iakttas.

§ 3 Arbetstid

Definition

mom. 1

Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.

mom. 2 Vissa specialsituationer

1 Vilotider

De dagliga vilotiderna räknas inte in i arbetstiden, om den anställda under dessa tider obehindrat får avlägsna sig från arbetsplatsen.

2 Restid

Den tid som används för resa räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation. Färden eller transporten från en avfärdsplats som den behöriga myndigheten eller chefen har anvisat till den plats där tjänste- eller arbetsuppgiften ska utföras och återresan därifrån till avfärdsplatsen räknas dock in i arbetstiden.
På arbetsgivarens skyldighet att förebygga alltför stor belastning som hänför sig till resande utanför arbetstiden tillämpas bestämmelserna i 10, 13 och 25 § i arbetarskyddslagen (738/2002) (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Av den tid som använts för en tjänsteresa räknas endast den tid som åtgått för skötseln av tjänste- eller arbetsuppgifter in i arbetstiden. Om den anställda använt arbetstid till resor, förlängs arbetstiden inte med anledning av detta.

Arbetsresor från bostaden till arbetsplatsen och tillbaka räknas inte in i arbetstiden.

Vid tjänsteförrättningsresor räknas resor under arbetsdagen från ett arbetsställe till ett annat in i arbetstiden, förutsatt att resorna sker på billigaste sätt och längs den rakaste och snabbaste vägen. Begreppen tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa definieras i VÄLKA bilaga 6 § 1.

Till exempel räknas beledsagande av en patient in i arbetstiden, men inte den anställdas återresa utan patienten.

När det är fråga om rekreationsresor för patienter eller vårdbehövande bör arbetsskiftsförteckningen göras upp så att den omfattar även den tid som tjänsteresan pågår. Restid som inte antecknats som arbetstid i arbetsskiftsförteckningen räknas inte in i arbetstiden, frånsett tid som har använts till vårduppgifter och liknande.

Genom ett lokalt kollektivavtal enligt § 12 i huvudavtalet kan man avtala om ersättning för restid utanför arbetstiden.

3 Kurser

Som arbetstid räknas utbildning som arbetsgivaren bestämmer att den anställda ska delta i.

Tillämpningsanvisning

Om det inte är fråga om utbildning som arbetsgivaren bestämt att den anställda ska delta i och utbildningen alltså inte räknas som arbetstid, kan arbetsgivaren bevilja den anställda arbets- eller tjänstledighet för utbildningen.

I och med att man i allmänhet på förhand är medveten om en kommande utbildning bör detta beaktas till exempel när arbetsskiftsförteckningen görs upp.

4 Av arbetsgivaren förutsatta hälsoundersökningar och hälsokontroller

Den tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter, eller till lagstadgade kontroller som tjänsteutövningen eller arbetet kräver, räknas in i arbetstiden också när undersökningarna eller kontrollerna utförs under den anställdas lediga tid. Eventuell restid i anknytning till dem räknas inte in i arbetstiden. Om restiden infaller på den anställdas ordinarie arbetstid, förlängs inte arbetstiden av denna orsak.

Tillämpningsanvisning

Den anställda ska vid behov visa ett intyg över vilken tid som har åtgått till den egentliga undersökningen eller kontrollen. Intyget ska ha utfärdats av den person eller inrättning som har utfört undersökningen eller kontrollen.

5 Av läkare föreskrivna undersökningar

Tid som åtgår till undersökningar som företas på remiss av läkare, såsom besök hos specialist eller en laboratorie- eller röntgenundersökning, räknas inte in i arbetstiden, men om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när verkligt behov föreligger blir tvungen att genomgå sådana undersökningar på sin arbetstid, ordnas för dessa undersökningar befrielse från arbetet. Detsamma gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning, om dessa måste utföras under arbetstid.

För en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ordnas motsvarande befrielse från arbetet på grund av plötslig tandsjukdom för den tid som behövs för behandlingen, om den plötsliga tandsjukdomen kräver behandling under samma dag eller under samma arbetsskift, och den anställda inte kan få vård utom arbetstiden. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård ska visas med ett intyg av tandläkaren.

Om undersökningen eller den i föregående stycke nämnda behandlingen inklusive restider infaller på den anställdas ordinarie arbetstid, förlängs inte arbetstiden av denna orsak.

Tillämpningsanvisning

Med verkligt behov avses här att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov.

Avtalsbestämmelsen gäller inte på eget initiativ företagna besök hos läkare eller tandläkare eller besök i vårdsyfte, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som har utförts i samband med ett sådant läkarbesök som den anställda har företagit på eget initiativ.

Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning och utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, när provet bottnar i ett behov av att utreda den gravidas eller fostrets hälsotillstånd.

Om en gravid tjänsteinnehavare eller arbetstagare måste gå på undersökningar under arbetstid, bör arbetsgivaren underrättas om detta så snart det är möjligt. Arbetsgivaren kan då anvisa en annan tidpunkt för undersökningen med beaktande av hur brådskande undersökningen är och under vilken tid sådana undersökningar utförs. Underrättelse i god tid möjliggör också att man i arbetsskiftsarrangemangen kan beakta behovet av undersökningar på förhand så att dessa i regel kan ske utanför arbetstiden.

§ 4 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början

Ett dygn anses börja kl. 00.00 och en arbetsvecka och en arbetsperiod vid midnatt mellan söndag och måndag, om det inte lokalt har bestämts att dygnet börjar när arbetsskiftet inleds.

Bestämmelser om ordinarie arbetstid

§ 5 Ordinarie arbetstid

mom. 1 Full ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden för dem som omfattas av avtalet är 38 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta timantal per vecka under en arbetsperiod där den ordinarie arbetstiden enligt en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning utjämnas till detta timantal per vecka. Utjämningsperioden kan vara högst 52 veckor.

mom. 2 Den ordinarie arbetstiden under en arbetsvecka eller arbetsperiod där det ingår en söckenhelg

Under de veckor eller arbetsperioder i vilka det ingår långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag eller midsommarafton samt under de veckor eller arbetsperioder då nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en annan dag än en lördag eller söndag, är den ordinarie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod 7 timmar 39 minuter kortare. Om det under samma vecka eller arbetsperiod infaller två eller flera ovan avsedda söckenhelger görs arbetstidsförkortningen för var och en av dessa söckenhelger.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan arbetsvecka eller arbetsperiod så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.

Detta moment tillämpas inte om anställningen inte varar en enda sådan full arbetsvecka eller arbetsperiod som avses i mom. 1.

mom. 3 Den ordinarie arbetstiden för läkare och tandläkare under en avbruten arbetsvecka/arbetsperiod

Om arbetsveckan eller arbetsperioden avbryts för att anställningsförhållandet börjar eller slutar eller på grund av semester, utbytesledighet, tjänst- eller arbetsledighet, deltagande i kurser (tjänst-/arbetsledighet eller tjänstereseförordnande) eller jourledighet, bestäms den ordinarie arbetstiden enligt följande:

Om avbrottet inte var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med det timantal som har antecknats för avbrottsdagarna i arbetsskiftsförteckningen.
Om avbrottet var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter per avbrottsdag, förutsatt att avbrottsdagen annars hade varit en arbetsdag under veckan. För en deltidsanställd förkortas den ordinarie arbetstiden proportionellt så att den för varje avbrottsdag minskas med den andel som deltidsarbetstiden utgör av arbetstid enligt mom. 1.

Tillämpningsanvisning

Om avbrottet är känt när arbetsskiftsförteckningen görs upp betraktas måndag–fredag som arbetsdagar oberoende av hur den anställda arbetar i övrigt. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte förkortas med söckenhelgsförkortning enligt mom. 2. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetstiden enligt mom. 2 när den står utanför avbrottet.

Med jourledighet avses jourersättning i form av ledighet enligt § 17.

Om utbildning eller deltagandet i kurser räknas som arbetstid, uppkommer inte ett sådant avbrott som avses i mom. 3.

Se dessutom tillämpningsbilagan till arbetstidskapitlet angående planeringen av arbetsskiftsförteckningen.

Exempel 1

Arbetsskiftsförteckningen för en läkare eller tandläkare inom primärvården görs upp för en treveckorsperiod. Under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren/tandläkaren har semester eller tjänst-/arbetsledighet hela den första veckan och jourledighet under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller.

Den ordinarie arbetstiden under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter - 38 timmar 15 minuter (semesterveckan) - 7 timmar 39 minuter (annandag påsk) - 15 timmar 18 minuter (7 timmar 39 minuter + 7 timmar 39 minuter, jourledighet som annars hade varit arbetsdagar) = 53 timmar 33 minuter.

Exempel 2

En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en treveckors arbetsperiod tjänst-/arbetsledig en vecka. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar tjänst-/arbetsledigheten, dvs. till 60 timmar.
En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar semestern. Om en deltidsanställd t.ex. arbetar bara 2–3 dagar i veckan, beviljas semestern om möjligt i hela veckor.
En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med det timantal som antecknats för sjukdagarna.
Under en avbruten arbetsperiod för en deltidsanställd infaller en söckenhelg. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar avbrottet och med en proportionell söckenhelgsförkortning.

Exempel 3

En deltidsanställd har en ordinarie arbetstid på 90 timmar under en treveckorsperiod (i genomsnitt 30 timmar i veckan = 78,43 % av full arbetstid)1. Tjänsteinnehavaren har haft på förhand planerad semester den första veckan2 och två dagar den andra veckan3. Den tredje veckan insjuknar tjänsteinnehavaren oväntat på fredagen, då arbetsskiftet hade varit 6 timmar4.

Den ordinarie arbetstiden under arbetsperioden är 90 tim.1 - 30 tim.2 - 6 tim.3 - 6 tim.3 - 6 tim.4 = 42 tim., vilket samtidigt är gränsen för mertidsarbete. Arbetsperiodens ordinarie arbetstid och gränsen för mertidsarbete beräknas enligt följande: (78,43 % ((3 x 38 tim. 15 min.)1 - 38 tim. 15 min.2 - 7 tim. 39 min.3 - 7 tim. 39 min.3)) - 6 tim.4 = 42 tim.

mom. 4 Förläggning av den ordinarie arbetstiden under avtalsperioden

Arbetsgivaren beslutar om en ändamålsenlig förläggning av den ordinarie arbetstiden till vardagar från måndag till torsdag kl. 7.30–20.00 och fredag kl. 7.30–18.00 enligt vad tillgången på tjänsterna, ett bättre utnyttjande av resurserna o.d. kräver.

Då arbetsgivaren bereder arrangemangen för den ordinarie arbetstiden eller planerar att ändra dem, ska arbetsgivarens representant och fackombudet tillsammans gå genom enhetens/klinikens resurser, arbetsarrangemangen och övriga relevanta omständigheter, varvid fackombudet ska ges tillfälle att framföra sin åsikt.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas på de läkare och tandläkare som omfattas av bilaga 1–4.

Jour och akutmottagning utgör inte sådant arbete som avses i denna paragraf.

Utgångspunkten för arbetstidsarrangemangen är alltid verksamhetens krav och en dimensionering av tjänsterna enligt behovet. De anställdas arbetstider bör också samordnas med arbetstiderna för den övriga personal som behövs och med stödtjänsterna, och även de övriga tillgängliga resurserna (till exempel lokaler och apparatur) bör beaktas. Behovet av tjänster kan förändras och även påverka förläggningen av ordinarie arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden bör i allmänhet fördelas så jämnt som möjligt på arbetsveckans eller arbetsperiodens arbetsdagar, om inte verksamheten eller förhållandet mellan den anställdas arbetstid och lediga tid kräver något annat.

Någon daglig ordinarie arbetstid har inte fastställts i avtalet och antalet arbetsdagar per vecka kan variera. Om inte verksamheten kräver något annat, ska de anställdas ordinarie arbetstid förläggas till fem arbetsdagar i veckan.

För deltidsanställda kan arbetsgivaren ha godkänt en speciell indelning i arbetsperioder och lediga perioder. I så fall ska arbetsperioden vara tillräckligt lång för en utjämning till genomsnittlig arbetstid.

En tjänsteinnehavare har jourskyldighet oberoende av hur den ordinarie arbetstiden är förlagd.

Vilotider och begränsningar av nattarbete

§ 6 Daglig vilotid (måltidsrast och måltidsuppehåll)

mom. 1 Läkare och tandläkare

Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska ges en måltidsrast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller, om de så önskar, ett måltidsuppehåll då de har möjlighet att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal eller motsvarande vid inrättningen, förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de tjänster som ska utföras och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

Om längden på ett arbetspass överstiger 10 timmar, ska den anställda utöver nämnda rast ges möjlighet till ett måltidsuppehåll på 15–20 minuter under arbetstid efter att ha arbetat i åtta timmar.

Tillämpningsanvisning

Under en måltidsrast som inte räknas in i arbetstiden får en anställd fritt avlägsna sig från arbetsplatsen. Den anställda får däremot inte avlägsna sig från arbetsplatsen under arbetstid – således inte heller under ett måltidsuppehåll som ingår i arbetstiden – utom i ärenden som hör till tjänsteutövningen/arbetsuppgifterna eller undantagsvis med sin chefs tillstånd.

Det är inte nödvändigt att bestämma att rasten (måltidsrasten) ska hållas ett visst klockslag, utan man kan ha till exempel ett sådant arrangemang att rasten hålls mellan vissa klockslag när det är mest ändamålsenligt med tanke på tjänste- eller arbetsuppgifterna, varvid den exakta tidpunkten bestäms av chefen eller den anställda själv.

§ 7 Återhämtningspaus

Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska dagligen ges en 10 minuter lång paus (till exempel kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken de inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Arrangemanget får dock inte medföra störningar i arbetet eller de tjänster som ska utföras. Pausen får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen och inte heller i anslutning till den dagliga vilotiden.

§ 8 Dygnsvila

mom. 1

Under de 24 timmar som följer efter att respektive arbetsskift inletts ska tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, med undantag för arbete som utförts under fri jour.

Tillämpningsanvisning

I jourförordningen (583/2017) föreskrivs om brådskande vård och jour. Uppfyllandet av dessa förpliktelser kan kräva att dygnsvilan förkortas med beaktande av de tillgängliga resurserna och förutsättningarna i mom. 2 eller 3 i denna paragraf.

Se § 23 om ledig dag efter arbetsplatsjour.

mom. 2

Dygnsvilan kan planeras att vara kortare än 11 timmar under de förutsättningar som nämns nedan, om jourarrangemangen och annan verksamhet inte annars kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

den anställda har under arbetspasset möjlighet till oavbruten vila i minst 3 timmar mellan kl. 23 och 8 eller
det är fråga om arbetsplatsjour vid en samjour eller en delad arbetsplatsjour till senast kl. 23

Tillämpningsanvisning

I bestämmelsen avses med arbetsplatsjour vid en samjour en samjour för primärvården och den specialiserade sjukvården enligt 50 § i hälso- och sjukvårdslagen och 2 § i jourförordningen (583/2017) samt hälsocentralernas eventuella egna akutmottagningar (hänvisningsbestämmelse).

Med delad arbetsplatsjour avses både att jouren delas upp i två delar (s.k. kvälls- och nattjour) och att tilläggsresurser används för kvällsjouren för att minska patientbelastningen på nattjouren. Ett exempel på det senare är en situation där vardera jourhavande först har fullgjort sin ordinarie arbetstid och därefter stannat vid jouren. Den ena jourhavande arbetar fram till kl. 23 i enlighet med undantag b i detta moment och den andra fram till nästa morgon i enlighet med undantag a.

Arbetsgivarens representant och fackombudet ska tillsammans gå genom enhetens/klinikens resurser, arbetsarrangemangen och övriga relevanta omständigheter, varvid fackombudet ska ges tillfälle att framföra sin åsikt. En översyn görs, om det sker en väsentlig förändring i tillhandahållandet av tjänsterna och detta påverkar arbetsskiftsarrangemangen.

Tillämpningsanvisning

Den oavbrutna vila på 3 timmar som avses i punkt a i detta moment får avbrytas endast om vården av en patient eller bedömningen av en patients vårdbehov ovillkorligen kräver närvaro av läkare och det inte finns någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som kan utföra vården eller bedöma vårdbehovet. Det ska följas upp att vilan på tre timmar nattetid förverkligas och åtgärder ska vidtas för att säkerställa det.

mom. 3

Om det konstateras vara oändamålsenligt för arbetsenhetens verksamhet att samordna vilotiderna enligt mom. 1 och 2 med jourarrangemangen, kan arbetsgivaren och personalens representant genom ett lokalt avtal (huvudavtalet § 12) införa ett jourarrangemang enligt avtalsbilaga 1 eller 2. Arrangemanget ska uppfylla villkoren i varje avtalsbilaga, men till övriga delar kan jouren ordnas genom en gemensam överenskommelse som beaktar lokala eller enhetsspecifika behov.

mom. 4

Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska ges utebliven dygnsvila som ersättande vilotid i samband med följande dygnsvila. Om det inte är möjligt av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen, ska den ersättande vilotiden ges så snart som möjligt, dock inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska vara oavbruten och får inte förläggas till tiden för fri jour, veckovila eller den dagliga vilotiden.

Exempel (mom. 1)

En läkare arbetar först ordinarie arbetstid på måndag kl. 8.00–15.30 och har sedan kvällsjour kl. 15.30–21.00. Nästa arbetsdag börjar som vanligt på tisdag kl. 8.00. Läkaren har då fått en dygnsvila på 11 timmar mellan klockan 8.00 och 8.00.

Exempel (mom. 1)

En läkare arbetar först ordinarie arbetstid tisdag kl. 8.30–16.00, har sedan fri jour från kl. 16.00 till onsdag kl. 8.30 och arbetar sedan igen ordinarie arbetstid onsdag kl. 8.30–16.00. Den arbetade tiden under den fria jouren är kl. 16.00–19.00, kl. 21.00–0.00, kl. 1.00–2.00. Dygnsvilan ska uppfyllas mellan kl. 8.30 och 8.30. Under denna tid uppgår vilan till sammanlagt 9,5 timmar, dvs. 1,5 timmar ska ges som ersättande vilotid. Den ges i samband med följande dygnsvila (11 + 1,5 timmar) från onsdag kl. 16.00 till torsdag kl. 8.30 (16,5 timmar).

Exempel (mom. 2 punkt a)

En förutsättning för att den brådskande vården ska kunna tryggas är att en läkare har arbetsplatsjour. Vid arbetsplatsjour infaller den arbetade tiden i regel i början av jourtjänstgöringen. Efternatten är oftast lugnare och därför förläggs vilotiden på minst 3 timmar dit. Arbetsplatsjouren betraktas dock för alla jourtimmars del som arbetstid. Läkaren arbetar först ordinarie arbetstid måndag kl. 8.00–15.30, har sedan jour från kl. 15.30 till tisdagsmorgonen och slutar arbeta kl. 10.00 efter att ha skrivit rapporter. Dygnsvilan (11 timmar) måndag–tisdag kl. 8.00–8.00 uteblir helt, trots att läkaren får oavbruten vila i 3 timmar kl. 3.00–6.00. Nästa arbetsdag börjar på onsdag kl. 8.00. Dygnsvilan (11 timmar) efter arbetet på tisdagen och den ersättande vilotiden (11 timmar) för måndagen ges från tisdag kl. 10.00 till onsdag kl. 8.00 (22 timmar).

Exempel (mom. 2 punkt b)

En läkare arbetar först ordinarie arbetstid på måndag kl. 9.00–15.30 och har sedan kvällsjour vid samjouren kl. 15.30–23.00. Nästa arbetsdag börjar på tisdag kl. 8.00. Av dygnsvilan på 11 timmar uteblir 2 timmar. De ges omedelbart i samband med följande dygnsvila (11 timmar + 2 timmar) som börjar tisdag kl. 17.00 och slutar onsdag kl. 7.30 (14,5 timmar).

§ 9 Veckovila

mom. 1

Arbetstiden ska ordnas så att tjänsteinnehavarna och arbetstagarna en gång per kalendervecka får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Veckovilan på 35 timmar kan bestå av en dygnsvila på 11 timmar och en separat veckovila på minst 24 timmar.

Veckovilan kan ordnas så att den i genomsnitt är 35 timmar under en 14-dygnsperiod. Veckovilan ska dock vara minst 24 timmar i veckan.

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie arbetstid planeras i regel för fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att de anställda i mån av möjlighet får två lediga dagar efter varandra varje vecka, och att dessa i mån av möjlighet förläggs till lördag och söndag.

Tillämpningsanvisning

I arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet ingår att bestämma vilketdera veckovilosystem som iakttas. Genomsnittlig veckovila behöver inte vara regel eller fortlöpande praxis, utan veckovilan kan också tillfälligt ges som genomsnittlig. För klarhetens skull rekommenderas ändå att de allmänna principerna för veckovila, bland annat vilket system som i regel tillämpas, skrivs in i de allmänna anvisningarna om uppgörande av arbetsskiftsförteckningarna.

Med veckovila avses att den anställda under en kalendervecka ska få en oavbruten ledighet på 35 timmar eller i genomsnitt 35 timmar, under vilken den anställda inte utför arbete (t.ex. ordinarie arbetstid, arbetad tid under fri jour eller telefonkonsultation eller annan distanskonsultation). Veckovila kan alltså ordnas antingen så att det i varje kalendervecka ingår en oavbruten ledighet på minst 35 timmar eller så att veckovilan är i genomsnitt 35 timmar under en period på 14 dygn, varvid den lediga tiden ska vara minst 24 timmar i en följd under vardera veckan. I så fall är ledigheten under den andra veckan skillnaden mellan antalet lediga timmar den första veckan och de totalt 70 timmar som krävs, t.ex. 24 timmar vecka 1 och 46 timmar vecka 2 eller 30 timmar vecka 1 och 40 timmar vecka 2 (totalt alltså 70 timmar veckovila). Veckovilan på 35 timmar kan bestå av en dygnsvila på 11 timmar och en separat veckovila på minst 24 timmar.

Den anställda bör på förhand få veta när veckovilan infaller, men den behöver inte märkas ut i arbetsskiftsförteckningen, eftersom den indirekt framgår av tiderna för när arbetsskiften börjar och slutar. Veckovilan kan infalla delvis under föregående och delvis under följande kalendervecka, och den räknas då som veckovila under den kalendervecka då största delen av veckovilan infaller.

Om det utöver den ordinarie arbetstiden planeras arbetsplatsjour, fri jour eller kliniskt mertidsarbete för den anställda, inverkar det på beviljandet av veckovila. När arbetsperiodens arbets- och jourarrangemang planeras bör man se till att det i perioden ingår sådana lediga dagar under vilka den anställda är fri från sina tjänsteåligganden/arbetsuppgifter och sin jourskyldighet. Arrangemangen med lediga dagar ska beaktas redan när arbetsskiftsförteckningen upprättas för att de lediga dagarna ska kunna ges på ett ändamålsenligt sätt. Se § 21 mom. 1 om planering av ordinarie arbetstid, jour.

Huvudprincipen är att man ska försöka garantera veckovilan på ett sådant sätt att samma läkare inte åläggs jour under ett helt veckoslut. I synnerhet inom sektorer med mycket jour, bör vikt fästas vid att läkare även garanteras veckoslut som är fria från arbete. Vid vissa jourmottagningar kan jourarrangemangen avvika från huvudprincipen. Då är utgångspunkten om samma läkare arbetar under flera veckoslut eller om läkaren har arbetsplatsjour under färre veckoslut och veckovilan blir ofullständig under veckoslutet.

Om en tjänsteinnehavare inte har arbetat hela veckan till exempel på grund av semester, tjänstledighet eller arbetstidsersättning i form av ledighet, och frånvaron har varat minst 35 timmar i en följd eller i genomsnitt 35 timmar, anses veckovilan ha uppfyllts. Lediga dagar är också t.ex. söckenhelger och ledigheter som beviljats som jourersättning. Sjukfrånvaro och tillfällig vårdledighet utgör inte sådan veckovila som avses här.
Arbetsgivaren har rätt att vid behov ensidigt ändra tidpunkten för en planerad veckovila. Detta kan komma i fråga till exempel då en tjänsteinnehavare måste inkallas till arbete under en planerad veckovila eller jour.

Exempel 1

En läkares jourskift på söndag ska planeras börja och sluta så att man innan skiftet börjar kan ge både dygnsvilan efter fredagens arbetspass (ordinarie arbetstid eller ordinarie arbetstid + arbetsplatsjour) och 24 timmar veckovila.

Till exempel är det jour på söndag kl. 8.00–20.00. På fredagen har arbetsskiftet slutat kl. 16.00. Efter det följer 11 timmar dygnsvila och 24 timmar veckovila. Då har veckovilan på 35 timmar getts i sin helhet.

Exempel 2

En läkares jourskift på lördag ska planeras börja och sluta så att man därefter kan ge både dygnsvila och 24 timmars veckovila. Det är viktigt att beakta att veckovilan kan infalla delvis under föregående och delvis under följande kalendervecka, och den räknas då som veckovila under den kalendervecka då största delen av veckovilan infaller. Det här betyder att en del av veckovilan kan förläggas också till måndag, dvs. till nästa kalendervecka.

Till exempel är det jour på lördag kl. 9.00–21.00. Efter det följer 11 timmar dygnsvila och 24 timmar veckovila. På måndag börjar arbetsskiftet kl. 8.00. Då har veckovilan på 35 timmar getts i sin helhet.

mom. 2 Undantag från huvudregeln för veckovila

Undantag kan göras från huvudregeln genom att en läkare/tandläkare planenligt eller oväntat beordras jour eller kallas till arbete under sin veckovila, om detta är motiverat för att verksamheten ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt och med tanke på patientsäkerheten.

Tillämpningsanvisning

Avtalsbestämmelsen ger möjlighet att avvika från bestämmelsen om veckovila såväl planenligt som oväntat.

Det är möjligt att veckovila inte kan ordnas alls med tanke på patientsäkerheten i verksamheten. Även ordnandet av verksamheten på ett ändamålsenligt sätt kan vara en grund för att avvika från veckovilan. I så fall ska man beakta arbets- och jourarrangemangen som helhet och för läkare som har mycket jour trygga en längre vilotid under en tidsperiod på 14 dygn. Veckovilan kan i dessa fall planeras till under 24 timmar. Se exempel 3.

Också ett överraskande arbetspass kan leda till att veckovilan uteblir helt eller delvis. Vanligtvis är det fråga om fri jour i situationer där en läkare/tandläkare utöver full ordinarie arbetstid (och arbetsplatsjour) under veckan har fri jour under veckoslutet och kallas till arbete så att det inte blir någon veckovila på 24 timmar. Det kan också vara fråga om t.ex. överraskande arbetsplatsjour eller någon annan kallelse till arbete, t.ex. nödarbete. I undantagsfall kan också överbelastning av jouren äventyra patientsäkerheten. I ovan nämnda situationer har veckovilan planerats normalt, men i och med den överraskande förändringen uteblir den.

Läkarna/tandläkarna har rätt till ersättning för utebliven veckovila i enlighet med LÄKTA kap. III § 9 mom. 3, om veckovilan har uteblivit.

Exempel 3

En läkare har ordinarie arbetstid 38 timmar 15 minuter måndag–fredag. På fredag efter den ordinarie arbetstiden har läkaren jour kl. 15.00–21.00 och på nytt från lördag kl. 21.00 till söndag kl. 10.00. Av de 24 timmarna mellan jourskiften är de 11 första timmarna dygnsvila (fre 21.00–lör 8.00) och 13 timmar (lör 8.00–21.00) är veckovila. Veckovilan blir 11 timmar för kort under denna kalendervecka. Under följande kalendervecka arbetar läkaren ordinarie arbetstid måndag–torsdag (4 x 7 tim. 39 min.). På fredagen ges ersättande veckovila för föregående vecka genom att den ordinarie arbetstiden förkortas med 7 tim. 39 min. och dessutom ges veckovila på minst 46 timmar under veckoslutet. Resten av ersättningen för utebliven veckovila (11 tim. – 7 tim. 39 min. = 3 tim. 21 min.) ges inom 3 mån. som förkortning av den ordinarie arbetstiden eller med läkarens samtycke i pengar. Eftersom arbetspassen i exemplet är högst 13 timmar, har dygnsvilan uppfyllts.

mom. 3 Ersättning för utebliven veckovila

Vid ett undantag från huvudregeln enligt mom. 2 ska den anställdas ordinarie arbetstid förkortas senast inom tre månader från det att arbetet utfördes med en tid som är lika lång som den veckovila enligt mom. 1 som den anställda inte har kunnat ta ut, eller också betalas med den anställdas samtycke en oförhöjd timlön för den tid som använts till arbetet.

Om veckovilan blir för kort på grund av något annat arbetspass än ett arbetspass under fri jour, betraktas som veckovila, eller en del av den, den längsta enhetliga ledighet som erhållits, och den uteblivna andelen av veckovilan ska ersättas på det sätt som sagts ovan.

Om veckovilan avbryts under fri jour, beräknas ersättningen för utebliven veckovila genom att man utgår från den 24-timmarsperiod där det har utförts minst arbete, se exempel 4.

Tillämpningsanvisning

Det primära sättet att ersätta utebliven veckovila är att förkorta läkarens ordinarie arbetstid. Utebliven veckovila kan ersättas i pengar endast med den anställdas samtycke. Förkortningen behöver inte ges som en hel ledig dag, utan den minskar den ordinarie arbetstid som planeras för arbetsperioden. Den kan förkorta den ordinarie arbetstiden under flera dagar eller så kan förkortningen gälla en arbetsdag. Om det planeras att arbetstidsförkortningen ges senare än under den arbetsperiod då ersättningen för den uteblivna veckovilan har uppkommit eller om arbetsperioden är mycket lång, är arbetsgivaren skyldig att säkerställa att förkortningen verkligen ges. Förkortningen ska i vilket fall som helst ges inom tre månader från det att arbetet utförts.

Då utebliven veckovila ska ersättas är det alltid fråga om att särskilt mycket arbete har utförts under den aktuella perioden. Därmed framhävs också vikten av vilotider.

Den avtalsenliga ordningen för veckovila och dygnsvila inverkar på ersättningen för utebliven veckovila. Den del av dygnsvilan som kan ges inom 24 timmar från arbetsskiftets början ska ges omedelbart efter arbetspasset och alltid före veckovilan, eftersom granskningsperioden för dygnsvilan är 24 timmar. Resten blir ersättande dygnsvila som ska ges i enlighet med § 8 mom. 4. Detta betyder att en veckovila på 24 timmar som förläggs direkt efter arbetsskiftet i ovan nämnda fall inte innebär att den har uppfyllts.

Veckovilan på 35 timmar kan bestå av 11 timmar dygnsvila och 24 timmar veckovila, men veckovilan på 24 timmar kan inte överlappa dygnsvilan på 11 timmar. Se exempel 3. Vid granskningen av vilotiderna motsvarar fri jour beredskap enligt arbetstidslagen genom att den arbetade tiden under fri jour inte medför att ny dygnsvila ges, utan endast att veckovilan eventuellt avbryts på det sätt som framgår av detta moment. Däremot motsvarar en annan överraskande kallelse till arbete under veckovilan ett avbrott i den planerade veckovilan vid granskningen av vilotiderna och eventuell ersättning.

Exempel 4

En läkare har fri jour från fredag kl. 15.00 till måndag kl. 8.00 och telefonkonsultation hela veckoslutet. För att veckovilan ska uppfyllas ska läkaren ha en oavbruten tid på 24 timmar utan telefonkonsultation eller andra arbetspass. Om en sådan tid inte ordnas, ska man välja den 24-timmarsperiod under veckoslutet under vilken det utförts minst arbete. Om denna period är t.ex. lördag kl. 8.00 till söndag kl. 8.00 och läkaren under perioden har haft telefonkonsultation i 2 timmar, ska utebliven veckovila ersättas för 2 timmar.

§ 10 Nattarbete vid graviditet

Arbetsgivaren ska befria gravida tjänsteinnehavare och arbetstagare från nattarbete enligt arbetstidslagen kl. 23–6 och anvisa den anställda arbete under annan tid än kl. 23–6, om nattarbetet enligt ett läkarutlåtande är skadligt för den anställdas hälsa eller fostrets hälsa och utveckling.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren är skyldig att befria en gravid anställd från nattarbete.

Efter 28:e graviditetsveckan rekommenderas, med beaktande av tjänsteinnehavarens arbetsförmåga, att tjänsteinnehavaren helt befrias från jourskyldighet. Om det av verksamhetsbetingade skäl inte är möjligt att befria tjänsteinnehavaren från jour, ska hennes jourskift minskas eller förkortas.

Arbetsgivaren kan alltid befria en tjänsteinnehavare från jourskyldigheten eller minska/förkorta jourskiften oberoende av antalet graviditetsveckor, om det är befogat med hänsyn till tjänsteinnehavarens arbetsförmåga och övriga omständigheter.

Även i fråga om arbetstagare som utför jour ska ovan nämnda omständigheter beaktas.

Överskridande av ordinarie arbetstid

§ 11 Mertids- och övertidsarbete

mom. 1 Definition av mertidsarbete

Mertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie arbetstid (§ 5) och som inte är övertidsarbete eller sådant kliniskt mertidsarbete som avses nedan i mom. 3 eller sådan jour som avses i § 12.

mom. 2 Definition av övertidsarbete

Övertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal timmar och som inte är sådant kliniskt mertidsarbete som avses nedan i mom. 3 eller sådan jour som avses i § 12: 38 timmar 15 minuter x antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren.

Om en arbetsvecka eller arbetsperiod avbryts på grund av semester, bestäms övertidsgränsen enligt följande:

Om semestern inte var känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, sänks övertidsgränsen med det timantal som har antecknats för semesterdagarna i arbetsskiftsförteckningen. Övertidsgränsen för deltidsanställda sänks på motsvarande sätt med det timantal som har antecknats för semesterdagarna i arbetsskiftsförteckningen.
Om semestern var känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, sänks övertidsgränsen med 7 timmar 39 minuter per semesterdag. Även för deltidsanställda sänks övertidsgränsen med 7 timmar 39 minuter per semesterdag.

mom. 3 Definition av kliniskt mertidsarbete

Med kliniskt mertidsarbete avses sådant kliniskt mottagningsarbete för en läkare eller tandläkare inom primärvården och sådant kliniskt arbete för en tandläkare med specialisttandläkarrättigheter och full arbetstid i huvudtjänst inom den specialiserade sjukvården som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden och som inte utförs under den ordinarie arbetstid som antecknats i läkarens/tandläkarens arbetsskiftsförteckning eller under jourtid.

Tillämpningsanvisning

Se § 13 om arbetstidsersättningar.

I läkaravtalet finns inga bestämmelser om s.k. kliniskt mertidsarbete för läkare inom den specialiserade sjukvården. Också för läkare med full arbetstid inom den specialiserade sjukvården kan arbetstidsersättningar för s.k. kliniskt mertidsarbete avtalas lokalt i avvikelse från arbetstidsbestämmelserna i läkaravtalet, t.ex. när en läkare utöver sin ordinarie arbetstid utför sådant patientarbete vid sjukhus eller på någon annan plats som arbetsgivaren bestämt (t.ex. vid en hälsocentral) och på förhand har planerats i den arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren godkänt.

Den lokala arbetsgivaren beslutar om behovet och ordnandet av kliniskt mertidsarbete och för det kliniska arbetet utarbetas en plan, av vilken bl.a. ska framgå vilka undersökningar och behandlingar som ska utföras som kliniskt arbete, mängden åtgärder och en kostnadsberäkning. Respektive läkare som deltar i detta arbete ska godkänna planen och förbinda sig att genomföra den.

§ 12 Jourhavande läkare/tandläkare

I § 12 a och 12 b finns bestämmelser om jour. § 12 a tillämpas på tjänsteinnehavare och 12 b på arbetstagare.

§ 12 a Grundläggande jourbegrepp i läkaravtalet (tjänsteinnehavare)

mom. 1 Allmän definition på jour

Hälso- och sjukvårdsjour innebär brådskande vård och vårdbedömning, som inte kan skjutas upp utan livsfara eller betydande olägenhet för hälsan. (Se 50 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) samt jourförordningen (583/2017) (hänvisningsbestämmelse).)

Med jour avses i läkaravtalet att en läkare eller tandläkare på arbetsgivarens beordran vistas på arbetsplatsen eller någon annanstans, redo att vid behov arbeta utom sin ordinarie arbetstid.

Arbetsgivaren beslutar om jourformerna och när jourerna ska börja och sluta.

Tillämpningsanvisning

Jour utöver ordinarie arbetstid hör till varje läkares och tandläkares tjänsteplikter. Vid verkställandet av jourskyldigheten bör särskilt beaktas belastningen i arbete som utförs nattetid samt begränsningarna av jourmängden.

Välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen måste se till att det finns tillgång till brådskande vård under alla tider på dygnet.

Jourskyldigheten gäller endast sådan jour inom hälso- och sjukvården som definieras i lagstiftningen.

Arbetsgivaren ska årligen med beaktande av vilotiderna bedöma vilka resurser jouren kräver och se till att det finns tillräckligt med läkare och tandläkare för jouren. Arbetsgivaren följer upp de läkar- och tandläkarresurser som jouren förutsätter och antalet jourtimmar under veckan och olika tider på dygnet.

Bland annat med tanke på patientsäkerheten och läkarens eller tandläkarens ansvar är det nödvändigt att jourformen (se mom. 2) och den beredskap som den förutsätter fastställs exakt.

En läkare/tandläkare får inte utan sitt samtycke åläggas arbetsplatsjour i över 85 timmar eller mer än fem gånger per månad och inte heller fri jour mer än sex gånger per månad. Om jouren består enbart av fri jour räknas bara antalet jourtillfällen. Vid fri jour räknas en högst 24 timmar lång period som ett jourtillfälle.

Jourgränsen nås när någon av begränsningarna uppfylls (antingen jourtimmarna eller antalet jourtillfällen).
För läkare/tandläkare som är deltidsanställda eller som har fyllt 55 år minskas jourskyldigheten om det är möjligt med tanke på verksamheten.

Angående akutläkare, se punkt 2 i tillämpningsbilagan till arbetstidskapitlet.

mom. 2 Jourformer

Arbetsplatsjour

Med arbetsplatsjour avses sådan dygnetruntjour (jour t.ex. från kväll till morgon) eller deldygnsjour (jour t.ex. från kväll till natt) som en läkare/tandläkare utför på arbetsplatsen.

Angående ledig dag efter arbetsplatsjour, se § 23.

Fri jour

Med fri jour avses jour som en läkare utför någon annanstans än på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren fastställer årligen beredskapstiden vid fri jour.

Tillämpningsanvisning

Vid fri jour är läkare och tandläkare skyldiga att vara anträffbara per telefon eller på något annat motsvarande sätt och efter kallelse vid behov omedelbart bege sig till arbetsplatsen.

Fri jour kan ändras till arbetsplatsjour eller arbetsplatsjour till fri jour också mitt under kalenderåret, om det sker väsentliga förändringar i jourbehovet.

Om andelen arbetad tid under fri jour överstiger i genomsnitt 50 % på årsnivå, ska jourformen ändras till arbetsplatsjour. Ingen ändring behövs, om ingen del av den fria jouren infaller kl. 23–8. När arbetsgivaren överväger att ändra fri jour till arbetsplatsjour, ska arrangemanget även bedömas enligt bestämmelsen om den maximala arbetstiden (se § 22).

Om merparten av den arbetade tiden under fri jour infaller nattetid så att det knappt blir någon oavbruten vila, ska man sträva efter att lätta på uppgifterna för den jourhavande läkaren/tandläkaren under dagen efter jouren.

mom. 3 Jourskift

Längden på jourskift kan enligt behov variera mellan några timmar (t.ex. 6–10 timmar) och ett helt dygn (24 timmar). Vid fri jour kan ett jourskift också vara längre. (se t.ex. tillämpningsanvisningen för § 9 i arbetstidskapitlet).

Exempel

Ett långt jourskift kan pågå från lördag kl. 8.00 till söndag kl. 8.00. Ett jourskift kan också pågå en del av dygnet, t.ex. onsdag kl. 16.00–21.00.

Tillämpningsanvisning

Se § 5 i arbetstidskapitlet om bestämning av den ordinarie arbetstiden.

§ 12 b Grundläggande jourbegrepp i läkaravtalet (arbetstagare)

Med jour avses i läkaravtalet att en läkare eller tandläkare på arbetsgivarens initiativ vistas på arbetsplatsen eller någon annanstans, redo att vid behov arbeta utom sin ordinarie arbetstid.

Jouren för läkare i arbetsavtalsförhållande baserar sig på samtycke (5 kap. 17 § och 2 kap. 4 § i arbetstidslagen, hänvisningsbestämmelse).

Arbetsgivaren beslutar om jourformerna och när jourerna ska börja och sluta.

Tillämpningsanvisning

För att verksamheten ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt är det viktigt att också läkare och tandläkare i arbetsavtalsförhållande har jour. Vid verkställandet av jouren bör särskilt beaktas belastningen i arbete som utförs nattetid samt jourmängden.

Arbetsgivaren ska årligen med beaktande av vilotiderna bedöma vilka resurser jouren kräver och se till att det finns tillräckligt med läkare och tandläkare för jouren. Arbetsgivaren följer upp de läkarresurser som jouren förutsätter och antalet jourtimmar under veckan och olika tider på dygnet.

Bland annat med tanke på patientsäkerheten och läkarens eller tandläkarens ansvar är det nödvändigt att jourformen (se mom. 2) och den beredskap som den förutsätter fastställs exakt.

På jourhavande läkare i arbetsavtalsförhållande tillämpas bestämmelserna om jourformer och jourtjänstgöring i § 12 a mom. 2 och 3. Dessutom tillämpas mom. 4 och 5.

Arbetstidsersättningar

§ 13 Ersättning för mertids- och övertidsarbete samt kliniskt mertidsarbete

mom. 1 Mertidsersättning

I mertidsersättning betalas för varje timme av mertidsarbete en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

mom. 2 Övertidsersättning

Som övertidsersättning betalas per övertidstimme en med 50 % förhöjd timlön eller ges ledighet med motsvarande förhöjning.

mom. 3 Ersättning för kliniskt mertidsarbete

Till läkare och tandläkare inom primärvården och tandläkare inom den specialiserade sjukvården betalas ersättning för kliniskt mertidsarbete enligt respektive bilaga. För sådant mertidsarbete betalas inga andra arbetstidsersättningar.

Tillämpningsanvisning

När det gäller kliniskt mertidsarbete bestäms ersättningarna för mertidsarbete och övertidsarbete uteslutande utgående från dessa bestämmelser i bilagorna. Det har ingen betydelse att arbetstiden då eventuellt överskrider den i mom. 2 angivna övertidströskeln. På motsvarande sätt betalas till den som beordrats jour enbart de jourersättningar som anges i tabellerna i § 17 oberoende av om den arbetade tiden under fri jour eller antalet timmar vid arbetsplatsjour blir sådant mertids- eller övertidsarbete som avses i denna paragraf. Vid betalning av arbetstidsersättningar behandlas alltså mertidsarbete som avses i bilagorna, jour samt mertids- och övertidsarbete som avses i denna paragraf separat.

Ersättningarna bestäms efter lokala förhållanden och vid behov för enskilda läkare, t.ex. som åtgärdsarvoden eller som helhetsarvoden för ett visst antal åtgärder. I lokalt avtalade ersättningar ingår alla arbetstidsersättningar som betalas till läkare för arbetet och utöver detta betalas inte sådana arbetstidsersättningar som bestämts i läkaravtalet.

§ 14 Ersättningar för söndags-, lördags-, helgaftons-, kvälls- och nattarbete

mom. 1

Ersättningar enligt denna paragraf betalas inte till den som beordrats jour eller utför kliniskt mertidsarbete.

Söndagsersättning

mom. 2

För arbete som utförs på söndag, självständighetsdagen, första maj, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommardagen, alla helgons dag, nyårsdagen, trettondagen, juldagen och annandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid dagen före de ovan uppräknade helgdagarna betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges motsvarande ledighet.

Lördagsersättning

mom. 3

För arbete som utförs kl. 6.00–18.00 på helgfri lördag, med undantag av påskafton eller julafton som infaller på en lördag, betalas en penningersättning på 20 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet för arbetstimmar som utförts under ordinarie arbetstid.

Helgaftonsersättning

mom. 4

För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påskafton, midsommarafton eller julafton som infaller någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

Kvällsarbete

mom. 5

Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet.

Nattarbete

mom. 6

Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För nattarbete betalas en penningersättning på 30 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet.

§ 15 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättningar

En förutsättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsersättning är att

arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, av särskilda skäl, på en annan plats som chefen har bestämt
den tid som använts för arbetet eller mängden utfört arbete har utretts på ett tillförlitligt sätt
arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av den behöriga myndigheten.

Tillämpningsanvisning

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utför övertidsarbete hemma, förutsätter ersättandet av övertidsarbetet förutom en skriftlig beordran om övertidsarbete också tillstånd av chefen. Att utföra övertidsarbete hemma kommer i fråga endast i undantagsfall.

De ersättningar för s.k. obekväm arbetstid som följer av § 14 ges endast för faktiskt arbetad tid. De ges också för mertids- och övertidsarbete.

§ 16 Begränsningar för arbetstidsersättning

mom. 1

De bestämmelser i detta avtal som gäller ersättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags- och söndagsarbete tillämpas inte på sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare

vars ordinarie arbetstid inte är fastställd
som beviljats rätt att inneha en annan förvärvssyssla vars skötsel tar ordinarie arbetstid i anspråk, om inte den behöriga myndigheten i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen finner det skäligt
vars lön i fråga om de ersättningar som avses i detta moment har arrangerats på något annat sätt genom särskilda kollektivavtalsbestämmelser.

mom. 2

Till personer i ledande ställning betalas ersättningar för jour och kliniskt mertidsarbete enligt bilagorna.

mom. 3

Ersättningar som avses i mom. 1 ges inte till

välfärdsområdesdirektören
välfärdsområdets ledande tjänsteinnehavare (69 § i lagen om välfärdsområden)
medlemmar i välfärdsområdets/välfärdssammanslutningens ledningsgrupp
direktörer för omfattande sektorer, omfattande ansvarsområden eller motsvarande omfattande verksamhetshelheter inom välfärdsområdet/välfärdssammanslutningen eller medlemmar i ledningsgrupperna för dessa
medlemmar i ledningsgruppen för välfärdsområdets affärsverk

om inte den behöriga myndigheten i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen finner det skäligt.

Tillämpningsanvisning

Arbetsuppgifterna för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare i ledande ställning är av sådant slag att användningen av arbetstiden i allmänhet inte kan övervakas eller att det inte är ändamålsenligt att övervaka den noga.

Organisationernas strukturer och benämningarna på organisationsnivåerna kan variera mellan olika välfärdsområden och välfärdssammanslutningar. Den behöriga myndigheten beslutar när det är fråga om en sådan ledningsgrupp för en sektor, ett ansvarsområde eller motsvarande verksamhetshelhet till vars medlemmar det inte betalas arbetstidsersättningar som avses i denna paragraf. I beslutet bör man beakta ledningsgruppsmedlemmarnas ställning i arbetsgivarens organisation och andra faktorer, till exempel verksamhetshelhetens eller organisationens storlek. Till exempel ett räddningsverk kan vara en omfattande verksamhetshelhet som avses här.

Vid behov förs lokala förhandlingar om saken med representanter för de berörda tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna, varvid samförstånd eftersträvas.

Som medlemmar av ledningsgruppen betraktas inte ersättare eller de som har närvarorätt vid sammanträden men inte hör till den egentliga ledningsgruppen med stöd av sin tjänsteställning eller annan ställning.

Medlemmarna av ledningsgruppen för en välfärdssammanslutning står utanför ersättningsbestämmelserna. Dessutom beslutar välfärdssammanslutningens behöriga myndighet i sista hand när det är fråga om en sådan ledningsgrupp för en sektor eller någon annan enhet i välfärdssammanslutningen till vars medlemmar det inte betalas arbetstidsersättningar som avses i denna paragraf.

§ 17 Jourersättningar

mom. 1 Jourersättningar för arbetsplatsjour

Till läkare och tandläkare betalas för varje timme arbetsplatsjour som utförts utöver den ordinarie arbetstiden och för varje timme arbetad tid under fri jour en timlön som höjts med koefficienten enligt tabellen och som beräknats på den ordinarie lönen. Alternativt ges motsvarande ledighet.

Inga andra arbetstidsersättningar betalas för jouren.

	kl. 0–8	kl. 8–15	kl. 15–18	kl. 18–22	kl. 22–24
måndag	3	–	1,75	1,75	2,5
tisdag–torsdag	2,5	–	1,75	1,75	2,5
fredag	2,5	–	1,75	2,25	3
lördag–söndag*	3	2,25	2,25	2,25	3

* samt helgdagar som infaller någon annan dag, helgdagsaftnar fr.o.m. kl. 18, midsommarafton och julafton som infaller på någon annan dag än söndag. Se exempel 1 och 2.

Tillämpningsanvisning

Med beaktande av läkarnas och tandläkarnas jourbundenhet är det motiverat att en del av jourersättningarna ges i form av ledighet.

Exempel 1

En läkare har jour från tisdag kl. 15.00 till onsdag kl. 8.00. Arbetsgivaren ersätter en del av jouren i form av ledighet och resten i pengar. Läkarens timlön är 33 euro.

Antalet faktiska jourtimmar är 17, varav 7 ersätts med en timlön som höjts med 1,75 och 10 med en timlön som höjts med 2,5. Med förhöjningarna uppgår antalet timmar till sammanlagt 37,25, varav arbetsgivaren ersätter 5 timmar i form av ledighet dagen efter jouren och senare sammanlagt 15 timmar. Därefter återstår 17,25 timmar att ersätta i pengar, vilket blir 569,25 euro.

Exempel 2, jourersättning under söckenhelger

Söckenhelgsersättningarna ges på samma sätt som söndagsersättningarna.

En läkare har jour på trettondagen. Trettondagen den 6 januari infaller på en tisdag.

Läkarens jourpass börjar på tisdag kl. 9 och slutar onsdag morgon kl. 8.

Läkaren får samma ersättningar som på veckoslut, dvs. fram till kl. 22 enligt koefficienten 2,25 och från kl. 22 till kl. 8 på onsdag morgon enligt koefficienten 3.

mom. 2 Ersättningar för fri jour

För varje timme fri jour betalas minst en grundersättning enligt tabellen nedan.

När procenten för grundersättningen för fri jour bestäms lokalt, höjs procenttalen i tabellen nedan beroende på bland annat

hur bindande jouren är (den beredskapstid som fastställts för läkaren/tandläkaren),
jourens belastningsgrad (andelen arbetad tid och upprepningen av perioder med arbetad tid och vilotidens längd mellan perioderna) och
hur ofta läkarna har jour (det genomsnittliga antalet jourtillfällen i månaden per läkare/tandläkare som deltar i jouren).

Veckoslutsersättning betalas för tiden från fredag eller från vardag före söckenhelg/julafton/midsommarafton kl. 18.00 till måndag/nästa vardag kl. 8.00.

Ersättningen beräknas på läkarens/tandläkarens oförhöjda timlön eller alternativt ges motsvarande ledighet.

Tidpunkt	Fastställd beredskapstid
	Högst 30 minuter	Över 30 minuter
Vardag	25 %	19 %
Veckoslut	36 %	26 5

För arbetad tid betalas en ersättning enligt mom. 1 eller ges motsvarande ledighet. Dessutom betalas åtgärdsarvoden och arvoden för utlåtanden och intyg enligt bilaga 1–3.

Tillämpningsanvisning

Med beredskapstid avses den tid inom vilken den jourhavande efter kallelse ska infinna sig på arbetsplatsen klar att börja arbeta.

Vid fri jour anses den arbetade tiden börja löpa när den jourhavande efter kallelse har infunnit sig på arbetsplatsen klar att genast börja arbeta. Den arbetade tiden upphör när arbetet är slutfört.

Betalning av grundersättning

Grundersättning betalas för varje timme som läkaren eller tandläkaren har haft jour enligt den fastställda jourplanen. Om jouren varar längre än vad som planerats i förväg, fastställer arbetsgivaren i efterskott de timmar som överstiger jourplanen och betalar ersättning enligt arbetade timmar.

Vid fri jour kan arbetsgivaren ge läkaren/tandläkaren möjlighet att vistas på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet om läkaren/tandläkaren inte hinner ta sig från sin normala bostad till arbetsplatsen inom den förutsatta tiden. Det innebär dock inte att den fria jouren därmed blir arbetsplatsjour, utan ersättningarna betalas enligt ersättningarna för fri jour.

mom. 3 Arbetad tid som underskrider en timme

Om den arbetade tiden under fri jour underskrider en timme betalas ersättningen för arbetad tid enligt mom. 1 ändå för en timme. Om det i en och samma timme ingår flera pass arbetad tid som är kortare än en timme eller utöver arbetad tid också telefonkonsultation, betalas för dessa sammanlagt ersättning för högst en timme. Samma timme innebär tiden från den arbetade tidens början och framåt i kronologisk ordning.

mom. 4 Telefonkonsultation eller annan distanskonsultation i samband med jour

Tid som använts för telefonkonsultation eller annan distanskonsultation i samband med jour betraktas som arbetad tid. För telefon- eller distanskonsultation under fri jour ges en ersättning som motsvarar den tid som använts för konsultationen, såvida inte läkaren för samma timme får högst en timmes ersättning enligt ovan.

Med telefonkonsultation och annan distanskonsultation i samband med jour avses överläggningar och anvisningar om vården av en patient, antingen mellan den jourhavande läkaren/tandläkaren och en annan jourhavande läkare/tandläkare vid samma sjukhus (i allmänhet s.k. primär- eller bakjourhavande) eller med den person bland vårdpersonalen som närmast är ansvarig för vården av patienten när läkaren/tandläkaren inte är på plats, eller med en jourhavande läkare/tandläkare vid ett annat sjukhus eller inom primärvården.

Ersättning för telefonkonsultation eller annan distanskonsultation betalas inte om läkaren enbart kallas till sjukhuset eller om läkaren/tandläkaren, efter att eventuellt ha gett vårdföreskrifter, med anledning av telefonsamtalet beger sig till sjukhuset.

Tillämpningsanvisning

Det bör finnas en tillförlitlig utredning om telefonkonsultationen eller distanskonsultationen (datum, klockslag, namnet på den som begärde konsultation samt konsultationens orsak och längd). För telefon- och annan distanskonsultation ges ersättning för den tid som läkaren/tandläkaren använt till att studera journalhandlingarna och till att skriva ner och/eller ge vårdanvisningar (om det tagit t.ex. 16 minuter antecknas denna tid som konsultationens längd och ersättning ges för 16 minuter).

mom. 5 Resekostnadsersättning till jourhavande läkare

Till en jourhavande läkare som har arbetsplatsjour betalas inte ersättning för resekostnader som föranleds av resor mellan jourplatsen och bostaden (är arbetsresa). Om en sådan arbetsresa är längre än läkarens/tandläkarens normala arbetsresa till läkarens/tandläkarens fasta tjänstgöringsställe, betalas ersättning för de extra kostnaderna (VÄLKA bilaga 6 § 2 mom. 2). Hembesök och andra besök av den som har arbetsplatsjour är tjänsteförrättningsresor, som ersätts enligt bilaga 6 i VÄLKA.

Om en jourhavande läkare under fri jour blir tvungen att till följd av sina tjänste-/arbetsuppgifter bege sig till arbetsplatsen, ersätts resekostnaderna i den mån de är rimliga (gäller vanligen egen bil eller eventuellt taxi). För resa under jour från en fritidsbostad till arbetsplatsen och tillbaka betalas ersättning högst som från den egentliga bostaden eller hemmet.

På basis av VÄLKA bilaga 6 § 6 mom. 2 betalas jourhavande läkare/tandläkare inom primärvården dagtraktamente för tjänsteförrättningsresa i anslutning till jourtjänstgöring, om

läkaren/tandläkaren under ett jourskift som en myndighet beordrat måste övernatta någon annanstans än i sin bostad
tjänsteförrättningsresan sträcker sig längre än 15 km från läkarens/tandläkarens bostad och tjänsteställe
förutsättningarna för betalning av dagtraktamente uppfylls i övrigt.

Om jourplatsen för en läkare/tandläkare inom primärvården samtidigt är den plats där läkaren/tandläkaren huvudsakligen utövar sin tjänst (tjänsteställe)/har sitt fasta tjänstgöringsställe, betalas inget dagtraktamente. Som ett här avsett huvudsakligt tjänsteställe/fast tjänstgöringsställe betraktas också en jourplats där läkaren/tandläkaren i medeltal arbetar över 15 % (ca en arbetsdag) av sin ordinarie arbetstid.

§ 18 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet

mom. 1 a Uträkning av timlön 1.5.2025–31.1.2026

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete samt jourersättning får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad

med 160 (läkare och tandläkare inom primärvården)
med 163 (läkare och tandläkare inom den specialiserade sjukvården)

mom. 1 b Uträkning av timlön från 1.2.2026

Timlönen för en deltidsarbetande får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad (deltidslönen) med det tal man får då den ordinarie arbetstiden för den deltidsarbetande (deltidsarbetstiden) divideras med den fulla arbetstiden och multipliceras med den i mom. 1 angivna månadslönedivisorn för en anställd med full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Formel för timlön:

Timlönen = deltidslönen

(

mån.lönedivisorn

deltidsarbetstiden

full arbetstid

mom. 3

I andra fall än de som avses i mom. 1 och 2 får man den behövliga timlönen genom att dividera den ordinarie lönen med det tal som motsvarar antalet timmar som används till ordinarie arbete under en månad.

§ 19 Penningersättning och ersättning i form av ledighet

mom. 1 Tidpunkten för penningersättningar

Penningersättning ska betalas senast under den kalendermånad som följer efter utförandet av det arbete som berättigar till ersättning. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut.

mom. 2 Ersättning i form av ledighet

Arbetstidsersättning i form av ledighet som avses i detta avtal ges senast under de tre månader som följer på utgången av den arbetsvecka eller den arbetsperiod som berättigar till ersättning, om inget annat avtalas med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren eller lokalt.

Om den planerade ersättningen i form av ledighet inte har kunnat ges inom denna tid, betalas en penningersättning senast under den kalendermånad som följer efter att tiden för givande av ersättning i form av ledighet gick ut.

Tillämpningsanvisning

Jourersättning i form av ledighet (jourledighet) bör i allmänhet ges som hela arbetsveckor. Då motsvarar 38 timmar 15 minuter jourledighet en veckas ledighet i ordinarie arbetstid. Under en söckenhelgsvecka är jourledigheten mindre i motsvarande grad som den ordinarie arbetstiden är kortare.

Om jourledighet ges för en kortare period än en kalendervecka, iakttas som riktgivande i tillämpliga delar bestämmelserna om en avbruten arbetsvecka i § 5 mom. 3 i arbetstidskapitlet. Under en sådan vecka är den ordinarie arbetstiden en veckas ordinarie arbetstid (38 timmar 15 minuter), under en söckenhelgsvecka kortare enligt söckenhelgsförkortningen, minskad med mängden jourledighet, oberoende av på vilket sätt arbetstiden i respektive vecka har fördelats på de olika arbetsdagarna. Om jourledighet ges efter det att arbetsskiftsförteckningen för veckan i fråga har lagts fram, motsvarar jourledigheten de timmar ordinarie arbetstid som planerats i arbetsskiftsförteckningen. Motsvarande förfarande iakttas under en arbetsperiod.

En del av ersättningen för arbetsplatsjour i form av ledighet bör i mån av möjlighet ges omedelbart under läkarens/tandläkarens följande arbetsdag efter jouren (se § 23 om ledig dag efter arbetsplatsjour), om det inte annars är möjligt att ordna dygnsvilan (§ 8).

Ersättning i form av ledighet ges i det anställningsförhållande där ledigheten har intjänats eller i ett annat anställningsförhållande med samma lönenivå hos samma arbetsgivare. Om ersättning i form av ledighet inte har kunnat ges inom utsatt tid, betalas penningersättning enligt det tjänste- och arbetskollektivavtal som gäller vid betalningstidpunkten. Penningersättningen betalas utgående från lönen vid betalningstidpunkten.

Exempel

Arbetsskiftsförteckningen för en läkare inom primärvården görs upp för en treveckorsperiod. Under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren har jourledigt hela den vecka då långfredagen infaller och semester under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Ordinarie arbetstid under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter - 38 timmar 15 minuter (beviljad jourledighet 30 timmar 39 minuter, förkortningen p.g.a. långfredagen är 7 timmar 39 minuter) - 7 timmar 39 minuter (annandag påsk) - 15 timmar 18 minuter (7 timmar 39 minuter + 7 timmar 39 minuter, semesterdagar som annars hade varit arbetsdagar) = 53 timmar 33 minuter.

mom. 3 Flyttning av ledighet när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren insjuknar

Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren insjuknar innan en ledighet som utgör arbetstidsersättning börjar eller under en sådan ledighet, tillämpas samma förfarande som vid flyttning av semester i motsvarande situationer (§ 11 i semesterkapitlet i VÄLKA), och arbetsgivaren har då rätt till den del av sjukdagpenningen som motsvarar den lön som betalats för sjukdomstiden. Om det efteråt konstateras att sjukdagpenning inte betalas till arbetsgivaren, anses ledigheten som utgör arbetstidsersättning uttagen och förbrukad enligt den ursprungliga bekräftelsen.

§ 20 Ersättning till läkare som inkallas till arbete under sin lediga tid

Läkare och tandläkare som inkallas till arbete under sin lediga tid kan betalas ersättning för arbetet i enlighet med detta avtal eller i tillämpliga delar enligt bestämmelserna i respektive bilaga, så som närmare bestäms lokalt.

Planering av arbetstiderna

§ 21 Arbetstidshandlingar

mom. 1 Arbetsskiftsförteckning

Arbetsgivaren är skyldig att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning av vilken det framgår hur arbetstiden ska användas under arbetsperioden. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska tjänsteinnehavarna och arbetstagarna själva eller det fackombud som representerar dem ges tillfälle att framföra sin åsikt, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren eller fackombudet begär det.

Arbetsskiftsförteckningen ska skriftligt delges de anställda i god tid och senast en vecka innan arbetsveckan eller arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med den anställdas samtycke eller av grundad anledning.

Tillämpningsanvisning

Av arbetsskiftsförteckningen ska framgå när den dagliga arbetstiden börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts den anställda. I arbetsskiftsförteckningen antecknas, utöver den ordinarie arbetstiden, även den anställdas jour (när jouren börjar och slutar och vilken jourform det är fråga om) och kliniskt mertidsarbete, för att man ska kunna följa bl.a. när den maximala arbetstiden uppnås och bundenheten till arbetet (bl.a. belastningsfaktorer och en rättvis och ändamålsenlig fördelning av arbetsbördan), samt hur lediga dagar förlagts och tagits ut.

När arbetsskiftsförteckningen görs upp gäller samma skyldigheter och principer för deltidsanställda som för heltidsanställda.

Huvudregeln är att en arbetsskiftsförteckning som fastställts och lagts fram ska följas. I planeringen av arbetsskiftsförteckningen ska man beakta arrangemangen med mottagningstider och försäkra sig om att den ordinarie arbetstiden räcker till för arbetsuppgifterna. Om avvikelser från arbetsskiftsförteckningen måste göras, antecknas de eventuella ändringarna i arbetsskiftsförteckningen (därtill kan de dokumenteras separat).

Huruvida det finns en grundad anledning att ändra arbetsskiftsförteckningen prövas från fall till fall. Sådana anledningar är bland annat verksamhetsbetingade skäl, t.ex. patienternas antal, kategori och vårdbehov eller oförutsedd frånvaro bland personalen. En grundad anledning är också att en anställd till exempel på grund av sjukdom inte sköter ett arbetsskift eller en jour som tjänsteinnehavaren enligt arbetsskiftsförteckningen skulle få ersättning för i form av ledighet eller att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. En grundad anledning, och ett förfarande som rekommenderas, är att man, om mer arbete än planerat behöver utföras någon dag, i stället kortar av arbetstiden för de övriga arbetsdagarna under arbetsperioden i motsvarande mån om det är möjligt med tanke på verksamheten, så att den ordinarie arbetstiden i genomsnitt är det timantal per vecka som anges i § 5 ovan.

Ändringar ska godkännas av den som fastställt arbetsskiftsförteckningen, i brådskande fall i efterskott. Om arbetsskiftsförteckningen nödvändigtvis måste ändras så att den ordinarie arbetstiden ändras till kliniskt mertidsarbete eller mertids-/övertidsarbete, ska tillstånd på förhand inhämtas hos den som fastställt arbetsskiftsförteckningen.

Arbetsgivaren kan inte ersätta arbetsskiftsförteckningen med något annat dokument.

mom. 2 Utjämningsschema för arbetstiden

Om den ordinarie arbetstiden enligt § 5 i arbetstidskapitlet i detta avtal har ordnats som en arbetsperiod som är längre än en vecka, ska ett utjämningsschema göras upp på förhand för de arbeten som omfattas av arbetstidslagen, minst för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det föreskrivna genomsnittet.

Tillämpningsanvisning

Utjämningsschemat ska särskiljas från arbetsskiftsförteckningen enligt mom. 1. Om det är möjligt att göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela utjämningsperioden, ersätter arbetsskiftsförteckningen det utjämningsschema som avses i denna paragraf. Om den arbetsperiod som iakttas är så lång att det är svårt att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela perioden, ska ett separat utjämningsschema för arbetstiden göras upp och en arbetsskiftsförteckning fastställas för kortare perioder. Av utjämningsschemat bör framgå utjämningsperioden och den ordinarie arbetstiden under var och en vecka samt, om möjligt, de lediga dagarna.

mom. 3

När arbetsgivaren förbereder eller ämnar ändra utjämningsschemat för arbetstiden eller arbetsperioden, ska fackombudet ges tillfälle att framföra sin åsikt. Tillräcklig tid ska reserveras för genomgång av utkastet till utjämningsschema. Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska i god tid underrättas om ändringar i utjämningsschemat för arbetstiden.

§ 22 Maximal arbetstid

mom. 1 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden

Den uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden som avses i 18 § 1 mom. i arbetstidslagen (872/2019) är 12 månader.
mom. 2 Överskridande av den maximala arbetstiden

Arbetsgivaren och en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som deltar i jourarbetet vid ett sjukhus kan avtala om överskridande av den maximala arbetstiden för högst ett år i taget. Avtalet ska ingås skriftligt. Den maximala arbetstiden för jourhavande tjänsteinnehavare och arbetstagare vid sjukhus kan i enlighet med 34 § 5 mom. i arbetstidslagen överskridas i fråga om de timmar som inte utgör arbetad tid.

Om arbetsgivaren planerar att ta i bruk ett arrangemang enligt denna bestämmelse för vissa verksamheter, ska arbetsgivaren ge fackombudet tillfälle att framföra sin åsikt om arrangemanget, behovet av det och villkoren för det avtal som erbjuds tjänsteinnehavarna och arbetstagarna innan arbetsgivaren ingår avtal med dem. Fackombudet ska ges de uppgifter som behövs för att bedöma behovet av arrangemanget samt tillräckligt med tid att fördjupa sig i förslaget till arrangemanget. Arbetsgivaren och fackombudet ska årligen gå igenom det arrangemang som avses i bestämmelsen, varvid fackombudet ska ges tillfälle att framföra sin åsikt om ändamålsenligheten hos arrangemanget. Fackombudet har rätt att få reda på var skriftliga avtal har ingåtts, hur många avtalen är och vilka villkor de har.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren ska se till att jourfunktionerna är tryggade genom arbetstids- och jourarrangemangen. Arbetsgivaren ska också se till att personalen behandlas jämlikt i planeringen och fördelningen av jourskift. Den maximala arbetstiden kan överskridas endast om jouren inte kan tryggas på något annat sätt. Arbetsgivaren ska regelbundet följa upp arbetstiden.

Arbetsplatsjour på arbetsplatsen räknas helt och hållet som arbetstid.

Den maximala arbetstid som föreskrivs i 18 § i arbetstidslagen kan under en 12 månaders period uppgå till högst det antal timmar (48 timmar x 48 veckor) som anges i regeringens proposition (RP 158/2018 rd).

Till den maximala arbetstiden räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken den anställda är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället. Exempelvis vilotider eller arbetstidsersättningar i form av ledighet (t.ex. jourledighet) räknas inte som sådan arbetstid som avses här.

Se § 12 a om ändring av jourform.

§ 23 Ledig dag efter arbetsplatsjour

mom. 1

Arbetsgivaren ska se till att tjänsteinnehavarna och arbetstagarna får en tillräcklig vilotid i enlighet med detta avtal efter att ett arbetspass slutat och följande börjar.

mom. 2

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare har haft arbetsplatsjour efter kl. 23, ska följande arbetsdag (måndag–fredag) helt eller delvis planeras som ledig genom jourersättning i form av ledighet så att den ordinarie arbetstiden under arbetsdagen i fråga är högst den tid som eventuellt behövs för byte av arbetsuppgifter (0,5–2 timmar).

mom. 3

Vilotiden i föregående moment kan utgöra en del av den i § 8 i arbetstidskapitlet avsedda dygnsvilan (mom. 1) eller ersättande vilotid (mom. 3). Ledighet efter jour minskar dock inte dygnsvilan eller den ersättande vilotiden, utan den ska ges i enlighet med § 8 mom. 4.

mom. 4

Om det är fråga om ett jourskift vid en samjour för flera arbetsgivare, bör arbetsgivarna på motsvarande sätt se till att läkaren får en tillräcklig vilotid innan nästa arbetspass börjar.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen baserar sig på arbetarskydds- och patientsäkerhetsskäl. Avsikten med bestämmelsen är att förkorta oavbrutna arbetspass. Vid planering och genomförande av arbets- och joursystemen bör man även i övrigt undvika att oavbrutna arbetspass blir oskäligt långa och medför oskälig bundenhet till arbetet med beaktande av den belastning som arbetsdagen och jourtiden medför. Den belastning som på varandra följande arbets- och jourskift orsakar kan minskas genom att man fördelar arbetspass, ledig tid och olika former av jour enligt en rytm som lokalt anses ändamålsenlig, varvid man kan använda jourersättning i form av ledighet, andra intjänade ledigheter och olika slags arbetsarrangemang som t.ex. arbets- och jourskift av olika längd, spridda arbetstider och kombinationer av alla dessa faktorer (se även tillämpningsanvisningarna för § 5, § 8, § 9, § 13, § 19 mom. 2 i arbetstidskapitlet och tillämpningsbilagan till arbetstidskapitlet).

Arbetstidsbank och flexibel arbetstid

§ 24 Arbetstidsbank

mom. 1

Välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen kan införa en arbetstidsbank genom att i enlighet med § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn ingå ett lokalt kollektivavtal om införande av en arbetstidsbank och villkoren för den.

mom. 2

Med arbetstidsbank avses ett på frivillighet baserat system där penningförmåner som omvandlats till ledig tid kan sparas för att tas ut i form av ledighet under en längre tidsperiod.

mom. 3

Av det lokala avtalet ska framgå åtminstone vilken personal som omfattas av avtalet, vilka poster och ersättningar som kan överföras till arbetstidsbanken, det maximala ledighetssaldot i banken, villkoren för att ta ut ledighet som sparats i banken, de situationer då ledighet som sparats i banken kan ersättas i pengar samt hur man ansluter sig till banken och lämnar den.

Tillämpningsanvisning

Avtalsparterna har gett närmare anvisningar om arbetstidsbanker. Anvisningarna utgör inte en del av tjänste- och arbetskollektivavtalet för läkare.

§ 25 Flexibel arbetstid

mom. 1

Med flexibel arbetstid avses att den ordinarie arbetstiden ordnas så att den anställda utanför den fasta arbetstiden inom vissa gränser kan bestämma när det dagliga arbetet börjar och slutar.

mom. 2

Arbetsgivaren kan införa ett för verksamheten ändamålsenligt system med flexibel arbetstid på de villkor och med de begränsningar som anges i denna paragraf. Arbetsgivaren kan också slopa systemet helt eller delvis.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren bestämmer om införandet av flexibel arbetstid och om villkoren samt på vilka personalgrupper systemet tillämpas. Om inte den anställda uttryckligen uppger sig stå utanför systemet anses ett avtal om flexibel arbetstid ha ingåtts mellan arbetsgivaren och den anställda. Arbetsgivaren kan ändra eller slopa systemet genom att säga upp det med tre månaders uppsägningstid. Arbetsgivaren eller den anställda kan säga upp avtalet med en månads uppsägningstid.

§ 26 Villkor för flexibel arbetstid

mom. 1

I systemet med flexibel arbetstid bestämmer arbetsgivaren en fast arbetstid då tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska vara tillgängliga för arbetsgivaren på arbetsplatsen eller någon annan plats som arbetsgivaren godkänt. Arbetsgivaren bestämmer också flextiderna. Flextiden och den fasta arbetstiden kan tillsammans vara högst 12 timmar inklusive måltidsrast.

Tillämpningsanvisning

Se § 8 om dygnsvila.

Under flextiden kan den anställda i regel själv bestämma när arbetet börjar och slutar. Arbetsgivaren har med stöd av sin rätt att leda arbetet rätt att vid behov i enskilda fall besluta att en anställd ska vara på arbetet under en viss tid t.ex. inom flextiden. Arbetsgivaren får inte använda sin arbetsledningsrätt i denna fråga regelbundet med hänsyn till syftet med flexibel arbetstid. Arbetsgivaren kan vid behov också beordra mertids- eller övertidsarbete.
Den maximala flextiden kan vara t.ex. kl. 7–9 samt 15–19. Den fasta arbetstiden ska vara minst 5 timmar, om inte arbetsgivaren beslutar något annat.

§ 27 Gränser för överskridning eller underskridning av den ordinarie arbetstiden (saldo)

Vid flexibel arbetstid kan den ordinarie arbetstiden överskridas med högst 50 timmar (plussaldo) eller underskridas med högst 6 timmar (minussaldo).

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att de sammanräknade överskridningarna av arbetstiden minskas med avlönad ledighet som ges arbetstagaren. På begäran av arbetstagaren ska arbetsgivaren försöka ge ledigheten i hela arbetsdagar.

§ 28 Mertids- och övertidsarbete vid flexibel arbetstid

mom. 1

Som mertidsarbete ersätts arbete som den anställda på uttryckligt initiativ av arbetsgivaren utför utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete, kliniskt mertidsarbete eller jour.

mom. 2

Som övertidsarbete ersätts arbete som den anställda utför på uttryckligt initiativ av arbetsgivaren och som överstiger övertidsgränsen enligt § 11 mom. 2 i arbetstidskapitlet i detta avtal.

Tillämpningsanvisning

Medan en beordran om mertids- eller övertidsarbete är i kraft tillämpas inte bestämmelserna om flexibel arbetstid.
Mertids- och övertidsarbete vid flexibel arbetstid bestäms i enlighet med § 11 mom. 1 och 2 i detta kapitel.

§ 29 Anställningens upphörande vid flexibel arbetstid

mom. 1

Om den ordinarie arbetstiden vid flexibel arbetstid inte är fylld när anställningen upphör, avdras de arbetstimmar som saknas enligt en oförhöjd timlön.

mom. 2

Om den ordinarie arbetstiden vid flexibel arbetstid överskrids när anställningen upphör, ersätts de extra arbetstimmarna enligt en oförhöjd timlön.

Avtalsbilaga 1: Avvikelse från dygnsvila vid delad arbetsplatsjour i samband med nattjour

1) Avtalets syfte

Syftet med detta lokala avtal är att möjliggöra lokala, fungerande arbets- och jourarrangemang som avviker från läkaravtalets bestämmelser om dygnsvila.

2) Förutsättningar för ingående av avtal

Avtalets ändamålsenlighet, möjligheterna att genomföra avtalet och behovet av det ska bedömas lokalt. Det lokala fackombudet ska bedöma förutsättningarna för ingående av det lokala avtalet efter att ha hört de läkare som han eller hon företräder.

3) Undantag från läkaravtalet

Genom avtalet kommer parterna överens om att avvika från kap. III § 8 mom. 1 och mom. 2 punkt a i läkaravtalet. I de arbetsskiftsarrangemang som avses i avtalet uppfylls ingen dygnsvila på 11 timmar inom de 24 timmar som följer på arbetspassets början (mom. 1). Dessutom utförs arbete i detta arbetspass på över 13 timmar mellan kl. 23 och 8 utan att det ordnas vilotid på 3 timmar (mom. 2 punkt a).

Det är inte möjligt att genom detta avtal avvika från läkaravtalets bestämmelser om dygnsvila eller andra bestämmelser på andra sätt än det som anges i punkt 4.

4) Tillämpningsområde och villkor

Avtalet tillämpas vid xx och xx klinik/enhet/verksamhetsområde för att ordna delad arbetsplatsjour för läkare.
Mellan den ordinarie arbetstiden under dagtid och nattjouren ska det finnas en vilotid på minst 5 timmar som inte hör till arbetstiden.

Exempel

Arrangemanget genomförs så att en del av läkarna efter den ordinarie arbetstiden under dagtid har jour kl. 15.30–22.00 och i enlighet med undantag b i kap. III § 8 mom. 2 i LÄKTA kan avvika från dygnsvilan, förutsatt att den uteblivna dygnsvilan ersätts i enlighet med mom. 3 i samma paragraf. En del läkare avslutar sitt arbete efter den ordinarie arbetstiden kl. 15.30, men återvänder till samma arbetspass för jouren kl. 21.00. Arbetet fortsätter till klockan 9.00 på morgonen och avviker från 3-timmarsvilan enligt kap. III § 8 mom. 2 punkt a i LÄKTA.

Dygnsvila ges under tiden mellan den ordinarie arbetstiden och jouren, och den uteblivna andelen ska ersättas i enlighet med kap. III § 8 mom. 4 i LÄKTA.
Klockslagen är exempel.

5) Uppsägning av avtalet

Avtalet kan sägas upp ensidigt av vardera parten med iakttagande av en uppsägningstid på 3 månader.

Avtalsbilaga 2: Avvikelse från dygnsvila vid verksamhetsställen med särskilt mycket arbetsplatsjour

1) Avtalets syfte

Syftet med detta lokala avtal är att säkerställa patientsäkerheten genom att en och samma läkare är närvarande utan avbrott under jouren. Avtalet möjliggör både arbetspass med nattjour som är längre än 13 timmar och förkortning av den nattvila som fastställs i läkaravtalet, varvid full veckovila garanteras varje kalendervecka.

2) Förutsättningar för ingående av avtal

3) Undantag från läkaravtalet

Genom avtalet kommer parterna överens om att avvika från kap. III § 8 mom. 1 och mom. 2 punkt a i läkaravtalet. I de arbetsskiftsarrangemang som avses i avtalet uppfylls ingen dygnsvila på 11 timmar inom de 24 timmar som följer på arbetspassets början (mom. 1). Dessutom utförs arbete i detta arbetspass på över 13 timmar mellan kl. 23 och 8, men vilotiden enligt mom. 2 punkt a är 1,5 timmar.

Det är inte möjligt att genom detta avtal avvika från läkaravtalets bestämmelser om dygnsvila eller andra bestämmelser på andra sätt än det som anges i punkt 4.

4) Tillämpningsområde och villkor

Avtalet tillämpas vid xx och xx klinik/enhet/verksamhetsområde för ordnande av arbetsplatsjour för läkare.

Följande villkor ska uppfyllas:

Längden på ett arbetspass (inklusive ordinarie arbetstid och jour eller endast jour) är högst 18 timmar.
Under arbetspass mellan kl. 23 och 8 ska det för läkarna ordnas en oavbruten vila på minst 1,5 timmar på de villkor som anges i tillämpningsanvisningen för § 8 mom. 2 i läkaravtalet.
Veckovilan ska vara 35 timmar varje kalendervecka och den kan inte ordnas som ett genomsnitt under 14 dygn enligt § 9 i läkaravtalet. Om veckovilan blir för kort under en kalendervecka, ska den ersättas genom att den ordinarie arbetstiden enligt läkaravtalet omedelbart förkortas under följande kalendervecka.
Jour planeras inte för på varandra följande veckoslut (med undantag för semestertider).
I arrangemanget ska vikt fästas vid förläggningen och organiseringen av den ordinarie arbetstiden.
Som en del av avtalet ska arbetstagarens lön granskas som en helhet med beaktande av omfattande bundenhet till arbetet och mängden obekväm arbetstid. Samtidigt bör också lönen för olika frånvaroperioder beaktas.

5) Uppsägning av avtalet

Avtalet kan sägas upp ensidigt av vardera parten med iakttagande av en uppsägningstid på 3 månader.

IV Övriga bestämmelser

§ 1 Övriga tillämpliga bestämmelser i VÄLKA

Dessutom tillämpas följande kapitel och bilagor i VÄLKA:

Kap. I	§ 2 i allmänna delen (avtalets förhållande till tidigare anställningsvillkor), § 5–9.
Kap. IV	Semester Grunden för beräkning av semesterlön, semesterersättning och semesterpenning, se LÄKTA lönekapitlet § 17.
Kap. V	Tjänst-, arbets- och familjeledighet
Kap. VI	Ersättningar för kostnader och naturaprestationer
Kap. VII	Fackombud
Kap. VIII	Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande
Kap. IX	Uppsägningsskydd för och ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig
Bilaga 6	Ersättningar för resekostnader

§ 2 Lokala avtal

mom. 1

Detta avtal tillämpas inte till de delar man har avvikit från dess bestämmelser genom sådana lokala avtal som avses i § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn.

mom. 2

Genom ett lokalt avtal får man dock inte avtala om en lägre karriärstegslön än den som minst ska betalas enligt detta avtal eller avvika från detta avtals bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjukfrånvaro-, graviditetsledighets- eller föräldraledighetsförmåner. Om en inrättning eller verksamhetsenhet vars huvudman är ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, staten eller en privat sammanslutning överförs till en annan huvudman som är ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från semesterbestämmelserna i VÄLKA.

I avvikelse från det som sägs ovan är det dock möjligt att ingå ett lokalt kollektivavtal om att deltagande i utbildning enligt arbetstidskapitlet räknas som arbetstid. Det är också möjligt att ingå ett lokalt kollektivavtal som avviker från § 3 mom. 2 punkt 5 (av läkare föreskrivna undersökningar) till den anställdas fördel.

mom. 3

Möjligheten att ingå avvikande avtal om eventuella extra karriärsteg och om införande av prestationslönesystemet enligt bilaga 1 har begränsats. Avvikande avtal om dessa frågor förutsätter tillstånd av den nationella LÄKTA-arbetsgruppen. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligt.

Protokollsanteckning

Se KT:s cirkulär 21/2023

mom. 4

Lokala avtal som ingåtts med stöd av § 25 mom. 3 i allmänna delen i LÄKTA 2007–2009 gäller i enlighet med respektive avtals bestämmelser om giltighetstid.

Tillämpningsanvisning för mom. 1–4

Tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 1 i allmänna delen i VÄLKA iakttas i tillämpliga delar.

§ 3 Arbetsfred

Tjänsteinnehavare
mom. 1

Den som är bunden av detta avtal får inte under den tid avtalet gäller vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk som baserar sig på avtalet eller för att ändra det gällande avtalet eller för att få till stånd ett nytt avtal.

Tjänsteinnehavare
mom. 2

En förening som är bunden av detta avtal är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som omfattas av avtalet inte bryter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller överträder bestämmelserna i avtalet. Denna skyldighet innebär också att föreningen inte får stödja eller främja förbjudna stridsåtgärder eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få dem att upphöra.

Arbetstagare
mom. 3

Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lag (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsbilaga till arbetstidskapitlet

1 Tider som bör reserveras i arbetsskiftsförteckningen för läkarnas och tandläkarnas olika uppgifter

Då en arbetsskiftsförteckning görs upp ska man beakta vilka uppgiftsområden läkaren eller tandläkaren har och hur mycket tid som behöver reserveras för uppgifterna. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp så att den ordinarie arbetstiden räcker till för arbetsuppgifterna.

1.1 Läkare inom primärvården

1.1.1 Mottagningsarbete och övriga uppgifter

För mottagningsarbete ska i arbetsskiftsförteckningen upptas så många timmar i veckan som man antar behövs för mottagningsverksamheten, enligt vad som är möjligt med hänsyn till läkarens övriga uppgifter. Mottagningsarbetet är en viktig uppgift vid hälsostationen.

Man bör beakta att läkare som är i början av karriären kan behöva längre mottagningstider för patienterna.

Läkare som är utbildare eller tutorer ska reserveras tillräckligt med tid för sina arbetsuppgifter.

Förutom för mottagningsarbetet ska i arbetsskiftsförteckningen reserveras tillräckligt med tid för läkarens övriga uppgifter (skolor, rådgivningsbyråer, vårdavdelningar, vård- och omsorgsinrättningar o.s.v.). I den tid som reserveras för hälsorådgivning och skolhälsovård m.m. ska också ingå den tid som behövs för resor från en arbetsplats till en annan.

1.1.2 Intyg och utlåtanden samt övriga skriftliga uppgifter

I arbetsskiftsförteckningen reserveras inte separat tid för utskrivning av intyg under patientbesök. Vid behov reserveras i arbetsskiftsförteckningen tillräckligt med tid för omfattande och tidskrävande utlåtanden och intyg (gäller också intyg och utlåtanden om patienter som undersökts på annan tid än under ordinarie arbetstid). I läkararbetet ingår dessutom att föra patientjournal, vilket endast kan innefatta nödvändig statistikföring.

1.1.3 Kompetensutveckling

Läkarna bör ges tillräckliga möjligheter till fortbildning och konsultation, i synnerhet i början av karriären. Parternas gemensamma rekommendation om fortbildning finns i bilaga 2 till underteckningsprotokollet till LÄKTA.

1.1.4 Överläggningar och sammanträden

Arbetsplatsutbildning och överläggningar antecknas i arbetsskiftsförteckningen.
Sammanträden eller överläggningar som bestämts av en myndighet och som äger rum före kl. 16 räknas till den ordinarie arbetstiden, däremot inte sammanträden som äger rum efter kl. 16, eftersom tjänsteinnehavaren för dessa sammanträden får engångsarvode enligt VÄLKA kap. II § 14 mom. 2. Sammanträden på grund av förtroendeuppdrag och externa sakkunniguppdrag räknas inte till den ordinarie arbetstiden.

1.2 Tandläkare inom primärvården

1.2.1 Kliniskt mottagningsarbete

Kliniskt mottagningsarbete omfattar nödvändig undersökning och behandling för att bevara och förbättra hälsotillståndet för patienternas tänder, mun och tuggorgan.

Man bör beakta att tandläkare som är i början av karriären bör ges tillräckliga möjligheter till konsultation och kan behöva längre mottagningstider för patienterna.
Tandläkare som arbetar med utbildning, undervisning och handledning ska reserveras tillräckligt med tid också för dessa uppgifter.

1.2.2 Annat än kliniskt arbete

I arbetsskiftsförteckningen bör tillräckligt med tid per vecka reserveras för planering av patientarbete, patientadministration, förebyggande av munsjukdomar hos befolkningen och andra uppgifter som inte ingår i det kliniska patientarbetet, t.ex. arbetshandledning, planering av mottagningen o.d.

1.2.3 Kompetensutveckling

Tandläkarna ska ges tillräckligt med tid för att metodiskt utveckla yrkeskunskaperna enligt vars och ens behov. Parternas gemensamma rekommendation om fortbildning finns i bilaga 2 till underteckningsprotokollet till LÄKTA.

Organisationen bör ha en fungerande praxis för konsultationer.

1.3 Administrativa uppgifter för läkare och tandläkare inom primärvården

Vad som sägs nedan gäller i tillämpliga delar också överläkare/övertandläkare och läkare/tandläkare i motsvarande ställning. I stora enheter är det dock möjligt att en överläkare eller övertandläkare enbart har administrativa uppgifter.

De administrativa uppgifterna koncentreras till en ansvarig eller för en delfunktion ansvarig läkare/tandläkare, och av läkarens/tandläkarens arbetstid reserveras för dessa uppgifter ett tillräckligt antal timmar per vecka, med beaktande av bl.a. hälsocentralens storlek, delfunktionens art och antalet underställda. Även i fråga om de administrativa uppgifterna bör man försöka precisera den tid som ska användas för regelbundet återkommande uppgifter eller andra på förhand kända uppgifter.

Arbetsgivaren bör ge anvisningar om hur många timmar per vecka en ansvarig eller en för en delfunktion ansvarig läkare/tandläkare högst förutsätts använda för administrativa uppgifter. Om mera tid än så används för administrativa uppgifter, måste överskridningen kunna motiveras.

Om en ansvarig läkare/tandläkare temporärt får en specialuppgift (t.ex. att planera en vårdavdelning eller ny tandklinik eller att göra upp ett upphandlingsprogram) bör arbetsgivaren samtidigt besluta hur mycket tid som ska reserveras för uppgiften i arbetsskiftsförteckningen.

1.4 Kliniskt mertidsarbete för läkare och tandläkare inom primärvården

Mottagningsarbete som sker i form av mertidsarbete antecknas i allmänhet på förhand i arbetsskiftsförteckningen. Beroende på patientsituationen kan det förhandsplanerade mertidsarbetet i någon mån underskridas eller överskridas. Eventuella ändringar ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

Utgångspunkten är att den dagliga arbetstiden inleds med ordinarie arbetstid och att mertidsarbete vid behov utförs efter den dagliga ordinarie arbetstidens slut. I undantagsfall kan mertidsarbete av verksamhetsskäl utföras före den ordinarie arbetstiden (t.ex. rådgivningsmottagning efter kl. 16).

För att kunna garantera en resultatrik verksamhet vid hälsostationen, är det ändamålsenligt att följa bl.a. effektiviteten i mottagningsverksamheten under ordinarie arbetstid och mertidsarbetstid.

Den mottagningstid som ska reserveras per patient är i allmänhet ungefär lika lång under mertidsarbetstiden som under den ordinarie arbetstiden.

1.5 Läkare inom den specialiserade sjukvården

1.5.1 Allmänt

I arbetsskiftsförteckningen antecknas med klockslag åtminstone de arbetstider för en läkare som inverkar på den övriga personalens verksamhet. Även sådant arbete som eventuellt inte är bundet vid exakta klockslag bör fastställas så exakt som möjligt. Som sådant arbete kan endast godkännas sjukhus- och poliklinikarbete som är nödvändigt med tanke på verksamheten. Tiden för fullgörande av ordinarie arbetstid som inte är bunden vid exakta klockslag antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Även eventuella s.k. kvällsronder bör antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

Utbildningsansvariga läkare ska reserveras tillräckligt med tid för sina arbetsuppgifter.

1.5.2 Anteckningar om privatmottagning

Utöver den ordinarie arbetstiden antecknas i arbetsskiftsförteckningen mottagningstiderna för eventuell privatmottagning som får skötas vid sjukhuset. En privatmottagning bör i sin helhet hållas utanför läkarens ordinarie arbetstid och jourtjänst.

När medicinska eller andra nödvändiga skäl så kräver och då det utan att störa sjukhusets egen verksamhet är möjligt, kan läkaren dock göra röntgen-, laboratorie-, anestesi- och patologiundersökningar i enlighet med eventuell tidigare praxis under sin arbetstid, under förutsättning att den arbetstid som läkaren använt för undersökningarna ersätts med arbete utanför den ordinarie arbetstiden.

Härvid antecknas i arbetsskiftsförteckningen den arbetstid som använts för privatmottagning samt den motsvarande extra arbetstid vid sjukhuset som ersätter denna tid.

1.5.3 Kliniskt mertidsarbete

Kliniskt mertidsarbete antecknas på förhand i läkarens arbetsskiftsförteckning (se tillämpningsanvisningen för § 21 mom. 3 i arbetstidskapitlet).

2 Akutläkare

Specialister i akutsjukvård (akutläkare) arbetar under alla tider på dygnet vid jourenheter. En faktor som ökar akutläkarnas arbetsbelastning och bundenhet till arbetet är att andelen arbete som utförs under obekväm arbetstid är större än genomsnittet.

När akutläkarnas arbetsskiftsförteckning görs upp bör man se till att det också ingår dagarbete i arbetstiden.

Akutläkarnas arbetsskiftsförteckningar kan göras upp till exempel så att en del av jourersättningarna ges som jourledighet.

Tillämpningsbilaga till allmänna delen

Tillämpningsanvisning om begrepp inom läkaravtalets tillämpningsområde

Rätten att utöva läkar-, tandläkar-, specialistläkar- och specialtandläkaryrket regleras i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994). Med stöd av lagen har förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) utfärdats.

Nedan anges till behövliga delar numret på lagar och förordningar genom vilka lagen eller förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har ändrats.

Rätt eller tillstånd att utöva yrke som läkare eller tandläkare i Finland beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira (från 1.1.2026 Tillstånds- och tillsynsverket) efter ansökan.

I avtalet har följande begrepp använts:

Legitimerad läkare

Läkare som har rätt att utöva läkaryrket som legitimerad läkare efter att ha avlagt medicine licentiatexamen i Finland.
Läkare som har rätt att utöva läkaryrket som legitimerad läkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
Läkare som avses i övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som var legitimerade läkare när lagen trädde i kraft 1.7.1994 och då hade rätt att självständigt utöva läkaryrket i Finland.
Läkare med specialisträttigheter jämställs vid tillämpningen av avtalet med legitimerade läkare, men inte tvärtom.

Läkare med specialisträttigheter

Läkare som på basis av utbildning som fullgjorts i Finland har specialisträttigheter enligt 4 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom lagarna 1355/2014 och 312/2011) eller enligt 4 § 3 mom. sådan lagen lydde 30.4.2011 (ändrad genom lag 1030/2000), eller som har specialistkompetens enligt 6 § sådan lagen lydde 31.12.2000 eller som beviljats specialisträttigheter när lagen trädde i kraft 1.7.1994 (se övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen).
Läkare som har rätt att utöva specialistläkaryrket som legitimerad läkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.

Legitimerad läkare med särskild allmänläkarutbildning (YEK)

Läkare som har avlagt tilläggsutbildningen för läkare inom primärvården före 1.5.2011 eller särskild allmänläkarutbildning efter detta datum och som med stöd av detta har rätt att utöva allmänläkaryrket inom socialskyddssystemet i ett annat EU- eller EES-land utanför Finland.

Bestämmelser om särskild allmänläkarutbildning finns i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom lagarna 1355/2014 och 312/2011), förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom förordning 377/2011) och i SHM:s förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild allmänläkarutbildning (56/2015).

Läkare

Avser alla de läkare som räknas upp ovan.

Medicine studerande

Studerande som fullgjort de studier som föreskrivs i 3 § och 3 b § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom förordning 377/2011) och som med stöd av bestämmelsen i fråga tillfälligt får vara verksam i läkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare som har rätt att utöva läkaryrket.

Amanuens

Med amanuenser, dvs. läkarpraktikanter, avses medicine studerande som fullgör den tjänstgöring som krävs inom läkarutbildningen såsom amanuenser i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande (i allmänhet i arbetsavtalsförhållande).

Legitimerad tandläkare

Tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare efter att ha avlagt odontologie licentiatexamen i Finland. Detta tillämpas på tandläkare som har avlagt odontologie licentiatexamen enligt den lagstiftning som trädde i kraft 1.8.2011.
Tandläkare som efter odontologie licentiatexamen har fullgjort av Valvira godkänd praktisk tjänstgöring som avses i 4 § 2 mom. sådant det lydde till 30.4.2011 i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som har rätt att självständigt utöva tandläkaryrket såsom legitimerad tandläkare. Detta tillämpas på tandläkare som har avlagt odontologie licentiatexamen enligt den lagstiftning som gällde före 1.8.2011.
Tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
Tandläkare som avses i övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som var legitimerade tandläkare när lagen trädde i kraft 1.7.1994 och då hade rätt att självständigt utöva tandläkaryrket i Finland.
Vid tillämpningen av avtalet jämställs tandläkare med specialtandläkarrättigheter nedan med legitimerade tandläkare, men inte tvärtom.

Tandläkare med specialtandläkarrättigheter

Tandläkare som på basis av utbildning som fullgjorts i Finland har specialtandläkarrättigheter enligt 4 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom lagarna 1355/2014 och 312/2011) eller enligt lagens 4 § 3 mom. sådant det lydde 30.4.2011 (ändrad genom lag 1030/2000), eller som har specialtandläkarkompetens enligt 6 § sådan den lydde 31.12.2000 eller som beviljats specialtandläkarrättigheter när lagen trädde i kraft 1.7.1994 (se övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen).
Tandläkare som har rätt att utöva specialtandläkaryrket som legitimerad tandläkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.

Tandläkare

Avser alla de tandläkare som räknas upp ovan.

Odontologie studerande

Studerande som fullgjort de studier som föreskrivs i 3 a eller 3 b § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom förordning 377/2011) och som med stöd av bestämmelsen i fråga tillfälligt får vara verksam i tandläkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket.
Studerande som utför den fördjupade praktik som ingår i examen enligt universitetslagens 40 § 2 mom. 3 punkt som trädde i kraft 1.8.2011. (Lag om ändring av universitetslagen 315/2011).

Bilaga 1 Läkare inom primärvården

I Löner

§ 1 Karriärstegssystemet

Det karriärsteg som tillämpas väljs genom en helhetsbedömning utifrån det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Karriärtrappan består av tre separata block (studerande/läkare/ST-läkare, specialistläkare och läkare med ledningsuppgifter).

BILAGA 1	LÄKARE INOM PRIMÄRVÅRDEN

Karriärsteg	Karriärstegslön	Karriärstegslön	Karriärstegslön
	Från 1.6.2024	Från 1.10.2025	Från 1.8.2026
3A–3C
L1TK003C	6 598,16 €	6 763,11 €	6 916,63 €
L1TK003B	6 283,96 €	6 441,06 €	6 587,27 €
L1TK003A	5 801,52 €	5 946,56 €	6 081,55 €
2A–2C
L1TK002C	5 801,52 €	5 946,56 €	6 081,55 €
L1TK002B	5 283,80 €	5 415,90 €	5 538,84 €
L1TK002A	5 032,18 €	5 157,98 €	5 275,07 €
1A–1E
L1TK001E	4 560,61 €	4 674,63 €	4 780,74 €
L1TK001D	4 237,50 €	4 343,44 €	4 442,04 €
L1TK001C	3 865,60 €	3 962,24 €	4 052,18 €
L1TK001B	2 873,68 €	2 945,52 €	3 012,38 €
L1TK001A	1 785,83 €	1 830,48 €	1 872,03 €

Steg 1A–1E

L1TK001A Studerande som genomgår läkarutbildning (amanuens).

L1TK001B Medicine studerande som fullgjort 4:e årets studier.

L1TK001C Läkare med rätt att utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Tillämpas också på ST-läkare.

L1TK001D Läkare/ST-läkare med rätt att utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person och som i sammanlagt minst 3 år arbetat i en tjänst/befattning som legitimerad läkare samt legitimerade läkare med specialistutbildning inom allmänmedicin (YEK).

I fråga om arbetserfarenhetstillägg tillämpas § 10 i lönekapitlet i detta avtal.

L1TK001E Läkare i slutskedet av sin specialisering med arbetsuppgifter på nästan samma nivå som steg 2A.

Icke-specialiserade:

Arbetet fokuserar i högre grad än andra läkares arbete på vård av patienter i en särgrupp (t.ex. diabetes, lungsjukdom eller reumatism) eller något annat särskilt ansvar, till exempel ett sektorspecifikt ansvar.

Detta steg kan också tillämpas på verksamhetsställen där endast ett fåtal läkare arbetar och det därför krävs mångsidigt kunnande och ansvar då arbetsfältet är omfattande och det saknas kollegialt stöd.

Obs! Mycket erfarna icke-specialiserade kliniker står utanför karriärstegssystemet. I deras arbete betonas t.ex. säkerställande av kontinuiteten i vården. Se § 7 om bestämning av lönen.

Se § 6 om uppgiftstillägg.

Steg 2A–2C

Steg 2A–2C förutsätter att läkaren har rätt att utöva specialistläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person.

L1TK002A Specialistläkare som har grundläggande yrkeskunskaper inom sin specialitet och arbetar med grundläggande uppgifter inom specialiteten.

L1TK002B Specialistläkare, krävande uppgifter

Uppgifterna i denna grupp består i huvudsak av kliniskt arbete (inkl. klinisk undersökning). Arbetet kräver omfattande fördjupad kompetens inom en specialitet. Den kompetens som krävs uppnås i regel genom cirka tio års arbete som specialistläkare. Den kliniska kompetensen kan härstamma från flera specialiteter.

Jämfört med uppgifter på grundläggande nivå (steg 2A) kräver uppgifterna klart djupare och/eller bredare kompetens eller särskilt kunnande/specialkunskaper.

L1TK002C Specialistläkare, mycket krävande uppgifter

Arbetet kräver mer kunnande och/eller innebär mer ansvar än på nivå L1TK002B.

Specialupptagningsområde som sträcker sig utanför den egna enheten eller ansvar för vårdkedjor eller enda befattning inom specialiteten.

Utvecklings- eller forskningsansvar som sträcker sig utanför den egna enheten (införande och utveckling av nya metoder och behandlingar).

Ansvarar för enhetens utvecklings- eller forskningsverksamhet utan att vara överläkare.
Begreppet enhet definieras lokalt.

Steg 3A–3C

Med ledningsuppgifter avses klinisk, administrativ och/eller medicinsk ledning. Också kliniskt arbete kan ingå i uppgifterna.

Ledningen har organiserats på olika sätt i olika organisationer och det inverkar på vilka steg som tillämpas. Enbart tjänstebeteckningen är inte avgörande för valet av karriärsteg för dem som har ledningsuppgifter.

Läkare med ledningsuppgifter hör till tillämpningsområdet för LÄKTA, om det i uppgifterna ingår ledning av medicinsk substans, annat administrativt arbete som omfattas av LÄKTA eller i vissa fall även kliniskt arbete.

När utvecklings-, forsknings- eller andra projektuppgifter förutsätter medicinsk kompetens är det fråga om uppgifter som hör till tillämpningsområdet för LÄKTA. I fråga om den uppgiftsspecifika lönen, se § 7 i lönekapitlet (anställda utanför karriärstegssystemet).
Se § 16 i lönekapitlet.

L1TK003A Ledningsuppgifter

Läkare/specialistläkare som är närmaste chef för andra läkare eller som har övergripande ansvar för ett visst delområde. Läkarens chef är oftast överläkaren. Till denna grupp hör också biträdande överläkare (och andra läkare i motsvarande ställning).

Arbetet kräver i allmänhet specialistutbildning/specialistexamen. Också administrativt arbete kan ingå i uppgifterna.

L1TK003B Krävande ledningsuppgifter

Det är fråga om kliniskt, administrativt och/eller medicinskt ledarskap.

Storleken på den enhet som leds, antalet och mångfalden av specialiteter vid enheten eller kravet på samarbete med andra aktörer eller tjänsteproducenter inom välfärdsområdet är mer omfattande än på steg 3A. Läkaren är ofta chef för läkare på steg 3A.

Läkaren förutsätts i regel ha specialisträttigheter. Också kliniskt arbete kan ingå i uppgifterna.

§ 2 Uppgiftstillägg

Se kap. II § 6 om de allmänna förutsättningarna för betalning av uppgiftstillägg.

mom. 1
Utbildnings- och handledningsuppgifter

Läkare med utbildnings- och handledningsuppgifter avser läkare/specialistläkare som utbildar/handleder läkare som avlägger medicine licentiatexamen eller som genomgår specialiseringsutbildning inom allmän medicin (YEK) eller som är ST-läkare. När uppgiften kräver pedagogisk behörighet, beaktas detta i uppgiftstilläggets storlek.

Det kunnande och ansvar som krävs i utbildnings- och handledningsuppgifter varierar, vilket beaktas i storleken på uppgiftstillägget. Till exempel krävs det mer omfattande pedagogisk behörighet av dem som utbildar specialistläkare än av dem som verkar som handledare i specialiseringsutbildning inom allmän medicin.

Se § 16 i lönekapitlet.

mom. 2
Annat särskilt ansvar

En läkare kan ha något annat särskilt ansvar som inte har beaktats i karriärstegslönen (t.ex. ansvar för datasystem)

Se dock steg 1E.

Tillämpningsanvisning (från 1.2.2024)

Om andra särskilda ansvar innebär att prestationsarvodena minskar, ska detta beaktas i uppgiftstilläggets belopp.

§ 3 Prestationslön

mom. 1

Arbetsgivaren bestämmer vem som omfattas av prestationslön. Om en läkares arbetsuppgifter huvudsakligen består av mottagning, kan läkaren omfattas av prestationslön. Då ska det beaktas hur en annan uppgift, t.ex. en undervisnings- och handledningsuppgift, inverkar på den uppgiftsspecifika lönen. Dessutom betalas läkaren arvoden enligt prestationslönesystemet.

Tillämpningsanvisning

Prestationsdelen beräknas som genomsnittet av de prestationsarvoden eller motsvarande som betalats läkaren för arbetade månader under det föregående kvalifikationsåret. Prestationsdelen behövs till exempel i situationer där ersättningen före ändringen har betalats som en helhet där både den uppgiftsrelaterade lönen och åtgärdsarvoden ingått.

Närmare anvisningar om prestationslönesystemet finns i cirkulär 9/2022, punkt 11.3.

Utanför prestationslönesystemet står i regel läkare som arbetar på vårdavdelningar och inom hemsjukvården och socialvården inklusive uppfostrings- och familjerådgivningar. Arbetsgivaren bör sörja för en rättvis lönesättning för dessa grupper. En lönedel av motsvarande storlek ska riktas till dessa grupper genom ett uppgiftstillägg. Uppgiftstillägget beräknas utgående från den genomsnittliga prestationsdelen för läkare på samma karriärsteg i prestationsersättningssystemet. Individens lönenivå påverkas dessutom av bland annat arbetserfarenhetstillägg och individuellt tillägg.

mom. 2 Prestationer

Prestationer är:

patientbesök på mottagning, inkl. distansmottagning
läkarbesök hos patienter
konsultationer
vårdplanering utan patientens närvaro
vårdärenden per telefon, då de ersätter besök på mottagningen.

mom. 3 Prestationens svårighetsgrad och nivåer

Prestationens svårighetsgrad kan bero på hur krävande åtgärden är, antalet åtgärder eller hur svårbehandlad patienten är. Prestationsnivån bestäms utifrån prestationens totala svårighetsgrad.

Det finns fyra prestationsnivåer.

Enkel
Prestationen innefattar en begränsad undersökning, en kort konsultation eller en begränsad vårdåtgärd.
Basnivå
Prestationen innefattar till exempel en rutinundersökning, ett vårdbesök, en konsultation eller en vårdåtgärd.
Krävande eller omfattande
Prestationen innefattar till exempel en undersökning som är mer omfattande än en rutinundersökning, en omfattande konsultation eller en omfattande vårdåtgärd.
Mycket krävande eller mycket omfattande
Prestationen innefattar till exempel en mycket krävande eller mycket omfattande vårdåtgärd.

mom. 4 Prestationsarvoden

Ett prestationsarvode anges i euro och beloppen fastställs lokalt. För prestationer under jour och kliniskt mertidsarbete betalas förhöjda prestationsarvoden.

När prestationsarvodenas belopp bestäms lokalt ska man beakta hur jour och kliniskt mertidsarbete inverkar på prestationsarvodenas nivå.

mom. 5

Det som i läkaravtalet bestäms om åtgärds- och besöksarvoden (t.ex. § 3 och 5 i lönekapitlet) gäller på motsvarande sätt systemet enligt § 3 i denna bilaga.

II Anställningsvillkor för innehavare av bitjänst/bibefattning

§ 4 Anställningsvillkor för innehavare av bitjänst/bibefattning som ger klinisk undervisning

För de innehavare av bitjänst/bibefattning som arbetar med klinisk undervisning bestäms anställningsvillkoren enligt denna paragraf.

Tillämpningsanvisning

Här avsedda innehavare av bitjänst/bibefattning har sin huvudtjänst/huvudbefattning vid ett universitet och ger därutöver klinisk undervisning i en bitjänst/bibefattning hos ett välfärdsområde. Bitjänster/bibefattningar som överläkare eller biträdande överläkare (professor) står utanför karriärstegssystemet och arvodena bestäms av arbetsgivaren.

mom. 1 Karriärstegslön som minst ska betalas

		Karriärstegslön €/mån. från 1.6.2023
L1TK9001	Specialistläkare med mycket krävande uppgifter (klinisk lärare eller motsvarande)	35 % av karriärstegslönen enligt bilaga 1 § 1 steg 2C (specialistläkare, mycket krävande uppgifter)
L1TK9002	Specialistläkare med krävande uppgifter (klinisk lärare eller motsvarande)	35 % av karriärstegslönen enligt bilaga 1 § 1 steg 2B (specialistläkare, krävande uppgifter)
L1TK9003	Specialistläkare (klinisk lärare eller motsvarande)	35 % av karriärstegslönen enligt bilaga 1 § 1 steg 2A (specialistläkare)
L1TK9004	ST-läkare (assistent)	20 % av karriärstegslönen enligt bilaga 1 § 1 steg 2A (specialistläkare)

mom. 2 Arbetserfarenhetstillägg

För innehavare av bitjänst gäller bestämmelsen om erfarenhetstillägg i kap. II § 10. Arbetserfarenhetstillägget beräknas på den uppgiftsspecifika lönen för innehavaren av bitjänsten/bibefattningen. Som anställning som berättigar till tillägget betraktas även arbete i här avsedda bitjänster/bibefattningar.

mom. 3 Individuellt tillägg och uppgiftstillägg

Utöver tillägget i mom. 2 ovan kan en innehavare av bitjänst/bibefattning betalas ett individuellt tillägg enligt kap. II § 9 och ett uppgiftstillägg enligt kap. II § 6 för extra uppgifter som ålagts den anställda utöver de vanliga uppgifterna. Tilläggen utgör ordinarie lön.

Tillämpningsanvisning

Om undervisning och handledning ingår i arbetsbeskrivningen för innehavaren av bitjänsten/bibefattningen, betalas inget separat uppgiftstillägg enligt LÄKTA bilaga 1 § 2 för dessa uppgifter.

mom. 4 Jourersättningar

Jourersättningarna för en innehavare av bitjänst/bibefattning bestäms enligt § 17 mom. 1 och 2 i arbetstidskapitlet, men som månadslön och ordinarie lön enligt dessa ersättningsbestämmelser räknas månadslönen och den ordinarie lönen för motsvarande läkare inom primärvården. Vid ersättning för arbetad tid under jour beaktas endast den tid som har använts för uppgifter som läkare inom primärvården. När arbetad tid under jour ersätts i form av ledighet, ges den lediga tiden i form av veckolånga ledigheter. Från läkarens arvode avdras då motsvarande andel, dvs. per vecka avdras arvodets belopp dividerat med 4,3.

Tillämpningsanvisning

Arbetstiden för en innehavare av bitjänst/bibefattning har inte fastställts i avtalet, utan tidigare allmänt vedertagen praxis iakttas. Det är inte ändamålsenligt att dela upp arbetstiden för universitetens tjänsteinnehavare/befattningshavare i dels hälsocentralsarbete, dels uppgifter som hör till skötseln av tjänsten/befattningen vid universitetet.

Jourersättningen för en innehavare av bitjänst/bibefattning bestäms i regel på samma sätt som för andra läkare inom primärvården. Som arbetad tid under jour beaktas endast tid i uppgifter som läkare inom primärvården. Om läkaren under jourtid utför uppgifter som hänför sig till huvudtjänsten/huvudbefattningen vid universitetet, beaktas den tid som använts för dessa uppgifter inte när den arbetade tiden under jouren ska ersättas.

mom. 5 Semester och sjukfrånvaro samt graviditets- och föräldraledighet

För en innehavare av bitjänst/bibefattning bestäms semestern, semesterpenningen, sjukfrånvaro samt graviditets- och föräldraledighet på samma sätt som för de läkare inom primärvården som har en huvudtjänst/huvudbefattning. Som den ordinarie lön som avses i VÄLKA betraktas karriärstegslönen enligt mom. 1 ovan med de eventuella tillägg som anges i mom. 2 och 3.

Bilaga 2 Tandläkare inom primärvården

§ 1 Karriärstegssystemet

Det karriärsteg som tillämpas väljs genom en helhetsbedömning utifrån det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Karriärtrappan består av tre separata block (studerande/tandläkare/ST-tandläkare, specialisttandläkare och tandläkare med ledningsuppgifter).

BILAGA 2	TANDLÄKARE INOM PRIMÄRVÅRDEN

Karriärsteg	Karriärstegslön	Karriärstegslön	Karriärstegslön
	Från 1.6.2024	Från 1.10.2025	Från 1.8.2026
3A–3C
L2TH003C	6 024,89 €	6 175,51 €	6 315,69 €
L2TH003B	5 737,99 €	5 881,44 €	6 014,95 €
L2TH003A	5 464,76 €	5 601,38 €	5 728,53 €
2A–2C
L2TH002C	5 464,76 €	5 601,38 €	5 728,53 €
L2TH002B	4 977,00 €	5 101,43 €	5 217,23 €
L2TH002A	4 740,00 €	4 858,50 €	4 968,79 €
1A–1E
L2TH001E	4 490,10 €	4 602,35 €	4 706,82 €
L2TH001D	4 276,28 €	4 383,19 €	4 482,69 €
L2TH001C	4 072,64 €	4 174,46 €	4 269,22 €
L2TH001B	2 602,60 €	2 667,67 €	2 728,23 €
L2TH001A	2 478,66 €	2 540,63 €	2 598,30 €

Tillämpningsanvisning

Steg 1A–1E

L2TH001A Odontologie studerande som tillfälligt kan arbeta som tandläkare under ledning och övervakning av en legitimerad tandläkare efter att ha slutfört de studier som hör till de fyra första studieåren.

L2TH001B Odontologie studerande som genomgår fördjupad praktik som hör till examen. Tillämpas också på studerande som med godkänt resultat har genomgått fördjupad praktik samt på dem som avlagt examen tills de efter avlagd licentiatexamen har beviljats rätt att arbeta som legitimerade tandläkare.

Tillämpas också på andra än studerande som arbetar som tandläkare under ledning och övervakning av en annan, legitimerad tandläkare.

L2TH001C Tandläkare/ST-tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person.

L2TH001D Tandläkare/ST-tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person och som arbetat i en tjänst/befattning som legitimerad tandläkare i sammanlagt minst tre år.

I fråga om arbetserfarenhetstillägg tillämpas § 10 i lönekapitlet i detta avtal.

L2TH001E Tandläkare/ST-tandläkare, krävande uppgifter

Tandläkare/ST-tandläkare vars yrkeskompetens har utvecklats under karriären så att tandläkaren planerar och genomför helhetsvård och mer krävande vårdhelheter än en tandläkare på lägre steg. Den kompetens som krävs uppnås i regel genom tio års arbete som tandläkare. Detta steg kan också tillämpas på tandläkare vid ett verksamhetsställe där endast ett fåtal tandläkare arbetar och det därför krävs mångsidigt kunnande och ansvar då arbetsfältet är omfattande och det saknas kollegialt stöd.

Se också bilaga 2 § 2 om uppgiftstillägg som betalas en tandläkare vars arbetsuppgifter i högre grad än andras fokuserar på en odontologisk specialitet/ett odontologiskt insatsområde eller vård av patienter i en särgrupp.

Steg 2A–2C

Steg 2A–2C förutsätter att tandläkaren har rätt att utöva specialisttandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Bestämmelserna tillämpas också på specialisttandläkare som arbetar i någon annan än en specialisttandläkartjänst/befattning.

L2TH002A Specialisttandläkare

Specialisttandläkare som har grundläggande yrkeskunskaper inom sin specialitet/sitt insatsområde och arbetar med grundläggande uppgifter inom specialiteten/insatsområdet.

L2TH002B Specialisttandläkare, krävande uppgifter

Uppgifterna består i huvudsak av kliniskt arbete (inkl. klinisk undersökning). Det är fråga om uppgifter som kräver omfattande fördjupad kompetens inom en specialitet/ett insatsområde. Den kompetens som krävs uppnås i regel genom cirka tio års arbete som specialisttandläkare. Den kliniska kompetensen kan härstamma från flera specialiteter/insatsområden.

L2TH002C Specialisttandläkare, mycket krävande uppgifter

Arbetet kräver mer kunnande och/eller innebär mer ansvar än på nivå 2B.

Tandläkaren har ansvar för den kliniska verksamheten inom sin specialitet/sitt insatsområde och utveckling och/eller planering av specialiteten/insatsområdet utan chefs- och ledningsuppgifter.

Ansvar för vårdkedjor och/eller något annat ansvarsområde som sträcker sig utanför den egna enheten. Ansvarar för enhetens utvecklings- och/eller forskningsverksamhet utan att ha chefs- eller ledningsuppgifter.

Begreppet enhet definieras lokalt.

Exempel

När en specialisttandläkare befinner sig i början av sin karriär tillämpas i allmänhet steg 2A. Om specialisttandläkaren arbetar som enda primärvårdstandläkare inom sin specialitet/sitt insatsområde, kräver arbetet dock i allmänhet mer kunnande och ansvar än vad som avses på steg 2A. Om förutsättningarna för nästa steg inte uppfylls, men arbetet innehåller uppgifter som andra på samma steg inte har, betalas uppgiftstillägg. Om förutsättningarna för tillämpning av steg 2B eller 2C uppfylls, t.ex. om tandläkaren har ansvar för vårdkedjor, tillämpas dessa steg.

Steg 3A–3C

Med ledningsuppgifter avses klinisk, administrativ och/eller odontologisk ledning. Också kliniskt arbete kan ingå i uppgifterna.

Ledningen av mun- och tandvården har organiserats på olika sätt i olika organisationer och det påverkar vilka karriärsteg som tillämpas. Tjänstebeteckningen påverkar inte valet av karriärsteg för tandläkare med ledningsuppgifter.

Tandläkare med ledningsuppgifter hör till tillämpningsområdet för LÄKTA, om det i uppgifterna ingår ledning av odontologisk substans, annat administrativt arbete som omfattas av LÄKTA eller i vissa fall även kliniskt arbete.

När utvecklings-, forsknings- eller andra projektuppgifter förutsätter odontologisk kompetens är det fråga om uppgifter som hör till tillämpningsområdet för LÄKTA. I fråga om den uppgiftsspecifika lönen, se § 7 i lönekapitlet (anställda utanför karriärstegssystemet).
Chefernas löner ska stå i rätt proportion till de underställdas löner. Vid jämförelsen beaktas utöver den uppgiftsspecifika lönen också åtgärdsarvoden som betalas för ordinarie arbetstid.

Se § 16 i lönekapitlet.

L2TH003A Ledningsuppgifter

Tandläkaren ansvarar för verksamheten vid mun- och tandvårdsenheter inom ett vidsträckt område eller verksamheten vid en stor enhet och är närmaste chef för andra tandläkare; eller

Tandläkaren är närmaste chef för specialisttandläkare eller har övergripande ansvar för något delområde som kräver kompetens på specialisttandläkarnivå, arbetet kräver i allmänhet rätt att arbeta som specialisttandläkare.

Om en tandläkare/specialisttandläkare t.ex. ansvarar för verksamheten vid en tandklinik och/eller är chef för andra tandläkare, men inte uppfyller kraven för steg 3A–3C, betalas ett uppgiftstillägg för denna uppgift.

L2TH003B Krävande ledningsuppgifter

Det är fråga om kliniskt, administrativt och/eller odontologiskt ledarskap.

Tandläkaren förutsätts i regel ha specialisttandläkarrättigheter. Också kliniskt arbete kan i viss mån ingå i uppgifterna.

L2TH003C Mycket krävande ledningsuppgifter

Det är fråga om kliniskt, administrativt och/eller odontologiskt ledarskap.
Övergripande ansvar för ledningen av en viss geografiskt eller till personalmängden omfattande helhet inom välfärdsområdet eller för ledningen av en viss större helhet (t.ex. närservice).

Tandläkaren förutsätts i regel ha specialisttandläkarrättigheter.

Också kliniskt arbete kan i viss mån ingå i uppgifterna.

Tandläkare vid undervisningsklinik

Karriärstegssystemet tillämpas också på tandläkare/specialisttandläkare vid undervisningskliniker.

Tandläkare/specialisttandläkare som arbetar på en undervisningsklinik betalas en prestationskompensation som beräknas utifrån medeltalet av åtgärdsarvodena för ordinarie arbetstid för tandläkare/specialisttandläkare på samma karriärsteg.

§ 2 Uppgiftstillägg

Se kap. II § 6 om de allmänna förutsättningarna för betalning av uppgiftstillägg.

mom. 1 Utbildnings- och handledningsuppgifter

Tandläkare med utbildnings- och handledningsuppgifter avser tandläkare/specialisttandläkare som utbildar/handleder personer som avlägger odontologie licentiatexamen eller genomgår fördjupad praktik, tandläkare som fördjupar sitt kunnande, ST-tandläkare och personer som arbetar som tandläkare under ledning och övervakning av en annan, legitimerad tandläkare.

Det kunnande och ansvar som krävs i utbildnings- och handledningsuppgifter varierar, vilket beaktas i storleken på uppgiftstillägget.

Se § 16 i lönekapitlet.

mom. 2 Särskilda kliniska uppgifter för tandläkare

Tandläkarens arbete fokuserar i högre grad än andra tandläkares arbete på en odontologisk specialitet/ett odontologiskt insatsområde, till exempel tandreglering, mun- och käkkirurgi och klinisk tandvård (insatsområdena kariologi och endodonti, barntandvård, parodontologi samt protetik och bettfysiologi).

Tandläkarens arbete fokuserar i högre grad än andra tandläkares arbete på behandling av patienter i en eller flera särgrupper, t.ex. mungeriatriska patienter, patienter med särskilda behov, smärtpatienter, rädda patienter, patienter med sömnapné, patienter som väntar på operation och patienter som behandlas under lustgassedering eller generell anestesi.

mom. 3 Särskilda kliniska uppgifter för specialisttandläkare

Specialisttandläkarens arbete fokuserar i högre grad än andra tandläkares arbete på något särskilt kliniskt ansvar som inte har beaktats vid bestämningen av karriärsteg.

mom. 4 Annat särskilt ansvar

Tandläkaren/specialtandläkaren har inte chefs- eller ledningsuppgifter, men har utöver det kliniska arbetet ett ansvar som inte har beaktats i karriärstegslönen (t.ex. ansvar för datasystem, utvecklings-/forskningsansvar).

Tillämpningsanvisning för mom. 2–4

Om en särskild uppgift eller något annat särskilt ansvar innebär att åtgärdsarvodena minskar, ska detta beaktas i uppgiftstilläggets belopp.

§ 3 Åtgärdsarvoden

mom. 1

För åtgärder som nämns i åtgärdskatalogen för tandläkare vid hälsocentraler betalas åtgärdsarvoden enligt ersättningstabellen när åtgärderna utförs under ordinarie arbetstid eller jourtid och, i fråga om tandläkare med full arbetstid, när åtgärderna utförs som kliniskt mertidsarbete.

mom. 2 Åtgärdsarvoden från 1.6.2023

Arvoden och ersättningar	Ordinarie arbetstid		Kliniskt mertidsarbete	Jour	Förstahjälpsbesök
Åtgärdsarvoden		Över 30 tim./v., vardagar efter kl. 18.00 och under veckoslut*
Åtgärdsgrupper	€	€	€	€	€
TKHL 2 TKHL 3 TKHL 4 TKHL 4 B TKHL 5 TKHL 6 TKHL 7	2,13 4,05 5,14 8,50 11,77 16,99 28,70	3,91 7,04 7,04 11,63 15,85 20,74 35,07	3,91 7,14 7,14 11,80 16,08 21,04 35,59	3,91 7,14 7,14 11,80 16,08 21,04 35,59	3,91 7,14 7,14 11,80 16,08 21,04 35,59
Tandläkare som ensam utför kliniskt mottagningsarbete (utan assisterande personal)	Ovan nämnda åtgärdsarvoden höjda med 30 %.

* Se definition på veckoslut i tillämpningsanvisningen för § 3.

* Förhöjningen gäller inte åtgärderna TKHL 204, 305 (utlåtande), 307, 309, 311, 409, 420, 428, 429, 457, 462 och 528.

Tillämpningsanvisning

För följande åtgärder i tandläkarnas åtgärdskatalog avviker arvodena från beloppen i tabellen ovan: TKHL 223, 224, 227, 301.

Gränsen på 30 timmar för kliniskt arbete ska kontrolleras en gång per vecka. Det rekommenderas att den maximala arbetstiden i kliniskt arbete inte överstiger 7 timmar per dag.

mom. 3

Ändringar i datasystem får inte leda till att arvoden enligt läkaravtalet inte betalas i tid eller att de betalas felaktigt. Då ett datasystem byts ut eller stora ändringar görs i ett system ska arbetsgivaren ta i bruk en utbetalning av kalkylerade åtgärdsarvoden tills systemet fungerar, dock för minst 3 månaders tid. De kalkylerade åtgärdsarvodena bestäms på basis av varje tandläkares individuella åtgärdsarvoden. Som grund för kalkyleringen kan användas de åtgärdsarvoden som betalats ut under det föregående kvalifikationsåret. Om tandläkaren inte har varit anställd hos arbetsgivaren under det föregående kvalifikationsåret, betalas som kalkylerat arvode ett genomsnittligt arvode för tandläkare som arbetar hos arbetsgivaren i likartat arbete. Lönebetalningen ska korrigeras i enlighet med läkaravtalet så snart som möjligt.

Tillämpningsanvisning

På dem som omfattas av läkaravtalet tillämpas bestämmelsen om lönebetalning i VÄLKA kap. II § 18. Paragrafens mom. 1 lyder: ”Om betalningen av arvodet förutsätter att en utredning över vidtagna åtgärder visas i form av en räkning, betalas arvodet senast under den kalendermånad som följer efter att räkningen lämnades in.” Om en fordran försenas, uppkommer för löntagaren en sådan räntefordran som omfattas av räntelagen (633/82).

§ 4 Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete och förstahjälpsbesök under ledig tid

mom. 1

Täyttä työaikaa tekevälle hammaslääkärille maksetaan kliinisenä lisätyöaikana jokaisesta potilaasta 2 momentin korvaustaulukosta ilmenevä käyntipalkkio.

mom. 2

Besöksarvoden från 1.6.2023

Arvoden och ersättningar	Kliniskt mertidsarbete	Förstahjälpsbesök
Besöksarvoden	€	€
Patientbesök hos tandläkaren
a) under veckoslut	a) 10,05
b) vid någon annan tidpunkt	b) 10,05
Separat besök av tandläkare hos patient
a) under veckoslut	a) 12,80
b) vid någon annan tidpunkt	b) 12,80
Besök som tandläkaren gör på hälsocentral eller annan vårdplats under sin lediga tid för att ge första hjälpen
a) under veckoslut		a) 21,92
a1) för följande patienter/samma besök		a1) 10,05
b) under någon annan jourtid		b) 16,45
b1) för följande patienter/samma besök		b1) 4,57
Separat besök av tandläkare hos patient, då besöket varar över 45 minuter. Tillägg för varje påbörjad kvartstimme (i besökstiden inräknas restiden enligt snabbaste rutt)
a) under veckoslut	a) 4,20	a) 5,31
b) vid någon annan tidpunkt	b) 4,20	b) 4,20
Tandläkare som ensam utför kliniskt mottagningsarbete (utan assisterande personal)	Ovan nämnda besöksarvoden höjda med 30 %.

Tillämpningsanvisning

För varje patient betalas endast ett besöksarvode enligt tabellen och åtgärdsarvoden enligt § 3 för utförda åtgärder.

Med veckoslut avses i ovanstående tabell tiden från fredag kl. 18.00 till måndag kl. 8.00, samt från kl. 18.00 vardag före söckenhelg, julafton eller midsommarafton till följande vardag kl. 8.00.

Tandläkare got sällan separata besök hos patienter. Besöken gäller i allmänhet bara patienter som vårdas på vårdinrättning eller vårdavdelning.

Anmärkning

Ersättningarna för arbetsplatsjour bestäms enligt § 17 mom. 1 i arbetstidskapitlet i detta avtal.

Grundersättningarna för fri jour bestäms enligt § 17 mom. 2 i arbetstidskapitlet i detta avtal och ersättningarna för arbetad tid enligt § 17 mom. 1.

§ 5 Arvoden för kliniskt mertidsarbete för deltidsarbetande tandläkare

Till en tandläkare som arbetar deltid betalas för kliniskt mertidsarbete som överstiger tandläkarens ordinarie arbetstid (deltiden) åtgärdsarvoden enligt arvodena för ordinarie arbetstid och 50 % av besöksarvodena för kliniskt mertidsarbete enligt ersättningstabellen i § 4. Om den sammanlagda ordinarie arbetstiden och mertidsarbetstiden för en deltidsarbetande tandläkare överstiger den ordinarie arbetstiden för en tandläkare med full arbetstid, betalas för detta överstigande mertidsarbete åtgärds- och besöksarvoden enligt ersättningstabellerna (§ 3 och 4).

Till en tandläkare som arbetar deltid betalas förhöjningen på 30 % för kliniskt mertidsarbete utan assistans först när den ordinarie arbetstiden och mertidsarbetstiden sammanlagt överstiger den ordinarie arbetstiden för en tandläkare med full arbetstid.

§ 6 Ersättning för förstahjälpsbesök under ledig tid

För besök som en tandläkare gör under sin lediga tid på en hälsocentral eller annan vårdplats för att ge första hjälpen betalas besöks- och åtgärdsarvoden enligt ersättningstabellerna ovan (§ 3 och 4). Också ändamålsenliga resekostnader som föranleds av besöket ersätts.

Bilaga 3 Läkare inom den specialiserade sjukvården

I Löner

Bilaga 3 Läkare inom den specialiserade sjukvården

BILAGA 3	LÄKARE INOM DEN SPECIALISERADE SJUKVÅRDEN

Karriärsteg	Karriärstegslön	Karriärstegslön	Karriärstegslön
	Från 1.6.2024	Från 1.10.2025	Från 1.8.2026
3A–3C
L3SL003C	6 596,86 €	6 761,78 €	6 915,27 €
L3SL003B	6 282,73 €	6 439,80 €	6 585,98 €
L3SL003A	5 800,38 €	5 945,39 €	6 080,35 €
2A–2C
L3SL002C	5 800,38 €	5 945,39 €	6 080,35 €
L3SL002B	5 411,02 €	5 546,30 €	5 672,20 €
L3SL002A	5 153,34 €	5 282,17 €	5 402,08 €
1A–1E
L3SL001E	4 559,73 €	4 673,72 €	4 779,81 €
L3SL001D	4 340,34 €	4 448,85 €	4 549,84 €
L3SL001C	3 864,89 €	3 961,51 €	4 051,44 €
L3SL001B	2 758,37 €	2 827,33 €	2 891,51 €
L3SL001A	1 785,83 €	1 830,48 €	1 872,03 €

Steg 1A–1E

L3SL001A Studerande som fullgör sjukhustjänstgöring som läkarutbildningen kräver

L3SL001B Medicine studerande som fullgjort 4:e årets studier

L3SL001C Läkare som har rätt att utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Tillämpas också på ST-läkare.

L3SL001D Läkare/ST-läkare med rätt att utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person och som i sammanlagt minst 3 år arbetat i en tjänst/befattning som legitimerad läkare.

I fråga om arbetserfarenhetstillägg tillämpas § 10 i lönekapitlet i detta avtal.

L3SL001E Läkare/ST-läkare, krävande uppgifter. Läkare i slutskedet av sin specialisering med arbetsuppgifter på nästan samma nivå som steg 2A.

Steg 2A–2C

L3SL002A Specialistläkare som har grundläggande yrkeskunskaper inom sin specialitet och arbetar med grundläggande uppgifter inom specialiteten.

L3SL002B Specialistläkare, krävande uppgifter

Uppgifterna består i huvudsak av kliniskt arbete (inkl. klinisk undersökning). Arbetet kräver omfattande fördjupad kompetens inom en specialitet. Den kompetens som krävs uppnås i regel genom cirka tio års arbete som specialistläkare. Den kliniska kompetensen kan härstamma från flera specialiteter. Jämfört med uppgifter på grundläggande nivå (steg 2A) kräver uppgifterna klart djupare och/eller bredare kompetens eller särskilt kunnande/specialkunskaper.

L3SL002C Specialistläkare, mycket krävande uppgifter

Arbetet kräver mer kunnande och/eller innebär mer ansvar än på nivå 2B.

Omfattande specialupptagningsområde eller ansvar för vårdkedjor utan chefsansvar eller enda befattning inom specialiteten.

Begränsat särskilt ansvar inom specialiteten med tillhörande uppgifter (vårdkedja).
Omfattande utvecklings- eller forskningsansvar (införande och utveckling av nya metoder och behandlingar).

Ansvarar för utvecklings- eller forskningsverksamheten vid en klinik utan att vara överläkare.

Steg 3A–3C

Med ledningsuppgifter avses klinisk, administrativ och/eller medicinsk ledning. Också kliniskt arbete kan ingå i uppgifterna.

Förvaltningsnivåerna och ledningsuppgifterna har olika benämningar i olika organisationer. Enbart tjänstebeteckningen är inte avgörande för valet av karriärsteg för dem som har ledningsuppgifter.

Administrativa ledningsuppgifter omfattas av VÄLKA, om huvuduppgiften är ledning av hela verksamhetsområdet eller motsvarande, men inte ledning av eller uppgifter inom medicinsk verksamhet.

Chefsöverläkare, förvaltningsöverläkare och motsvarande tjänster i huvudsyssla står utanför karriärstegssystemet.

L3SL003A Ledningsuppgifter

Läkare/specialistläkare som är närmaste chef för andra läkare eller som har övergripande ansvar för ett visst delområde. Läkarens chef är överläkaren (steg 3B eller 3C). Till denna grupp hör också administrativa biträdande överläkare (klinisk arbetsledning).

Arbetet kräver i allmänhet specialistutbildning/specialistexamen. Också administrativt arbete kan ingå i uppgifterna.

L3SL003B Krävande ledningsuppgifter

Ledarskap (kliniskt, administrativt och/eller vetenskapligt) har en betydande roll i uppgiftshelheten.

Bland annat storleken på den enhet som leds, antalet och mångfalden av specialiteter vid enheten eller kravet på samarbete med andra aktörer eller tjänsteproducenter inom välfärdsområdet är mer omfattande än på steg 3A.

Kan vara chef för läkare på steg 3A.

I uppgifterna kan ingå kliniskt arbete.

Exempel: Beroende på organisationsstrukturen hör till exempel avdelningsöverläkare, överläkare, ansvarsenhetschefer eller motsvarande till denna grupp.

L3SL003C Mycket krävande ledningsuppgifter

Det är fråga om kliniskt, administrativt och/eller medicinskt ledarskap.

Övergripande ansvar för ledningen av en viss geografiskt eller till personalmängden omfattande helhet inom välfärdsområdet eller för ledningen av en viss större helhet.
Läkaren förutsätts i regel ha specialisträttigheter. Läkaren är chef för läkare på steg 3A/3B.

Också kliniskt arbete kan i viss mån ingå i uppgifterna.

§ 2 Uppgiftstillägg

Se kap. II § 6 om de allmänna förutsättningarna för betalning av uppgiftstillägg.

mom. 1
Utbildnings- och handledningsuppgifter

Det kunnande och ansvar som krävs i utbildnings- och handledningsuppgifter varierar, vilket beaktas i storleken på uppgiftstillägget (t.ex. krävs det mer omfattande pedagogisk behörighet av dem som utbildar specialister än av YEK-handledare).

mom. 2
Annat särskilt ansvar

En läkare kan ha något annat särskilt ansvar som inte har beaktats i karriärstegslönen (t.ex. ansvar för datasystem eller något annat särskilt ansvar som bestäms lokalt, såsom processutveckling).

§ 3 Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtande

Denna bestämmelse tillämpas inte på medicine studerande och läkare vid uppfostrings- och familjerådgivningsbyråer.

För läkarintyg och läkarutlåtanden som inte anknyter till vården av en patient, betalas nedan nämnda arvoden. En specialist inom specialiteten i fråga får arvodet förhöjt med 50 %.

Ersättningstabell från 1.6.2024

Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden	Arvode/€
1 Läkarutlåtanden
1.1 Kortfattat utlåtande med beskrivning av sjukdomen, kroppsskadan eller invaliditeten samt ett därpå grundat, motiverat utlåtande om invaliditetsgrad, behov av medicinering eller annan vård samt om motsvarande omständigheter (t.ex. ett B-utlåtande som behövs för ansökan om en förmån enligt sjukförsäkringslagen eller ett kortfattat C-utlåtande som ska fogas till en ansökan om pension eller invalidvård)	15,19
1.2 Utförligt utlåtande med beskrivning av sjukdomen, kroppsskadan eller invaliditeten samt ett därpå grundat, motiverat utlåtande om invaliditetsgrad, behov av medicinering eller annan vård, rätt till ersättning samt om livsfara och motsvarande omständigheter (t.ex. ett sådant B-intyg som behövs för ansökan om en förmån enligt sjukförsäkringslagen eller ett utförligt intyg som är avsett att ges till polis- eller vårdmyndigheter eller till andra myndigheter) eller utförligt tidskrävande utlåtande som är avsett att fogas till pensionsansökan	17,37
1.3 Utlåtande om rättshandlingsförmåga (t.ex. för uppgörande av testamente, för tillstånd till äktenskap eller för beslut enligt lagen angående förmyndarskap)	26,07
2 Läkarintyg och läkarutlåtanden på basis av undersökning och vård av en patient, när intyget eller utlåtandet riktas till den försäkringsanstalt som avses i 205 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, beroende på intygets eller utlåtandets art
2.1 Vanligt läkarintyg	10,86
2.2 Utförligt läkarintyg eller läkarutlåtande	19,00
2.3 Ett omfattande och tidskrävande läkarintyg eller läkarutlåtande	26,07

Tillämpningsanvisning

För läkarintyg och läkarutlåtanden som anknyter till vården av en patient betalas inget arvode. Läkarintyget eller läkarutlåtandet anknyter till vården av en patient (och berättigar följaktligen inte till arvode), när intyget ges till en patient som vårdas eller undersöks på sjukhus eller poliklinik

för sjukledighet som ansöks hos arbetsgivaren
för intagning på en annan sjukvårdsinrättning
för utförande av sådana medicinska åtgärder som vården kräver (t.ex. avbrytande av havandeskap eller sterilisering).

II Jour

§ 4 Ersättning för arbetsplatsjour samt för arbetad tid under avvikande arbetsplatsjour och fri jour

Anmärkning

Ersättningarna för arbetsplatsjour bestäms enligt § 17 mom. 1 i arbetstidskapitlet.

Grundersättningarna för fri jour och avvikande arbetsplatsjour bestäms enligt § 17 mom. 2 i arbetstidskapitlet i detta avtal och ersättningarna för arbetad tid enligt § 17 mom. 1.

III Anställningsvillkor för innehavare av bitjänst/bibefattning

§ 5 Anställningsvillkor för innehavare av bitjänst/bibefattning vid universitetssjukhus

För de innehavare av bitjänst/bibefattning som avses i 34 b § i lagen om ordnande av social- och hälsovård bestäms anställningsvillkoren enligt denna paragraf.

Tillämpningsanvisning

Här avsedda innehavare av bitjänst/bibefattning har sin huvudtjänst/huvudbefattning vid ett universitet och innehar därutöver en bitjänst/bibefattning vid ett universitetssjukhus. Bitjänster/bibefattningar som överläkare eller biträdande överläkare (professor) står utanför karriärstegssystemet och arvodena bestäms av arbetsgivaren.

mom. 1 Karriärstegslön som minst ska betalas

Till innehavare av bitjänst/bibefattning betalas minst följande karriärstegslön för sjukhusarbete:

		Karriärstegslön €/mån. från 1.6.2023
L3SL9001	Specialistläkare med mycket krävande uppgifter (klinisk lärare eller motsvarande)	35 % av karriärstegslönen enligt bilaga 3 § 1 steg 2C (specialistläkare, mycket krävande uppgifter)
L3SL9002	Specialistläkare med krävande uppgifter (klinisk lärare eller motsvarande)	35 % av karriärstegslönen enligt bilaga 3 § 1 steg 2B (specialistläkare, krävande uppgifter)
L3SL9003	Specialistläkare (klinisk lärare eller motsvarande)	35 % av karriärstegslönen enligt bilaga 3 § 1 steg 2A (specialistläkare)
L3SL9004	ST-läkare (assistent)	20 % av karriärstegslönen enligt bilaga 3 § 1 steg 2A (specialistläkare)

mom. 2 Arbetserfarenhetstillägg

För innehavare av bitjänst gäller bestämmelsen om erfarenhetstillägg i § 10 i lönekapitlet i LÄKTA. Arbetserfarenhetstillägget beräknas på den uppgiftsspecifika lönen för innehavaren av bitjänsten/bibefattningen. Som anställning som berättigar till tillägget betraktas även arbete i här avsedda bitjänster/bibefattningar.

mom. 3 Individuellt tillägg och uppgiftstillägg

Utöver tillägget i mom. 2 ovan kan en innehavare av bitjänst/bibefattning betalas ett individuellt tillägg enligt LÄKTA och ett separat uppgiftstillägg för extra uppgifter som ålagts utöver de vanliga uppgifterna. Tilläggen utgör ordinarie lön.

Tillämpningsanvisning

Om undervisning och handledning ingår i arbetsbeskrivningen för innehavaren av bitjänsten/bibefattningen, betalas inget separat uppgiftstillägg enligt LÄKTA bilaga 3 § 2 för dessa uppgifter.

mom. 4 Jourersättningar

Jourersättningarna för en innehavare av bitjänst/bibefattning bestäms enligt § 17 mom. 1 och 2 i arbetstidskapitlet, men som månadslön och ordinarie lön enligt dessa ersättningsbestämmelser räknas månadslönen och den ordinarie lönen för motsvarande läkare inom den specialiserade sjukvården. Vid ersättning för arbetad tid under jour beaktas endast den tid som har använts för uppgifter som läkare inom den specialiserade sjukvården. När arbetad tid under jour ersätts i form av ledighet, ges den lediga tiden i form av veckolånga ledigheter. Från läkarens arvode avdras då motsvarande andel, dvs. per vecka avdras arvodets belopp dividerat med 4,3.

Tillämpningsanvisning

Arbetstiden för en innehavare av bitjänst/bibefattning har inte fastställts i avtalet, utan tidigare allmänt vedertagen praxis iakttas. Det är inte ändamålsenligt att dela upp arbetstiden för universitetens tjänsteinnehavare/befattningshavare i dels sjukhusarbete, dels uppgifter som hör till skötseln av tjänsten/befattningen vid universitetet.

Jourersättningen för en innehavare av bitjänst/bibefattning bestäms i regel på samma sätt som för andra läkare inom den specialiserade sjukvården. Som arbetad tid under jour beaktas endast tid i uppgifter som läkare inom den specialiserade sjukvården. Om läkaren under jourtid utför uppgifter som hänför sig till huvudtjänsten/huvudbefattningen vid universitetet, beaktas den tid som använts för dessa uppgifter inte när den arbetade tiden under jouren ska ersättas.

mom. 5 Semester och sjukfrånvaro samt graviditetsledighet och föräldraledighet

För en innehavare av bitjänst/bibefattning bestäms semester, semesterpenning, sjukfrånvaro, graviditetsledighet och föräldraledighet på samma sätt som för en sjukhusläkare i huvudtjänst/huvudbefattning. Som den ordinarie lön som avses i VÄLKA betraktas karriärstegslönen enligt mom. 1 ovan med de eventuella tillägg som anges i mom. 2 och 3.

Bilaga 4 Tandläkare inom den specialiserade sjukvården

§ 1 Karriärstegssystemet

Det karriärsteg som tillämpas väljs genom en helhetsbedömning utifrån det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Karriärtrappan består av tre separata block (tandläkare/ST-tandläkare, specialisttandläkare och tandläkare med ledningsuppgifter).

BILAGA 4	TANDLÄKARE INOM DEN SPECIALISERADE SJUKVÅRDEN

Karriärsteg	Karriärstegslön	Karriärstegslön	Karriärstegslön
	Från 1.6.2024	Från 1.10.2025	Från 1.8.2026
3A–3C
L4SH003C	6 596,86 €	6 761,78 €	6 915,27 €
L4SH003B	6 282,73 €	6 439,80 €	6 585,98 €
L4SH003A	5 800,38 €	5 945,39 €	6 080,35 €
2A–2C
L4SH002C	5 800,38 €	5 945,39 €	6 080,35 €
L4SH002B	5 411,02 €	5 546,30 €	5 672,20 €
L4SH002A	5 153,34 €	5 282,17 €	5 402,08 €
1C–1E
L4SH001E	4 448,51 €	4 673,72 €	4 779,81 €
L4SH001D	4 340,34 €	4 448,85 €	4 549,84 €
L4SH001C	3 803,35 €	3 898,43 €	3 986,92 €

Tillämpningsanvisning

Steg 1C–1E

L4SH001C Tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Tillämpas också på ST-tandläkare.

L4SH001D Tandläkare/ST-tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person och som arbetat i en tjänst/befattning som legitimerad tandläkare i sammanlagt minst 3 år.

I fråga om arbetserfarenhetstillägg tillämpas § 10 i lönekapitlet i detta avtal.

L4SH001E Tandläkare/ST-tandläkare med krävande uppgifter Tandläkare i slutskedet av sin specialisering med arbetsuppgifter på nästan samma nivå som steg 2A.

Steg 2A–2C

L4SH002A Specialisttandläkare som har grundläggande yrkeskunskaper inom sin specialitet/sitt insatsområde och arbetar med grundläggande uppgifter inom specialiteten/insatsområdet.

L4SH002B Specialisttandläkare, krävande uppgifter

Den kliniska kompetensen kan härstamma från flera specialiteter/insatsområden. Jämfört med uppgifter på grundläggande nivå (steg 2A) kräver uppgifterna klart djupare och/eller bredare kompetens eller särskilt kunnande/specialkunskaper.

L4SH002C Specialisttandläkare, mycket krävande uppgifter

Arbetet kräver mer kunnande och/eller innebär mer ansvar än på nivå 2B.
Omfattande specialupptagningsområde eller ansvar för vårdkedjor utan chefsansvar eller enda befattning inom specialiteten/insatsområdet.

Begränsat särskilt ansvar inom specialiteten med tillhörande uppgifter (vårdkedja).

Omfattande utvecklings- eller forskningsansvar (införande och utveckling av nya metoder och behandlingar).

Ansvarar för utvecklings- eller forskningsverksamheten vid en klinik utan att vara övertandläkare.

Steg 3A–3C

Med ledningsuppgifter avses klinisk, administrativ och/eller odontologisk ledning. Också kliniskt arbete kan ingå i uppgifterna.

En tandläkare med ledningsuppgifter hör till tillämpningsområdet för LÄKTA, om det i uppgifterna ingår ledning av odontologisk substans, annat administrativt arbete som omfattas av LÄKTA eller i vissa fall även kliniskt arbete.

Administrativa ledningsuppgifter omfattas av VÄLKA, om huvuduppgiften är ledning av hela verksamhetsområdet eller motsvarande, men inte ledning av eller uppgifter inom odontologisk verksamhet.

Se § 16 i lönekapitlet.

L4SH003A Ledningsuppgifter

Tandläkare/specialisttandläkare som är närmaste chef för andra tandläkare eller som har övergripande ansvar för ett visst delområde.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet rätt att arbeta som specialisttandläkare.

L4SH003B Krävande ledningsuppgifter

Ledarskap (kliniskt, administrativt och/eller vetenskapligt) har en betydande roll i uppgiftshelheten. Avgörande är inte användningen av arbetstid för ledningsuppgifter utan innehållet i det ansvar som hör till ledningsuppgifterna och det kunnande som krävs.

I uppgifterna kan ingå kliniskt arbete.

L4SH003C Mycket krävande ledningsuppgifter

Det är fråga om kliniskt, administrativt och/eller odontologiskt ledarskap.

Övergripande ansvar för ledningen av en geografiskt eller till personalmängden omfattande helhet eller för ledningen av en viss större helhet.

Tandläkaren förutsätts i regel ha specialisttandläkarrättigheter.

Också kliniskt arbete kan i viss mån ingå i uppgifterna.

§ 2 Uppgiftstillägg

Se kap. II § 6 om de allmänna förutsättningarna för betalning av uppgiftstillägg.

mom. 1
Utbildnings- och handledningsuppgifter

Tandläkare med utbildnings- och handledningsuppgifter avser specialisttandläkare som utbildar/handleder ST-tandläkare och tandläkare som fördjupar sitt kunnande.

Det kunnande och ansvar som krävs i utbildnings- och handledningsuppgifter varierar, vilket beaktas i storleken på uppgiftstillägget.

Se § 16 i lönekapitlet.

mom. 2
Annat särskilt ansvar

En tandläkare/specialisttandläkare kan ha något annat särskilt ansvar som inte har beaktats i karriärstegslönen (t.ex. ansvar för datasystem eller något annat särskilt ansvar som bestäms lokalt, såsom processutveckling).

Tillämpningsanvisning

Om andra särskilda ansvar innebär att åtgärdsarvodena minskar, ska detta beaktas i uppgiftstilläggets belopp.

§ 3 Åtgärdsarvoden för ordinarie arbetstid och kliniskt mertidsarbete

Till tandläkare i huvudtjänst inom den specialiserade sjukvården betalas åtgärdsarvode för varje åtgärd som nämns i åtgärdskatalogen för tandläkare inom den specialiserade sjukvården:

Ersättningstabell från 1.6.2024

	Ordinarie arbetstid		Kliniskt mertidsarbete
Åtgärdsgrupp	Legitimerade tandläkare	Tandläkare med specialisttandläkar-rättigheter	Heltidsarbetande tandläkare med specialisttandläkar-rättigheter
	Arvode, €	Arvode, €	Arvode, €
SHL 4	0,95	2,00	15,56
SHL 5	1,15	2,40	20,36
SHL 6	1,45	2,98	30,92
SHL 7	1,93	3,99	30,92
SHL 8	2,84	5,72	54,81
SHL 9	3,43	6,84	57,09
SHL 10	4,01	7,99	62,83
SHL 11	5,72	12,00	74,24
SHL 12	8,23	17,14	100,50
SHL 13	10,41	21,69	–
SHL 14	12,90	27,42	–
SHL 15	18,27	34,26	–
SHL 16	28,82	59,73

Ersättningstabell från 1.10.2025

	Ordinarie arbetstid		Kliniskt mertidsarbete
Åtgärdsgrupp	Legitimerade tandläkare	Tandläkare med specialisttandläkar-rättigheter	Heltidsarbetande tandläkare med specialisttandläkar-rättigheter
	Arvode, €	Arvode, €	Arvode, €
SHL 4	0,97	2,05	15,95
SHL 5	1,18	2,46	20,87
SHL 6	1,49	3,05	31,69
SHL 7	1,98	4,09	31,69
SHL 8	2,91	5,86	56,18
SHL 9	3,52	7,01	58,52
SHL 10	4,11	8,19	64,40
SHL 11	5,86	12,30	76,10
SHL 12	8,44	17,57	103,01
SHL 13	10,67	22,23	–
SHL 14	13,22	28,11	–
SHL 15	18,73	35,12	–
SHL 16	29,54	61,22

Tillämpningsanvisning

Om flera tandläkare deltar i ett kirurgiskt ingrepp betalas till den huvudansvariga åtgärdsarvoden enligt taxan för tandläkare med specialisttandläkarrättigheter, och till de assisterande enligt taxan för legitimerade tandläkare.

Utbetalningen av åtgärdsarvode förutsätter att tandläkaren utför åtgärden m.m. självständigt och på eget ansvar. Tandläkare i specialiseringsskedet anses kunna arbeta självständigt och på eget ansvar efter en s.k. inlärningsperiod som avtalas lokalt.

Se bilaga 2 § 3 mom. 3 om ändringar i patientdatasystem och bestämning av lönen.

§ 4 Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete

Till sådana heltidsarbetande tandläkare i huvudtjänst/huvudbefattning inom den specialiserade sjukvården som har specialisttandläkarrättigheter betalas besöksarvode för varje patient under kliniskt mertidsarbete enligt följande:

Ersättningstabell

Patientbesök	Arvode/€ Från 1.6.2024	Arvode/€ Från 1.10.2025
Patientbesök hos tandläkaren	3,74	3,83
Separat besök av tandläkare hos patienten (tandläkaren tillkallas under sin lediga tid efter att ha lämnat arbetsplatsen)	23,55	24,14
Ett besök som varar över 45 min., tillägg för varje påbörjad kvartstimme (vid separat besök hos patienten inräknas restiden i besökstiden)	5,91	6,06

§ 5 Tillämpning av vissa bestämmelser i arbetstidskapitlet och bilaga 3

Utöver vad som sägs ovan tillämpas bestämmelserna om jourersättningar i § 12 och 17 i arbetstidskapitlet samt de bestämmelser i bilaga 3 som gäller anställningsvillkoren för innehavare av bitjänst/bibefattning vid universitetssjukhus.

Här avsedda innehavare av bitjänst/bibefattning är

		Karriärstegslön €/mån. från 1.6.2023
L4SH9001	Specialisttandläkare med mycket krävande uppgifter (klinisk lärare eller motsvarande)	35 % av karriärstegslönen enligt bilaga 4 § 1 steg 2C (specialisttandläkare, mycket krävande uppgifter)
L4SH9002	Krävande uppgifter som specialisttandläkare (klinisk lärare eller motsvarande)	35 % av karriärstegslönen enligt bilaga 4 § 1 steg 2B (specialisttandläkare, krävande uppgifter)
L4SH9003	Specialisttandläkare (klinisk lärare eller motsvarande)	35 % av karriärstegslönen enligt bilaga 4 § 1 steg 2A (specialisttandläkare)

Tillämpningsanvisning

I fråga om bitjänster för övertandläkare och biträdande övertandläkare (professorer) utanför karriärstegssystemet, se tillämpningsanvisningen för § 4 i bilaga 3.

Åtgärdskatalog för tandläkare inom primärvården 1.1.2023

Allmänna anvisningar

Åtgärdsarvode betalas i samband med besök för varje i åtgärdskatalogen nämnd åtgärd som tandläkaren utför, om inget annat anges vid respektive åtgärd.
Alla åtgärder som är nödvändiga för utförandet av en åtgärd ingår i åtgärden, om de inte nämns separat i åtgärdskatalogen.
Särskilt viktigt är att den tid som används för behandling av patienten och de utförda åtgärderna står i rätt proportion till varandra.
Med tandläkare med specialkompetens inom de kliniska områdena avses specialtandläkare inom klinisk tandvård, oralkirurgi, ortodonti och odontologisk diagnostik.

Åtgärdskatalog

(TKHL = åtgärdsgrupp)

TKHL	Ersättningsgilla åtgärder
TKHL 2
204	Ortodontisk planering Skriftlig vårdplan för ortodontisk behandling med enkel apparatur (kryssdrag, slipningar).
205	Premedicinering Im-, iv-, pr- och po-medicinering jämte övervakning av patienten efter behandlingen.
214	Parodontologisk behandling, mycket begränsad eller begränsad Högst 20 min.
217	Tandextraktion
219	Pulpotomi
220	Begränsad åtgärd för behandling av karies fyllning på en yta resininfiltrationsbehandling på fri tandyta behandling av tänder med silverdiaminfluorid eller motsvarande ämne stegvis exkavering av karies vid separat besök direkt överkappning av pulpa vid separat besök
223	Individuell ortodontisk screeningundersökning Bedömning av om ortodontisk behandling behövs och om sådan ska ges på mottagningstid som reserverats för patienten för just denna åtgärd. Arvodet betalas till endast en tandläkare åt gången. Hälften av arvodet för grupp 2 betalas.
224	Bedövning Per besök. Hälften av arvodet för grupp 2 betalas.
226	Kort delundersökning eller annan tidsmässigt motsvarande undersökning T.ex. återkontroll av riskpatient och efterkontroll av olycksfallspatient.
227	Cementerad ring, per tand Hälften av arvodet för grupp 2 betalas.
229	Åtgärd eller kontroll i samband med ortodontisk behandling, begränsad T.ex. separering, kort kontroll av löstagbar apparatur, extraoralt drag eller retentionstråd utan åtgärder.
230	Bettfysiologisk behandling, begränsad Högst 10 min.
TKHL 3
301	Totalundersökning av mun och tänder Åtgärden omfattar undersökning av tuggsystemet (bl.a. tänder, stödjevävnader och slemhinnor) samt diagnos. I samband med besöket utförs även nödvändiga förebyggande åtgärder, för vilka tandläkaren inte får något särskilt arvode.
	Arvodet (€) bestäms enligt följande:
	Patientens ålder på undersökningsdagen	Ordinarie arbetstid		Kliniskt mertidsarbete
			Över 30 tim./v., vardagar efter kl. 18.00 och under veckoslut
		Arvode, €	Arvode, €	Arvode, €
	0–17 år	5,00	8,75	8,75
	18–64 år	12,50	21,88	21,88
	minst 65 år	15,00	26,25	26,25
303	Undersökning inom ett specialområde Undersökningen används t.ex. som underlag för rekonstruktion av bettet eller proportionerna i bettet och/eller behandling av stödjevävnaderna. Grundar sig förutom på klinisk undersökning också på t.ex. röntgenundersökning, mikrobiologisk undersökning och/eller gipsmodeller, t.ex. undersökningar som hänför sig till olika specialområden.
305	Konsultation eller utlåtande Omfattar vårdanvisningar och/eller skriftligt utlåtande. Ett villkor för betalning av konsultationsarvode är att den tandläkare som ger vårdanvisningarna antecknar dem i patientjournalerna. Ett utlåtande om en röntgenundersökning ska omfatta hela tanduppsättningen. Om ett utlåtande ges om flera röntgenbilder på en gång, betalas arvodet endast en gång. Även utlåtanden till försäkringsanstalten och myndigheterna ingår i åtgärden. Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
307	Skriftlig vårdplan för remitterad patient
308	Biopsi Även redogörelse av resultatet för patienten och eventuell remiss till fortsatt behandling ingår.
309	Planering av ortodontisk eller protetisk behandling Planering av avtagbar/fast ortodontisk apparatur eller protetisk konstruktion inklusive skriftlig vårdplan och vid ortodontisk behandling avtryck för apparatur. Högst 20 min.
310	Inprovning av löstagbar apparatur, patienthandledning eller aktivering av apparatur
312	Åtgärd eller kontroll i samband med ortodontisk behandling T.ex. liten aktivering av fast apparatur/åtgärder utan lösgöring av bågen, justering av extraorala drag, liten aktivering av helix i munnen.
313	Reparation eller rebasering av tandprotes Reparation eller rebasering av tandprotes utan avtryck. Också sådan reparation som tandläkaren själv utför på mottagningen. Slipning av proteskant för läkning av skavsår ingår i andra åtgärder i denna bilaga. Exempelvis provisorisk rebasering för immediatprotes eller annan provisorisk rebasering.
314	Utvärdering av vårdrespons Utvärdering av stödjevävnads- och/eller kariesbehandling i förhållande till fynden under totalundersökningen och förändringarna i dem. Utifrån utvärderingen bestäms intervallerna för uppföljningen med beaktande av hur väl egenvården fungerar. Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
315	Insättning av miniskruvar Kirurgisk insättning av miniskruvar. Betalas per skruv.
TKHL 4
401	Åtgärd för behandling av karies fyllning på två eller tre ytor fyllning på en yta, tillverkad utanför munnen resininfiltrationsbehandling på tandens approximalyta kariessanering i 3–6 tänder
405	Frenulumplastik Operation(er) med olika kirurgiska metoder för förlängning av slemhinneband, per besök.
406	Borttagning av tumör i munslemhinnan Excision(er) av leukoplaki, lichen, verruca e.dyl., per besök.
407	Excision av gingivaförändring T.ex. borttagning av hyperplasi. Åtgärden 20–30 min.
409	Planering av bettfysiologisk behandling och/eller stödjevävnadsbehandling Skriftlig vårdplan som baserar sig på klinisk undersökning och/eller röntgenundersökning samt eventuell mikrobiologisk undersökning och analys av gipsmodeller. Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
410	Enklare hård- och/eller mjukvävnadsplastik Kirurgisk plastik av hård- och/eller mjukvävnader, per besök.
411	Åtgärd i samband med totalundersökning av mun och tänder Åtgärden omfattar en skriftlig vårdplan med eventuella kostnadskalkyler samt en plan för korrigerande, förebyggande och uppföljande tandvård samt egenvård.
413	Åtgärder vid besök för medelsvår ortodontisk behandling Inprovning, slipning eller justering av aktivator eller motsvarande apparatur samt patienthandledning. Tillverkning av fast apparatur/käke, högst 6 bracketter. Lösgöring och/eller aktivering och fastsättning av båge för fast apparatur. Fastsättning av fabriks- eller laboratorieframställd lingual- eller palatinalbåge med etsning eller cementering. Av tandläkaren framställd lingual-, palatinal- eller annan båge med lödningar. Inprovning av ansiktsbåge till extraoralt drag och/eller dragsystem samt patienthandledning. Av tandläkaren utförd reparation av ortodontisk apparatur.
416	Undersökning inom specialområde, medelsvår Grundar sig förutom på klinisk undersökning också på röntgenundersökning och/eller gipsmodeller. Till specialtandläkare med specialkompetens inom de kliniska områdena betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
420	Telefonrådgivning till patient som behöver första hjälpen Avser telefonrecept och/eller råd per telefon under tjänstetid eller fritid.
421	Fyllning av rotkanal, tand med en rotkanal
427	Besök för bettfysiologisk behandling Högst 20 min.
428	Planering av ortodontisk eller protetisk behandling, krävande Skriftlig arbetsplan ingår. Högst 30 min.
429	Utlåtande om röntgenundersökning, krävande Ett utlåtande om röntgenundersökning som är mer krävande än normalt. T.ex. ett utlåtande om CBCT-undersökningar av tänder och käkar (en käkhalva). Till en specialtandläkare med inriktning på odontologisk radiologi betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
430	Insättning av mini-implantat Betalas per implantat endast vid stabilisering av helprotes för underkäke.
TKHL 4B
453	Uttagning och återcementering av tandkrona eller mindre bro
455	Upprensning och preparation av rotkanal, tand med en kanal Omfattar upprensning av rotkanal, mätning av kanalens längd samt preparation.
456	Undersökning av patient i brådskande behov av första hjälpen Med patient i brådskande behov av första hjälpen avses en patient som tas emot på mottagningen i egenskap av en patient som behöver första hjälpen inom cirka ett dygn efter att patienten kontaktat hälsocentralen. Utöver nödvändiga undersökningar ingår också åtgärder inom första hjälpen som kan betraktas som mindre omfattande, t.ex. slipning av vass kant på fyllning, tand eller protes. Öppnande och medicinering av tand, öppnande eller punktion av ytlig abscess under huden eller slemhinnan, borttagning av synligt främmande föremål i slemhinna, tandköttsficka eller mellan tänderna, stillande av blodflöde och/eller andra motsvarande åtgärder, per besök. Eventuell hänvisning till fortsatt vård ingår.
457	Planering inom ett specialområde, krävande Med krävande planering inom ett specialområde avses en vårdplan som grundar sig på TKHL 516. Om flera tandläkare deltar i planeringen är åtgärdskoden TKHL 457 för tandläkare som ansvarar för vårdplaneringen och TKHL 305 för de övriga tandläkarna. Till specialtandläkare med specialkompetens inom de kliniska områdena betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
458	Fyllning av rotkanaler, tand med två rotkanaler
460	Parodontologisk behandling T.ex. avlägsnande av tandsten, kyrettage eller behandling av djupa tandköttsfickor. Minst 20 min.
461	Bettfysiologisk behandling, krävande Högst 30 min.
462	Planering av ortodontisk eller protetisk behandling, mycket krävande T.ex. analys med hjälp av ansiktsbåge och bettregistrering. Skriftlig arbetsplan ingår. Över 30 min.
463	Tillverkning av fast apparatur/käke, minst 7 bracketter
464	Besök för protetiskt arbete Innefattar omfattande preprotetiska åtgärder, precisionsavtryck, bettanalys med hjälp av ett schema eller inprovning av bro eller protes med skelett i anknytning till avtagbar och fast protetik, för varje besök.
465	Icke operativ extraktion av tand, krävande Innefattar åtskiljning av rötter i tand med flera rötter.
466	Båge för fast apparatur, enkel eller formbar
467	Tillverkning och tillfällig fastsättning av provisorisk tand- eller implantburen bro som görs på mottagningen
468	Restaurering av tandkrona för rotbehandling eller annan motsvarande stödåtgärd för rotbehandling av en tand Vid stor brist på tandmaterial lagning med en tillfällig eller slutlig fyllning före rotbehandling. Innefattar t.ex. borttagning av gammal tandfyllning och konstruktion av en tandpelare eller en omfattande och krävande tandfyllning för isolering av tanden under rotbehandling.
TKHL 5
503	Avlägsnande av oral mjukdelstumör eller torii Avlägsnande av ytlig tumör under slemhinnan (t.ex. lipom, papillom, mucocele osv.) per besök.
505	Excision av gingivaförändring, krävande T.ex. omfattande gingivektomi, 30–60 min.
507	Fixering av luxationsskadad tand eller behandling av tandfraktur eller transplantation av tand Används då tand reponeras eller vid fixering av rotfraktur. Koden antecknas en gång per varje sådan skadad tand.
510	Reparation eller rebasering av tandprotes, krävande Protesreparation eller rebasering av protes som förutsätter avtryck. Inkluderar behövliga efterkontroller jämte åtgärder. Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
513	Fixation av käkfraktur
515	Krävande åtgärd för behandling av karies partiell krona eller fullkrona av fyllningsmaterial fyllning på två ytor, tillverkad utanför munnen kariessanering i minst 7 tänder
516	Undersökning inom specialområde, krävande Med krävande undersökning inom ett specialområde avses en krävande och omfattande klinisk undersökning. Till undersökningen ska ansluta sig en diagnos som bl.a. grundar sig på modell- och/eller röntgenanalys och på funktions- och/eller ansiktsanalys. Till specialtandläkare med specialkompetens inom de kliniska områdena betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
517	Inhalationssedation Innefattar inhalationssedation under ett besök jämte behövlig övervakning efter behandlingen.
518	Båge för fast ortodontisk apparatur, krävande
519	Slutgranskning av patient med tillhörande skriftlig epikris. Vid ortodontisk behandling betalas arvodet multiplicerat med 1,5. Tillämpningsanvisning Koden används inte vid operativ extraktion av icke erupterad eller delvis erupterad tand.
520	Förberedelse av svårbehandlad patient I syfte att säkerställa en enhetlig praxis bland tandläkarna ska man på lokal nivå utarbeta skriftliga anvisningar. Då kod TKHL 520 används kan även andra åtgärdskoder i denna bilaga användas samtidigt. För patienter på en vård- eller omsorgsinrättning och patienter som stadigvarande vårdas på en hälsocentrals vårdavdelning betalas arvodet multiplicerat med 1,5 oberoende av var tandvården ges.
521	Behandling av svår störning i tandens hårdvävnad T.ex. AI, DI, MIH. Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
523	Upprensning och preparation av rotkanaler, tand med två kanaler Omfattar upprensning av rotkanaler, mätning av kanalernas längd samt preparation.
524	Avslutande åtgärder i samband med ortodontisk behandling Innefattar balanserande bettslipning och slipning av interdentala ytor.
525	Uttagning, reparation och återcementering/återfastsättning av bro Över 30 min.
526	Bettfysiologisk behandling, mycket krävande Över 30 min.
528	Utlåtande om röntgenundersökning, mycket krävande T.ex. utlåtande om CBCT-undersökningar av tänder och käkar (två eller flera käkhalvor) eller ett annat mycket krävande utlåtande som baserar sig på flera olika röntgenundersökningar. Till en specialtandläkare med inriktning på odontologisk radiologi betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
529	Tillverkning av styrskena för protetisk åtgärd Inkluderar tagning av avtryck, inprovning och markering av de planerade implantatställena.
530	Fastsättning av resinfästad tandbro tillverkad utanför munnen Omfattar mellandelar och yt- eller inlay-fastsättning och/eller fastsättning i fåra på stödtänderna. Koden antecknas endast en gång, oberoende av hur många saknade tänder som ersätts.
531	Fyllning av rotkanaler, tand med tre eller fler rotkanaler
TKHL 6
601	Plattprotes Inkluderar också nödvändiga efterkontroller inklusive åtgärder. Åtgärden avser också provisoriska delproteser.
602	Pontic i tandbro Om mellanlederna är t.ex. två, antecknas koden två gånger.
604	Mycket krävande åtgärd för behandling av karies Fyllning på minst tre ytor, tillverkad utanför munnen
605	Excision av gingivaförändring, omfattande och krävande T.ex. omfattande gingivektomi. Över 60 min.
606	Parodontal flap-operation
607	Tandextraktion Bl.a. operativ extraktion av icke-erupterad eller delvis erupterad tand. Förutsätter extraktion av tand genom snitt och eventuellt extraktion av tand/rot genom borrning av tand och/eller ben samt suturering av sår.
609	Parodontologisk behandling, långvarig T.ex. avlägsnande av tandsten, omfattande och krävande kyrettage eller behandling av djupa tandköttsfickor. Minst 30 min.
610	Upprensning och preparation av rotkanaler, tand med tre kanaler Omfattar upprensning av rotkanaler, mätning av kanalernas längd samt preparation.
611	Rotspetsresektion eller fenestration av cysta Rotbehandling ingår inte i åtgärden.
TKHL 7
701	Parodontologisk behandling, komplicerad sjukdom samt komplicerad sjukdom – omfattande och krävande/mycket krävande
702	Krävande parodontal flap-operation och replantation och/eller gingivatransplantation Vid flap-operation område med minst 4 tänder.
703	Implantatburen eller implantat- och slemhinneburen helprotes eller delprotes
704	Partiell tandprotes med gjutet skelett
705	Insättning av tandimplantat
706	Framställning och inprovning av bettskena eller sömnapnéskena
707	På mottagningen tillverkad bro (en broenhet)
709	Sammanbindning av tänder med infattad eller ytfixerad förstärkning Åtgärden utgör en helhet.
710	Parodontologisk behandling, mycket långvarig Minst 45 min.
711	Tandkrona
712	Operativ extraktion av tand, krävande T.ex. djupt liggande icke-erupterad tand.
713	Slemhinneburen helprotes, krävande
714	Rotspetsresektion av tand med flera rötter eller exstirpation av käkcysta Rotbehandling ingår inte i åtgärden.
715	Upprensning och preparation av rotkanaler i tand med fyra eller flera rotkanaler, mycket krävande Omfattar upprensning av rotkanaler, mätning av kanalernas längd samt preparation.
716	Extra åtgärd vid krävande rotbehandling En krävande rotkanalsåtgärd som görs via rotkanalen, såsom avlägsnande av ett främmande föremål ur rotkanalen, reparation av kanalperforation eller inre resorption eller tillslutning av en öppen rotspets eller öppning/sökning av förträngda rotkanaler. Åtgärden kräver ofta mikroskop och ett separat besök. Arvodet betalas per besök.
717	Friläggning av tand Friläggning av intraossealt belägen tand.
718	Krävande rotfyllning Förutsätter specialinstrument eller specialteknik.

Åtgärdskatalog för tandläkare inom den specialiserade sjukvården

Åtgärdsgrupp (SHL)	Ersättningsgilla åtgärder
Undersökningar och planering
4	Kontrollbesök eller eftergranskning
11	Slutgranskning av patient i specialtandläkares vård med tillhörande skriftlig epikris
6	Slätröntgen, kontrast-, ultraljuds- och MR-undersökning jämte skriftligt utlåtande
9	Skriftligt utlåtande av en specialtandläkare om vävnadsprov (fr.o.m. 1.1.2015).
6–8	Planering av vård, fortsatt vård eller uppföljning
9	Undersökning inom ett specialområde
10	Ortognatisk eller annan vårdplanering av flera läkare. Betalas till varje tandläkare per specialområde som deltar i planeringen
12	Planering av vård inom ett specialområde
13	Salivundersökningar och specialundersökning av mun och käkar, t.ex. käkledsartroskopi
Åtgärder i tänderna
5–6	Tandextraktion/tand
6	Öppning och dränering av dental abscess
6–8	Insättning av implantatdistans
7	Kirurgisk friläggning av tand
8–11	Kirurgisk extraktion av tand/tand
8–10	Rotspetsresektion
11	Insättning av implantat/implantat
13	Tandsanering och vård under anestesi/infektionsskydd
Åtgärder i tandköttet, slemhinnorna eller alveolarutskottet
6	Slemhinnebiopsi
5	Avlägsnande av slemhinneförändring (excision, kryo, laser)/suturering av litet sår
8–12	Alveolarutskottsplastik som preprotetisk åtgärd (även sulcus- och munbottenplastik)
13	Alveolarutskottsplastik med hud-/slemhinnetransplantat
14	Alveolarutskottsplastik med ben eller alloplastiskt material
Åtgärder i käkbenet
10	Benbiopsi eller explorativ operation
8, 11	Fenestration eller exstirpation av cysta
8–9	Benplastik (torus, linea mylohyoidea e.d.)
13–14, 16	Exstirpation av tumör
15	Resektion eller avlägsnande av underkäke
15	Resektion eller avlägsnande av överkäke
Ortognatiska, käkledskirurgiska och rekonstruktiva åtgärder
11	Snabb kirurgisk expandering av överkäke
11	Tagning av transplantat (ben, hud e.d.)
12–13	Öppen eller sluten kondylotomi av underkäke eller koronoidektomi
13	Segmentosteotomi på underkäke
13	Genioplastik
13	Behandling av sömnapné
13–14	Käkledsplastik
14	Ramusosteotomi på underkäke
14	Korpusosteotomi eller -ostektomi på underkäke
14	Segmentosteotomi på överkäke
14	Åtgärd på käkledens disk
15–16	Rekonstruktion genom mikrovaskulärt transplantat
14–16	Käkbens- och/eller ansiktsbensplastik med ben eller alloplastiskt material
15	Le Fort I-osteotomi
15	Rekonstruktion av underkäke
15	Rekonstruktion av överkäke
16	Le Fort II och/eller III-osteotomi
16	Kombinerad överkäks- och underkäksosteotomi
16	Käkledsplastik med ben- eller annat transplantat
Rekonstruktiva ingrepp vid gomspalt
15	Läpplastik eller läpprekonstruktion p.g.a. gomspalt
15	Gomrekonstruktion
15	Rekonstruktion vid submukös gomspalt
15	Bentransplantation i överkäke
15	Tillslutning av fistel i gommen
15	Kirurgisk korrigering av alveolarbåge
Åtgärder i läpparna eller gommen
9–11	Plastikoperation av oronasal eller oroantral fistel
10	Excision av lokal gomförändring
11	Avlägsnande av tumör i gommen
12	Exstirpation av läpptumör
13–14	Läppresektion och/eller läpplastik
Åtgärder i tungan eller munbottnen
6	Tungbandsplastik
8	Dränering av munbottenabscess
11	Tungplastik
13	Avlägsnande av tung- eller munbottentumör
14	Hemiglossektomi
14–15	Dränering av djup halsinfektion
Åtgärder i salivkörtlarna
10–11	Sialolitotomi
11	Avlägsnande av submandibularkörtel
9, 13, 15	Avlägsnande eller exploration av lokal förändring (t.ex. ranula eller mukocele)
Åtgärder i huvud- och halsregionen vid färska skador
Åtgärder med anledning av skador i käken och tänderna
8, 10	Behandling av tandfraktur och/eller tandluxation (även replantat)
8–10	Reposition och fixation av alveolarbensfraktur
11	Trakeostomi
12–15	Revision och suturation av mjukdelsskador
13	Sluten reposition och immobilisation av underkäksfraktur
13–15	Halsdissektion
14	Reposition och osteosyntes (och immobilisation) av underkäke
14–15	Behandling av Le Fort I och II-fraktur
15	Behandling av Le Fort III-fraktur
Åtgärder vid andra frakturer i ansiktsregionen
11–14	Höjning av fragment i zygoma-maxilla-regionen, behandling av fraktur i orbitaregionen
11–13	Avlägsnande av osteosyntes- eller fixationsmaterial
16	Behandling av multipel ansikts- och/eller käkfraktur eller öppen reposition av näsfraktur
Ortodontisk behandling
4–6	Besök för ortodontisk behandling
4–8	Justering av båge eller annan fast apparatur
5–7	Aktivering av båge i fast apparatur (tillämpas inte vid framställning av apparaturen)
7	Avlägsnande av fast apparatur/käke
6	Inprovning av avtagbar apparatur
8	Inprovning och aktivering av funktionell apparatur
9–11	Framställning av fast apparatur/käke
Klinisk tandvård
Åtgärder i tändernas stödjevävnader
5–9	Parodontologisk behandling/besök
6–8	Parodontal fixation
10–14	Parodontal kirurgi
10–14	Behandling av komplicerad parodontit
Reparativ behandling av karies
5–8	Fyllning
9	Krona eller stiftförankrad pelare av fyllningsmaterial
Rotbehandlingsåtgärder
5–9	Upprensning och/eller preparation av rotkanaler/fyllning/kanal
6–7	Medicinering/tand/besök
Bettfysiologisk behandling
6–9	Bettfysiologisk behandling omfattar bl.a. bettslipning samt behandling av funktionella störningar och smärta
11–12	Tillverkning och inprovning av bettskena
Protetisk behandling
8	Preprotetisk behandling av munhålan
8	Tillfällig krona/bro
8–12	Reparation av protes/avtagbar apparatur
10	Precisionsfastsättning av protes/protesenhet
11	Tandkrona/broenhet eller gjuten eller keramisk fyllning
11	Resinretinerad bro/skena
12	Tillverkning av partiell protes eller helprotes
15	Resektionsprotes/epites
10–15	Implantatburen protes