HYRKA 2025–2028, i kraft från 1.5.2025

§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

Detta kollektivavtal är i kraft 1.5.2025–29.2.2028. Efter 29.2.2028 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.

Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.

Villkoren i detta kollektivavtal tillämpas från 1.1.2026. Till och med 31.12.2025 iakttar medlemsorganisationerna de bestämmelserna i kollektivavtalet för AVAINTA och/eller Seuretes som gällde 1.12.2024 i enlighet med dessa avtals tillämpningsområden. I fråga om löneförhöjningar, se dock § 2–5 i detta underteckningsprotokoll.

§ 2 Avtalshöjningar år 2025

mom. 1 Allmän förhöjning 1.10.2025

Arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.10.2025 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 53 euro, dock minst 2,5 procent.

I deltidsarbete är förhöjningen av grundlönen eller den därmed jämförbara månadslönen lägre i samma proportion som arbetstagarens arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet.

§ 3 Avtalshöjningar år 2026 

 mom. 1 Allmän förhöjning 1.8.2026

Arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2026 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,27 procent.

mom. 2 Lönegrupper

Minimigrundlönerna i lönebilagorna 1–3 höjs 1.8.2026 i enlighet med den allmänna förhöjningen. 

mom. 3 Lokal justeringspott 1.10.2026  

Den lokala justeringspotten är 0,2 procent av summan av grundlönerna för de arbetstagare inom medlemsorganisationen som omfattas att kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

Förhandlingar om denna justeringspott ska föras senast 1.9.2026 på det sätt som anges nedan.

mom. 4 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.10.2026

Den lokala justeringspotten har fastställts i kollektivavtalet om gemensamma bestämmelser för KT:s företagssektor 1.5.2025–29.2.2028. Närmare information finns i § 6 Program för utveckling av företagssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028 i nämnda avtal.

§ 4 Avtalshöjningar år 2027

mom. 1 Allmän förhöjning 1.4.2027  

Arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.4.2027 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,0 procent.

mom. 2 Lönegrupper

Minimigrundlönerna i lönebilagorna 1–3 höjs 1.4.2026 i enlighet med den allmänna förhöjningen. 

 mom. 3 Lokal justeringspott 1.4.2027  

Den lokala justeringspotten är 0,4 procent av summan av grundlönerna för de arbetstagare inom medlemsorganisationen som omfattas att kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

Förhandlingar om denna justeringspott ska föras senast 1.3.2027 på det sätt som anges nedan.

mom. 4 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.4.2027

Den lokala justeringspotten har fastställts i kollektivavtalet om gemensamma bestämmelser för KT:s företagssektor 1.5.2025–29.2.2028. Närmare information finns i § 6 Program för utveckling av företagssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028 i nämnda avtal.

mom. 5 Stupstock för avtalshöjningarna 2027

År 2027 är de avtalshöjningar som anges i mom. 1–3 sammanlagt 2,4 procent. Om kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin (Industrifacket rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf) sägs upp inför det tredje året och avtalshöjningarna för avtalets sista år ändras, följer avtalshöjningarna i momenten förhöjningarna i det nya kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin i samma förhållande. 

§ 5 Avtalshöjningar år 2028

mom. 1 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.2.2028  

Den lokala justeringspotten har fastställts i kollektivavtalet om gemensamma bestämmelser för KT:s företagssektor 1.5.2025–29.2.2028. Närmare information finns i § 6 Program för utveckling av företagssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028 i nämnda avtal.

§ 6 Förfaranden med de lokala justeringspotterna

mom. 1 Fördelning av den lokala justeringspotten

När den lokala justeringspotten fördelas är syftet först och främst att vidareutveckla de lokala lönesystemen och rätta till lokala missförhållanden i lönerna. Den lokala justeringspotten används för att höja arbetstagarnas individuella grundlöner.

mom. 2 Beräkning av den lokala justeringspotten

Den lokala justeringspotten beräknas på summan av grundlönerna under en så normal månad som möjligt för de arbetstagare som omfattas av detta avtal.

mom. 3 Användning av och förhandlingar om den lokala justeringspotten 

Arbetsgivarens och personalens representanter förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor.

Förhandlingarna ska föras på det sätt som beskrivs nedan.

Förhandlingarna bör inledas i tillräckligt god tid för att parterna ska kunna föra verkliga och genuina förhandlingar om principerna för fördelningen av potten.

Parterna förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten för de ändamål som anges i § 6 mom. 1 i detta underteckningsprotokoll.

Innan justeringspotten fördelas ska arbetsgivaren och personalens representanter förhandla om grunderna och förfarandena för fördelningen av potten och deras inverkan på lönen. Vid förhandlingarna ska samförstånd eftersträvas. Arbetsgivaren ska ge personalrepresentanterna den information som behövs för förhandlingarna. Med information som behövs för förhandlingarna avses lönesumman och antalet anställda.

Förhandlingarna protokollförs på det sätt som parterna kommer överens om. I protokollet antecknas parternas synpunkter med motiveringar samt det enhälliga eller icke enhälliga förhandlingsresultatet.

Fackombudet representerar personalen i de medlemsorganisationer som valt fackombud. I de medlemsorganisationer som inte har något fackombud förs förhandlingarna om grunderna för fördelningen av justeringspotten med en representant som personalen utsett och i övriga, främst små medlemsorganisationer, direkt med personalen.

Om förhandlingsresultatet är enhälligt, antecknas det i protokollet. Om samförstånd inte kan nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av den lokala justeringspotten för höjning av grundlöner.

Efter fördelningen ska arbetsgivaren ge fackombudet/den representant arbetstagarna valt/personalen en utredning om grunderna för de åtgärder arbetsgivaren beslutat om och om fördelningen av kostnaderna för den löneuppgörelse som anknyter till åtgärderna. Utredningen ska innehålla information om den lönesumma som fördelas genom justeringspotten, hur många som får en förhöjning och den genomsnittliga förhöjningen av grundlönen. Uppgifterna ska ges så att löneuppgifterna för en enskild arbetstagare inte kan identifieras.

Om förhandlingsresultatet enligt protokollet är enhälligt, behöver arbetsgivaren inte ge någon separat skriftlig utredning.

Om förhandlingsresultatet inte är enhälligt, ska arbetsgivaren ge personalens representant en utredning enligt ovan senast inom den förhandlingstid som anges i § 3 mom. 3 (1.9.2026) och § 4 mom. 3 (1.3.2027). Om ingen utredning ges eller om förhandlingarna inte slutförts senast dessa datum, fördelas justeringspotten som en allmän förhöjning.

§ 7 Medlemsavgifter till fackföreningar

Medlemsorganisationerna i KT:s företagssektor iakttar anvisningarna från 1.5.2022 om inkassering av medlemsavgifter till fackföreningar (KT:s cirkulär 4/2022).

Arbetsgivare som inte har inkasserat medlemsavgifter till fackföreningar när de anslutit sig till KT:s företagssektor kan vid behov iaktta en övergångsperiod. Övergångsperioden gäller till 31.12.2025 eller ett år från att arbetsgivaren har blivit medlem i KT. Se också § 3 i kollektivavtalet om kollektivavtalen och förhandlingsförfarandena för KT:s företagssektor.

§ 8 Ersättningar för resekostnader

Utöver vad som särskilt bestäms i bilaga 2 justeras ersättningarna för resekostnader under avtalsperioden i tillämpliga delar enligt Skatteförvaltningens beslut om justeringar av resekostnadsersättningar.

§ 9 Fortlöpande förhandlingar

Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.

§ 10 Arbetsgrupper under avtalsperioden

Följande arbetsgrupper har tillsatts för avtalsperioden:

Lönegruppsgruppen
Arbetsgruppen ska utreda hur lönegrupperna fungerar och förhandla om eventuella ändringar som behövs. Arbetsgruppen ska bli klar med sitt arbete senaste 1.6.2027.

Bedömningskriteriegruppen
Arbetsgruppen ska förhandla om bedömningskriterierna i lönesystemet för företagens fastanställda personal. Arbetsgruppen ska bli klar med sitt arbete senaste 1.6.2026.

Arbetsgrupp som bedömer hur kollektivavtalsbestämmelserna fungerar
Arbetsgruppens ska följa och bedöma hur bestämmelserna i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen fungerar med tanke på de utvecklingsbehov som är typiska för branschen.

§ 11 Betalning av justerade löner

a) De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader efter att justeringarna trätt i kraft. Om stora arbetsgivare inte kan iaktta dessa tidsfrister, betalas de justerade lönerna, arvodena och tilläggen senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft.

b) Retroaktiva förhöjningar betalas senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft och hos stora arbetsgivare senast inom fyra månader efter att justeringarna trätt i kraft.

De justerade lönerna, arvodena eller tilläggen har betalats i tid när förhöjningarna betalas på arbetstagarens normala lönebetalningsdag.

Tillämpningsanvisning  

Exempel 1  

Tidpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på arbetstagarens normala lönebetalningsdag i december 2025. I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i januari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas. Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt.

Exempel 2 stora arbetsgivare  

Tidpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på arbetstagarens normala lönebetalningsdag i januari 2026. I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i februari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas. Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt.

c) Arbetstidsersättningarna betalas på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den kalendervecka som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten av förhöjningen betalas från början av kalenderveckan, om förhöjningstidpunkten är den första dagen i kalenderveckan.

d) I periodarbete betalas arbetstidsersättningarna på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den arbetsperiod som följer efter förhöjningstidpunkten. Förhöjningens effekt på arbetstidsersättningarna betalas från början av arbetsperioden, om arbetsperioden innehåller fler kalenderdagar med förhöjning enligt avtalsändringarna.

Helsingfors, den 5 maj 2025 

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF
OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SOTE RF

Kapitel 1 Allmän del

§ 1 Tillämpningsområde för kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen

Detta kollektivavtal tillämpas på arbetstagare som är anställda hos en medlemsorganisation som idkar personaluthyrning, om inte något annat bestäms i detta kollektivavtal.

Kollektivavtalet tillämpas på uthyrning av personal till social- och hälsovårdssektorn i anställningsförhållanden som gäller högst tre månader.  

Tillämpningsanvisning

En förutsättning för tillämpning av detta kollektivavtal är att medlemsorganisationens huvudsakliga verksamhetsområde är personaluthyrning.

I anställningsförhållanden som gäller längre än vad som anges i momentet tillämpas för personaluthyrningens del inom social- och hälsovårdssektorn de avtal för KT:s företagssektor som gäller sektorn i fråga.

Arbetsavtalet ska ingås för hela den kända tid som beställningen gäller.

Kollektivavtalet tillämpas också på medlemsorganisationens egen servicepersonal.  

§ 2 Begränsningar i kollektivavtalets tillämpningsområde

Detta kollektivavtal tillämpas inte på  

1) medlemsorganisationernas ledning eller andra personer i motsvarande chefsställning vilka representerar arbetsgivaren, om inte något annat framgår av respektive avtalspunkt

2) arbetstagare inom de medlemsorganisationer som har ett separat kollektivavtal för en viss grupp, om inte något annat framgår av dessa avtal  

§ 3 Lokala avtal

mom. 1  

Detta kollektivavtal tillämpas inte till den del man genom ett lokalt avtal kommit överens om att avvika från bestämmelserna i detta kollektivavtal.  

Tillämpningsanvisning

Genom ett lokalt avtal kan man komma överens om frågor som gäller hela personalen i en medlemsorganisation, några enheter eller personalgrupper eller en enskild arbetstagare.

Avtalet ska ingås skriftligt.

mom. 2 Ovillkorliga avtalsbestämmelser  

Genom ett lokalt avtal kan man inte avvika från sådana bestämmelser i kollektivavtalet som gäller den ordinarie arbetstidens längd, semesterns längd eller sjukfrånvaro-, graviditetsledighets- eller föräldraledighetsförmåner. Genom ett lokalt avtal kan man inte heller, med undantag av praktikanter, avtala om en lägre lön för en arbetstagare än den lägsta grundlönen i löneskalan enligt kollektivavtalets lönegruppering.

mom. 3 Uppsägning av avtalet

Ett lokalt avtal kan när som helst sägas upp att upphöra 3 månader efter delgivningen av uppsägningen, varefter bestämmelserna i kollektivavtalet ska iakttas.

mom. 4 Avtalets rättsverkningar

Ett lokalt avtal har samma rättsverkningar som kollektivavtalet, om inte något annat föranleds av mom. 3 ovan.

§ 4 Arbetsgivarens allmänna rättigheter

Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda arbetstagare och att leda och övervaka arbetet. Arbetstagaren är skyldig att följa beordranden och anvisningar av arbetsgivaren eller dennes representant, såvida de inte står i strid med gällande lagstiftning, detta kollektivavtal, arbetsreglementen eller motsvarande instruktioner.

§ 5 Anställningsförhållande

mom. 1 Arbetsavtalets form

Ett arbetsavtal ska i allmänhet göras upp skriftligt och så detaljerat att alla faktorer som inverkar på hur anställningsförhållandet definieras framgår.  

Tillämpningsanvisning

Ett arbetsavtal kan ingås muntligt när det finns grundad anledning till detta, till exempel om arbetsavtalet är kortvarigt. Bestämmelserna om arbetsavtalets form och avtalstiden finns i 1 kap. 3 § i arbetsavtalslagen och bestämmelserna om skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet finns i 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

mom. 2 Prövotid

I arbetsavtalet kan man komma överens om en prövotid enligt 1 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

mom. 3 Uppvisande av läkarintyg innan anställningen börjar  

En arbetstagare ska innan anställningen börjar på begäran visa upp ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Läkarintyg krävs inte, om en arbetstagare som redan tidigare är anställd hos arbetsgivaren övergår till en ny, likartad uppgift och om arbetstagaren när anställningen inleddes visade upp ett godtagbart läkarintyg.

mom. 4 Tidpunkten då ett anställningsförhållande och medföljande rättigheter börjar

Anställningsförhållandet och de rättigheter som det medför anses börja då arbetstagaren de facto börjar arbeta. Om en arbetstagare enligt arbetsavtalet har anställts från och med den första dagen i en månad och kalendermånadens första dag är en sådan helgdag eller annan dag som inte är en ordinarie arbetsdag, anses arbetstagarens rättigheter gälla från månadens början, förutsatt att arbetstagaren har börjat arbeta den första ordinarie arbetsdagen efter de ovan nämnda dagarna.

mom. 5    

Om flera arbetsavtal efter varandra har ingåtts för viss tid mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, utan avbrott eller endast med korta avbrott, anses anställningsförhållandet ha fortgått utan avbrott när anställningsförmånerna bestäms (1 kap. 5 § i arbetsavtalslagen, hänvisningsbestämmelse).

§ 6 Arbetstagarens uppgifter och skyldigheter

mom. 1 Omplacering i annat arbete

Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbetstagarens uppgifter genom ett arbetsavtal, men arbetstagaren är skyldig att vid behov tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet. En tillfällig omplacering får vara högst 8 veckor åt gången.

Tillämpningsanvisning

Lönen under en tillfällig omplacering bestäms enligt § 14 i detta kollektivavtal.

En arbetstagare kan tillfälligt omplaceras i andra uppgifter oberoende av vad som i arbetsavtalet har överenskommits om arbetsuppgifterna eller stället för utförande av arbetet.

Om omplaceringen varar över åtta veckor och de nya arbetsuppgifterna avviker väsentligt från de uppgifter som anges i arbetsavtalet, förutsätter omplaceringen samtycke av arbetstagaren eller att arbetsgivaren har en uppsägningsgrund. Med arbetstagaren ingås ett nytt arbetsavtal om de ändrade arbetsuppgifterna.

mom. 2 Läkarundersökningar medan anställningen varar

Arbetstagaren är skyldig att på arbetsgivarens begäran lämna upplysningar om sina hälsomässiga förutsättningar att sköta arbetet och på uppmaning av arbetsgivaren genomgå hälsokontroll eller hälsoundersökningar, om det är nödvändigt för att utreda arbetstagarens förutsättningar att sköta arbetsuppgifterna. Innan uppmaningen ges ska arbetstagaren ges tillfälle att bli hörd. Arbetsgivaren svarar för kostnaderna för dessa undersökningar.

§ 7 Hänvisningsbestämmelse

De bestämmelser i arbetsavtalslagen, arbetstidslagen (ArbTidsL), semesterlagen, samarbetslagen, lagen om studieledighet och förordningen om studieledighet eller de bestämmelser i någon annan lag eller förordning som det hänvisas till i detta kollektivavtal har inte tagits med som en del av detta avtal.

§ 8 Arbetsfred

Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lagstiftning.

§ 9 Arbetstagarnas rätt till lön 

mom. 1 Lönebetalning vid anställningens början

Arbetstagaren har rätt att få lön från och med den dag då han eller hon börjat sköta sina arbetsuppgifter.

Tillämpningsanvisning

Om arbetet ännu inte har inletts (arbetstagaren har inte hunnit arbeta en enda dag t.ex. på grund av sjukdom eller graviditet), får arbetstagaren inga löneförmåner.

mom. 2 Lönebetalning vid frånvaro utan orsak

Om en arbetstagare utan giltig orsak uteblir från arbetet, betalas ingen lön för denna tid.

mom. 3 Lönebetalning när anställningen upphör

När en anställning upphör betalas, om inte något annat följer av detta avtal, 

1. lön ända till den dag då anställningen upphör, denna dag medräknad, 
2. om arbetstagaren dött, lön ända till dödsdagen, varvid månadslön som eventuellt betalats i förskott för den återstående delen av månaden inte återkrävs.

§ 10 Lönegrupp

mom. 1 Inplacering i lönegrupp

Lönegruppen bestäms enligt arbetstagarens uppgifter och andra förutsättningar som anges i respektive bestämmelser. Arbetsgivaren bestämmer vilken lönegrupp som tillämpas på arbetstagaren. 

Tillämpningsanvisning

En lönegrupp kan innehålla flera olika beteckningar och uppgifter. Alla uppgifter och beteckningar som används finns dock inte med i lönegrupperna.  

Rätt lönegrupp hittar man i allmänhet genom att jämföra arbetstagarens beteckning och/eller arbetsuppgifter med de kriterier som beskriver lönegruppen. Samma beteckning kan förekomma i flera lönegrupper. Då ska den grupp väljas där nivån motsvarar arbetstagarens uppgifter.  

mom. 2 Utbildningsangivelser i lönegrupperna

Bestämmelserna för lönegrupperna i lönebilagorna 1–3 tillämpas enligt följande:

Med uttrycket ”av arbetstagaren förutsätts” avses att examen eller utbildningen i fråga är åtminstone ett av kraven för arbetet och att arbetstagaren har denna examen eller utbildning. Om arbetstagaren saknar sådan utbildning, kan en sänkt grundlön enligt § 11 mom. 2 betalas.

Med uttrycket ”kompetens: en viss examen eller utbildning” avses att lönegruppen tillämpas på dem som har denna examen. Om arbetstagaren saknar sådan utbildning, kan en sänkt grundlön enligt § 11 mom. 2 betalas.

Avsikten med uttrycket ”uppgifterna förutsätter i allmänhet …examen” är att beskriva uppgifternas svårighetsgrad. Det är alltså möjligt att tillämpa bestämmelsen också på arbetstagare som inte avlagt nämnda examen. I så fall kan grundlönen inte sänkas enligt § 11 mom. 2.

Tillämpningsanvisning

Behörighetsvillkoren bestäms i lag eller förordning, i arbetsgivarens rekryteringsbeslut eller på något annat sätt i samband med anställningen.
Den kompetens som anges i lönegruppen utgör inget villkor för arbetet utan enbart en lönegrund.

mom. 3 Timlönedivisor

I lönegrupperna har grundlönen fastställts som månadslön. Månadslönen omvandlas till timlön med hjälp av divisorerna i § 35 i lönekapitlet.

§ 11 Grundlön  

mom. 1 

Arbetstagaren ska betalas minst den grundlön som anges i respektive lönegrupp i bilagorna 1–3, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta avtal.  

Tillämpningsanvisning

När man bedömer om grundlönen är avtalsenlig, räknas till grundlönen också värdet av arbetstagarens naturaförmåner och tillägg av grundlönekaraktär. Till grundlönen räknas dock inte en skattefri måltidsförmån, den skattefria delen av en personalbiljett eller en mobiltelefonförmån som anknyter till arbetet, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren särskilt kommit överens om detta.

mom. 2 Grundlönen då kompetens saknas  

Om en arbetstagare inte har den utbildning eller övriga kompetens som krävs i lönegruppen, kan grundlönen vara högst 10 % procent lägre än minimigrundlönen i lönegruppen.  

Tillämpningsanvisning

Utbildningen eller kompetensen hjälper arbetstagaren att klara av sina arbetsuppgifter och bidrar också ofta till att arbetstagaren kan användas i större utsträckning i arbetsgivarens verksamhet. Grundlönen kan inte sänkas om innehållet i arbetstagarens arbetsuppgifter till alla delar motsvarar arbetsuppgifterna för en arbetstagare som uppfyller behörighets- och kompetensvillkoren.  

Om arbetstagaren uppnår den kompetens som förutsätts, höjs grundlönen till åtminstone grundlönen enligt lönegruppen från ingången av den månad som följer efter att arbetstagaren visat upp ett intyg över kompetensen.

mom. 3 Arbetsvärderingssystem för den egna servicepersonalen

Arbetsgivaren ska utarbeta ett arbetsvärderingssystem för sin egen servicepersonal (anställda som inte hyrs ut). Grundlönen bestäms enligt detta system.  

Kriterierna enligt vilka värderingen inom lönegruppen görs varierar mellan lönegrupperna. Om arbetsuppgifter som skiljer sig mycket från varandra hör till samma lönegrupp, kan kriterierna variera även inom lönegruppen.

§ 12 Anställda utanför lönegrupperna

Om det inte finns någon lönegrupp som arbetsuppgifterna passar in på, beslutar arbetsgivaren om grundlönen med beaktande av sådana lönegrupper som på basis av uppgifternas art kan tjäna som hjälp vid bestämningen av grundlönen.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren ska se till att grundlönerna för anställda utanför lönegrupperna står i rätt förhållande till grundlönerna i de lönegrupper som är jämförbara med tanke på arbetets karaktär.

§ 13 Deltidslön

I deltidsarbete är grundlönen och tilläggen i euro lägre i samma proportion som arbetstagarens arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Om deltidsarbetstiden t.ex. ändras till heltid, ökar grundlönen och tilläggen i euro i samma proportion, om inget annat har beslutats eller förutsatts.

§ 14 Omplacering

mom. 1 Omplacering i högre avlönade uppgifter

Om arbetsgivaren med stöd av § 6 mom. 1 i detta kollektivavtal tillfälligt omplacerar en arbetstagare för minst 6 arbetsdagar och högst 8 veckor i sänder i ett arbete som hör till en annan lönegrupp och är högre avlönat, betalas grundlön enligt den lönegruppen från omplaceringens början, vid behov nedsatt i enlighet med § 11 mom. 2. Arbetstagaren bör dock få minst den grundlön som motsvarar det tidigare arbetet.  

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen gäller tillfällig omplacering som gjorts på arbetsgivarens initiativ och som varar högst 8 veckor. Vid omplacering som varar mindre än 6 arbetsdagar betalas lön i enlighet med det tidigare arbetet.  
Väsentliga ändringar av arbetsuppgifterna för mer än 8 veckor avtalas med arbetstagaren genom arbetsavtal.  

När arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om en väsentlig ändring av villkoren i arbetsavtalet för viss tid eller varaktigt, ska man i arbetsavtalet också komma överens om lönen för arbetet. Arbetstagarens grundlön i det nya arbetet bestäms enligt § 11.

mom. 2 Omplacering i lägre avlönade uppgifter

Om en arbetstagare omplaceras tillfälligt, för högst 8 veckor, i ett lägre avlönat arbete, betalas för denna tid den grundlön som motsvarar arbetstagarens tidigare arbete.

15 § Arbetserfarenhetstillägg

mom. 1 

Arbetserfarenhetstillägget, som baserar sig på arbetserfarenhet, är 5 % av grundlönen när arbetstagaren i minst 5 år och 10 % av grundlönen när arbetstagaren i minst 10 år

1. har varit anställd hos arbetstagaren eller
2. har varit anställd hos någon annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna eller
3. har arbetat inom företagsverksamhet som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna, maximalt 5 år sammanlagt.

Från anställningstiden avdras strejktid och annan tid av otillåten frånvaro.

Tillämpningsanvisning

Arbete inom samma bransch anses vara av väsentlig nytta (punkt 2). Enbart ägarförhållande eller delägarskap anses inte vara av väsentlig nytta (punkt 3). Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga för arbetsgivaren och avgörs från fall till fall. Vid liknande fall följs en enhetlig praxis.

Samma tidsperiod godkänns bara en gång som tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas också en anställning som varat en enda dag. Kalenderdagar som berättigar till erfarenhetstillägg eller minskar detta omvandlas vid behov till månader genom att talet 30 används som divisor och till år genom att talet 365 används som divisor.  

Deltidsarbete med månadslön ger erfarenhetstillägg på samma sätt som heltidsarbete.

När en arbetstagare övergår till ett annat arbete hos samma arbetsgivare, kan den tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg omprövas (mom. 1 punkt 2 och 3).

mom. 2 

Arbetserfarenhetstillägg betalas från början av den kalendermånad som följer på att anställningstiden uppfyllts. En tillförlitlig skriftlig utredning över företagsverksamhet och anställning hos andra arbetsgivare ska visas upp. Utredningen bör visas upp inom en månad efter att anställningen inleddes. Om utredningen visas upp vid en senare tidpunkt, betalas det tillägg som baserar sig på denna anställning retroaktivt för högst två år räknat från det att utredningen lämnades in.

§ 16 Rekryteringstillägg

En arbetstagare kan betalas rekryteringstillägg om arbetsgivaren bedömer att det är motiverat. Arbetstagaren ska informeras om grunderna för rekryteringstillägget och hur länge det gäller. Rekryteringstillägget överenskoms till exempel i arbetsavtalet.

Tillämpningsanvisning

Rekryteringstillägget kan motiveras med till exempel problem att få personal.
På grund av sin natur är rekryteringstillägget i regel tidsbegränsat.

§ 17 Ordinarie lön

En arbetstagares ordinarie lön består av följande delar:

1. grundlön eller motsvarande lön (exklusive naturaförmåner)
2. arbetserfarenhetstillägg
3. rekryteringstillägg
4. fackombudsersättning och
5. ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig. 

Tillämpningsanvisning

Begreppet ordinarie lön behövs för beräkning av bland annat timlön, dagslön, semesterlön och sjuklön.

§ 18 Engångsarvode

En arbetstagare kan betalas engångsarvode, om arbetsgivaren bedömer att det är motiverat. Engångsarvode kan användas till exempel när arbetsgivaren vill belöna en individ eller en grupp.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren bestämmer engångsarvodets belopp och grunderna för arvodet.  

§ 19 Lönebetalning  

mom. 1 

Arbetstagarna betalas lön för varje kalendermånad senast den sista dagen i månaden, om inte något annat bestäms i detta kollektivavtal eller följer av lönebetalningsgrunderna och om inte arbetsgivaren beslutar något annat i fråga om lönebetalningen till en arbetstagare. Om lönebetalningen förutsätter att arbetstagaren lämnar in en utredning över det utförda arbetet eller vidtagna åtgärder eller att det görs en uppföljning av att arbetstiden fullgjorts, betalas lönen senast under den kalendermånad som följer efter att utredningen lämnades in.

Om arbetstagaren betalas timlön (se § 20), ska lönen dock betalas minst två gånger i månaden, om inte något annat bestäms i detta kollektivavtal eller följer av lönebetalningsgrunderna och om inte arbetsgivaren beslutar något annat i fråga om lönebetalningen till en arbetstagare. Om lönebetalningen förutsätter att arbetstagaren lämnar in en utredning över det utförda arbetet eller vidtagna åtgärder eller att det görs en uppföljning av att arbetstiden fullgjorts, betalas lönen senast på den normala lönebetalningsdagen under den lönebetalningsperiod som följer efter att utredningen lämnades in.

Om en penninglön förfaller till betalning en helgdag, en helgfri lördag eller en sådan vardag då de system bankerna i allmänhet använder för betalningstransaktioner mellan banker inte är i bruk med anledning av ett beslut av Europeiska centralbanken eller Finlands Bank, vilket framgår av ett meddelande från Finlands Bank som publiceras i författningssamlingen, anses förfallodagen vara närmast föregående vardag.

Tillämpningsanvisning  

En arbetstagares lön ska enligt arbetsavtalslagen betalas när anställningen upphör, om inget annat överenskommits med arbetstagaren. Om lönebetalningen fördröjs, kan arbetsgivaren bli skyldig att betala lön för s.k. väntetid.  

Tidpunkten för betalning av sådana lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna anges dessutom i respektive särskilda bestämmelser.

mom. 2

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren uppgett. Lönen kan betalas kontant endast av sådana tvingande skäl som avses i 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

mom. 3

Arbetsgivaren ska i samband med lönebetalningen ge arbetstagaren en lönespecifikation och vid behov även annars utan dröjsmål ett löneintyg på arbetstagarens begäran. Av specifikationen och löneintyget ska framgå det lönebelopp som betalats till arbetstagaren, grunderna för bestämning av lönen och de belopp som för olika ändamål innehållits av lönen.

§ 20 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad 

mom. 1 Dagslön för en ofullständig kalendermånad

Lön för endast en del av en kalendermånad betalas till en månadsavlönad arbetstagare så att lönen för varje kalenderdag utanför avbrottet utgör en så stor del av kalendermånadens ordinarie lön som det finns kalenderdagar i månaden. Av lön som inte är ordinarie lön betalas det intjänade beloppet.

Tillämpningsanvisning

Om en arbetstagare till exempel har oavlönad tjänstledighet 28.6–8.7, betalas för juni 27/30 och för juli 23/31 av den ordinarie lönen.

mom. 2 Timlön

1) Anställning som varar högst 30 kalenderdagar
Om anställningen varar högst 30 kalenderdagar, beräknas den lön som betalas för tiden i arbete som timlön med hjälp av divisorerna i § 35 mom. i arbetstidskapitlet.

2) Arbetstagare som inkallas vid behov
Till en arbetstagare som har en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning som varar längre än 30 dagar men vars arbetstid avtalas separat för varje arbetspass, kan grundlönen betalas som timlön räknad enligt punkt 1 ovan.

Tillämpningsanvisning (mom. 2 punkt 2)

Arbetstagarens grundlön fastställs som deltidslön om det är möjligt att uppskatta den genomsnittliga arbetstiden per vecka. Om detta inte är möjligt, betalas grundlönen som timlön enligt detta moment. Se även § 35 i arbetstidskapitlet. 

§ 21 Tillämpning av arbetstidslagen

mom. 1 Anställda som omfattas av arbetstidslagen

På arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen (872/2019) tillämpas utöver bestämmelserna i detta kapitel följande bestämmelser i arbetstidslagen, om inte något annat avtalats i detta kollektivavtal eller i bilaga 3:

• 6 § (skiftarbete)
• 8 § (nattarbete)
• 9 § (dygnsarbetstiden för motorfordonsförare)
• 10 § (på kollektivavtal grundad ordinarie arbetstid)
• 12 § (flextid)
• 13 § (utökad flextid)
• 14 § (arbetstidsbank, alternativ HYRKA § 36 mom. 2)
• 15 § (förkortad arbetstid)
• 17 § (arbetstagarens samtycke)
• 18 § (maximiantalet arbetstimmar)
• 19 § (nödarbete)
• 22 § (arbetsavtals upphörande under en utjämningsperiod)
• 24 § 3 mom. (paus för motorfordonsförare)
• 25 § (dygnsvila)
• 26 § (motorfordonsförares dygnsvila)
• 29 § (utjämningsschema för arbetstiden)
• 31 § (individuell körjournal)
• 32 § (arbetstidsbokföring)
• 39 § (dispens)
• särskilda bestämmelser i 8 kap. (bestämmelsernas tvingande natur m.m.)
• särskilda bestämmelser i 9 kap. (tid för väckande av talan, straffbestämmelser mm.)

mom. 2 Unga arbetstagare

På arbetstagare under 18 år tillämpas lagen om unga arbetstagare (998/1993).

§ 22 Arbetstid

mom. 1 Tid som räknas som arbetstid, definition

Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.

mom. 2 Inräknande av vilotid i arbetstiden

Dagliga vilotider räknas inte som arbetstid, om arbetstagaren under dessa tider fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen.

mom. 3 Restid som räknas in i arbetstiden

Restid räknas in i arbetstiden om

1. resan är att betrakta som en arbetsprestation eller
    
2. det är fråga om en resa från ett arbetsställe till ett annat under arbetsdagen eller
    
3. det är fråga om färd eller transport från en avfärdsplats som chefen har bestämt till den plats där arbetsuppgiften ska utföras och därifrån tillbaka till avfärdsplatsen.

Om restiden räknas som arbetstid, beaktas den i fullgörandet av den ordinarie arbetstiden och den kan också ge upphov till mertids- och övertidsarbete.

Exempel 1

En arbetstagare beordras föra utrustning till arbetsgivarens andra verksamhetsställe. Resan dit räknas som arbetstid, eftersom det handlar om utförande av arbetsuppgifter. Återresan räknas inte som arbetstid om det inte kan anses vara fråga om utförande av arbetsuppgifter. Om återresan har skett under ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

Exempel 2

Om arbetstagaren vid arbetsdagens början anländer till avfärdsplats A som arbetsgivaren bestämt, och gemensam transport ordnas därifrån till plats B där arbetet utförs, räknas restiden från A till B och tillbaka som arbetstid.

mom. 4 Restid som inte räknas in i arbetstiden

Den tid som använts för en resa som arbetsuppgifterna förutsätter räknas inte som arbetstid, om inget annat följer av mom. 3.  

Tillämpningsanvisning

Arbetsresor från bostaden till arbetsplatsen eller verksamhetsstället och tillbaka samt restiderna vid resor som arbetsuppgifterna förutsätter räknas inte in i arbetstiden.

Om arbetstagaren har använt arbetstid till resor som arbetsuppgifterna förutsätter räknas restiden inte som arbetstid, men arbetstagarens dagliga arbetstid förlängs inte på grund av resan. Den ordinarie arbetstiden får bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in. Samma tolkning gäller om arbetsgivaren beordrar arbetstagaren att komma till arbetsgivarens verksamhetslokaler mitt under en överenskommen distansarbetsdag.  

Exempel 3

En arbetstagare åker på morgonen på arbetsresa från sin bostad till en annan stad för att delta i en kundträff som arbetsuppgifterna förutsätter. Resan från bostaden till kundträffen och tillbaka till bostaden räknas inte in i arbetstiden. Den ordinarie arbetstiden får ändå bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

mom. 5 Inräknande av utbildning i arbetstiden

Tid som används till utbildning räknas som arbetstid, om arbetsgivaren bestämt att arbetstagaren ska delta i utbildningen.

Tillämpningsanvisning

Om det är fråga om utbildning som arbetsgivaren inte bestämt och som därmed inte räknas som arbetstid, kan arbetsgivaren bevilja arbetstagaren tjänstledighet för utbildningen.

Kompletterande utbildning, se § 94.

mom. 6 Inräknande i arbetstiden av hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter

Den tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter, eller till lagstadgade kontroller som arbetet kräver, räknas som arbetstid också när undersökningarna eller kontrollerna utförs under arbetstagarens lediga tid. Eventuell restid i anknytning till dem räknas inte som arbetstid. Om restiden infaller på arbetstagarens ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

Tillämpningsanvisning

Arbetstagaren ska vid behov visa ett intyg över vilken tid som åtgått till den egentliga undersökningen eller kontrollen. Intyget ska ha utfärdats av den person eller inrättning som utfört undersökningen eller kontrollen.

mom. 7 Hälsoundersökningar under arbetstid, på remiss av läkare

En arbetstagare får under arbetstid gå på undersökningar på remiss av läkare, såsom besök hos specialist eller en laboratorie- eller röntgenundersökning, om undersökningen inte går att ordna utanför arbetstiden. Den tid som åtgått till undersökningen räknas inte som arbetstid. Detsamma gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning, om dessa måste utföras under arbetstid. Om undersökningen inklusive restiden infaller på arbetstagarens ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig till denna del och tiden behöver inte arbetas in.

Tillämpningsanvisning

Undersökningar bör i första hand ske utanför arbetstiden. Om detta inte är möjligt, till exempel för att undersökningen utförs endast vissa tider eller det är fråga om ett akut behov av undersökning, kan en undersökning tillåtas under arbetstid.

Avtalsbestämmelsen gäller inte läkar-, tandläkar- eller vårdbesök som företagits på eget initiativ, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som utförts i samband med ett sådant läkarbesök som arbetstagaren företagit på eget initiativ. Om arbetstagaren tillåts ett sådant besök på arbetstid ska arbetsgivaren i varje enskilt fall överväga huruvida arbetstagaren ska beviljas ledighet utan lön för tiden för undersökning eller behandling eller om den förlorade arbetstiden ska arbetas in.

Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning eller utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, om provet bottnar i ett medicinskt behov att utreda den gravida arbetstagarens eller fostrets hälsotillstånd.

Om en gravid arbetstagare måste gå på undersökningar under arbetstid, bör arbetsgivaren underrättas om detta så snart det är möjligt. Arbetsgivaren kan då anvisa arbetstagaren en annan tidpunkt för undersökningen med beaktande av hur brådskande undersökningen är och under vilken tid sådana undersökningar utförs. Underrättelse i god tid möjliggör också att man i arbetsskiftsarrangemangen kan beakta behovet av undersökningar på förhand så att dessa i regel kan ske utom arbetstid. Arbetstagaren ska på begäran visa en utredning där det framgår att undersökningen anknyter till graviditeten och att det är nödvändigt att utföra den under arbetstid. Besöket ska genomföras så att onödig förlust av arbetstid undviks.

Se också tillämpningsanvisningen för § 82 mom. 3: Beviljande av sjukfrånvaro på grund av plötslig tandsjukdom.

§ 23 Hur arbetstiden förläggs

mom. 1 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början

Ett dygn anses börja kl. 00.00 och en arbetsvecka och en arbetsperiod vid midnatt mellan söndag och måndag, om det inte lokalt har bestämts att dygnet börjar när arbetsskiftet inleds.

mom. 2 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd

Det anses allmänt vara eftersträvansvärd praxis att arbetstagarens arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på något annat sätt. Arbetsskift kortare än 4 timmar ska inte tillämpas om inte arbetstagarens behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.

mom. 3 Arbetsskiftets längd i periodarbete

Vid periodarbete arrangeras arbetsskiften om möjligt så att ett dagskift är högst 10 timmar långt och ett nattskift högst 12 timmar.

mom. 4 Fem dagars arbetsvecka

Om inte verksamhetens art kräver något annat, ska arbetstagarens ordinarie arbetstid förläggas till 5 arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att arbetstagaren i mån av möjlighet ges 2 på varandra följande lediga dagar under veckan.

Tillämpningsanvisning  

Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i mån av möjlighet är lediga dagar.
I periodarbete bör man på varje arbetsställe gå in för att ge arbetstagarna samma mängd lediga dagar under veckoslut inom en viss tidsperiod. 

§ 24 Vilotid per vecka och per dygn

mom. 1 Veckovila

Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten vilotid, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Veckovilan kan ordnas så att den i genomsnitt är 35 timmar under en 14-dygnsperiod. Vilotiden ska dock vara minst 24 timmar i veckan.

Tillämpningsanvisning

Veckovila som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan vid behov ändras. Om en arbetstagare inte har arbetat hela veckan på grund av till exempel semester eller någon annan tjänstledighet och ledigheten utan avbrott har varat minst den tid som anges i detta moment (35 eller 24 timmar), anses veckovilan ha uppfyllts. Frånvaro från arbetet på grund av sjukdom eller tillfällig vårdledighet under arbetsdagar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan ändå inte anses motsvara det som anges i bestämmelsen.

Den genomsnittliga veckovilan ska förläggas så att arbetstagaren under vardera veckan i en två veckors period får en oavbruten vilotid.

Exempel 4

Vilotiden under en vecka ska vara minst 24 timmar lång och vilotiden under två veckor ska totalt uppgå till 70 timmar. Om alltså veckovilan den ena veckan har varit minimitiden 24 timmar, ska den sammanhängande vilotiden den andra veckan under en sådan period vara minst 46 timmar (24 + 46 = 70). Om vilotiden den ena veckan har varit till exempel 30 timmar, ska minst 40 timmar oavbruten vilotid ges den andra veckan.

mom. 2 Undantag från veckovila

Veckovila behöver inte ges om

• arbetstagarens ordinarie arbetstid är högst 3 timmar per dygn
   
• arbetstagaren utför nödarbete som avses i 19 § i arbetstidslagen
   
• arbetets tekniska karaktär inte medger att arbetstagaren helt befrias från arbetet
   
• arbetstagaren tillfälligt behövs i arbetet under sin vilotid för att arbetet på arbetsplatsen ska kunna hållas i gång som normalt
   
• arbetstagaren samtycker till beredskap under sin veckovila.

mom. 3 Ersättning när veckovila inte ges

När en arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen tillfälligt behövs i arbetet under sin fritid eller beredskapstid eller under sin veckovila, ska arbetstagarens ordinarie arbetstid senast inom 3 månader från det att arbetet utfördes förkortas med en lika lång tid som veckovilan enligt mom. 1 inte har kunnat ges. Alternativt betalas med arbetstagarens samtycke en oförhöjd timlön för det tillfälliga arbetet.

Tillämpningsanvisning  

De som inte omfattas av arbetstidslagen behöver inte ersättas för sådan veckovila som eventuellt inte har erhållits.  

Exempel 5

Om veckovilan blir kortare än vad som anges i arbetstidslagen, betalas ersättning till den del veckovilan inte uppfyllts. Om den planerade lediga tiden är 37 timmar, men den på grund av ett extra arbetsskift blir bara 33 timmar, betalas ersättning för de två timmar som fattas för att 35 timmar ska uppnås.

mom. 4 Vilotider i kontinuerligt skiftarbete

I kontinuerligt skiftarbete kan vilotiden ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 12 veckor. Vilotiden ska dock vara minst 24 timmar i veckan. Om de tekniska omständigheterna eller arbetsarrangemangen kräver det, kan motsvarande förfarande tillämpas med arbetstagarens samtycke.

mom. 5 Dygnsvila

Bestämmelser om dygnsvila finns i 25 § i arbetstidslagen.

§ 25 Daglig vilotid  

mom. 1 Daglig vilotid (måltidsrast)

En arbetstagare vars arbetstid per dygn är längre än 6 timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för arbetets fortgång, ska under arbetsskiftet ges en rast (måltidsrast) på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden och under vilken arbetstagaren fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten kan på arbetstagarens begäran ges även under arbetsskift som är kortare än vad som sägs ovan, såvida inte arbetsarrangemangen utgör ett hinder för detta. Rasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen. Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn har arbetstagaren om han eller hon önskar det rätt att efter 8 timmars arbete hålla en rast på högst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden.

Tillämpningsanvisning

Tidpunkten för rasten behöver inte nödvändigtvis anges exakt, utan rasten kan till exempel hållas inom vissa klockslag, när det är mest ändamålsenligt med tanke på arbetsuppgifterna. Den exakta tidpunkten bestäms då av chefen eller arbetstagaren själv. Rasten ska alltid ges, såvida det inte är fråga om undantag som avses i mom. 2 eller 3. 

mom. 2 Undantagsbestämmelse om måltid

Om rasten på grund av arbetsuppgifternas karaktär inte kan ordnas i enlighet med mom. 1, ska arbetstagaren ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Syftet med den dagliga vilotiden är att skydda arbetstagaren från orimligt långa oavbrutna arbetspass. Undantagsbestämmelsen om måltider under arbetstid blir alltså tillämplig endast i de särskilda fall då arbetsuppgifterna kräver oavbruten närvaro och det med hänsyn till arbetsuppgifternas art inte är möjligt att ordna en måltidsrast. I dessa fall intas måltiden vid sidan av arbetet utan att arbetstagaren avlägsnar sig från arbetsplatsen.  

mom. 3 Daglig vilotid i periodarbete vid vissa inrättningar

Vid sjukhus samt vård- och omsorgsinrättningar ska arbetstagare i periodarbete ges en sådan rast som avses i mom. 1 eller, om arbetstagaren önskar det, möjlighet att raskt inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal vid inrättningen eller på motsvarande måltidsställe, förutsatt att arrangemanget inte medför störningar i arbetets gång eller i de tjänster som ska tillhandahållas och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

mom. 4 Rast (kafferast)

Arbetstagarna ska dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken arbetstagaren inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten ordnas vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhandahållas inte störs av rasten. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.  

§ 26 Utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod

mom. 1 Utjämning av arbetstiden

Om den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittlig arbetstid under en arbetsperiod, ska en arbetsskiftsförteckning på förhand göras upp för perioden.  

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om utjämningsscheman för arbetstiden finns i 29 § i arbetstidslagen. Utjämningsschemat är en plan över arbetstidsarrangemangen. För en arbetsperiod görs en arbetsskiftsförteckning upp och bestämmelser om denna finns i § 27 nedan.

mom. 2 Ändring av arbetsperiodens längd

När arbetsperiodens längd ändras ska de arbetstagare ändringen gäller eller deras fackombud på begäran få uttrycka sin åsikt. Arbetstagarna ska i god tid före arbetsperiodens början underrättas om ändringen.

§ 27 Arbetsskiftsförteckning

mom. 1 Hur en arbetsskiftsförteckning görs upp

För de arbeten som omfattas av arbetstidslagen ska arbetsgivaren göra upp en arbetsskiftsförteckning, av vilken framgår när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de dagliga vilotiderna. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för samma tidsperiod som utjämningsschemat för arbetstiden, om det inte är synnerligen svårt på grund av utjämningsperiodens längd eller arbetets oregelbundenhet. Arbetsskiftsförteckningen ska dock göras upp för en hel arbetsperiod åt gången. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska fackombudet på arbetstagarens begäran ges tillfälle att framföra sin åsikt.

Tillämpningsanvisning

Enligt 30 § i arbetstidslagen ska en arbetsskiftsförteckning göras upp för varje arbetsplats.

Arbetstiden planeras i regel som ordinarie arbetstid i arbetsskiftsförteckningen dvs. upp till mertids- eller övertidsgränsen (planeringsgränsen). Endast i undantagsfall och med arbetstagarens samtycke planeras övertidsarbete på förhand i arbetsskiftsförteckningen. Då ska tidpunkten för övertidsarbetet och dess mängd antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Däremot kan timantalet planeras som ofullständigt i arbetsskiftsförteckningen när kompensationsledighet ges (till exempel kompensation för nattarbete).

Tidpunkterna då arbetstiden börjar och slutar samt de dagliga vilotiderna ska anges med exakta klockslag. Vid allmän arbetstid och byråarbetstid är det ändå möjligt att komma överens om flexibel arbetstid enligt 12 § i arbetstidslagen. Arbetstagaren får då själv inom vissa gränser bestämma de ovan nämnda tidpunkterna. Exempelvis kan man ange att den dagliga vilotiden hålls mellan klockan 11.00 och 13.00. Avtal om flexibel arbetstid ersätter arbetsskiftsförteckningen.

Vid rekreationsresor, läger o.d. för kunder ska arbetsskiftsförteckningar göras upp för de arbetstagare som följer med. Som arbetstid räknas bara den tid då arbetstagaren åläggs utföra arbetsuppgifter under resan eller lägret. Också beredskapstid planeras in i arbetsskiftsförteckningen.

mom. 2 Delgivning av arbetsskiftsförteckningen

Arbetsskiftsförteckningen ska delges arbetstagarna skriftligt och i god tid, senast en vecka innan arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fastställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig inget vägande skäl.  

Tillämpningsanvisning

Med arbetstagarens samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på inrättningens verksamhet göras i arbetsskiftsförteckningen. Förekomsten av vägande skäl prövas från fall till fall.

Vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan anses vara bland annat sådana verksamhetsbetingade skäl som gäller arbetsplatsens produktion, service eller övriga verksamhet och som man inte vet om när arbetsskiftsförteckningen görs upp, exempelvis underbemanning, som ofta uppstår till exempel vid sjukdomsfall eller någon annan oförutsedd frånvaro.

Ett arbetsskift som redan börjat får ändras endast enligt överenskommelse med arbetstagaren.

Ett vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen föreligger alltid när förteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. Den som berörs av en ändring bör alltid underrättas om ändringen så snart som möjligt. 

Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning

mom. 1 Söndagsersättning

För arbete som utförs på söndag, nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, midsommardagen, alla helgons dag, självständighetsdagen, juldagen och annandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid dagen före dessa helgdagar betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges i motsvarande grad förlängd ledighet under ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Timlönen räknas ut i enlighet med § 35 i detta kollektivavtal. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete, betalas dessutom övertidsersättning som räknas ut på den oförhöjda timlönen.

mom. 2 Lördagsersättning

För arbete som utförts kl. 6.00–18.00 på helgfri lördag, med undantag av påskafton eller julafton som infaller på en lördag, betalas lördagsersättning  

• i periodarbete som en penningersättning på 20 procent, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.
   
• i andra arbetstidsformer betalas en lördagsersättning på 20 procent bara för arbetstimmar som ingår i den ordinarie arbetstiden.  

Tillämpningsanvisning

I planeringen av arbetsskiftsförteckningen är ordinarie arbetstid den tid som arbetstagaren är skyldig att arbeta utan mertids- eller övertidsersättning (se definitionen av ordinarie arbetstid i § 40). För mertids- eller övertidsarbete som utförs på en lördag inom allmän arbetstid eller byråarbetstid betalas ingen lördagsersättning.

Exempel 6

På ett arbetsställe som i allmänhet hade femdagarsvecka (mån-fre) planerades inom allmän arbetstid på en lördag ett arbetsskift som ingick i den ordinarie arbetstiden, varvid veckans övriga dagar var i motsvarande mån kortare. Eftersom lördagsarbetet utgjorde en del av veckans ordinarie arbetstid, betalades för denna tid lördagsersättning på 20 procent enligt detta moment.  

Vid byråarbetstid går man till väga på motsvarande sätt. Om lördagsarbetet hade utförts utöver den ordinarie arbetstiden (som mertids- eller övertidsarbete) hade lördagsersättning inte betalats vid allmän arbetstid eller byråarbetstid.

mom. 3 Helgaftonsersättning

För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påskafton, midsommarafton eller julafton som infaller på någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.
 

§ 29 Ersättning för kvälls- och nattarbete

mom. 1 Kvällsersättning

Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 procent, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

mom. 2 Nattersättning

Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För nattarbete betalas en penningersättning på 30 procent, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid. I periodarbete är kompensationsledigheten 20 minuter per nattarbetstimme och penningersättningen 40 procent.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om nattarbete finns i 8 § i arbetstidslagen.

mom. 3 Kompensationsledighet som ersättning för nattarbete

Kompensationsledighet för nattarbete ges tidigast under följande arbetsperiod efter att nattarbetet utförts och senast inom den tid som anges i § 36 i detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Om man har planerat att ge en 8 timmar lång kompensation för nattarbete som intjänats under tidigare perioder men det i perioden uppkommer 4 extra faktiska arbetstimmar, ska de 4 timmar av kompensationen för nattarbete som arbetstagaren gått miste om flyttas till en senare tidpunkt, alternativt betalas penningersättning för dem.

§ 30 Skiftarbete  

mom. 1 Definition av skiftarbete

Med skiftarbete avses tvåskiftsarbete som ordnats i enlighet med 6 § i arbetstidslagen eller treskiftsarbete enligt bilaga 3 i detta avtal.

mom. 2 Hur arbetsskift avlöser varandra

I skiftarbete ska skiften avlösa varandra regelbundet och växla vid på förhand överenskomna tidpunkter, och arbetstagarna ska utföra likartat arbete. En arbetstagare kan tillfälligt hållas i samma skift, om man kommer överens om det med arbetstagaren eller arbetstagarens fackombud.

Tillämpningsanvisning

Att arbetsskiften avlöser varandra innebär att det andra skiftet börjar omedelbart efter att första skiftet upphört och på motsvarande sätt i treskiftsarbete att det tredje skiftet börjar omedelbart när det andra upphört. Skiften anses avlösa varandra regelbundet när ett skift fortsätter högst en timme in på följande skift. Att skiften växlar innebär att ingen fortgående hålls i samma skift utan att de personer som haft morgonskift övergår till att ha kvälls- eller nattskift osv.

Om arbetet till exempel under fem dagar i veckan (mån–fre) har ordnats som skiftarbete som motsvarar de ovan angivna förutsättningarna, men på grund av inrättningens driftstider har ordnats som ett enda skift under veckosluten (lör–sön), dvs. är dagarbete, betalas skifttillägg enligt mom. 3 endast för de dagar då skiftarbete utförs (mån–fre).

mom. 3 Skifttillägg

I tvåskiftsarbete och i sådant treskiftsarbete som avses i bilaga 3 betalas för kvällsskift en penningersättning på 15 procent och för nattskift 30 procent.

Tillämpningsanvisning

Skifttillägg och kvälls- eller nattersättning betalas inte samtidigt. Betalningen av kvällsskifts- eller nattskiftstillägg är inte bunden till vissa klockslag, vilket är fallet med kvälls- och nattersättningarna, utan tillägget betalas för alla timmar i kvälls- och nattskift. Skifttillägg betalas inte i periodarbete. 

§ 31 Nödarbete

I de situationer och under de förutsättningar som anges i 19 § i arbetstidslagen kan de ordinarie arbetstiderna förlängas. Nödarbete som utförs som övertidsarbete ersätts i enlighet med bestämmelserna om övertidsersättning i detta avtal.

§ 32 Utryckningsbetonat arbete  

mom. 1 Definition av utryckningsbetonat arbete

Med utryckningsbetonat arbete avses sådant arbete till vilket arbetstagaren inkallas (larmas) under sin fritid efter att redan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen utan att ha beordrats beredskap eller på förhand har fått meddelande om detta arbete. Kallelsen ska förutsätta att arbetstagaren infinner sig i arbetet omedelbart eller inom en kort tid (högst fem timmar). Om arbetstagaren inkallas till arbetet högst en timme tidigare än vad arbetsskiftsförteckningen förutsätter, är det inte fråga om utryckningsbetonat arbete.

Tillämpningsanvisning

Arbetstagaren betalas lön inklusive eventuella övertidsersättningar och övriga arbetstidsersättningar för den arbetade tiden. Utryckningsbetonat arbete kan även vara nödarbete som avses i 19 § i arbetstidslagen.

mom. 2 Utryckningspenning och ersättning för resekostnader

För olägenhet som förorsakas av inkallande till utryckningsbetonat arbete och ankomsten till arbetet betalas en utryckningspenning på 19 euro, som inte hör till den ordinarie lönen. Till en arbetstagare som i en beredskapssituation eller vid ankomst till utryckningsbetonat arbete förorsakas kostnader för resan till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostnaderna.

Tillämpningsanvisning  

För att utryckningspenning ska betalas krävs det att arbetsgivaren (och inte till exempel en kund) kallar in arbetstagaren eller samtycker till inkallandet. Om arbetstagaren stannar kvar på arbetsplatsen för att påbörja sitt arbetsskift, betalas ingen reseersättning för återresan.
Lokalt kan man ingå ett avvikande avtal om utryckningspenningens belopp. (§ 37 eller § 3 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen)

§ 33 Beredskap  

mom. 1 Definition av beredskap

Med beredskap avses att man på arbetsgivarens initiativ kommit överens om att arbetstagaren ska vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. Som beredskap betraktas inte skyldighet att vara i arbetsberedskap på arbetsplatsen. Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden. Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar arbetstagarens möjligheter att disponera sin fritid. Med bostad avses arbetstagarens egentliga bostad och hem.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren ska besluta om en arbetstagare är skyldig att vara i bostadsberedskap eller fri beredskap. Innan man avtalar om beredskap ska sådana skriftliga anvisningar ges att arbetstagaren blir medveten om de rättigheter och skyldigheter som hör till beredskapen (t.ex. inom vilken tid arbetstagaren senast ska infinna sig på arbetsplatsen) inklusive ersättningsprocenten för beredskapen.

Om arbetstagaren inkallas till arbetet under beredskap, räknas den tid som använts till arbete som arbetstid, och för denna tid ges inte beredskapsersättning. Tid som använts för resor till och från arbetsplatsen under beredskap räknas inte som arbetstid.

Om arbetsgivaren har ordnat en bostad som inte kan anses vara arbetstagarens egentliga bostad, men där arbetsgivaren har förpliktat arbetstagaren att vara i beredskap, räknas skyldigheten att vistas i denna bostad som arbetstid, och det är då inte fråga om beredskap.

mom. 2 Beredskapsersättning

För varje beredskapstimme som arbetstagaren är skyldig att vara i beredskap betalas en penningersättning på 20–50 procent av den oförhöjda timlönen eller ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet. När ersättningen bestäms beaktas de begränsningar som beredskapen medfört för arbetstagaren, till exempel hur långt arbetstagaren kan röra sig och den tid som maximalt får åtgå innan arbetet inleds. Om arbetstagaren ska vara i beredskap i sin ordinarie bostad eller i dess omedelbara närhet är beredskapsersättningen 50 procent.  

mom. 3 Förutsättningar för och betalning av beredskapsersättning

En förutsättning för beredskapsersättning är att arbetstagaren har varit i beredskap på grundval av en skriftlig beordran som arbetsgivaren utfärdat för viss tid eller på grundval av en arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren upprättat.  

mom. 4 Beredskap, ersättning för resekostnader  

Till en arbetstagare som vid beredskap förorsakas kostnader för att ta sig till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostnaderna.

Tillämpningsanvisning

Om arbetstagaren stannar kvar på arbetsplatsen för att påbörja sitt arbetsskift, betalas ingen reseersättning för återresan.

§ 34 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning

mom. 1 Allmänna förutsättningar

Förutsättningar för mertids-, övertids-, lördags-, söndags- och helgaftonsersättning samt kvälls- och nattersättning är att

1. arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, av särskilda skäl, på en annan plats som chefen har bestämt
    
2. den tid som använts för arbetet eller mängden utfört arbete har utretts på ett tillförlitligt sätt
    
3. arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av arbetsgivaren utom då det är fråga om regelbundet skiftarbete eller periodarbete.

Tillämpningsanvisning

Övertidsersättning förutsätter en beordran om övertidsarbete av arbetsgivarens representant, även i distansarbete.

mom. 2 Arbetstidsersättningar till personer som inte omfattas av arbetstidslagen och som är i ledande eller självständig ställning

De bestämmelser i detta avtal som gäller ersättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och skiftarbete samt beredskap tillämpas på personer i ledande och självständig ställning som inte omfattas av arbetstidslagen, om betalningen av ersättningarna har avtalats separat i arbetstagarens arbetsavtal eller man under anställningen kommer överens om det särskilt för någon situation.

Tillämpningsanvisning

Se 2 § 1 mom. 1 punkten i arbetstidslagen och § 2 punkt 1 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen.  

mom. 3 Flyttning av kompensationsledighet

Om kompensationsledighet har antecknats för en arbetstagare i den fastställda arbetsskiftsförteckningen och arbetstagaren är sjuk under ledigheten, flyttas den del av kompensationsledigheten som antecknats under sjukfrånvaron till en senare tidpunkt enligt § 36 i detta kollektivavtal. Alternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala en motsvarande ersättning i pengar.  

§ 35 Uträkning av arbetstidsersättningar

mom. 1 Uträkning av timlön vid full arbetstid

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, söndags-, lördags-, helgaftons-, kvälls-, natt- och skiftarbete samt beredskap för en arbetstagare som arbetar full arbetstid får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön med

• 163 vid allmän arbetstid, periodarbete (arbetstiden per vecka i snitt 38 timmar 15 minuter)
• 158 i kontinuerligt treskiftsarbete (arbetstiden per vecka i snitt 36 timmar)
• 152 vid byråarbetstid, om arbetstiden per vecka är 36 timmar 15 minuter eller kortare.

mom. 2 Uträkning av timlön vid deltidsarbetstid

Timlönen vid deltidsarbete fås genom att den ordinarie lönen för heltidsarbete som motsvarar deltidsarbetet divideras med divisorn enligt moment 1 för det arbetstidssystem som tillämpas.

Exempel 7

• Arbetstagaren utför deltidsarbete där den ordinarie lönen för en heltidsanställd med allmän arbetstid är 2 700 euro i månaden.
   
• Timlönen i detta arbete får man genom att dividera 2 700 euro med timlönedivisorn för allmän arbetstid, 163. Timlönen är då 16,56 euro.
   
• Lönedelar som hör till den ordinarie lönen, se § 17 i detta kollektivavtal.

mom. 3 Uträkning av timlön för övertids- och söndagsarbete i skiftarbete  

Om övertids- och söndagsarbete utförs under en tid för vilken det betalas skifttillägg enligt § 30 mom. 3 i detta kollektivavtal, räknas skifttillägget med i den timlön som höjs med 50 eller 100 procent.

Tillämpningsanvisning

I timlönen beaktas inte andra arbetstidsersättningar, såsom kvälls-, natt-, lördags- eller helgaftonsersättningar.

§ 36 Hur arbetstidsersättningar ges och arbetstidsbank

mom. 1 Tidpunkten för arbetstidsersättningar

Penningersättningar ska betalas och kompensationsledigheter ges senast under den kalendermånad som följer efter att det arbete som berättigar till ersättning har utförts. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut. Enligt överenskommelse med arbetstagaren kan kompensationsledigheten dock ges ännu under de 4 följande kalendermånaderna. En penningersättning får också betalas senare än vad som sägs ovan, om kompensationsledighet inte har kunnat ges inom den utsatta tiden på grund av avbrott i arbetet.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).

I bilaga 3 finns bestämmelser om betalning av penningersättning för outtagna skiftledigheter i treskiftsarbete.

mom. 2 Arbetstidsbank

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i avvikelse från mom. 1 komma överens om en längre period än 4 månader under vilken kompensationsledigheter tjänas in och tas ut. Avtalet ska ingås skriftligt. Avtalet kan sägas upp i enlighet med § 37 mom. 2.

Tillämpningsanvisning

Genom en arbetstidsbank enligt kollektivavtalet kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att arbetstidsersättningar kan sparas och tas ut som längre sammanhängande ledigheter (arbetstidsbank, bilaga 4). Av det skriftliga avtalet ska framgå principerna för hur kompensationsledigheter sparas och tas ut. Ledigheterna ska om möjligt bestå av hela arbetsdagar.

Om en arbetstidsbank enligt kollektivavtalet tagits i bruk på arbetsplatsen, kan en arbetstidsbank enligt arbetstidslagen inte tas i bruk samtidigt.

Bestämmelser om sparande av semester finns i § 74. 

§ 37 Avvikelser från allmänna arbetstidsarrangemang

mom. 1 Avtal om arbetstidsarrangemang

Om det är nödvändigt att ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna enligt detta avtal, ska arbetsgivaren på förhand komma överens om detta med arbetstagaren eller fackombudet i fråga. I ett avvikande arbetstidsarrangemang ska den ordinarie arbetstiden inom högst ett år utjämnas så att den i genomsnitt överensstämmer med detta avtal. Om syftet med arrangemanget är att arbeta in en arbetsdag under någon annan tid, kan man avtala om att eventuella arbetstidsersättningar inte betalas för inarbetningstiden.

Tillämpningsanvisning

Avtalet ingås skriftligt och där ska avtalas om alla de kollektivavtalsbestämmelser från vilka man avviker på grund av arrangemanget. Det kan till exempel vara fråga om att avtala om arbetstiden per dygn, övertidsgränsen per dygn, övertidsgränsen per vecka samt ändringar i arbetstidsersättningarna och i utjämningsperioden.  
Se även § 3 om lokala avtal, § 26 om utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod och § 40 om ordinarie arbetstid.  

mom. 2 Avtal om arbetstidsarrangemang upphör

I fråga om arbetstidsarrangemangen kan man avtala om avvikelser som antingen är tidsbegränsade eller gäller tills vidare. Ett tillsvidare gällande avtal om avvikande arbetstidsarrangemang enligt denna paragraf kan när som helst sägas upp med tre månaders varsel, varefter bestämmelserna i detta kollektivavtal iakttas. Ett avtal som ingåtts för viss tid upphör att gälla när den avtalade tiden löper ut.

mom. 3 Förlängning av utjämningsperioden för den maximala arbetstiden

Av tekniska orsaker eller orsaker som följer av arbetsarrangemang (t.ex. säsongsarbete) kan längden på utjämningsperioden för den maximala arbetstiden förlängas till högst 12 månader.

På lokal nivå kan ett föravtal ingås om förlängning av utjämningsperioden för den maximala arbetstiden i enlighet med § 3. Avtalets ikraftträdelse förutsätter att det fastställs på förbundsnivå. 

§ 38 Hur arbetstiden bestäms

En arbetstagares arbetstid fastställs enligt detta kollektivavtal med beaktande av arbetsuppgifternas art och mängd och enligt vad som avtalats när arbetsavtalet slöts.

§ 39 Arbetstidsformer

mom. 1 Allmän arbetstid, byråarbetstid, periodarbetstid, kontinuerligt treskiftsarbete

Den ordinarie arbetstiden bestäms enligt den arbetstidsform som tillämpas på arbetstagaren på det sätt som närmare bestäms i detta kapitel om arbetstid eller i särskilda bestämmelser i bilagorna. Arbetstidsformer enligt detta kollektivavtal är

1. allmän arbetstid
    
2. byråarbetstid
    
3. periodarbetstid
    
4. kontinuerligt treskiftsarbete (bilaga 3),

Tillämpningsanvisning

Även på deltidsarbetande arbetstagare tillämpas arbetstidsbestämmelserna i detta kapitel som sådana, om inget annat bestäms nedan.

mom. 2 Flexibel arbetstid

I allmän arbetstid och byråarbetstid kan flexibel arbetstid tillämpas i enlighet med bestämmelserna i arbetstidslagen.

§ 40 Ordinarie arbetstid

mom. 1 Full ordinarie arbetstid

Med full ordinarie arbetstid avses i detta kollektivavtal den fulla arbetstid som gäller för arbetstidsformerna enligt detta avtal och som tillämpas på arbetet i fråga.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om kontinuerligt treskiftsarbete finns i bilaga 3.

Vid planeringen av arbetsskiftsförteckningen är ordinarie arbetstid den tid som arbetstagaren enligt kollektivavtalet är skyldig att arbeta utan särskild ersättning (mertids- eller övertidsgränsen).

mom. 2 Ordinarie arbetstid i deltidsarbete

Ordinarie deltidsarbetstid är en kortare arbetstid än full ordinarie arbetstid enligt den arbetstidsform som tillämpas på arbetet och den fastställs som arbetstid per vecka eller genomsnittlig arbetstid per vecka.

mom. 3 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod

Den ordinarie arbetstiden under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg är den fulla ordinarie arbetstiden eller den ordinarie deltidsarbetstiden förkortad med den söckenhelgsförkortning som anges i nästa paragraf (§ 41).

Tillämpningsanvisning

Den förkortade arbetstiden under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg anger mertidsgränsen (planeringsgränsen). Den tid som överskrider mertidsgränsen utgör mertidsarbete upp till övertidsgränsen vid full arbetstid.

§ 41 Söckenhelger

mom. 1 Definition av söckenhelg

Söckenhelger är  

• långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag och midsommarafton
   
• nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen och annandag jul när de infaller någon annan dag än lördag eller söndag.  

mom. 2 Söckenhelgsförkortning

Ovan nämnda söckenhelger är extra lediga dagar. Om dessa söckenhelger inte kan vara lediga dagar, förkortas veckans eller arbetsperiodens ordinarie arbetstid för varje söckenhelg med en femtedel av den fulla ordinarie arbetstiden eller deltidsarbetstiden per vecka. Förkortningen avrundas till närmaste fem (5) minuter. Förkortningen görs inte på anställningar som inte varar en enda full arbetsperiod.

Tillämpningsanvisning

Söckenhelgsförkortningen ska göras den vecka eller arbetsperiod då söckenhelgen infaller. Förkortningen ska ges under den söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod som förkortningen gäller, åtminstone som en hel ledig dag.

Om nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en lördag eller söndag förkortar de inte arbetstiden.

Vid deltidsarbete som ordnats så att vissa veckor är arbetsveckor och andra är lediga veckor förkortas arbetstiden på grund av söckenhelg oberoende av om den infaller under en ledig vecka eller en arbetsvecka.  

I deltidsarbete är söckenhelgsförkortningen kortare i samma proportion som den ordinarie deltidsarbetstiden är kortare än full ordinarie arbetstid.  
Om söckenhelgen infaller under semester eller tjänstledighet görs ingen söckenhelgsförkortning. 

B1 Allmän arbetstid

§ 42 Tillämpning av allmän arbetstid  

Allmän arbetstid tillämpas på alla anställda som inte har byråarbetstid, periodarbetstid eller kontinuerligt treskiftsarbete.

§ 43 Allmän arbetstid

mom. 1 Ordinarie arbetstid

Vid allmän arbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (full ordinarie arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en arbetsperiod på högst 6 veckor.

Tillämpningsanvisning

Det är motiverat att använda en arbetsperiod som överstiger en vecka endast när det behövs med tanke på verksamheten. Även då räcker det i allmänhet att perioden är 2–4 veckor. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för hela arbetsperioden och den ska följas i enlighet med vad som bestäms närmare i § 27.  

Vid deltidsarrangemang kan utjämningsperioden vara längre, men högst 12 veckor.

Under en söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod förkortas arbetstiden i enlighet med mom. 2 (planeringsgräns, mertidsgräns). Om en på förhand känd frånvaro infaller under veckan eller arbetsperioden, bestäms den ordinarie arbetstiden enligt mom. 3.

Protokollsanteckning

Särskilda bestämmelser om undervisningspersonal på daghem

För de arbetstagare som arbetar som daghemsföreståndare, lärare inom småbarnspedagogik eller speciallärare inom småbarnspedagogik och som uppfyller behörighetsvillkoren för dessa bestäms arbetstiden enligt denna paragraf. Dessutom tillämpas följande särskilda bestämmelser:

1 ) När arbetstagarens tidsanvändning planeras ska en tillräcklig del av den ordinarie arbetstiden (38 timmar 15 minuter) reserveras i arbetsskiftsförteckningen för verksamhet utanför barngruppen, dvs. för planering av undervisning och fostran inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, för utvärderings- och utvecklingsarbete samt för utarbetande av planer för förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken. Allmänt taget har man räknat med att cirka 13 % av arbetstiden går åt till uppgifter utanför barngruppen. En del av arbetstiden kan användas utanför arbetsplatsen enligt närmare anvisningar av chefen. Dessutom ska tillräckligt med tid reserveras för möten med föräldrarna samt mångprofessionellt samarbete och samarbete med sakkunniga. I fråga om daghemsföreståndare som deltar i undervisningen och fostran för barngrupper bör den tid som behövs för ledning av daghemmet och chefsarbete beaktas i arbetstidsplaneringen. Arbete som räknas som övertidsarbete ska i regel utföras på arbetsplatsen. Den tid som åtgått eller mängden utfört arbete ska utredas på ett tillförlitligt sätt och arbetsgivaren ska ha gett en skriftlig beordran om övertidsarbetet.

2) Arbetstagaren ska årligen ges 5 extra lediga dagar
Arbetsgivaren bestämmer när ettårsperioden för intjänande av extra lediga dagar börjar. Som intjäningsperiod kan användas antingen verksamhetsåret 1.8–31.7, semesterkvalifikationsåret 1.4–31.3 eller ett kalenderår. Det är viktigt att samma intjäningsperiod tillämpas på alla anställda. En arbetstagare som innan intjäningsperioden går ut har varit anställd i arbetet i fråga i minst ett år ges fem extra lediga dagar. Annan frånvaro från arbetet än semester utgör inte dagar som likställs med arbetade dagar när rätten till dessa extra lediga dagar räknas ut. Deltidsanställda tjänar in extra lediga dagar i samma proportion som deras arbetstid är kortare än full ordinarie arbetstid. De extra lediga dagarna räknas ut med hjälp av följande formel:

deltidsprocenten x antalet kvalifikationsmånader
2

Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten för de extra lediga dagarna enligt förslag av arbetstagaren. Arbetsgivaren ska ändå se till att ledigheterna tas ut. I anställningar som gäller tills vidare ges ledigheten i allmänhet efter intjäningsperioden.

Om lediga dagar ges före periodens utgång, kan man bevilja högst så många lediga dagar som har intjänats vid tidpunkten i fråga. De lediga dagarna kan enligt arbetsgivarens prövning tas ut i en eller flera omgångar. Ersättning i pengar betalas inte för lediga dagar som inte tagits ut. Om lediga dagar blir outtagna till exempel för att anställningen upphör, har arbetstagaren inte rätt till ersättning i pengar.

Om veckan eller utjämningsperioden innehåller lediga dagar, förkortar varje ledig dag den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter. Det är då fråga om på förhand planerad frånvaro.

Också för deltidsanställda förkortar varje ledig dag den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter vid på förhand planerad frånvaro. Det beror på att deltiden beaktats redan i intjäningen av de lediga dagarna.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på vikarier som inte uppfyller behörighetsvillkoren.  

mom. 2 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod.

Under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg enligt § 41 förkortas den ordinarie arbetstiden enligt § 41 (mertidsgräns).

Tillämpningsanvisning

Söckenhelgsförkortning planeras in i arbetsskiftsförteckningen. Om söckenhelgen infaller under en på förhand känd frånvaro görs ingen söckenhelgsförkortning.

Övertidsgränsen under en söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod bestäms enligt § 45, 46 eller 47.

Exempel 8  

• Allmän arbetstid, full arbetstid, 1 söckenhelg
   
• Vid full arbetstid på 38 h 15 min är söckenhelgsveckans arbetstid 7 h 40 min kortare per söckenhelg.
   
• Mertidsgränsen är 30 h 35 min (38 h 15 min – 7 h 40 min = 30 h 35 min).
   
• Övertidsgränsen ändras inte under söckenhelgsveckan och är 38 h 15 min.
   
• Om arbetstiden överskrider mertidsgränsen på 30 h 35 min, uppstår mertidsarbete upp till övertidsgränsen 38 h 15 min, och därefter övertidsarbete.

Exempel 9

• Allmän arbetstid, deltidsarbete, 1 söckenhelg
   
• Om den genomsnittliga ordinarie deltidsarbetstiden är t.ex. 21 timmar per vecka, är söckenhelgsförkortningen avrundat 4 h 10 min per söckenhelg (21 h : 5 = 4,2 h = 4 h 12 min).
   
• Mertidsgränsen är 16 h 50 min (21 h – 4 h 10 min = 16 h 50 min).
   
• Övertidsgränsen är den samma som vid full allmän arbetstid, dvs. 38 h 15 min.
   
• Om arbetstiden överskrider 16 h 50 min, uppstår mertidsarbete upp till övertidsgränsen 38 h 15 min och därefter övertidsarbete: övertidsgränsen är den samma som vid full allmän arbetstid.

mom. 3 Hur på förhand känd frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden

Med frånvaro avses semester, tjänstledighet eller permittering.

Om frånvaron är känd när arbetsskiftsförteckningen görs upp, planeras arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta moment. Om frånvaron blir känd efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 27), men minst 7 dagar innan veckan eller arbetsperioden börjar, ändras den planerade arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta moment. Om frånvaron blir känd senare, betraktas den som en överraskande frånvaro (§ 47).

Om det under en vecka vid full arbetstid ingår på förhand känd frånvaro, planeras den ordinarie arbetstiden för veckan eller arbetsperioden enligt följande:

I deltidsarbete är arbetstiden i tabellen kortare i samma proportion som den ordinarie deltidsarbetstiden är kortare än full ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Annan frånvaro än sådan som anges i bestämmelsen förkortar inte den ordinarie arbetstiden. Inte heller inledning eller avslutande av en anställning mitt under en vecka är sådan frånvaro som avses här. Utjämning av arbetstiden, lediga dagar som utgör arbetstidsersättningar, strejk och olovlig frånvaro är inte heller här avsedda frånvarodagar.

Frånvaron kan antingen vara känd på förhand eller överraskande. Om frånvaron blir känd senare än 7 dagar innan veckan eller arbetsperioden börjar, är det fråga om en överraskande frånvaro. I så fall följs arbetsskiftsförteckningen som getts för kännedom, i enlighet med § 47.

Exempel 10

• Full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod tillämpas.
   
• Den andra veckan i arbetsperioden har tre frånvarodagar. För denna vecka ska det enligt tabellen planeras in 15 h 18 min ordinarie arbetstid i arbetsperioden.
   
• För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt 38 h 15 min + 15 h 18 min + 38 h 15 min = 91 h 48 min.

Exempel 11

• Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 timmar per vecka, dvs. 78,43 % av full arbetstid. En arbetsperiod på 4 veckor tillämpas.
   
• Den andra veckan i arbetsperioden har fyra frånvarodagar. För den andra veckan ska det enligt tabellen vid full arbetstid planeras in 7 h 39 min ordinarie arbetstid i arbetsperioden. För den deltidsanställda är den ordinarie arbetstiden för veckan 78,43 % av 7 h 39 min = 6 h.
   
• För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt 30 h + 6 h + 30 h + 30 h= 96 h.

§ 44 Allmän arbetstid, definition av och ersättning för mertidsarbete

mom. 1 Definition av mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som på initiativ av arbetsgivaren utförs utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

För anställda med full allmän arbetstid kan mertidsarbete uppstå endast under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder. För en anställd med full arbetstid kan mertidsarbete uppstå under samma vecka eller någon annan vecka under samma arbetsperiod som söckenhelgsförkortning getts. Söckenhelgsförkortning, se § 41.
I deltidsarbete utgör arbetstiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen mertidsarbete.

mom. 2 Ersättning för mertidsarbete

Varje timme mertidsarbete ersätts i form av en oförhöjd timlön eller en timme kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

§ 45 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro

mom. 1 Definition av övertidsarbete, full arbetstid, ingen frånvaro

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka i arbetsperioden.

Tillämpningsanvisning

I allmän arbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda. Från den totala arbetade tiden under en kalendervecka avdras först arbetstimmar som ersätts som övertid per dygn. Om de återstående arbetstimmarna överskrider övertidsgränsen per vecka ersätts den överskjutande arbetstiden som övertid per vecka.

Om arbetstidsersättningar i form av kompensationsledighet planeras i arbetsskiftsförteckningen, planeras också den ordinarie arbetstiden så att den blir i motsvarande mån kortare. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte med anledning av detta. Om de faktiska arbetstimmarna på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensationsledigheten till motsvarande del till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar enligt § 36 mom. 1. Den arbetstid som motsvarar den flyttade kompensationsledigheten utgör då ordinarie arbetstid.

Övertid per dygn uppstår då ett arbetsskift på minst 8 och högst 9 timmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen överskrids, även om övertidsgränsen per vecka inte överskrids.

Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden, bestäms övertidsgränsen per vecka enligt § 46 eller 47.

Exempel 12

• Under veckan har det uppstått både övertid per dygn och övertid per vecka.
   
• Arbetsskiftsförteckningen innehåller en 30 minuters måltidsrast.

mom. 2 Definition av övertid, deltidsarbete, ingen frånvaro

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller vid användning av arbetsperiod 38 timmar 15 minuter multiplicerat med antalet veckor under arbetsperioden.

Tillämpningsanvisning

När man använder arbetsperiod finns det ingen övertidsgräns per vecka i deltidsarbete, utan endast den övertidsgräns för arbetsperioden som anges i detta moment. Detta gäller också övertidsgränsen under söckenhelgsveckor eller söckenhelgsperioder.

Om arbetstidsersättningar i form av kompensationsledighet planeras i arbetsskiftsförteckningen, planeras också den ordinarie arbetstiden så att den blir i motsvarande mån kortare. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte med anledning av detta. Om de faktiska arbetstimmarna på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensationsledigheten till motsvarande del till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar enligt § 36 mom. 1. Den arbetstid som motsvarar den flyttade kompensationsledigheten utgör då ordinarie arbetstid.

Exempel 13

• Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 timmar per vecka, 4 veckors arbetsperiod tillämpas.
   
• Mertids- och övertidsarbete följs upp per arbetsperiod.
   
• För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt 4 x 30 h= 120 h, vilket anger mertidsgränsen.
   
• Övertidsgränsen är 4 x 38 h 15 min = 153 h.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod, ingen frånvaro

Vid full arbetstid under en vecka med söckenhelgsförkortning enligt § 41 är övertidsgränsen per vecka den i arbetsskiftsförteckningen antecknade veckoarbetstiden (mertidsgränsen) utökad med söckenhelgsförkortningen.

I deltidsarbete sänker en söckenhelgsförkortning enligt § 41 veckans eller arbetsperiodens ordinarie arbetstid (mertidsgränsen). Övertidsgränsen sänks inte.

Tillämpningsanvisning

Arbetstiden mellan mertidsgränsen (den planerade arbetstiden) och övertidsgränsen är mertidsarbete.

§ 46 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, på förhand känd frånvaro

mom. 1 Övertidsarbete, full arbetstid, på förhand känd frånvaro

Under en vecka med en på förhand känd frånvaro är övertidsgränsen per vecka vid full arbetstid det timantal som anges i tabellen i § 43 mom. 3. Om arbetsperiod används är övertidsgränsen per vecka den ordinarie veckoarbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka.

Om det i arbetsskiftsförteckningen planerats in arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet, är övertidsgränsen per vecka det timantal som anges i tabellen i § 43 mom. 3. Om arbetsperiod används är övertidsgränsen per vecka den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med den kompensationsledighet som planerats för veckan i fråga.

Exempel 14

• Full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod tillämpas.
   
• Under den andra veckan i arbetsperioden infaller en på förhand känd frånvarodag. För denna vecka ska det enligt tabellen i § 43 planeras in 30 h 36 min ordinarie arbetstid i arbetsperioden.
   
• För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt 38 h 15 min + 30 h 36 min + 38 h 15 min = 107 h 6 min.
   
• Den för respektive vecka inplanerade arbetstiden anger övertidsgränsen per vecka.

Exempel 15

• Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
   
• Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag. Dessutom har 4 timmar kompensationsledighet planerats in under veckan.
   
• Enligt tabellen i § 43 är veckans ordinarie arbetstid och övertidsgräns 30 h 36 min. I arbetsskiftsförteckningen planeras 26 h 36 min arbetstid och 4 timmar kompensationsledighet.
   
• Om de faktiska arbetstimmarna under veckan överskrider 26 h 36 min, är de 4 första timmarna ordinarie arbetstid och motsvarande mängd kompensationsledighet flyttas till en senare tidpunkt. Det arbete som överskrider 30 h 36 min ersätts som övertidsarbete per vecka, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, på förhand känd frånvaro

I deltidsarbete är mertidsgränsen under en vecka eller arbetsperiod med en på förhand känd frånvaro den arbetstid som räknats för den deltidsanställda enligt § 43 mom. 3. Övertidsgränsen är timantalet för full arbetstid enligt § 43 mom. 3.

Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, ändras inte mertids- och övertidsgränsen.

Exempel 16

• Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är 30 timmar per vecka, dvs. 78,43 % av full arbetstid.
   
• Ingen arbetsperiod används. Mertids- och övertidsarbete följs upp per vecka.
   
• Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag.
   
• Enligt tabellen i § 43 är veckans ordinarie arbetstid och övertidsgräns vid full arbetstid 30 h 36 min. Den ordinarie veckoarbetstiden för den deltidsanställda är 78,43 % av 30 h 36 min = 24 h, vilket anger mertidsgränsen.
   
• Övertidsgränsen är den samma som vid full arbetstid, dvs. 30 h 36 min.
   
• Om de faktiska arbetstimmarna under veckan överskrider 24 h, är det fråga om mertidsarbete upp till övertidsgränsen 30 h 36 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod, på förhand känd frånvaro

Vid full arbetstid under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro bestäms övertidsgränsen per vecka enligt mom. 1. Mertidsgränsen är övertidsgränsen per vecka minskad med den mängd söckenhelgsförkortning som planerats in under veckan.

I deltidsarbete under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro är övertidsgränsen timantalet för full arbetstid enligt § 43 mom. 3. Mertidsgränsen är ett timantal som räknats ut enligt tabellen i § 43 mom. 3 utgående från deltidsprocenten och som minskats med söckenhelgsförkortningen.

Om det i arbetsskiftsförteckningen för en vecka med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro planerats in arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet, är övertidsgränsen per vecka vid full arbetstid det timantal som anges i tabellen i § 43 mom. 3. Om arbetsperiod används är övertidsgränsen per vecka den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med söckenhelgsförkortningen och den kompensationsledighet som planerats för veckan i fråga.

Om det i arbetsskiftsförteckningen för en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro planerats in arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet, är mertidsgränsen i deltidsarbete den i arbetsskiftsförteckningen antecknade arbetstiden utökad med den planerade mängden kompensationsledighet. Övertidsgränsen sänks inte.

Exempel 17

• Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
   
• Under veckan infaller en söckenhelg och en på förhand känd frånvarodag.
   
• Enligt tabellen i § 43 är veckans ordinarie arbetstid och övertidsgräns 30 h 36 min. Söckenhelgsförkortningen är 7 h 40 min. Den ordinarie arbetstiden är 30 h 36 min – 7 h 40 min = 22 h 56 min, vilket anger mertidsgränsen.
   
• Övertidsgränsen är 30 h 36 min.
   
• Om de faktiska arbetstimmarna under veckan överskrider 22 h 56 min är det fråga om mertidsarbete upp till övertidsgränsen 30 h 36 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

Exempel 18

• Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 timmar per vecka, dvs. 78,43 %. En arbetsperiod på 4 veckor tillämpas.
   
• Mertids- och övertidsarbete följs upp per arbetsperiod.
   
• Under den andra veckan i arbetsperioden infaller två på förhand kända frånvarodagar. Under arbetsperiodens tredje vecka infaller en söckenhelg. Söckenhelgsförkortningen är 30 : 5 = 6 h.
   
• För den andra veckan ska det enligt tabellen i § 43 vid full arbetstid planeras in 22 h 57 min ordinarie arbetstid i arbetsperioden. För den deltidsanställda är den ordinarie arbetstiden för veckan i fråga 78,43 % av 22 h 57 min = 18 h.
   
• För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt (30 h + 18 h + 30 h + 30 h) - 6 h = 102 h. Detta anger mertidsgränsen för arbetsperioden.
   
• Övertidsgränsen för arbetsperioden är 38 h 15 min + 22 h 57 min + 38 h 15 min + 38 h 15 min = 137 h 42 min.
   
• Om de faktiska arbetstimmarna överskrider 102 h, är det fråga om mertidsarbete upp till övertidsgränsen 137 h 42 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

§ 47 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, överraskande frånvaro

mom. 1 Övertidsarbete, full arbetstid, överraskande frånvaro

Om frånvaron inte har varit känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller minst 7 dagar innan veckans eller arbetsperiodens början, är det fråga om en överraskande frånvaro. I händelse av frånvaro under veckan eller arbetsperioden följs den fastställda arbetsskiftsförteckningen så att den planerade arbetstiden utanför frånvaron respektive vecka anger övertidsgränsen för veckan vid full arbetstid.

Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, är övertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron.

Exempel 19

• Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
   
• Under veckan uppstår överraskande frånvaro för två dagar.
   
• Den för veckan planerade ordinarie arbetstiden är 38 h 15 min. För frånvarodagarna har sammanlagt 16 h ordinarie arbetstid planerats in.
   
• Övertidsgränsen för veckan i fråga är den planerade arbetstiden utanför frånvaron (38 h 15 min – 16 h = 22 h 15 min). Om den faktiska arbetstiden under veckan överskrider 22 h 15 min. uppstår övertidsarbete per vecka till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

Exempel 20

• Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
   
• Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag. Totalt 30 h 36 min ordinarie arbetstid har planerats in för veckan.
   
• Under veckan uppstår dessutom överraskande frånvaro för två dagar. För frånvarotiden har 15 h arbetstid planerats.
   
• Övertidsgränsen är den planerade arbetstiden utanför frånvaron, 30 h 36 min – 15 h = 15 h 36 min.

mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, överraskande frånvaro

I deltidsarbete är mertidsgränsen under en vecka eller arbetsperiod med överraskande frånvaro den planerade arbetstiden utanför frånvaron. Övertidsgränsen är den samma som övertidsgränsen för en full vecka eller arbetsperiod vid full arbetstid minskad med de arbetstimmar som planerats för frånvarotiden.
Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron.

Exempel 21

• Den ordinarie arbetstiden för en deltidsanställd är i genomsnitt 30 timmar per vecka. En arbetsperiod på 4 veckor tillämpas.
   
• Mertids- och övertidsarbete följs upp per arbetsperiod.
   
• I arbetsskiftsförteckningen har planerats en ordinarie arbetstid på 4 x 30 h = 120 h, vilket anger mertidsgränsen. Övertidsgränsen är den samma som vid full arbetstid, dvs. 4 x 38 h 15 min = 153 h.
   
• Under arbetsperioden uppstår överraskande frånvaro för två dagar. Frånvarotiden omfattar en ordinarie arbetstid på sammanlagt 14 timmar.
   
• Mertidsgränsen är den planerade arbetstiden utanför frånvaron (120 h – 14 h = 106 h).
   
• Övertidsgränsen är 153 h – 14 h = 139 h.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, överraskande frånvaro

Vid full arbetstid under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och överraskande frånvaro är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron under en vecka då söckenhelgsförkortning planerats ges. Övertidsgränsen per vecka får man genom att till mertidsgränsen addera mängden inplanerad söckenhelgsförkortning.

I deltidsarbete är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron. Övertidsgränsen sänks med den ordinarie arbetstid som planerats för frånvarotiden.

Vid full arbetstid under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och överraskande frånvaro samt arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet som planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron. Övertidsgränsen för en sådan vecka är den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med söckenhelgsförkortningen och den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron.

I deltidsarbete under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och överraskande frånvaro samt arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet som planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron. Övertidsgränsen sänks med den ordinarie arbetstid som planerats för frånvarotiden.

Exempel 22

• Full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod tillämpas.
   
• Under arbetsperiodens första vecka infaller en söckenhelg. Söckenhelgsförkortningen sänker den ordinarie arbetstiden för arbetsperioden med 7 h 40 min. För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid 114 h 45 min – 7 h 40 min = 107 h 5 min.
   
• Mertidsarbete kan uppstå under en vecka eller veckor med söckenhelgsförkortning.
   
• Söckenhelgsförkortningen hade planerats att ges i sin helhet under olika dagar i arbetsperiodens tredje vecka. Mertidsarbete kan uppstå endast under arbetsperiodens tredje vecka och endast i samma mån som söckenhelgsförkortningen.
   
• Under arbetsperiodens tredje vecka uppstår en överraskande frånvaro för en dag. Övertidsgränsen för veckan i fråga är den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med söckenhelgsförkortningen.
   
• Under den tredje veckan står 24 h utanför frånvaron. Övertidsgränsen är därmed 24 h + 7 h 40 min = 31 h 40 min. Om de faktiska arbetstimmarna överskrider 24 h, blir det fråga om mertidsarbete högst i den mån söckenhelgsförkortning getts, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

§ 48 Allmän arbetstid, ersättning för övertidsarbete

För övertidsarbete betalas i penningersättning  

• en med 50 procent förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsarbete per dygn och en med 100 procent förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn
• en med 50 procent förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 procent förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per vecka.

Alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

B2 Byråarbetstid

§ 49 Tillämpning av byråarbetstid

Byråarbetstid tillämpas huvudsakligen på anställda med förvaltnings- och kontorsuppgifter.  

Tillämpningsanvisning

När förutsättningarna för att tillämpa byråarbetstid prövas är det inte avgörande hur stor del av arbetet som sker i kontorsförhållanden, utan avgörande är arbetsuppgifternas karaktär och art. Byråarbetstid tillämpas förutom på egentligt kontorsarbete också på uppgifter inom administration, planering och redovisning.

§ 50 Byråarbetstid

mom. 1 Ordinarie arbetstid

I byråarbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minuter per vecka (full ordinarie arbetstid) eller i genomsnitt denna tid under en högst 6 veckor lång arbetsperiod.

mom. 2 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod.

Under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg enligt § 41 förkortas den ordinarie arbetstiden enligt § 41 (mertidsgräns).

Tillämpningsanvisning

I fråga om arbetstiden under söckenhelgsveckor i byråarbete, se § 41 med tillämpningsanvisningar. Söckenhelgsförkortning planeras in i arbetsskiftsförteckningen. Om söckenhelgen infaller under en på förhand känd frånvaro görs ingen söckenhelgsförkortning.

Övertidsgränsen under en söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod bestäms enligt § 52, 53 eller 54.

Exempel 23

• Byråarbetstid, full arbetstid, 1 söckenhelg
   
• Vid full arbetstid på 36 h 15 min är söckenhelgsveckans arbetstid 7 h 15 min kortare per söckenhelg: 36 h 15 min : 5 = 7,25 ≈ 7 h 15 min.
   
• Mertidsgränsen är 29 h (36 h 15 min – 7 h 15 min = 29 h)
   
• Övertidsgränsen är 38 h 15 min.

Exempel 24

• Byråarbetstid, deltidsarbete, 1 söckenhelg
   
• Om den genomsnittliga ordinarie deltidsarbetstiden är exempelvis 18 timmar per vecka, är söckenhelgsförkortningen avrundat 3 h 35 min per söckenhelg (18 h : 5 = 3,6 h ≈ 3 h 35 min).
   
• Mertidsgränsen är 14 h 25 min (18 h – 3 h 35 min).
•  
• Övertidsgränsen är den samma som vid full byråarbetstid, dvs. 38 h 15 min.

mom. 3 Hur på förhand känd frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden

Med frånvaro avses semester, tjänstledighet eller permittering.

Om frånvaron är känd när arbetsskiftsförteckningen görs upp, planeras arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta moment. Om frånvaron blir känd efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 27), men minst 7 dagar innan veckan eller arbetsperioden börjar, ändras den planerade arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta moment. Om frånvaron blir känd senare, betraktas den som en överraskande frånvaro (§ 54).

Om det under en vecka vid full arbetstid ingår på förhand känd frånvaro, planeras den ordinarie arbetstiden för veckan eller arbetsperioden enligt följande:

I deltidsarbete är arbetstiden kortare i samma proportion som den ordinarie deltidsarbetstiden är kortare än full ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Annan frånvaro än sådan som anges i bestämmelsen förkortar inte den ordinarie arbetstiden. Inte heller inledning eller avslutande av en anställning mitt under en vecka är sådan frånvaro som avses här. Utjämning av arbetstiden, lediga dagar som utgör arbetstidsersättningar, strejk och olovlig frånvaro är inte heller här avsedda frånvarodagar.

Frånvaron kan antingen vara känd på förhand eller överraskande. Om frånvaron blir känd senare än 7 dagar innan veckan eller arbetsperioden börjar, är det fråga om en överraskande frånvaro. I så fall följs arbetsskiftsförteckningen som getts för kännedom, i enlighet med § 54.

§ 51 Byråarbetstid, definition av och ersättning för mertidsarbete  

mom. 1 Definition av mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som på initiativ av arbetsgivaren utförs utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.  

Tillämpningsanvisning

I byråarbetstid kan det uppstå högst två timmar mertidsarbete per vecka vid full arbetstid. I deltidsarbete är arbetstiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen mertidsarbete. Om söckenhelgsförkortning enligt § 41 getts under veckan eller arbetsperioden, kan mertidsarbete dessutom uppstå i samma mån som söckenhelgsförkortningen.

Om mertidsgränsen för en arbetstagare med full arbetstid underskrider den ordinarie arbetstiden för en deltidsanställd, är den deltidsanställdas mertidsgräns den samma som mertidsgränsen för den som har full arbetstid.

mom. 2 Ersättning för mertidsarbete

Varje timme mertidsarbete ersätts i form av en oförhöjd timlön eller en timme kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

§ 52 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro

mom. 1 Definition av övertidsarbete, full arbetstid, ingen frånvaro

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka i arbetsperioden utökad med 2 timmar.

Tillämpningsanvisning

Vid byråarbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka. Övertid per vecka uppstår i allmänhet då arbete utförs minst sex dagar under en vecka. Den fulla ordinarie arbetstiden är 36 timmar 15 minuter och övertidsgränsen är 38 timmar 15 minuter. Av de timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka utgör 2 timmar mertidsarbete.

Om arbetstidsersättningar i form av kompensationsledighet planeras i arbetsskiftsförteckningen, planeras också den ordinarie arbetstiden så att den blir i motsvarande mån kortare. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte med anledning av detta. Om de faktiska arbetstimmarna på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensationsledigheten till motsvarande del till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar enligt § 36 mom. 1. Den arbetstid som motsvarar den flyttade kompensationsledigheten utgör då ordinarie arbetstid.

Övertid per dygn uppstår då ett arbetsskift på minst 8 och högst 9 timmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen överskrids, även om mertids- eller övertidsgränsen per vecka inte överskrids.

Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden, bestäms mertidsgränsen och övertidsgränsen per vecka enligt § 53 eller 54.

mom. 2 Definition av övertid, deltidsarbete, ingen frånvaro

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller vid användning av arbetsperiod 38 timmar 15 minuter multiplicerat med antalet veckor under arbetsperioden.

Tillämpningsanvisning

Vid byråarbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn.

När man använder arbetsperiod finns det ingen övertidsgräns per vecka i deltidsarbete, utan endast den övertidsgräns för arbetsperioden som anges i detta moment. Detta gäller även övertidsgränsen under en arbetsperiod med söckenhelg.

Om arbetstidsersättningar i form av kompensationsledighet planeras i arbetsskiftsförteckningen, planeras också den ordinarie arbetstiden så att den blir i motsvarande mån kortare. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte med anledning av detta. Om de faktiska arbetstimmarna på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensationsledigheten till motsvarande del till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar enligt § 36 mom. 1. Den arbetstid som motsvarar den flyttade kompensationsledigheten utgör då ordinarie arbetstid.

Övertid per dygn uppstår då ett arbetsskift på minst 8 och högst 9 timmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen överskrids, även om mertids- eller övertidsgränsen för veckan eller arbetsperioden inte överskrids.

Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden, bestäms mertids- och övertidsgränsen enligt § 53 eller 54.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod, ingen frånvaro

Vid full arbetstid under en vecka då söckenhelgsförkortning enligt § 41 getts är övertidsgränsen per vecka den i arbetsskiftsförteckningen antecknade veckoarbetstiden (mertidsgränsen) utökad med 2 timmar och mängden söckenhelgsförkortning.

I deltidsarbete är mertidsgränsen under en vecka med söckenhelg enligt § 41 den i arbetsskiftsförteckningen antecknade veckoarbetstiden. Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter. Om arbetsperiod tillämpas följs mertids- och övertidsarbetet upp per arbetsperiod. Mertidsgränsen är den arbetstid som antecknats för perioden i arbetsskiftsförteckningen. Övertidsgränsen är den samma som för en full arbetsperiod vid full arbetstid.

§ 53 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, på förhand känd frånvaro

mom. 1 Mertids- och övertidsarbete, full arbetstid, på förhand känd frånvaro

Under en vecka med en på förhand känd frånvaro är mertidsgränsen vid full arbetstid det timantal som anges i tabellen i § 50 mom. 3. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag. Om arbetsperiod används är mertidsgränsen den ordinarie veckoarbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag.

Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den arbetstid som anges i tabellen i § 50 mom. 3. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag. Om arbetsperiod används är mertidsgränsen den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med den kompensationsledighet som planerats för veckan i fråga. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag.

Tillämpningsanvisning

Tillägget på 24 minuter görs bara för sådana arbetsdagar där ordinarie arbetstid ingår. När övertidsgränsen räknas ut betraktas även söckenhelg, kompensationsledighet och utjämning av arbetstiden som arbetsdagar, oberoende av om de innehåller ordinarie arbetstid.

Exempel 25

• Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
   
• Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag och fyra arbetsdagar.
   
• Enligt tabellen i § 50 mom. 3 är veckans ordinarie arbetstid 29 timmar, vilket anger mertidsgränsen.
   
• För varje arbetsdag i veckan (4 st.) beaktas 24 minuter , dvs. 4 x 24 min = 1 h 36 min, när övertidsgränsen beräknas.
   
• Övertidsgränsen är 29 h + 1 h 36min = 30 h 36 min.
   
• Om de faktiska arbetstimmarna under veckan överskrider 30 h 36 min är det fråga om övertidsarbete per vecka, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, på förhand känd frånvaro    

I deltidsarbete är mertidsgränsen under en vecka med en på förhand känd frånvaro den deltidsanställdas arbetstid som räknats ut enligt tabellen i § 50 mom. 3. Övertidsgränsen är timantalet vid full arbetstid enligt § 50 mom. 3 utökat med 24 minuter per arbetsdag.

Om arbetsperiod används i deltidsarbete och en på förhand känd frånvaro infaller under arbetsperioden:

•    mertidsgränsen under arbetsperioden räknas ut på följande sätt:
– för veckan som innehåller frånvaro räknas den deltidsanställdas veckoarbetstid enligt tabellen i § 50 mom. 3  
– och den planerade ordinarie arbetstiden för de andra veckorna läggs till.  
•    övertidsgränsen under arbetsperioden räknas ut på följande sätt:
– arbetstiden vid full arbetstid enligt tabellen i § 50 mom. 3 för veckan som innehåller frånvaro  
– utökad med 24 minuter för varje arbetsdag i veckan med frånvaro
– utökad med 38 timmar 15 minuter för varje vecka i perioden som inte innehåller frånvaro.  

Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, ändras inte mertids- och övertidsgränsen.

Exempel 26

• Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 timmar per vecka, 4 veckors arbetsperiod tillämpas. Deltidsprocenten är 82,76 %.
   
• Mertids- och övertidsarbete följs upp per arbetsperiod.
   
• Under arbetsperiodens andra vecka infaller en på förhand känd frånvarodag och 4 arbetsdagar.
   
• Enligt tabellen i § 50 är den ordinarie arbetstiden vid full arbetstid 29 timmar under den andra veckan. För den deltidsanställda är den ordinarie arbetstiden för veckan i fråga 82,76 % av 29 h = 24 h.
   
• Mertidsgränsen är den planerade arbetstiden för arbetsperioden, dvs. 30 h+ 24 h + 30 h + 30 h = 114 h
   
• För varje arbetsdag (4 st.) under den andra veckan i arbetsperioden beaktas 24 minuter när övertidsgränsen beräknas, dvs. 4 x 24 min = 1 h 36 min.
   
• Övertidsgränsen är 29 h + 1 h 36 min + 3 x 38 h 15 min = 145 h 21 min.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod, på förhand känd frånvaro

Vid full arbetstid under en vecka då söckenhelgsförkortning enligt § 41 getts och en på förhand känd frånvaro infaller är mertidsgränsen det timantal som antecknats i arbetsskiftsförteckningen. Övertidsgränsen per vecka är den i arbetsskiftsförteckningen antecknade arbetstiden utökad med 24 minuter per arbetsdag och utökad med den givna söckenhelgsförkortningen.

I deltidsarbete under en vecka med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro är mertidsgränsen den deltidsanställdas arbetstid som räknats ut enligt tabellen i § 50 mom. 3, minskad med söckenhelgsförkortningen. Övertidsgränsen per vecka är timantalet vid full arbetstid enligt tabellen i § 50 mom. 3 utökat med 24 minuter per arbetsdag under veckan.

Om arbetsperiod används i deltidsarbete, är periodens mertidsgräns den arbetstid som antecknats för perioden i arbetsskiftsförteckningen.

Övertidsgränsen för en period med söckenhelg räknas ut på följande sätt:

• arbetstiden vid full arbetstid enligt tabellen i § 50 för veckan som innehåller frånvaro
   
• utökad med 24 minuter för varje arbetsdag i veckan med frånvaro
   
• utökad med 38 timmar 15 minuter för varje vecka i perioden som inte innehåller frånvaro.  

§ 54 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, överraskande frånvaro

mom. 1 Mertids- och övertidsarbete, full arbetstid, överraskande frånvaro

Om frånvaron inte har varit känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller minst 7 dagar innan veckans eller arbetsperiodens början, är det fråga om en överraskande frånvaro. I händelse av frånvaro under veckan eller arbetsperioden följs den fastställda arbetsskiftsförteckningen så att den planerade arbetstiden  utanför frånvaron respektive vecka anger mertidsgränsen. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag under veckan.

Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag under veckan.

Tillämpningsanvisning

Tillägget på 24 minuter görs bara för sådana arbetsdagar där ordinarie arbetstid ingår. När övertidsgränsen räknas ut betraktas även söckenhelg, kompensationsledighet och utjämning av arbetstiden som arbetsdagar, oberoende av om de innehåller ordinarie arbetstid.

Exempel 27

• Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
   
• Under veckan uppstår överraskande frånvaro för två dagar och utanför frånvaron står tre (3) arbetsdagar.
   
• Den för veckan planerade ordinarie arbetstiden är 36 h 15 min. För frånvarodagarna har sammanlagt 16 h ordinarie arbetstid planerats in.
   
• Mertidsgränsen är den planerade arbetstiden utanför frånvaron (36 h 15 min – 16 h = 20 h 15 min).
   
• För varje arbetsdag i veckan (3 st.) beaktas 24 minuter, dvs. 3 x 24 min = 1 h 12 min, när övertidsgränsen beräknas.
   
• Övertidsgränsen för veckan blir 20 h 15 min + 1 h 12 min = 21 h 27 min.
   
• Om den faktiska arbetstiden under veckan överskrider 20 h 15 min, ersätts det som mertidsarbete upp till övertidsgränsen 21 h 27 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, överraskande frånvaro

I deltidsarbete är mertidsgränsen under en vecka med överraskande frånvaro den planerade arbetstiden utanför frånvaron. Övertidsgränsen är den samma som vid full arbetstid minskad med de arbetstimmar som planerats för frånvarotiden och med 24 minuter för varje frånvarodag.

Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron. Övertidsgränsen ändras inte med anledning av kompensationsledigheten.

Exempel 28

• Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är 30 timmar per vecka. Ingen arbetsperiod används.
   
• Mertids- och övertidsarbete följs upp per vecka.
   
• 30 h ordinarie arbetstid har planerats för veckan i arbetsskiftsförteckningen. Övertidsgränsen är den samma som vid full arbetstid, dvs. 38 h 15 min.
   
• Under veckan uppstår en överraskande frånvaro för en dag. För frånvarodagen har 6 timmar ordinarie arbetstid planerats in. Utanför frånvaron står fyra (4) arbetsdagar.
   
• Mertidsgränsen är den planerade arbetstiden utanför frånvaron (30 h – 6 h = 24 h).
   
• För veckans frånvarodag (1 st.) avdras 24 minuter när övertidsgränsen beräknas.
   
• Övertidsgränsen är 38 h 15 min – 6 h – 24 min = 31 h 51 min.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, överraskande frånvaro

Vid full arbetstid under en vecka då söckenhelgsförkortning enligt § 41 getts och en överraskande frånvaro infaller är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron. Övertidsgränsen per vecka sänks med de timmar som planerats för frånvarotiden och med 24 minuter per överraskande frånvarodag.

I deltidsarbete är mertidsgränsen under en vecka med söckenhelg och överraskande frånvaro den planerade arbetstiden utanför frånvaron. Övertidsgränsen per vecka sänks med de arbetstimmar som planerats för frånvarotiden och med 24 minuter per överraskande frånvarodag.

Om arbetsperiod används i deltidsarbete, är mertidsgränsen för perioden den planerade arbetstiden utanför frånvaron. Övertidsgränsen är den samma som i en full arbetsperiod vid full arbetstid. Gränsen sänks med de timmar som planerats för frånvarotiden och med 24 minuter per överraskande frånvarodag.

§ 55 Byråarbetstid, ersättning för övertidsarbete

För övertidsarbete betalas i penningersättning  

• en med 50 procent förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsarbete per dygn och en med 100 procent förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn
   
• en med 50 procent förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 procent förhöjd lön för varje följande timme övertidsarbete per vecka. Alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid. 

B3 Periodarbetstid

§ 56 Tillämpning av periodarbetstid

Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas på arbeten och verksamhetsenheter som nämns i 7 § i arbetstidslagen samt i hamnar och tvätterier.

Föravtal om användning av periodarbetstid kan ingås på lokal nivå även för andra än ovan nämnda branscher eller branscher som avses i 7 § i arbetstidslagen. Föravtalet ingås i enlighet med § 3. Avtalets ikraftträdelse förutsätter att det fastställs på förbundsnivå.

Tillämpningsanvisning

Arbeten och verksamhetsenheter enligt 7 § i arbetstidslagen är bland annat sjukhus, omsorgsinrättningar, barndaghem som håller öppet dygnet runt, boenden med verksamhet dygnet runt för personer med funktionsnedsättning, servicehus för äldre och motsvarande enheter.

Om nattarbete inte är nödvändigt i ett arbete som i sig hör till tillämpningsområdet för 7 § i arbetstidslagen, kan arbetsgivaren avgöra om allmän arbetstid eller periodarbetstid ska tillämpas. Arbetsgivaren väljer det arbetstidssystem som är mest ändamålsenligt för verksamheten och arbetet. Vid övergång från ett avtalsenligt system till ett annat ska de arbetstagare som ändringen berör höras innan beslut fattas.

§ 57 Periodarbete, full arbetsperiod, full arbetstid

När en arbetstagares arbetstid har ordnats som periodarbete enligt 7 § i arbetstidslagen, bestäms den fulla ordinarie arbetstiden beroende på arbetsperiodens längd enligt följande:

Tillämpningsanvisning

I fråga om söckenhelgers inverkan på arbetstiden i periodarbete, se § 41.

Arbetsgivaren avgör arbetsperiodernas längd. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för hela arbetsperioden och delges arbetstagarna före periodens början i enlighet med § 27 i detta kapitel.

I periodarbete bestäms ingen arbetstid per vecka eller per dygn, men när arbetstiden planeras ska man beakta arbetstidslagens bestämmelser om dygnsvila (ArbTidsL 25 §) och detta kollektivavtals bestämmelser om ledighet per vecka och ledighetens inverkan på planeringen av arbetsskift (§ 24).

I arbetstidsarrangemangen för en deltidsanställd i periodarbete kan utjämningsperioden vara högst 12 veckor. Också i sådana fall ska arbetsskiftsförteckningen i regel göras upp för hela utjämningsperioden.

mom. 2 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsperiod

Exempel 29

• Periodarbetstid, full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod, 4 söckenhelger
   
• Under en 3 veckors arbetsperiod (3 x 38 h 15 min = 114 h 45 min) som innehåller 4 söckenhelger som förkortar arbetstiden (julafton, juldagen, annandag jul och nyårsdagen), förkortas den fulla ordinarie arbetstiden med 30 h 40 min (4 x 7 h 40 min = 30 h 40 min).
   
• Mertidsgränsen är 84 h 5 min (114 h 45 min – 30 h 40 min).
   
• Om arbetstiden under perioden överskrider 84 h 5 min, uppstår mertidsarbete upp till övertidsgränsen på 114 h 45 min och därefter övertidsarbete.

Exempel 30

• Periodarbetstid, deltidsarbete, 3 veckors arbetsperiod, 4 söckenhelger
   
• Om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden i deltidsarbete är exempelvis 19 h per vecka (full arbetstid 38 h 15 min), är söckenhelgsförkortningen avrundat 3 h 50 min per söckenhelg (19 h : 5 = 3,8 h ≈ 3 h 50 min).
   
• Under en 3 veckors arbetsperiod (3 x 19 h = 57 h) som innehåller 4 söckenhelger som förkortar arbetstiden (julafton, juldagen, annandag jul och nyårsdagen) förkortas den ordinarie arbetstiden i deltidsarbete med 15 h 10 min (4 x 3 h 50 min).
   
• Mertidsgränsen är 41 h 50 min.
   
• Om arbetstiden under perioden överskrider 41 h 50 min, uppstår mertidsarbete upp till övertidsgränsen på 114 h 45 min och därefter övertidsarbete.
   
• Övertidsgränsen är den samma som vid full periodarbetstid.

§ 58 Periodarbetstid, avbruten period

mom. 1 Periodarbetstid, avbruten arbetsperiod

Om arbetsperioden avbryts på grund av att anställningen börjar eller slutar eller på grund av semester, tjänstledighet eller permittering, tillämpas dessa bestämmelser för mertids- och övertidsarbete under en avbruten arbetsperiod.

mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand och överraskande avbrott

Om man redan när arbetsskiftsförteckningen görs upp vet om ett avbrott som avses i detta moment, planeras arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen enligt § 59 i detta kollektivavtal (planeringsgräns, övertidsgräns).  

Om avbrottet framgår efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 27) men minst 5 dagar innan arbetsperioden börjar, ändras den planerade arbetsskiftsförteckningen i överensstämmelse med § 59. Om avbrottet framgår senare betraktas det som ett överraskande avbrott.

Tillämpningsanvisning

Avbrott är antingen avbrott man vet om på förhand och då iakttas § 59, eller överraskande avbrott och då iakttas § 61 i detta kollektivavtal.

Om avbrottet framgår senare än 5 dagar innan arbetsperioden börjar betraktas det som ett överraskande avbrott. I så fall följs arbetsskiftsförteckningen som getts för kännedom, i enlighet med § 61 och 62.

Utjämningsdagar räknas inte till de avbrottsdagar som avses här.

§ 59 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand  

mom. 1 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand, full ordinarie arbetstid

Om det under en av arbetsveckorna i arbetsperioden ingår ett avbrott som man vet om på förhand, enligt definitionen i § 58, planeras arbetstiden för den veckan i arbetsperioden på följande sätt:

TAULUKKO

Exempel 31

• För en arbetstagare fastställs två semesterdagar under en av veckorna i en treveckorsperiod. För den veckan antecknas 24 h som arbetstid.
   
• För de två andra veckorna är arbetstiden 76 h 30 min (2 x 38 h 15 min = 76 h 30 min).
   
• Arbetstiden under hela perioden är alltså 100 h 30 min (76 h 30 min + 24 h = 100 h 30 min), vilket samtidigt är övertidsgränsen under perioden.

mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand, deltidsarbete

Vid deltidsarbete är arbetstiden under en avbruten period kortare än arbetstiden enligt mom. 1 i samma proportion som den ordinarie deltidsarbetstiden är kortare än full arbetstid.

Exempel 32

• En arbetstagares ordinarie deltidsarbetstid är i snitt 20 timmar per vecka, dvs. 52,29 % av full arbetstid.
   
• Arbetstiden under en vecka med 3 avbrottsdagar är 52,29 % av 16 timmar = 8 h 22 min.
   
• Om arbetstiden är ordnad i treveckorsperioder är arbetstiden under den avbrutna perioden 48 timmar 22 minuter (2 x 20 h + 8 h 22 min = 48 h 22 min).  

§ 60 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand under en söckenhelgsperiod

Om det i en avbruten arbetsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 41 ovan, görs en söckenhelgsförkortning i den arbetstid som anges i § 59 mom. 1 i detta kapitel, förutsatt att söckenhelgen inte infaller under avbrottet. Deltidsarbetstid minskas på motsvarande sätt under samma förutsättningar.

Arbetstidsersättningar, se § 28.

§ 61 Periodarbetstid, överraskande avbrott

mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns

Om det uppstår ett avbrott man inte har vetat om vid den tidpunkt då arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller senast 5 dagar före arbetsperiodens början, iakttas den fastställda arbetsskiftsförteckningen trots avbrottet, och arbetstid som planerats utanför avbrottet anger övertidsgränsen vid full arbetstid. Också i deltidsarbete är övertidsgränsen den samma som vid full arbetstid under en full arbetsperiod.

Exempel 33

• I deltidsarbete som utförs i fyraveckorsperioder är övertidsgränsen 153 timmar (4 x 38 h 15 min = 153 h) också under en period med överraskande avbrott.
   
• Tiden mellan den arbetstid som planerats i arbetsskiftsförteckningen och övertidsgränsen utgör mertidsarbete.

mom. 2 Periodarbetstid, ofullständig arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen vid full arbetstid  

Om arbetstidsersättningar i form av kompensationsledighet har planerats in i arbetsskiftsförteckningen under en arbetsperiod som överraskande avbryts, är övertidsgränsen den arbetstid som antecknats utanför avbrottet i arbetsskiftsförteckningen utökad med den planerade ledigheten. Vid deltidsarbete är detta mertidsgränsen.

 Exempel 34

• För en arbetstagare har 8 timmar kompensationsledighet planerats under arbetsperioden.
   
• Under perioden inträffar ett överraskande avbrott, och övertidsgränsen är då den planerade arbetstiden utanför avbrottet utökad med 8 timmar.
   
• Under arbetsperioden fullgör arbetstagaren en extra, 10 timmar lång arbetsdag. Av denna tid är 2 timmar övertidsarbete (överskrider övertidsgränsen) som ersätts med 50 procents förhöjning. Kompensationsledigheten (8 h) förblir outtagen och en motsvarande ledighet ges under följande arbetsperiod eller ersätts i pengar enligt § 36 i detta kollektivavtal.

§ 62 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsperiod

mom. 1 Periodarbetstid, mertidsgräns och övertidsarbete vid full arbetstid

När det inträffar ett överraskande avbrott i full ordinarie arbetstid under en söckenhelgsperiod, är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför avbrottet. Övertidsgränsen får man genom att till mertidsgränsen lägga en söckenhelgsförkortning på 7 timmar 40 minuter för varje söckenhelg.
Också i deltidsarbete är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför avbrottet.

Tillämpningsanvisning

Övertidsgränsen är den samma som för full arbetstid under en full arbetsperiod.

Exempel 35  

• Under en treveckorsperiod med full arbetstid och en söckenhelg inträffar ett 3 dagar långt överraskande avbrott.
   
• Utanför avbrottet har 92 arbetstimmar planerats in.
   
• Den planerade arbetstiden, 92 h, anger mertidsgränsen; övertidsgränsen är 99 h 40 min (92 h + 7 h 40 min = 99 h 40 min).

mom. 2 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsvecka, ofullständig arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen, övertids- och mertidsgräns

Om kompensationsledighet har planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den arbetstid som planerats utanför avbrottet utökad med den planerade kompensationsledigheten. Övertidsgränsen får man genom att till mertidsgränsen lägga en söckenhelgsförkortning på 7 timmar 40 minuter för varje söckenhelg i arbetsperioden som infaller utanför avbrottet. Kompensationsledighet som inte har kunnat tas ut ersätts enligt § 34 mom. 3 i detta kollektivavtal.

§ 63 Periodarbetstid, mertidsersättning  

mom. 1 Periodarbetstid, definition av mertidsarbete  

Mertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.

mom. 2 Periodarbetstid, mertidsersättningens storlek

Mertidsarbete kan ersättas med oförhöjd timlön för varje mertidstimme eller kompenseras med motsvarande ledighet under ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

För anställda med full arbetstid kan mertidsarbete vid periodarbete uppstå endast under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder.  
I deltidsarbete utgör arbetstiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen mertidsarbete. Övertidsgränsen sänks inte under söckenhelgsveckor eller söckenhelgsperioder.  

§ 64 Periodarbetstid, övertidsersättning

mom. 1 Periodarbetstid, definition av övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider de övertidsgränser som anges ovan för periodarbete.

Tillämpningsanvisning

Vid periodarbetstid finns ingen övertidsgräns per dygn eller per vecka, utan endast övertid och övertidsgräns per arbetsperiod.  

mom. 2 Periodarbetstid, övertidsersättningens storlek

Som övertidsersättning betalas

• timlönen förhöjd med 50 procent
   
• för de 12 första övertidstimmarna i en tvåveckorsperiod
   
• för de 18 första övertidstimmarna i en treveckorsperiod
   
• för de 24 första övertidstimmarna i en fyraveckorsperiod
   
• för de 30 första övertidstimmarna i en femveckorsperiod
   
• för de 36 första övertidstimmarna i en sexveckorsperiod
   
• timlönen förhöjd med 100 procent för tid som överskrider detta.

Alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

§ 65 Periodarbetstid, kort anställning

mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns vid kort anställning

Denna paragraf iakttas vid korta anställningar som inte varar en enda hel arbetsperiod.

Tillämpningsanvisning

Vid korta anställningar som varar en hel arbetsperiod iakttas bestämmelserna om periodarbete i § 57–64 ovan.

mom. 2 Periodarbetstid, kort anställning, tabell för övertidsgränser  

Övertidsarbete är arbetstid som överskrider följande övertidsgränser per kalendervecka:

mom. 3 Periodarbetstid, övertidsersättning vid kort anställning

Som övertidsersättning betalas timlönen förhöjd med 50 procent för de 6 första övertidstimmarna varje kalendervecka och därefter timlönen förhöjd med 100 procent för de överskridande timmarna.

Exempel 36

• Treveckorsperioder används.
   
• En arbetstagares vikariat varar från torsdag den första veckan till onsdag den andra veckan.
   
• Övertidsgränsen den första veckan är 32 h och den andra veckan 24 h.
   
• Den första veckan har arbetstagaren arbetat 40 h och den andra veckan 26 h.
   
• Den första veckan uppstår därmed 8 h övertid, av vilka de 6 första ersätts med en förhöjning på 50 procent och de 2 återstående med en förhöjning på 100 procent. De 2 övertidstimmarna den andra veckan ersätts med en förhöjning på 50 procent.

§ 66 Semesterkapitlets tillämpningsområde och rätt till semester  

mom. 1 Rätt till semester  

Arbetstagare har rätt till semester enligt bestämmelserna i detta kapitel.  

Tillämpningsanvisning  

Bestämmelserna i detta kapitel ersätter semesterlagens bestämmelser, om inte något annat uttryckligen bestäms nedan. Till skillnad från semesterlagen baserar sig semesterbestämmelserna i detta kollektivavtal på 5-dagarsvecka.  

mom. 2 Tillämpning av semesterlagen  

Utöver bestämmelserna i detta kapitel tillämpas följande bestämmelser i semesterlagen (162/2005):  

1 § (tillämpningsområde), 2 § (begränsningar av tillämpningsområdet), 3 § (bestämmelsernas tvingande natur), 5 § 2 mom. (fall där intjänandet av semester inte avbryts), 8 § 2 mom. (arbetstagarens rätt till ledighet på basis av flera på varandra följande arbetsavtal för viss tid), 28 § (semesterlönespecifikation), 29 § (semesterbokföring), 30 § (avvikelse genom kollektivavtal), 35 § (framläggande), 36 § (arbetsrådets utlåtande), 37 § (tillsyn), 38 § (straffbestämmelser), 39 § (ikraftträdande) och 40 § (övergångsbestämmelser).  

mom. 3 Rätt till semester vid omedelbar övergång från en anställning 
till en annan  

Om en arbetstagare under sin anställning hos samma arbetsgivare omedelbart övergår från en anställning till en annan, har arbetstagaren rätt till semester enligt detta kapitel också för den del av det pågående kvalifikationsåret som inföll före övergången.  

mom. 4 Överföring av semesterförmåner till följande anställning  

Om arbetsgivaren och arbetstagaren innan anställningen upphör avtalar om ett nytt anställningsförhållande, kan de samtidigt avtala om att de semesterförmåner, med undantag av semesterpenningen, som arbetstagaren intjänat innan det första anställningsförhållandet upphör överförs till följande anställning. Avtalet ska ingås skriftligt. 

Tillämpningsanvisning  

Avtalet kan även gälla överföring av semesterförmåner från flera anställningar förutsatt att man har kommit överens om den nya anställningen innan den pågående anställningen upphört. Avtalet om överföring av semester ingås skriftligt och bifogas semesterbokföringen. Intjänade förmåner överförs oförändrade.  

Om man kommit överens om överföring av den semesterersättning som avses i § 78 mom. 3, betalas den överförda semesterersättningen till samma belopp som den hade betalats på basis av den anställning som den överförts från. Semesterpenning kan inte överföras, utan eventuell semesterpenning betalas vid varje anställnings upphörande.  

Om det efter att avtalet om överföring av semesterförmånerna ingåtts och anställningen upphört står klart att arbetsavtalet förfaller och det inte blir något nytt anställningsförhållande, ska de intjänade semesterförmånerna betalas.  

§ 67 Grundläggande semesterbegrepp  

Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3.

Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret tar slut.

Sommarsemester är den del av semestern som ska tas ut under semesterperioden (2.5–30.9).

Vintersemester är den del av semestern som ska tas ut utanför semesterperioden (1.10–30.4).

Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som enligt § 68 i detta kapitel berättigar till semester.  

Semesterdagar är sådana semesterdagar som intjänats enligt § 70 i detta kapitel och som åtgår enligt § 71.  

Semestertid är den period som fastställts som semestertid; i den kan utöver semesterdagarna också ingå andra dagar.  

§ 68 Full kvalifikationsmånad  

En full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad under kvalifikationsåret under vilken anställningen fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar och under vilken arbetstagaren arbetat minst 35 timmar eller 14 dagar.  

Tillämpningsanvisning  

Även tid som likställs med arbetad tid enligt § 69 räknas med vid uppskattningen av den kontinuerliga anställningens längd. Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses omfatta det antal arbetstimmar som den skulle ha omfattat om arbetstagaren hade arbetat den dagen.  

Exempel 37

14-dagarsregeln behövs bara i de sällsynta fall då anställningen fortgår minst 16 kalenderdagar under en kalendermånad och i den ingår 14 arbetsdagar men inte 35 arbetstimmar. Om arbetstagaren till exempel arbetar endast 2 timmar om dagen 14 dagar i månaden dvs. sammanlagt 28 timmar, är månaden en full kvalifikationsmånad på basis av 14-dagarsregeln, även om kravet på 35 arbetstimmar inte uppfylls.  

§ 69 Tid som likställs med arbetad tid

När man räknar ut antalet kalendermånader som berättigar till semester enligt § 68 ovan, likställs med arbetad tid den tid då arbetstagaren varit förhindrad att utföra sitt arbete på grund av

1. semester eller ledighet enligt § 79 mom. 1 i detta kollektivavtal eller 8 § 2 mom. i semesterlagen
    
2. sjukfrånvaro under vilken arbetstagaren har eller skulle ha haft ovillkorlig rätt till lön

Tillämpningsanvisning

Denna punkt tillämpas också då arbetstagaren i stället för sjuklön har fått olycksfallsersättning eller någon annan ersättning för den tid av arbetsoförmåga för vilken arbetstagaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön.

3. graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 §, frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § eller ledighet för vård av anhörig enligt 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen (55/2001).
    
4. permittering under högst 30 kalenderdagar åt gången
    
5. sådan studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/1979), under sammanlagt 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret
    
6. tjänstledighet som beviljats för deltagande i sådan utbildning som arbetet förutsätter, under högst 30 kalenderdagar åt gången
    
7. deltagande i teoretisk utbildning som avses i 70 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017) och som ett gällande läroavtal förutsätter
    
8. annan tillåten frånvaro under sammanlagt högst 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret, förutsatt att arbetstagaren under kvalifikationsåret arbetat hos medlemsorganisationen minst 22 arbetsdagar.

Som annan tillåten frånvaro enligt punkt 8 betraktas också frånvarotid som överskrider de tider som avses i punkt 2 (sjukfrånvaro), punkt 5 (studieledighet) och punkt 6 (utbildning som arbetet förutsätter). Om arbetstagaren får semester eller semesterersättning för frånvarotiden på basis av ett anställningsförhållande hos en annan arbetsgivare, kan man låta bli att räkna en sådan frånvarotid som likställd med arbetade dagar.

Tillämpningsanvisning

Annan tillåten frånvaro är bland annat vårdledighet, alterneringsledighet, studieledighet och oavlönad tjänstledighet som arbetsgivaren beviljat. Om arbetstagaren till exempel har studieledigt, räknas såsom tid som likställs med arbetad tid 30 dagar på basis av punkt 5 och ytterligare 30 dagar på basis av punkt 8, i de fall då studieledigheten räcker mer än 30 dagar eller arbetstagaren av någon annan orsak är frånvarande med arbetsgivarens tillstånd. För att punkt 8 ska kunna tillämpas förutsätts dock att arbetstagaren inte varit frånvarande under hela kvalifikationsåret, utan arbetat minst 22 arbetsdagar.

9. kompensationsledighet som tagits ur en arbetstidsbank enligt § 36 mom. 2 i detta kollektivavtal 

§ 70 Bestämning av semesterns längd

mom. 1 

Semesterns längd bestäms utgående från antalet fulla kvalifikationsmånader enligt § 68, den till erfarenhetstillägg berättigande anställningstiden som inverkar på semestern samt anställningens längd.  

Tillämpningsanvisning  

Semestern bestäms och semesterersättningen och semesterpenningen betalas separat för varje kvalifikationsår.  

mom. 2 Hur semestertabellerna används

Semesterns längd bestäms enligt tabell 1, 2 eller 3 i mom. 3. Den tabell som ska användas väljs utgående från den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg och den nuvarande anställningens längd.

mom. 3 Semestertabeller

Semesterns längd bestäms enligt tabell 1 om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har haft

• minst 15 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställningstid som arbetsgivaren godkänner som berättigande till erfarenhetstillägg och
   
• arbetstagarens nuvarande anställning hos den egna arbetsgivaren dessutom har fortgått omedelbart och utan avbrott i minst 6 månader.  

Om anställningen för en arbetstagare som omfattas av intjäningsregeln i tabell 1 upphör under kvalifikationsåret, tjänar arbetstagaren in semester enligt denna tabell för det sista kvalifikationsåret. 
 
Se exemplen 38–39.

1. Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 från början av det kvalifikationsår under vilket arbetstagaren uppnår ett år av oavbruten anställning.
   
   I denna oavbrutna anställning på ett år beaktas inte tid då arbetstagaren utfört aktiv tjänst enligt värnpliktslagen (1438/2007), frivillig militärtjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (285/2022) eller civiltjänst enligt civiltjänstlagen (1446/2007).
    
2. Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har minst 5 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställningstid som arbetsgivaren godkänner som berättigande till erfarenhetstillägg och den nuvarande anställningen omedelbart och utan avbrott har fortgått minst 6 månader hos den egna arbetsgivaren.
    
3. Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 enligt 10 års anställning om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har minst 10 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställningstid som arbetsgivaren godkänner som berättigande till erfarenhetstillägg och dessutom har tjänat in semester för 12 fulla kvalifikationsmånader.

Om anställningen för en arbetstagare som omfattas av intjäningsregeln i tabell 2 upphör under kvalifikationsåret, tjänar arbetstagaren in semester enligt denna tabell för det sista kvalifikationsåret.  

Se exemplen 40–41.

Semesterns längd bestäms enligt tabell 3 i situationer där tabellerna 1–2 inte är tillämpliga.  

Tillämpningsanvisning  

Tabell 3 tillämpas oftast på under ett år långa anställningar. Undantag från detta utgör bara anställningar som börjat senast 1.10, som fortfarande gäller vid kvalifikationsårets slut 31.3 och i vilka arbetstagaren har 15 års (tabell 1) eller 5 års (tabell 2 punkt 2) anställning som berättigar till erfarenhetstillägg.  

Se exemplen 39–41.  

mom. 4 Semesterns minimilängd i situationer med arbetsoförmåga  

En arbetstagare har rätt till 20 semesterdagar om den semester han eller hon tjänat in under ett fullt kvalifikationsår understiger 20 semesterdagar till följd av frånvaro på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall eller frånvaro på grund av medicinsk rehabilitering.  

Tillämpningsanvisning  

Med medicinsk rehabilitering avses medicinsk rehabilitering som på grund av yrkessjukdom eller olycksfall ges på ordination av läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan. Bestämmelsen gäller endast frånvaro på grund av arbetsoförmåga eller medicinsk rehabilitering. Semestern kan understiga 20 dagar på grund av annan frånvaro. Granskningsperioden för tillämpningen av bestämmelsen är hela kvalifikationsåret. Om anställningen inte fortgår hela kvalifikationsåret, har arbetstagaren rätt till den del av 20 semesterdagar som motsvarar frånvarotiden på grund av arbetsoförmåga eller rehabilitering.  

mom. 5 Oavbruten frånvaro i situationer med arbetsoförmåga  

Rätten till semester enligt mom. 4 gäller inte efter att frånvaron fortsatt oavbruten i 12 månader. Kontinuiteten i en frånvaroperiod avbryts av sådana arbetsperioder som berättigar till en full kvalifikationsmånad, dock inte av arbete under partiell sjukfrånvaro. Kontinuiteten avbryts inte heller av semester, familjeledigheter eller andra avbrott i arbetet.  

Tillämpningsanvisning  

Med partiell sjukfrånvaro avses deltidsarbete enligt 2 kap. 11 a § i arbetsavtalslagen.  

Exempel på hur semestertabellerna används  

Exempel 38

Tabell 1: Villkoret om femton (15) års anställning uppfylls under kvalifikationsåret. 

• En arbetstagares anställning börjar 1.10.2012 och fortgår.
   
• Den nuvarande arbetsgivaren godkänner 14 år och 6 månaders anställning hos en annan arbetsgivare som berättigande till erfarenhetstillägg, varvid 15 års anställning uppfylls 31.3.2013.
   
• Under kvalifikationsåret 1.4.2012–31.3.2013 tjänar arbetstagaren för 6 fulla kvalifikationsmånader in 18 semesterdagar enligt tabell 1.
   
• Tabell 1 används, eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut (31.3.2013) har 15 år av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg och den nuvarande anställningen då har fortgått omedelbart och utan avbrott i minst 6 månader.  

Exempel 39

Tabellerna 3 och 1: Villkoret om sex månaders oavbruten anställning vid kvalifikationsårets slut uppfylls inte.  

• En arbetstagares anställning börjar 1.11.2012 och fortgår.
   
• Arbetstagaren har över 15 år av tidigare anställningstid som den nuvarande  arbetsgivaren godkänner som berättigande till erfarenhetstillägg.
   
• För kvalifikationsåret 2012–2013 tjänar arbetstagaren för fem fulla kvalifikationsmånader in 9 semesterdagar enligt tabell 3.
   
• Tabell 3 används eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut inte har varit anställd utan avbrott i sex månader hos sin nuvarande arbetsgivare.  

Exempel 40  

Tabellerna 3 och 2: Villkoret om ett års anställning uppfylls under det andra kvalifikationsåret, under vilket anställningen upphör.

• En arbetstagares anställning varar 1.10.2012–30.9.2013.
   
• Anställningen sträcker sig över två kvalifikationsår: 2012–2013 och 2013–2014.
   
• Tabell 3 används för kvalifikationsåret 2012–2013 eftersom den pågående anställningen vid slutet av kvalifikationsåret (31.3.2013) har varat utan avbrott kortare tid än ett år och arbetstagaren inte har tidigare anställningar på minst 5 år som berättigar till erfarenhetstillägg.
   
• Enligt tabell 3 tjänar arbetstagaren för sex fulla kvalifikationsmånader in 10 semesterdagar.
   
• För kvalifikationsåret 2013–2014 tjänar arbetstagaren för sex fulla kvalifikationsmånader in 15 semesterdagar enligt tabell 2.>
   
• Tabell 2 används eftersom anställningen under detta kvalifikationsår har varat ett år (30.9.2013).  

Exempel 41

Tabellerna 3 och 2: Villkoret om ett års anställning uppfylls, anställningen upphör, semestern har delvis tagits ut som ledighet, återstoden betalas som semesterersättning.

• Anställningen pågår 1.7.2010–31.3.2013 och arbetstagaren har 2 år av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg.
   
• Anställningen sträcker sig över tre kvalifikationsår: 2010–2011, 2011–2012 och 2012–2013.
   
• För kvalifikationsåret 2010–2011 tjänar arbetstagaren för 9 fulla kvalifikationsmånader in 17 semesterdagar enligt tabell 3.
   
• Tabell 3 används eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut (31.3.2011) inte hade ett helt års oavbruten anställning.
   
• För kvalifikationsåret 2011–2012 tjänar arbetstagaren för 12 fulla kvalifikationsmånader in 28 semesterdagar enligt tabell 2.
   
• Tabell 2 används eftersom anställningen under detta kvalifikationsår har varat ett år.
   
• För kvalifikationsåret 2012–2013 tjänar arbetstagaren in semester för 12 fulla kvalifikationsmånader.
   
• Intjänad semester betalas helt och hållet som semesterersättning enligt tabell 2 (28 ersättningsdagar).  

Exempel 42

Tabell 3: En anställning på mindre än ett år upphör, semesterersättning betalas eller semester tas ut.  

• Anställningen pågår 1.6.2012–20.2.2013 och infaller under ett enda kvalifikationsår (2012–2013).
   
• För kvalifikationsåret tjänar arbetstagaren för 9 fulla kvalifikationsmånader in 17 semesterdagar enligt tabell 3.
   
• Tabell 3 används eftersom anställningen vid kvalifikationsårets slut varat kortare tid än ett år.

§ 71 Hur semesterdagar åtgår

mom. 1 Huvudregel (i genomsnitt 5 arbetsdagar per vecka)  

När semestern bestäms räknas som semesterdagar alla de i semestertiden ingående dagar vilka utan semestern skulle vara arbetsdagar som hör till den ordinarie arbetstiden, om inte något annat följer av mom. 3. I semestertiden kan, beroende på semesterns längd, utöver arbetsdagar ingå också lediga dagar. Om alla arbetsdagar i en kalendervecka är semesterdagar, bestäms hela kalenderveckan från måndag till söndag som semestertid. 

Tillämpningsanvisning  

Semester tjänas in och åtgår enligt femdagars arbetsvecka. För en arbetstagare som inom allmän arbetstid eller byråarbetstid arbetar normal femdagarsvecka åtgår som regel semesterdagar från måndag till fredag. Vid semester som pågår en kalendervecka åtgår alltså 5 semesterdagar, med undantag av söckenhelgsveckor. Vid periodarbete åtgår semester alla veckodagar (även lördag och söndag), men ändå högst 5 semesterdagar under veckor då ingen söckenhelg infaller.

Vid allmän arbetstid och byråarbetstid åtgår under ofullständiga veckor semesterdagar för alla dagar som antecknats som semesterdagar från måndag till fredag och vid periodarbete alla kalenderdagar som antecknats som semesterdagar, dock högst 5 dagar per kalendervecka. Vid söckenhelg åtgår ingen semesterdag.

Om arbetstagarens ordinarie arbetstid har ordnats så att den genomsnittliga arbetstiden är mer eller mindre än 5 dagar i veckan (t.ex. deltidsarrangemang), iakttas bestämmelsen i mom. 2 i denna paragraf om avvikande arbetstidsarrangemang. Förutsättningarna för tillämpning av mom. 1 och 2 i denna paragraf avgörs vid den tidpunkt då semestern eller en del av den ges. 

Exempel 43  

• Vid periodarbetstid ska åtgången av semesterdagar under ofullständiga veckor och tabellen för avbrutna arbetsperioder alltid följas upp parallellt.
   
• För en anställd med periodarbetstid fastställs semester under tiden 29.3–1.4.2010 (måndag–torsdag i påskveckan). Antalet semesterdagar som åtgår är 4. Eftersom 4 avbrottsdagar ingår i veckan blir den återstående arbetstiden under veckan 8 timmar enligt tabellen för avbruten period. Under veckan infaller dock en arbetstidsförkortande söckenhelg (långfredag) som minskar arbetstiden med 7 timmar 40 minuter. Återstående arbetstid för denna vecka i perioden är därmed 20 minuter. Eftersom fredag till söndag inte är semesterdagar kan de antecknas som arbetsdagar.  

mom. 2 Arbetstidsarrangemang som avviker från det vanliga  

Om det i genomsnitt ingår fler eller färre än 5 arbetsdagar per kalendervecka i den ordinarie arbetstiden, inkluderas i semestertiden arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som annars, och semesterdagar åtgår under semestertiden enligt följande:

1. Under fulla kalenderveckor utan söckenhelg åtgår 5 semesterdagar.
    
2. Under ofullständiga kalenderveckor åtgår semesterdagar för varje vardag som ingår i semestertiden, med undantag av lördag och söckenhelger. Om en lördag, söndag eller söckenhelg som ingår i semestertiden hade varit arbetsdag, åtgår semester också för den dagen. Under en ofullständig kalendervecka kan dock högst 4 semesterdagar åtgå.  

Tillämpningsanvisning  

En full kalendervecka är en vecka som räcker från måndag till söndag och som helt antecknats som semester. En ofullständig kalendervecka är en vecka där endast en del av dagarna antecknats som semesterdagar.

Avvikande arbetstidsarrangemang förekommer oftast i deltidsarbete. Om arbetstagaren till exempel arbetar varannan vecka 2 dagar och varannan vecka 3 dagar, är antalet arbetsdagar i genomsnitt 2,5 per vecka. Om arbetstagaren arbetar 5 dagar varannan vecka, och varannan vecka är ledig, är antalet arbetsdagar likaså 2,5 under en tvåveckorsperiod.

Bestämmelserna i detta moment tillämpas också när ingen ordinarie arbetstid har bestämts eller när den ordinarie arbetstiden varierar från vecka till vecka.

När det genomsnittliga antalet arbetsdagar i en vecka räknas ut anses söckenhelger som förkortar arbetstiden och dagar som utgör ersättning i form av ledighet vara arbetsdagar. Ett nattskift anses utgöra en arbetsdag. 

Förutsättningarna för tillämpning av mom. 1 och 2 avgörs vid den tidpunkt då semestern ges. Om det alltså under den kalendervecka eller den utjämningsperiod i vilken semestern ingår eller under vilken semestern börjar eller slutar, utan semestern skulle ingå i genomsnitt fler eller färre än 5 i den ordinarie arbetstiden ingående arbetsdagar per kalendervecka, tillämpas bestämmelserna i mom. 2.

Semestern fördelas på arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som under arbetsveckor. Hur många semesterdagar som ska förläggas till arbetsdagar räknas ut med hjälp av följande formel:  

arbetsdagar i genomsnitt under en kalendervecka x antalet semesterdagar
5  

Exempel 44

• En deltidspensionerad arbetstagare har rätt till 38 dagars semester.
   
• Arbetstagaren har en arbetstid på 19 timmar i veckan, och arbetar varje vecka tre (3) arbetsdagar av fem (5).
   
• Uträkning: 3 : 5 x 38 = 22,8 dvs. 23 dagar
   
• Eftersom semestern ska innehålla arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som när man arbetar (38 - 23 = 15), ska 23 semesterdagar förläggas till arbetsdagar och 15 semesterdagar till dagar som även utan semester skulle vara lediga.  

mom. 3 Söckenhelger  

Semesterdagar åtgår inte för söckenhelger som anges i § 41 i arbetstidskapitlet, även om de infaller under semestern.  

mom. 4 Avrundning av semesterdagar  

Ofullständiga dagar avrundas till närmaste heltal, varvid 0,5 avrundas uppåt. Om man i fråga om semestrar som hör till samma kvalifikationsår blir tvungen att avrunda semesterdelar två gånger eller fler, ska resultatet bli detsamma som om semesterdelarna hade adderats ihop och avrundningen gjorts på ovan nämnda sätt.  

§ 72 Tidpunkten för semestern  

mom. 1 Bestämning av semestertidpunkten  

Semestern förläggs till en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om tidpunkten i enlighet med mom. 4 eller 5 nedan. När arbetsgivaren bestämmer semestertidpunkten ska 20 semesterdagar (sommarsemester) förläggas till semesterårets semesterperiod (2.5–30.9). Återstoden av semestern (vintersemester) ska tas ut senast innan följande semesterperiod börjar (30.4). Av en semester på mer än 20 dagar ska den överskjutande delen och av en semester på minst 25 dagar ska minst 5 dagar tas ut som vintersemester.  

Tillämpningsanvisning  

Vid användning av utjämningsschema för arbetstiden får semestern inte bestämmas så att arbetstagarens ordinarie arbetstid under den tid han eller hon arbetar förändras väsentligt på grund av semestern.  

mom. 2 Semester i säsongsbetonat arbete  

Om det i säsongsbetonat arbete med tanke på arbetsgivarens verksamhet är mycket svårt att förlägga semestern till semesterperioden, kan sommarsemestern förläggas utanför semesterperioden under samma kalenderår.  

mom. 3 Sammanhängande semester  

Både sommarsemestern och vintersemestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden (2.5–30.9) i en eller flera delar.  

mom. 4 Överenskommelse om uppdelning av semestern  

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan under pågående anställning komma överens om  

1. att den del av semestern som överskrider 10 semesterdagar tas ut i en eller flera delar 
2. att semestern förläggs till en period som börjar vid ingången av det kalenderår (1.1) under vilket semesterperioden (2.5–30.9) infaller och upphör före semesterperiodens början (30.4) följande år
3. att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut inom ett år efter semesterperiodens slut (30.9)
4. att den semester som tjänats in fram till anställningens upphörande kan tas ut under anställningen om anställningen upphör innan semesterperioden börjar
5. att av en semester på mer än 20 semesterdagar högst 5 dagar av den överskridande delen på initiativ av arbetstagaren kan tas ut i form av förkortad arbetstid. Avtalet ska ingås skriftligt.  

mom. 5 Hur graviditets- och föräldraledighet och annan tjänstledighet inverkar på förläggningen av semester 

Semestern får inte utan arbetstagarens samtycke förläggas till de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en arbetstagare som är berättigad till graviditetsledighet eller de 105 första dagarna av föräldraledighet för någon annan arbetstagare som är berättigad till föräldraledighet. Om semestern på grund av graviditets- eller föräldraledighet inte kan förläggas i enlighet med mom. 1–4 i denna paragraf, kan semestern tas ut inom 6 månader efter att arbetstagaren använt de nämnda graviditets- eller föräldraledighetsdagarna. Till annan tjänstledighet kan semestern däremot förläggas.  

Tillämpningsanvisning  

Med graviditets- och föräldraledighetsdagar avses i detta moment vardagar (mån–lör exkl. söckenhelger). 

Semester kan förläggas till föräldraledighet och vårdledighet efter de 105 första dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en arbetstagare som är berättigad till graviditetsledighet och efter de 105 första dagarna av föräldraledighet för någon annan arbetstagare som är berättigad till föräldraledighet. Då förlänger semestern inte den återstående föräldra- eller vårdledigheten.

Perioden på sex månader beräknas från det att arbetstagaren använt sina 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagar eller sina 105 första föräldraledighetsdagar.

Om arbetstagaren arbetar mellan föräldraledighetsperioderna, kan semester förläggas till arbetsperioderna i enlighet med mom. 1–4, oberoende av hur många graviditets- eller föräldraledighetsdagar arbetstagaren har använt.

Till den del det är fråga om någon annan långvarig tjänstledighet än de 105 första dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en arbetstagare som är berättigad till graviditetsledighet eller de 105 första dagarna av föräldraledighet för någon annan arbetstagare som är berättigad till föräldraledighet, kan semestern förläggas till ledigheten, dock med de undantag som anges i § 80 (flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga).

Semestern ska tas ut senast 30.4 det kalenderår som följer på semesteråret även om arbetstagaren har till exempel föräldraledighet utöver de ovan nämnda 105 föräldraledighetsdagarna, vårdledighet, studieledighet eller prövningsbaserad tjänstledighet. Tjänstledigheten avbryts då för den tid semestern varar.

Semester som fastställts men flyttats på grund av arbetsoförmåga förläggs enligt § 75 i detta kapitel.  

Exempel 45

En arbetstagares graviditetsledighet börjar 3.10.2022 och slutar 18.11.2022 (40 graviditetsledighetsdagar, mån–lör exkl. söckenhelger). Därefter har arbetstagaren föräldraledighet som börjar 19.11.2022 och slutar 1.6.2023 (160 föräldraledighetsdagar, mån–lör exkl. söckenhelger). Arbetstagarens semester får inte förläggas till 3.10.2022–6.2.2023 (de 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagarna). I kalkylen har beaktats att det i perioden med de 105 första vardagarna av graviditets- och föräldraledighet ingår 4 söckenhelger (allhelgonadagen, självständighetsdagen, annandag jul och trettondagen).  

mom. 6 Arbetstagarnas åsikt om semestertidpunkten  

Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna eller deras representanter om de allmänna semesterprinciperna på arbetsplatsen. Innan tidpunkten för semestern bestäms ska arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren ska i mån av möjlighet beakta arbetstagarnas synpunkter och bemöta dem jämlikt när tidpunkten för semestrarna bestäms.

Tillämpningsanvisning  

Semestern ska i mån av möjlighet förläggas så att tidpunkten växlar på ett lämpligt sätt mellan arbetstagarna. Om arbetstagaren är arbetsoförmögen när semestertidpunkten bestäms och arbetsgivaren har fått ett läkarintyg där det framgår att sjukfrånvaron kommer att fortsätta under hela den tid för vilken arbetsgivaren tänkt fastställa semestern eller en del av den, ska arbetsgivaren när arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om semestertidpunkten samtidigt uppmana arbetstagaren att meddela om han eller hon vill att semestern ska fastställas till tiden för arbetsoförmåga eller flyttas i enlighet med § 75 i detta kapitel.  

mom. 7 Semestern börjar en ledig dag  

Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke bestämma att semestern ska börja på en dag som är ledig för arbetstagaren enligt arbetsskiftsförteckningen, om detta medför en minskning av antalet semesterdagar.  

§ 73 Meddelande om tidpunkten för semester  

När arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern ska arbetsgivaren meddela arbetstagaren om semesterns tidpunkt senast en månad innan semestern börjar. Om detta inte är möjligt, får tidpunkten för semestern meddelas senare, dock senast två veckor innan semestern börjar.  

Tillämpningsanvisning  

Bestämmelser om meddelande om tidpunkten för semester som flyttats på grund av sjukdom finns i § 75 mom. 5 nedan.

§ 74 Sparande av semester  

Av de semesterdagar som en arbetstagare tjänar in varje år kan den del som överstiger 15 semesterdagar tas ut som sparad ledighet under följande semesterperiod eller senare, om arbetstagaren och arbetsgivarens representant kommer överens om detta. Den sparade ledigheten tas ut vid en tid som arbetstagaren och arbetsgivarens representant kommer överens om. Om arbetstiden ändras väsentligt eller om arbetstagaren blir permitterad tills vidare, betalas ersättning för varje dag av sparad ledighet som inte tagits ut. Ersättningen beräknas på den ordinarie lön som gällde före ändringen, i enlighet med § 78 nedan.  

Tillämpningsanvisning  

I allmänhet är det ändamålsenligt att komma överens om sparad ledighet och, om möjligt, när den ska tas ut samtidigt som arbetsgivaren fastställer semestern i enlighet med § 72 i detta kapitel.

Om en arbetstagare sparar semester för vilken lönen bestäms enligt § 76 mom. 2 i detta kapitel och tar ut den sparade ledigheten eller ska få sådan ersättning för den som avses ovan i denna paragraf, betalas lönen för den sparade ledigheten enligt den genomsnittliga arbetstidsprocent som avses i § 76 mom. 2 och den beräknas på den fulla ordinarie lönen vid den tidpunkt då den sparade ledigheten börjar eller vid den tidpunkt då ersättningen räknas ut.  

§ 75 Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga

mom. 1 Arbetsoförmåga när semestern börjar eller under semestern  

Om en arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall, flyttas de semesterdagar eller dagar av sparad ledighet som infaller under tiden av arbetsoförmåga till en senare tidpunkt, om arbetstagaren anhåller om det utan ogrundat dröjsmål och, om möjligt, innan semestern börjar. Motsvarande rätt att flytta semestern eller den sparade ledigheten gäller om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att genomgå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård som innebär arbetsoförmåga under tiden för vården.  

mom. 2 Utredning om arbetsoförmåga  

På arbetsgivarens begäran är arbetstagaren skyldig att visa upp ett läkarintyg eller, enligt arbetsgivarens prövning, ge någon annan tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga (intyg av hälsovårdare, sjukskötare eller företagsfysioterapeut). 

Tillämpningsanvisning  

En utredning enligt mom. 2 som lämnats till arbetsgivaren innan semestern börjat eller inom den tid som anges i mom. 1 betraktas som anhållan om att skjuta upp semestern.  

mom. 3 Flyttad semester  

Sommarsemester som skjutits upp med stöd av mom. 1 ska tas ut inom semesterperioden och vintersemester ska tas ut innan följande semesterperiod börjar. Om detta inte är möjligt ska flyttad semester tas ut under semesterperioden det följande kalenderåret, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att semestern tas ut före det. Semestern ska dock tas ut senast inom det kalenderår som följer på semesterperioden.  

mom. 4 Semesterersättning för flyttad semester  

Om det på grund av att arbetsoförmågan fortgår inte är möjligt att ta ut semester på det sist nämnda sättet heller, betalas semesterersättning enligt § 78 för den uteblivna semestern.  

mom. 5 Meddelande om tidpunkten för flyttad semester 

 Arbetsgivaren ska meddela tidpunkten för flyttad semester två veckor eller, om detta inte är möjligt, senast en vecka innan semestern börjar.

§ 76 Semesterlön

mom. 1 Semesterlön 

 För semester och sparad ledighet betalas ordinarie månadslön.  

Tillämpningsanvisning  

Semesterlönen bestäms enligt huvudregeln utgående från den ordinarie lönen vid den tidpunkt då semestern börjar, dvs. den första semesterdagen. En anställd som har månadslön när semestern börjar räknas som månadsavlönad. Om lönen ändras under semestern, till exempel på grund av en allmän förhöjning eller förändringar i arbetsuppgifterna, ändras semesterlönen på motsvarande sätt.  

mom. 2 Semesterlön när arbetstiden och lönen ändras

Om arbetstagarens ordinarie arbetstid och därmed också lönen har ändrats under kvalifikationsåret eller efter kvalifikationsårets slut innan semestern börjar, bestäms den månadslön som utgör grunden för semesterlönen för den semester som tjänats in under det avslutade kvalifikationsåret genom att den fulla ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då semestern börjar multipliceras med den genomsnittliga arbetstidsprocenten under kvalifikationsåret.  

Exempel 46

En arbetstagare har under kvalifikationsåret arbetat 60 % i 7 månader och 100 % i 5 månader. Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då (7 x 60 + 5 x 100) / 12 = 76,7 %. Arbetstagarens fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån. Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 76,7 % x 2 500 € = 1 917,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent arbetstagaren har när semestern börjar.  

Exempel 47

En arbetstagare har inlett sin anställning den 1 maj. Vid kvalifikationsårets slut har anställningen alltså gällt i 11 månader. Arbetstagaren arbetar 60 % till den 17 juni och därefter 100 %. Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då 1,57 månader x 60 % (1 mån. i maj + 17/30 dagar i juni) + 9,43 mån. x 100 % (13/30 dagar i juni + 9 mån. i juli–mars) / 11 = 94,3 %.

Arbetstagarens fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån. Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 94,3 % x 2 500 € = 2 357,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent arbetstagaren har när semestern börjar.   

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas i situationer där förändringar i arbetstiden och därmed också månadslönens belopp avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Sådana förändringar i arbetstiden kan bli aktuella bland annat vid övergång till deltidspension, delinvalidpension, partiell sjukfrånvaro eller partiell vårdledighet eller då arbetstagaren av någon annan orsak själv ber om att få arbeta deltid. Bestämmelsen tillämpas också när en anställning ombildas till deltidsanställning. Däremot tillämpas bestämmelsen inte på permittering i form av förkortad arbetstid, utan semesterlönen bestäms då enligt mom. 1.

Semesterlönen bestäms enligt mom. 2 när arbetstiden förlängs eller förkortas och lönen därmed ändras. Enbart förändringar i arbetstagarens grundlön (till exempel allmänna förhöjningar eller ändring av lönegruppen) eller enbart förändringar i arbetstidsformen (till exempel att allmän arbetstid ändras till byråarbetstid) leder inte till tillämpning av mom. 2.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att semester tas ut enligt § 72 mom. 4 under kvalifikationsåret, korrigeras semesterlönen så att den motsvarar lönen enligt mom. 2 ovan, om arbetstagarens arbetstidsprocent och lön ändras under kvalifikationsåret.  

mom. 3 Semesterlön för arbetstagare som inkallas vid behov

För arbetstagare som betalas lön i form av timlön enligt § 20 mom. 2 punkt 2 (Arbetstagare som inkallas vid behov) i detta kollektivavtal och som tjänar in semester för alla månader som ingår i anställningen beräknas semesterlönen på den lön som i genomsnitt betalats per månad under kvalifikationsåret.  

Tillämpningsanvisning

Om alla månader i anställningen inte är fulla kvalifikationsmånader betalas semesterlönen som en procentuell ersättning enligt § 77.

Om arbetstagaren under en del av kvalifikationsåret har tjänat in semester som en arbetstagare som inkallas vid behov enligt detta moment och under en del av året som arbetstagare med månadslön, räknas semesterlönen och semesterersättningen separat för respektive period.  

mom. 4 Tillägg till semesterlönen

Om det i en arbetstagares arbetstid ingår söndags-, kvälls- eller nattarbete som utförts under ordinarie arbetstid eller sådana kvälls- eller nattskift som utförts under ordinarie arbetstid i skiftarbete, ges arbetstagaren ett tillägg till semesterdagslönen utgående från de penningersättningar som betalats för dessa arbetstider. Semesterlönen höjs då med det procenttal som man får när man räknar ut hur många procent de penningersättningar som betalats under föregående kvalifikationsår för under ordinarie arbetstid utfört söndags-, kvälls- och nattarbete samt i skiftarbete utförda kvälls- och nattskift har utgjort av den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår. Förhöjningen är högst 35 procent.

Tillägget betalas för hela semestertiden och inte enbart för de dagar som räknas som semesterdagar.  

Tillämpningsanvisning

Om anställningen har börjat mitt under kvalifikationsåret, används vid uträkningen arbetstidsersättningarna och den ordinarie lönen för de månader anställningen har pågått under kvalifikationsåret i fråga. Det samma gäller om kvalifikationsåret avbryts på grund av tjänstledighet. Då används de månader då arbetstagaren arbetat.  

Exempel 48

• En arbetstagares ordinarie lön under kvalifikationsåret (1.4–31.3) har varit 28 000 euro.
   
• Ersättningarna för söndags, kvälls och nattarbete har uppgått till 1 750 euro.
   
• Förhöjningsprocenten för dagslönen under semestertiden räknas ut på följande sätt: 1 750 : 28 000 x 100 = 6,25 %  

Exempel 49

• En arbetstagares anställning har börjat 1.1.
   
• Förhöjningsprocenten är den andel som arbetstidsersättningarna under perioden 1.1–31.3 utgör av den ordinarie lönen för samma tid.  

mom. 5 Semesterlönetillägg i semesterersättningen  

Den semesterersättning som ska betalas då anställningen upphör beräknas enligt mom. 4 ovan utgående från de arbetstidsersättningar och den ordinarie lön som betalats under det kvalifikationsår då anställningen upphör.  

Tillämpningsanvisning  

Rätten att få tillägg till semesterlönen enligt mom. 4 och 5 avgörs enligt situationen vid semesterns början eller när anställningen upphör. Tillägget betalas alltså inte om arbetstagaren vid semesterns början har en sådan befattning där det i den ordinarie arbetstiden inte ingår sådant arbete som avses ovan. Arbetstagaren har dock, med avvikelse från det som sägs ovan, rätt till tillägget om arbetstagaren på grund av att arbetet är säsongsbetonat utför tilläggsberättigande arbete vid någon annan tid än då semestern börjar. Vid uträkning av förhöjningsprocenten beaktas inte här avsedda lönetillägg som eventuellt betalats för tid då arbetstagaren haft semester, tjänstledighet eller andra avbrott i anställningen.  

I den ordinarie lönen för kvalifikationsåret ingår även ordinarie lön för sjukfrånvaro och semester. Tillägget betalas för hela semestertiden och inte enbart för de dagar som räknas som semesterdagar. 

§ 77 Semesterersättning när anställningen fortgår  

mom. 1 Procentuell semesterlön för dem som arbetar sällan  

Om en arbetstagare i enlighet med sitt arbetsavtal arbetar så få dagar under kvalifikationsåret eller en så kort tid att bara en del av kalendermånaderna är fulla kvalifikationsmånader, betalas en semesterlön på  

1.    9 procent, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått utan avbrott i högst tre (3) månader,
2.    11 procent, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått utan avbrott i mer än tre (3) månader men högst ett år eller
3.    11,5 procent, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått utan avbrott i minst ett år.  

Semesterersättningen beräknas på den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av förhöjning som utöver grundlönen betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning  

Arbetsarrangemangen ska grunda sig på ett arbetsavtal. Enbart det faktum att arbetstagaren har arbetat få dagar (till exempel på grund av sjukfrånvaro eller liknande) eller att anställningen börjat vid en sådan tidpunkt att en månad inte blivit en full kvalifikationsmånad leder inte till tillämpning av detta moment.  
Om arbetstagarens anställning under en kalendermånad pågår utan avbrott minst 16 arbetsdagar och arbetstagaren under den tiden arbetar minst 35 timmar eller 14 arbetsdagar, tjänas semesterdagar in enligt § 70 i detta kapitel. För de intjänade semesterdagarna bestäms en semester för vilken semesterersättning enligt detta moment betalas i stället för semesterlön. Semesterpenning betalas endast för intjänade semesterdagar. För månader då inga semesterdagar intjänas betalas inte heller semesterpenning.  

Exempel 50

• För en deltidsanställd arbetstagare som arbetar två dagar i veckan, 4 timmar om dagen eller 10 timmar varannan vecka, underskrider arbetstiden 35 timmar eller 14 arbetsdagar under de flesta månader, varvid inga semesterdagar tjänas in för dessa månader.
  
  Om arbetstagaren tjänar in semester för till exempel fyra (4) månader om året, bestäms semestern för den tiden och i semesterlön betalas semesterersättning enligt detta moment.
   
• Arbetstagaren tjänar in semesterpenning för 4 månader.

En arbetstagare som på grund av arbetstidsarrangemanget enligt arbetsavtalet inte får en enda full kvalifikationsmånad har rätt till ledighet och semesterersättning enligt § 79 nedan.  

mom. 2 Kalkylerade korrigeringar av semesterlönen  

Om en i mom. 1 avsedd arbetstagare som arbetar sällan har varit förhindrad att arbeta under kvalifikationsåret på grund av

1. graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen, frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i lagen eller ledighet för vård av anhörig enligt 4 kap. 7 b § från 1.8.2022,
    
2. sjukdom eller olycksfall,
    
3. medicinsk rehabilitering som på grund av yrkessjukdom eller olycksfall ges på ordination av läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan,
    
4. bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom, eller
    
5. permittering

läggs den kalkylerade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden och den lön som betalats för frånvarotiden till den lön som utgör grunden för semesterlönen, dock högst för 105 kalenderdagar i de fall som avses i punkt 2 och 3 och högst för 42 kalenderdagar i de fall som avses i punkt 5.  

Tillämpningsanvisning  

Arbetstagaren betalas för semestertiden semesterersättning på 9. 11 eller 11,5 procent enligt mom. 1, och vid beräkningen av den beaktas den lön som betalats eller som förfallit till betalning både för ofullständiga och fulla kvalifikationsmånader.

Exempel 51  

• En deltidsanställd arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren 12 år arbetar enligt sitt arbetsavtal varje vecka på måndag och onsdag, 4 timmar per dag.
   
• Under kvalifikationsåret 1.4–31.3 uppkommer 7 fulla och 5 ofullständiga kvalifikationsmånader.
   
• För de fulla kvalifikationsmånaderna tjänar arbetstagaren in semester enligt tabell 2 punkt 2 i § 70 mom. 3 ovan, dvs. sammanlagt 18 semesterdagar.
  
  I enlighet med mom. 3 ovan betalas för semestertiden en semesterlön på 11,5 procent av den lön som betalats eller förfallit till betalning under kvalifikationsåret.
   
• För de fulla kvalifikationsmånaderna (7) betalas också semesterpenning.
   
• Sådan förhöjning för nödarbete eller övertidsarbete som betalats utöver grundlönen beaktas inte när semesterersättningen räknas ut.  

mom. 3 Uträkning av lön för frånvarotid  

Lönen för frånvarotiden enligt mom. 2 beräknas utgående från arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per vecka och utgående från lönen vid den tidpunkt då frånvaron började. Löneförhöjningar under frånvarotiden beaktas också. Om ingen överenskommelse ingåtts om den genomsnittliga arbetstiden per vecka, bestäms den kalkylerade lönen enligt den genomsnittliga arbetstiden per vecka under de 12 veckor som föregått frånvaron.  

mom. 4 Semesterlön och semesterersättning av olika slag  

Om arbetstagaren under en del av kvalifikationsåret har tjänat in semester enligt § 70 i detta kapitel och en del av året har omfattats av ledighet enligt § 79 nedan, beräknas lönen och semesterersättningen separat för semestern och ledigheten. 

§ 78 Semesterersättning när anställningen upphör  

mom. 1 Semesterersättning för outtagna semesterdagar  

När anställningen upphör har arbetstagaren rätt att få semesterersättning för sådana outtagna semesterdagar som intjänats enligt § 70 ovan. Semesterersättningen räknas ut genom att den ordinarie månadslön som gäller vid tidpunkten för beräkning av semesterersättningen divideras med 20,83 och resultatet multipliceras med antalet outtagna semesterdagar. Utöver semesterersättningen betalas också semesterpenning enligt § 80 nedan. I fråga om de semesterdagar och dagar av sparad ledighet för vilka semesterlönen bestäms enligt § 76 mom. 2 beräknas den nämnda månadslönen på den fulla ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då semesterersättningen beräknas, utgående från den genomsnittliga arbetstidsprocent som avses i § 76 mom. 2.  

Tillämpningsanvisning

När semesterersättningen räknas ut noteras antalet outtagna semesterdagar i tabell 1–3.  

Utöver semesterersättningen betalas semesterpenning enligt § 80 för intjänade fulla kvalifikationsmånader. Ett eventuellt tillägg till semesterlönen läggs också till semesterersättningen. Se § 76 mom. 5 om arbetstidsersättningarnas inverkan på semesterersättningen.  

Semesterersättning betalas också för varje outtagen dag av sparad ledighet. I samband med denna semesterersättning betalas ingen semesterpenning.  

Exempel 52

• Arbetstagarens semester bestämdes enligt tabell 1.
   
• Anställningen hade fortgått under hela det föregående kvalifikationsåret och upphört 31.8.
   
• Av det föregående kvalifikationsårets 38 semesterdagar hade arbetstagaren tagit ut 27 semesterdagar innan anställningen upphörde. Eftersom 27 semesterdagar redan tagits ut återstår 11 dagar som ska ersättas.
   
• Under det pågående kvalifikationsåret hade arbetstagaren 1.4–31.8 tjänat in semester för fem (5) månader, varvid 15 dagar ska ersättas för denna tid. Sammanlagt blir det då 26 (11+15) dagar som ska ersättas.  

mom. 2 Sammanräkning vid betalning av semesterersättning  

Om en arbetstagare under de kalendermånader då anställningen började och upphörde har varit anställd utan avbrott i totalt minst 16 kalenderdagar, under vilka arbetstagaren arbetat minst 35 timmar eller 14 dagar, och arbetstagaren för denna anställning inte har fått semester eller semesterersättning, räknas denna tid som en full kvalifikationsmånad när semesterersättningen bestäms, och för månaden betalas också semesterpenning. Vid beräkning av de 16 dagarna avdras olovlig frånvaro och strejk.  

Exempel 53

• En arbetstagares visstidsanställning har börjat 25.7 och upphört 9.4 året därpå.
   
• Under anställningen har arbetstagaren varken tagit ut semester eller fått semesterersättning.
   
• Varken den månad då anställningen började (juli) eller den då anställningen upphörde (april) är fulla kvalifikationsmånader som berättigar till semester.
   
• Under den månad då anställningen började och under den månad då anställningen upphörde har anställningen fortgått i totalt 16 kalenderdagar i vilka sammanlagt ingått minst 35 arbetstimmar (eller minst 14 arbetsdagar).
   
• Juli och april slås ihop till en full kvalifikationsmånad.  

mom. 3 Semesterersättning när anställningen upphör, procentuell semesterlön  

Till en arbetstagare som inte tjänar in semester enligt § 68 i detta kapitel betalas när anställningen upphör en semesterersättning på

1. 9 procent, om anställningen när den upphör har fortgått utan avbrott i högst tre (3) månader vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden,  
2. 11 procent, om anställningen när den upphör har fortgått utan avbrott i mer än tre (3) månader men mindre än ett år vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden, eller
3. 11,5 procent, om anställningen när den upphör har fortgått utan avbrott i minst ett år vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden.  

Semesterersättningen beräknas på den lön som räknats ut enligt § 77 mom. 1 för den tid för vilken arbetstagaren fram till dess inte har fått semesterersättning. 

§ 79 Intjäning av ledighet

mom. 1 Rätt till ledighet  

En arbetstagare som på grund av sitt arbetsavtalsenliga arbetstidsarrangemang inte tjänar in en enda full kvalifikationsmånad enligt § 68 ovan, och därmed inte har semester, har rätt att under anställningsförhållandet enligt önskan få ledigt två vardagar för varje kalendermånad som ingår i anställningsförhållandet.  

Tillämpningsanvisning 

Rätten till ledighet baserar sig på 8 § i semesterlagen.

mom. 2 Beviljande av ledighet 

Arbetstagaren ska innan semesterperioden börjar meddela arbetsgivaren om sin önskan att utnyttja ledigheten. När ledigheten beviljas iakttas i tillämpliga delar semesterbestämmelserna i § 72, 73 och 75.  

mom. 3 Uträkning av semesterersättning för den som är berättigad till ledighet 

Arbetstagaren har rätt att få en semesterersättning på

1. 9 procent, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått utan avbrott i högst tre (3) månader,
2. 11 procent, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått utan avbrott i mer än tre (3) månader men mindre än ett år, eller
3. 11,5 procent, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått utan avbrott i minst ett år.

Semesterersättningen beräknas på den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid under föregående kvalifikationsår, med undantag av förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete.

Om arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet, läggs till den lön som ligger till grund för semesterersättningen den kalkylerade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden beräknad enligt § 77 mom. 2 samt lönen som betalats för frånvarotiden.

mom. 4 Betalning av semesterersättning 

Till en arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet betalas i samband med ledigheten en semesterersättning enligt mom. 3 vid den tidpunkt som gäller för semesterlönen enligt § 81 mom. 1 nedan. I annat fall betalas semesterersättningen senast vid semesterperiodens utgång.

mom. 5 Semesterersättning när anställningen upphör för den som är berättigad till ledighet 

Till en arbetstagare med begränsad arbetstid enligt denna paragraf betalas vid anställningens upphörande en semesterersättning enligt § 77 mom. 3 ovan.

§ 80 Semesterpenning

mom. 1 Semesterpenningens storlek 

Semesterpenningen beräknas utgående från antalet fulla kvalifikationsmånader som arbetstagaren tjänat in enligt § 70 mom. 3 i detta kapitel. Semesterpenning betalas enligt följande för varje full kvalifikationsmånad:

• 6 procent när semestern bestäms enligt tabell 1 
• 5 procent när semestern bestäms enligt tabell 2 
• 4 procent när semestern bestäms enligt tabell 3.

Semesterpenningen beräknas på den ordinarie månadslönen för den juli månad som följer efter kvalifikationsåret.

Tillämpningsanvisning 

En full kvalifikationsmånad är en månad för vilken arbetstagaren enligt § 68 ovan har tjänat in semesterdagar. Beräkningsgrunden är arbetstagarens faktiska ordinarie månadslön för juli månad, dvs. som beräkningsgrund används inte en semesterlön som bestäms enligt § 76 mom. 2 i detta kapitel.

Exempel 54

• Om en arbetstagare till exempel under en del av juli har skött sitt eget arbete, och under en annan del uteslutande något annat arbete, och arbetstagaren därför har fått lön av två slag för juli, beräknas semesterpenningen på den sammanräknade ordinarie lön som betalats för juli för skötseln av vardera arbetet.
   
• Om arbetstagarens lön för juli definieras som deltidslön enligt § 13 i detta kollektivavtal, räknas semesterpenningen ut på denna deltidslön. 

Exempel 55

• En arbetstagares anställning har börjat 1.8.
   
• Arbetstagaren har 15 år av anställningstid som arbetsgivaren godkänner för erfarenhetstillägg och tjänar därmed in semester enligt tabell 1.
   
• Arbetstagaren har 8 fulla kvalifikationsmånader när kvalifikationsåret upphör 31.3.
   
• Semesterpenningen för kvalifikationsåret är 6 (%) x 8 (mån.) = 48 % av den ordinarie månadslönen för juli. 

mom. 2 Uträkning av semesterpenning 

Om ett oavlönat avbrott i arbetet eller en partiellt avlönad sjukfrånvaro uppkommer i juli, räknas semesterpenningen på den ordinarie månadslön som arbetstagaren skulle ha tjänat om han eller hon hade arbetat hela juli. Om anställningen har upphört före tidpunkten för betalning av juli månads lön, räknas semesterpenningen ut på den ordinarie månadslönen för den fulla kalendermånad som föregått anställningens upphörande eller, om någon sådan månad inte existerar, på den månadslön som arbetstagaren skulle ha tjänat om han eller hon hade varit anställd denna månad.

mom. 3 Förvägrad semesterpenning

Semesterpenning betalas inte för semester eller en del av semestern, om arbetstagaren omedelbart innan semestern eller en del av den börjat eller omedelbart efter det att semestern eller en del av den slutat, på grund av strejk eller av någon annan orsak varit borta från arbetet utan tillstånd eller giltigt skäl. Semesterpenning betalas inte heller i samband med semesterersättning, om en arbetstagare underlåter att iaktta uppsägningstiden eller häver en visstidsanställning utan att det finns en viktig orsak till detta eller om anställningsförhållandet hävs eller arbetsavtalet anses hävt.

Tillämpningsanvisning

Hävning under prövotid utgör inte någon här avsedd grund för att inte betala semesterpenning. 

Beloppet av den semesterpenning som ska dras av räknas ut med hjälp av följande formel:

§ 81 Betalning av semesterlön, semesterpenning och semesterersättning

mom. 1 Betalning av semesterlön 

Semesterlönen och lönen för sparad ledighet betalas på ordinarie lönebetalningsdag eller, på arbetstagarens begäran, före semestern.

mom. 2 Betalning av semesterpenning 

Semesterpenningen betalas i samband med lönebetalningen för augusti, om man inte lokalt kommer överens om något annat. Se § 3 om lokala avtal.

Om anställningen upphör före tidpunkten för lönebetalningen för augusti, betalas semesterpenningen i samband med betalningen av semesterlön eller semesterersättning.

mom. 3 Semesterlön och semesterersättning vid dödsfall 

Om anställningen upphör på grund av dödsfall betalas semesterpenningen och semesterersättningen till dödsboet. 

§ 82 Tjänstledighet och sjukfrånvaro  

mom. 1 Rätt till tjänstledighet/sjukfrånvaro

En arbetstagare har rätt att få tjänstledighet (sjukfrånvaro), om arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall är förhindrad att sköta sitt arbete.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om det avtal om deltidsarbete som ligger till grund för partiell sjukdagpenning finns i 2 kap. 11 a § i arbetsavtalslagen och i 8 kap. 11 § i sjukförsäkringslagen. På arbetstagare som arbetar deltid på basis av nämnda avtal tillämpas avtalsbestämmelserna om deltidsarbete.

mom. 2 Intyg över arbetsoförmåga

Arbetsoförmåga ska påvisas genom ett godtagbart läkarintyg. Arbetsoförmågan kan visas också på något annat tillförlitligt sätt i fråga om arbetsoförmåga som varar högst tre dagar eller, enligt beslut av arbetsgivaren också i fråga om arbetsoförmåga som varar längre än tre dagar, såvida inte den som beviljar sjukfrånvaron av särskilda skäl anser att det också i dessa fall behövs ett läkarintyg. Om arbetsgivaren inte har fått läkarintyget inom en vecka efter att det undertecknades, är sjukfrånvarons första dag oavlönad.

Tillämpningsanvisning

Arbetstagaren ska utan obefogat dröjsmål visa arbetsgivaren ett godtagbart läkarintyg. Arbetstagaren går inte miste om lönen för den första sjukfrånvarodagen om det finns en godtagbar orsak till att läkarintyget inte lämnats in i tid. 

mom. 3 Beviljande av sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro beviljas utan särskild ansökan för den tid som anges i läkarintyget eller som klargjorts på något annat sätt i enlighet med mom. 2 ovan.  

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön uppstår när arbetstagarens arbetsförmåga till följd av sjukdom, skada eller olycksfall är så nedsatt att arbetstagaren inte kan utföra arbete enligt sitt arbetsavtal och det inte finns andra hinder för betalning av sjuklön enligt bestämmelserna längre fram i detta kapitel.

Arbetstagaren ska visa upp en tillräckligt tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga för att få löneförmåner för sjukdomstiden. Arbetsgivaren bedömer arbetstagarens arbetsoförmåga utgående från den utredning arbetstagaren visar upp. Om läkaren bara har skrivit ett intyg om deltagande i undersökningar eller ett intyg utan diagnos eller ICD 10-sjukdomsklassifikationskod som påvisar arbetsoförmåga, har arbetstagaren inte rätt till frånvaro med lön. Om en läkare har skrivit ut ett intyg över arbetsoförmågan retroaktivt, ska detta motiveras av läkaren.

I regel beviljas sjukfrånvaro enligt läkarintyget, som arbetsgivaren kan avvika från av grundad anledning. Ett läkarintyg är dock endast ett sakkunnigutlåtande, där läkaren efter undersökningen bedömer arbetstagarens arbetsförmåga. Om det trots läkarintyget visar sig att arbetstagaren inte har varit arbetsoförmögen, utan till exempel har utfört liknande arbete under sjukfrånvaron, har arbetstagaren inte rätt till sjukfrånvaro med lön.
Om ett läkarintyg av grundad anledning inte kan godkännas, kan arbetsgivaren på egen bekostnad skicka arbetstagaren att undersökas av en läkare som arbetsgivaren anvisar.

En arbetstagare har rätt till sjukfrånvaro på grund av plötslig tandsjukdom för den arbetstid som behövs för behandlingen, om den plötsliga tandsjukdomen kräver behandling under samma dag eller under samma arbetsskift, och arbetstagaren inte kan få vård utom arbetstiden. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård ska visas med ett intyg av tandläkaren.

Se också § 22 mom. 7: Hälsoundersökningar under arbetstid, på remiss av läkare.

§ 83 Sjuklön

mom. 1 Sjukfrånvaro med lön  

En arbetstagare har under ett kalenderår rätt att för sjukfrånvarotid få sin ordinarie lön för högst 60 kalenderdagar och därefter två tredjedelar (⅔) av sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar.

mom. 2 Förutsättningar för sjuklön

För att sjuklön enligt mom. 1 ska betalas förutsätts att anställningen omedelbart före sjukfrånvaron har pågått utan avbrott i minst 60 kalenderdagar. Om arbetstagarens anställning före sjukfrånvaron har varat kortare tid än 60 kalenderdagar, har arbetstagaren rätt att under samma kalenderår få ordinarie lön under sjukfrånvaron för 14 kalenderdagar, varefter inga löneförmåner betalas.

Tillämpningsanvisning

Varje anställning behandlas separat i fråga om de ovan nämnda karenstiderna. Det faktum att karenstiden uppfylls under sjukfrånvaron berättigar inte till tillämpning av längre lönebetalningstider på den del av sjukfrånvaron som infaller efter att karenstiden uppfyllts. 

En deltidsarbetande har samma rätt till sjukfrånvaro som en heltidsanställd.

mom. 3 Lönebetalningen upphör, sjukfrånvaro

För sjukfrånvarotid betalas inte lön efter det att sjukfrånvaro har beviljats sammanhängande i en eller flera perioder för längre tid än 12 månader. Sjukfrånvaron anses vara sammanhängande om den inte har avbrutits av en minst 30 kalenderdagar lång sammanhängande period av arbete.

Tillämpningsanvisning

Det har ingen betydelse om arbetsoförmågan beror på samma sjukdom eller en annan. Sjukfrånvaron anses vara sammanhängande även om till exempel semester eller en period med rehabiliteringsstöd för viss tid (invalidpension för viss tid) eller arbetsprövning som pensionsanstalten bekostar infaller under sjukfrånvaron, eftersom det då inte är fråga om tid i arbete.

mom. 4 Förhöjning av dagslönen under sjukfrånvaro  

Om det i arbetstiden ingår söndagsarbete som utförts på ordinarie arbetstid, höjs dagslönen för sjukfrånvaron med ett procenttal som räknats ut i enlighet med § 76 mom. 4 ovan och i vilket endast söndagsarbetets andel beaktas.

Tillämpningsanvisning  

Om anställningen har börjat efter 31.3., läggs inte ovan nämnda söndagstillägg till sjuklönen före början av april följande år.

mom. 5 Arbetsoförmåga, avsiktlighet

Om arbetstagaren har orsakat arbetsoförmågan med avsikt eller genom grov vårdslöshet betalas ingen sjuklön.

mom. 6 Förlust av arbetsinkomst vid sjukfrånvaro

Om arbetstagaren har rätt att från något annat håll få ersättning för arbetsinkomstbortfall, betalas endast den del av sjuklönen som överstiger ersättningen. Som ersättning anses i detta fall inte vård, därmed jämförbara kostnader, menersättning, engångsersättning som betalas i stället för denna, och inte heller vårdbidrag enligt 51 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015). Sjuklönen betalas dock till fullt belopp om ersättningen grundar sig på en förmån som arbetstagaren frivilligt bekostat eller om arbetstagaren får ersättning på grund av ett sådant olycksfall i arbetet som inte har förorsakat sjukfrånvaron i fråga.

mom. 7 Smittsamma sjukdomar

Om en arbetstagare med stöd av 57 § eller 63 § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) har beordrats att utebli från sitt förvärvsarbete eller att hållas isolerad i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom, har arbetstagaren rätt att för frånvarotiden få lön i enlighet med vad som föreskrivs om sjuklön i denna paragraf.

mom. 8 Sjukfrånvaro med lön upphör

Om arbetstagaren har beviljats invalidpension eller rehabiliteringsstöd för viss tid som börjar innan arbetstagarens ovillkorliga rätt till sjukfrånvaro med lön enligt mom. 1 har upphört, upphör den ovillkorliga rätten till sjukfrånvaro med lön, i avvikelse från mom. 1, när invalidpensionen eller rehabiliteringsstödet för viss tid börjar.

Tillämpningsanvisning

I 117 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) finns det bestämmelser om att retroaktivt beviljad invalidpension eller rehabiliteringspenning på ansökan betalas till arbetsgivaren om arbetsgivaren för samma tid har betalat sjuklön till arbetstagaren. Pensionen eller rehabiliteringspenningen betalas inte till arbetsgivaren för den tid som pensionen ska betalas till sjukförsäkringsfonden och inte heller när arbetsgivaren med stöd av någon annan lag har fått ersättning för den lön som betalats. En förutsättning för att pensionen ska betalas till arbetsgivaren är att pensionsanstalten har underrättats om utbetalningen av pensionen minst två veckor före den dag då pensionen ska betalas.

§ 84 Personskada som förorsakats av brott

Sjuklön kan utan hinder av § 83 mom. 6 ovan betalas till fullt belopp, om orsaken till arbetsoförmågan är en sådan av brott förorsakad personskada för vilken arbetsgivaren har rätt att med stöd av brottsskadelagen (1204/2005) få en ersättning som motsvarar lönen. En förutsättning för att lönen ska betalas är att den målsägande har anmält brottet för polisen, yrkat på åtal eller framställt straffyrkande i ärendet och att denna åtgärd beträffande målsägandebrott inte senare har återkallats. Sjuklönen återkrävs om det på grund av arbetstagarens försummelse inte betalas ersättning till arbetsgivaren enligt ovan nämnda lag.

Tillämpningsanvisning

Om det brott som förorsakat arbetsoförmågan har riktat sig mot arbetstagaren i arbetsuppgifter eller i samband med dessa, till exempel om en patient, vårdtagare eller klient misshandlar en arbetstagare som sköter personen i fråga, betalas sjuklön enligt § 84. Lagen om ersättning för brottsskador av statsmedel tillämpas inte i detta fall, eftersom lagen om olycksfallsförsäkring är primär.

En arbetstagare har rätt att för arbetsoförmåga som förorsakats av brott få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen och ersättning enligt lagen om ersättning för brottsskador av statsmedel. Därför bör arbetsgivaren söka ersättning hos både FPA och Statskontoret (båda ansökningarna kan lämnas in till FPA).

§ 85 Olycksfall i arbetet och yrkessjukdom

mom. 1 Olycksfall i arbetet och yrkessjukdom, sjukfrånvaro med lön  

Om orsaken till arbetsoförmågan är att arbetstagaren vid utförande av arbetsuppgifter råkat ut för ett sådant olycksfall i arbetet som avses i lagstiftningen om olycksfallsförsäkring eller om orsaken är en av olycksfallet förorsakad sjukdom, en yrkessjukdom eller våld som berott på arbetsuppgifter, har arbetstagaren rätt att få sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar och därefter två tredjedelar (⅔) av sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar.

mom. 2    

På sjuklön enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i § 83 mom. 4 och 6 ovan, men inte de förutsättningar som anges i § 83 mom. 2.

Tillämpningsanvisning

Lönen betalas bara en gång på grund av samma olycksfall (högst 120 + 120 kalenderdagar).
Sjukfrånvaro som beviljats på grund av olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom minskar inte arbetstagarens rätt att med stöd av § 89 få löneförmåner under sjukfrånvaro på grund av annan sjukdom, lyte eller skada.

mom. 3 Löneförskott vid olycksfall i arbetet

Arbetsgivaren kan besluta att lön enligt denna paragraf betalas i förskott innan frågan om ersättning för olycksfall i arbetet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

mom. 4 Kvittningsrätt vid olycksfall i arbetet

Om det inte betalas någon ersättning för arbetsoförmågan med stöd av lagstiftningen om olycksfallsförsäkring eller om ersättningen inte betalas till fullt belopp, bestäms rätten till sjuklön enligt § 83 ovan. Om arbetstagaren då inte har rätt till sjuklön, eller om sjuklönen är mindre än den lön som betalats i förskott, är arbetstagaren skyldig att återbetala förskottet eller den del som överstiger sjuklönen. Återbetalningen kan verkställas genom lönekvittning enligt arbetsavtalslagen.

Tillämpningsanvisning

En arbetstagare har rätt till lön för varje enskilt olycksfall i arbetet och varje enskild yrkessjukdom. Ett kalenderårsskifte inverkar inte på den sjuklön som avses i denna paragraf.

Begreppen olycksfall i arbetet och yrkessjukdom definieras i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

§ 86 Graviditetsledighet

mom. 1 Rätt till graviditetsledighet

En arbetstagare har rätt till graviditetsledighet i enlighet med 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.

mom. 2 Lön under graviditetsledighet

En gravid arbetstagare har rätt att få sin ordinarie lön för en period som omfattar de 40 första vardagarna under graviditetsledigheten, förutsatt att

1. arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i minst 2 månader omedelbart före graviditetsledighetens början och
    
2. graviditetsledigheten har sökts senast 2 månader före den planerade ledigheten och
    
3. arbetstagaren visar arbetsgivaren ett i sjukförsäkringslagen avsett intyg som utfärdats av en läkare eller hälsocentral, där det framgår hur länge graviditeten pågått och när nedkomsten beräknas infalla och
    
4. arbetsgivaren får den graviditetspenning som arbetstagaren har rätt till enligt sjukförsäkringslagen.

Tillämpningsanvisning

När anställningen upphör, upphör också alltid rätten till löneförmåner under graviditetsledighet.

mom. 3 Förhöjning av lönen under graviditetsledighet

På lön under graviditetsledighet tillämpas bestämmelsen om förhöjning av dagslönen under sjukfrånvaro (söndagspåslag) i § 83 mom. 4.

mom. 4 Helhetsplan, graviditets- och föräldraledighet

Den som ansöker om graviditetsledighet och föräldraledighet ska i mån av möjlighet uppge för arbetsgivaren när och i hurdana perioder familjen kommer att utnyttja graviditetsledigheten och föräldraledigheten.

§ 87 Graviditets- och föräldrapenning samt sjukdagpenning

mom. 1 Arbetsgivarens rätt till dagpenning

En arbetsgivare som betalat lön under sjukfrånvaro, graviditets- och föräldraledighet eller under sådan frånvaro enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) som avses i § 83 mom. 7 ovan har rätt att få motsvarande belopp av dag-, graviditets- eller föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen eller av ersättningarna enligt lagen om smittsamma sjukdomar.  

Tillämpningsanvisning

Om dag-, graviditets- eller föräldrapenning av någon orsak har betalats för en tid under vilken arbetstagaren fått löneförmåner, avdras penningens belopp från lönen.

Om arbetstagaren med stöd av någon annan stats sociala trygghetssystem har rätt till en förmån som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller graviditets- eller föräldrapenning, avdras beloppet av denna förmån från sjuklönen eller lönen under graviditets- eller föräldraledighet. Arbetstagaren är skyldig att ge arbetsgivaren en utredning om socialskyddsförmåner som betalas av en annan stat och som kan inverka på arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet.

mom. 2 Underlåtelse att ansöka om dagpenning  

För att få löneförmåner under sjukfrånvaro eller graviditets- och föräldraledighet ska arbetstagaren iaktta gällande lagstiftning och övriga bestämmelser om vad som krävs för att man ska få dagpenning eller graviditets- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Om arbetsgivaren till följd av arbetstagarens försummelse går miste om en förmån, ska löneförmånerna enligt § 83, 85, 86 och 88 i detta kapitel minskas med det belopp som motsvarar förlusten.

§ 88 Särskild graviditetsledighet, föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig

mom. 1 Rätt till ledighet

En arbetstagare har rätt till särskild graviditetsledighet, föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig i enlighet med 4 kap. i arbetsavtalslagen (55/2001).

Tillämpningsanvisning

Särskild graviditetsledighet och ledighet för vård av anhörig är ledigheter utan lön. Också föräldraledighet är ledighet utan lön med undantag av de 32 första vardagarna av föräldraledigheten då arbetstagaren har rätt till sin ordinarie lön när förutsättningarna i § 88 mom. 2 uppfylls.

mom. 2 Lön under föräldraledighet  

En arbetstagare har rätt att få sin ordinarie lön för en period som omfattar de 32 första vardagarna av föräldraledigheten, förutsatt att

1. arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i minst 2 månader omedelbart före föräldraledighetens början och
    
2. föräldraledigheten har sökts senast 2 månader före den planerade ledigheten. Om arbetstagaren ansöker om föräldraledighet för högst 12 vardagar, är förutsättningen för ledighet med lön att ansökan görs minst en månad före den planerade ledigheten. Vid anmälan om ledighet för vård av adoptivbarn ska om möjligt den ovan angivna anmälningstiden iakttas och
    
3. arbetstagaren visar upp ett intyg över barnets födelse som utfärdats av en läkare eller hälsovårdare eller ett intyg över adoptionens giltighet och
    
4. lön betalas för ledigheten bara om arbetsgivaren får den föräldrapenning som arbetstagaren har rätt till enligt sjukförsäkringslagen.

Tillämpningsanvisning

Alla fyra förutsättningar måste uppfyllas för att lön ska betalas för ledigheten.

Om arbetsgivaren har betalat lön för ledigheten, men villkoret i punkt 4 inte uppfylls, återkräver arbetsgivaren den betalda lönen.

När anställningen upphör, upphör också alltid rätten till löneförmåner under föräldraledighet.

mom. 3 Förhöjning av lönen under föräldraledighet

På lön under föräldraledighet tillämpas bestämmelsen om förhöjning av dagslönen under sjukfrånvaro (söndagspåslag) i § 83 mom. 4.

mom. 4 Förutsättningar för lön under föräldraledighet

Lön betalas under föräldraledighet bara till den del som arbetstagaren tar ut avlönad föräldraledighet i en följd.

En arbetstagare som tar ut avlönad graviditetsledighet enligt § 86 mom. 2 har rätt till avlönad föräldraledighet enligt § 88 mom. 2 endast om personen tar ut ledigheten i en följd genast efter graviditetsledigheten.

En förälder som inte föder barnet har trots kontinuitetskravet möjlighet att ta ut avlönad föräldraledighet i samband med barnets födelse och resten senare i en följd.

Adoptivföräldrar har trots kontinuitetskravet möjlighet att ta ut avlönad föräldraledighet samtidigt i samband med adoptionen. Resten av den avlönade föräldraledigheten kan tas ut senare i en följd.  

Tillämpningsanvisning

Om ett enda barn föds eller adopteras till familjen, kan föräldrarna ha föräldraledighet samtidigt i sammanlagt högst 18 vardagar. Om flera barn föds eller adopteras till familjen på samma gång, kan föräldrarna ha föräldraledighet samtidigt under en tid som bestäms i 9 kap. 8 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse). Andelen föräldraledighet med lön bestäms enligt § 88 mom. 2 i detta kapitel.  

För en arbetstagare med partiell föräldraledighet (4 kap. 2 a § i arbetsavtalslagen, hänvisningsbestämmelse) bestäms anställningsvillkoren och arbetstiden på samma sätt som för en deltidsanställd.

Deltidsarbete som utförts under partiell föräldraledighet avbryter kontinuiteten i en avlönad föräldraledighet enligt § 88 mom. 2.

§ 89 Vårdledighet

mom. 1 Rätt till vårdledighet

En arbetstagare har rätt till oavlönad vårdledighet för att sköta sitt barn eller sitt adoptivbarn i enlighet med 4 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.

Tillämpningsanvisning

Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om vårdledigheten och dess längd inom utsatt tid i enlighet med 4 kap. 3 a § i arbetsavtalslagen.

mom. 2 Avbrytande av vårdledighet på grund av ny graviditetsledighet

Om en arbetstagare under sin vårdledighet på nytt blir graviditetsledig enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen, har hon rätt att avbryta vårdledigheten för den tid graviditetsledigheten varar. Ledighet med lön beviljas för de perioder som avses i § 86 och 88, på de villkor som där anges för lön under graviditetsledighet och under föräldraledighet som tas ut omedelbart efter graviditetsledigheten och på de villkor som anges i § 87 för ansökan om och betalning av graviditets- och föräldrapenning.

Tillämpningsanvisning

Om en arbetstagare avbryter sin vårdledighet på grund av en ny graviditet, upphör den tidigare beviljade vårdledigheten helt. Arbetstagaren återgår då inte senare till den avbrutna vårdledigheten.

Arbetstagaren har rätt till graviditets- och föräldraledighet med lön på grund av den nya graviditeten. Den nya graviditets- och föräldraledigheten ska sökas senast två månader före den planerade ledigheten.

§ 90 Partiell vårdledighet

En arbetstagare har rätt till oavlönad partiell vårdledighet i enlighet med 4 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

Tillämpningsanvisning

Arbetstagaren ska göra en framställning om partiell vårdledighet senast två månader före ledighetens början.  

Anställningsvillkoren, såsom lön och arbetstid, för en arbetstagare som har partiell föräldra- eller vårdledighet fastställs enligt bestämmelserna för deltidsanställda.

§ 91 Tillfällig vårdledighet

mom. 1 Tillfällig vårdledighet, rätt till tjänstledighet

Om en arbetstagares barn eller något annat i arbetstagarens hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt 12 år eller arbetstagarens eget barn med funktionsnedsättning insjuknar plötsligt, har arbetstagaren rätt till tillfällig vårdledighet under högst 4 arbetsdagar åt gången för att ordna vård för eller sköta barnet. Samma rätt har också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet. De som har rätt till tillfällig vårdledighet kan ha sådan ledighet under samma kalenderperiod, men inte samtidigt.

Tillämpningsanvisning

Tillfällig vårdledighet är i första hand avsedd för ordnande av vård för ett barn. Först då det inte finns möjligheter till detta, kan arbetstagaren själv stanna hemma för att sköta barnet. Först måste det utredas om barnet kan skötas på det normala vårdstället eller om någon annan i samma hushåll kan sköta barnet. Avgörande är de faktiska vårdmöjligheterna.

Med ett barn med funktionsnedsättning avses, oberoende av ålder, en person vars vårdbehov är jämförbart med ett barn under 12 år och som på grund av funktionsnedsättningen blir så hjälplös vid ett plötsligt insjuknande att han eller hon inte kan ta hand om sig själv. Som barn med funktionsnedsättning betraktas framför allt barn med intellektuell funktionsnedsättning men också, beroende på hur grav funktionsnedsättningen är, barn med rörelsenedsättning eller hjärn-, syn- eller hörselskada. Ett barn med funktionsnedsättning avser inte ett kroniskt sjukt barn (t.ex. med diabetes, allergi eller astma). En kronisk sjukdom kan ändå leda till ett tillstånd där det sjuka barnet bör anses ha en funktionsnedsättning. Till exempel ett barn med svår hjärtsjukdom eller diabetes kan ha en funktionsnedsättning på det sätt som avses i avtalet. Arbetstagaren är skyldig att vid behov med läkarintyg visa att hans eller hennes över 12-åriga barn har en funktionsnedsättning på det sätt som sägs ovan.

Tjänstledigheten kan vara högst 4 arbetsdagar, varav lön betalas för högst 3 kalenderdagar i följd. Kortare tjänstledigheter än så används när behov av fyra arbetsdagars ledighet inte kan visas. Frånvarons längd ska alltid bedömas från fall till fall med beaktande av bland annat möjligheterna att ordna vård samt sjukdomens art. Om barnets sjukdom pågår längre än 4 arbetsdagar, kan man på ansökan bevilja prövningsbaserad oavlönad tjänstledighet.  

mom. 2 Lön under tillfällig vårdledighet

För tillfällig vårdledighet betalas ordinarie lön för högst 3 på varandra följande kalenderdagar räknat från barnets insjuknande. Om barnet insjuknar mitt under ett arbetsskift, betalas lön för högst de 3 följande kalenderdagarna. En förutsättning för betalning av lön är att båda föräldrarna förvärvsarbetar utanför hemmet eller att den andra föräldern på grund av något faktiskt hinder inte har möjlighet att delta i vården av barnet eller att det är fråga om en ensamförsörjare. Som faktiskt hinder betraktas sjukhusvård, fullgörande av värnplikt, deltagande i repetitionsövningar i reserven eller vistelse på annan ort på grund av resa eller studier.

Tillämpningsanvisning

Den dag som följer efter dagen då barnet insjuknat är den första här avsedda avlönade dagen, oberoende av om barnet har insjuknat på arbetstagarens lediga dag eller mitt under en arbetsdag. Om barnet insjuknar mitt under en arbetsdag, betalas i allmänhet lön för denna dag till slutet av arbetsskiftet, och den följande arbetsdagen efter dagen för insjuknandet är den här avsedda första avlönade tjänstledighetsdagen. Avlönad tid är de 3 följande kalenderdagarna efter dagen för insjuknandet, oberoende av om de är arbetsdagar eller inte.

Om barnet insjuknar på en arbetsdag, och arbetstagaren denna dag inte alls kommer till arbetet, är denna dag den första avlönade tjänstledighetsdagen.

Med förälder avses också make, maka eller sambo som deltar i vårdnaden av sin makes, makas eller sambos barn i samma hushåll.

Med arbete utanför hemmet avses sådant arbete som utförs utanför hemmet och som personen i fråga får sin huvudsakliga utkomst av. Till exempel en privatföretagares make/maka kan få avlönad vårdledighet, om företagaren inte har sin arbetsplats hemma eller i omedelbar närhet av hemmet.

Om den ena av makarna studerar på annan ort, men till exempel på grund av veckoslut eller semester eller av någon annan liknande orsak är hemma när barnet insjuknar, har den andra maken eller makan inte rätt till avlönad vårdledighet.

På motsvarande sätt, om den ena av makarna vid fullgörande av värnplikt eller vapenfri tjänst eller civiltjänst är hemma i de situationer som avses i mom. 2 i denna paragraf på grund av permission eller hemmaboende eller av någon annan liknande orsak, har den andra maken eller makan rätt till tillfällig vårdledighet endast till den del som hans eller hennes arbetstid och den tid som krävs för fullgörandet av ovan nämnda tjänst överlappar varandra. Om ingen annan kan ta hand om barnet och till exempel makarnas arbetsskift med eventuella restider delvis överlappar varandra, blir det fråga om en här avsedd avlönad tjänstledighet. Det samma gäller om den ena av makarna är förhindrad att sköta barnet på grund av till exempel arbetsresa eller sjukhusvistelse.

Exempel 56

En arbetstagares barn har plötsligt insjuknat natten mot fredag och arbetstagaren stannar på fredagen hemma för att sköta barnet. Lördag och söndag är ordinarie lediga dagar för arbetstagaren. Lön betalas högst för tre på varandra följande kalenderdagar, dvs. fredag, lördag och söndag. Arbetstagaren har rätt till ledighet för högst 4 på varandra följande arbetsdagar för att ordna vård för eller sköta barnet, dvs. fredag, måndag, tisdag och onsdag, varav måndag, tisdag och onsdag är oavlönade.

Exempel 57

En arbetstagares arbetsskift (nattskift) börjar kl. 23.00 och slutar kl. 7.00. Makens arbetstid börjar klockan 8.00 och slutar kl. 16.15. Arbetstagaren har inte rätt till tillfällig vårdledighet, eftersom maken kan ta hand om barnet under nattskiftet.  

mom. 3 Meddelande om tillfällig vårdledighet

Arbetsgivaren ska omedelbart underrättas om den tillfälliga vårdledigheten och om orsaken till den. Vid behov ska det klargöras att den andra föräldern inte utnyttjar rätten till tillfällig vårdledighet samtidigt.  

Tillämpningsanvisning

Med tillförlitlig utredning över ett barns plötsliga insjuknande avses till exempel ett intyg av en hälsovårdare eller någon annan utredning som arbetsgivaren godkänner.

§ 92 Frånvaro av familjeskäl

mom. 1 Frånvaro av tvingande familjeskäl

En arbetstagare har rätt till oavlönad tillfällig frånvaro från arbetet på grund av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen.

mom. 2 Frånvaro för vård av familjemedlem

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående i enlighet med 4 kap. 7 a § i arbetsavtalslagen.

mom. 3 Frånvaro för vård av anhörig

En arbetstagare har enligt 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen rätt till oavlönad ledighet för vård av anhörig.  

§ 93 Studieledighet enligt lagen om studieledighet

Vid tillämpning av lagen om studieledighet  

1) anses en anställning vara huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden i genomsnitt är minst 19 timmar i veckan,
2) anses arbetsoförmåga på grund av förlossning börja vid nedkomsten och upphöra sex veckor senare, om inte något annat framgår av ett läkarintyg.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om studieledighet finns i lagen (273/1979) och förordningen (864/1979) om studieledighet.  

§ 94 Fortbildning

Arbetsgivaren kan bestämma att en arbetstagare ska delta i utbildning eller också kan arbetsgivaren bevilja tjänstledighet på arbetstagarens ansökan. Om arbetstagaren ålagts att delta i utbildningen, står arbetsgivaren för utbildningskostnaderna samt för färdkostnader och dagtraktamenten enligt bilaga 2 (ersättning för resekostnader). Om arbetstagaren på ansökan har beviljats tjänstledighet för utbildningen, beslutar arbetsgivaren samtidigt om tjänstledigheten är avlönad eller oavlönad och om arbetsgivaren deltar i utbildnings- och resekostnaderna. 

Tillämpningsanvisning

Se § 22 mom. 5 om inräknande av utbildning i arbetstiden. 

§ 95 Övriga tjänstledigheter med lön

mom. 1 Tjänstledighet för repetitionsövningar i reserven

Till den som kallats till repetitionsövningar i reserven eller som med stöd av lagen kallats till befolkningsskyddsutbildning eller kompletterande tjänstgöring för civiltjänstgörare betalas för den tid som åtgår till repetitionsövningarna, befolkningsskyddsutbildningen eller den kompletterande tjänstgöringen den ordinarie lönen minskad med beloppet av reservistlönen eller motsvarande ersättning. De som deltar i andra övningar beviljas ledighet utan lön enligt arbetsgivarens prövning.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på dem som deltar i frivilliga repetitionsövningar eller frivillig kompletterande tjänstgöring.

mom. 2 Tjänstledighet vid jubileer och bemärkelsedagar

Följande dagar är avlönade lediga dagar när de infaller på en arbetsdag: egen 50- eller 60-årsdag, egen vigseldag, begravningsdag eller gravsättning av urna för maken/makan, en förälder, makens/makans förälder eller ett barn, en bror eller en syster och uppbådsdag i enlighet med värnpliktslagen.

Tillämpningsanvisning

Med make/maka likställs här även sambo och partner i ett registrerat partnerskap. Dag för registrering av partnerskap likställs med vigseldag.

mom. 3 Prövningsbaserad tjänstledighet

Arbetsgivaren kan bevilja prövningsbaserad tjänstledighet på arbetstagarens begäran. I fråga om tjänstledighet som beviljats av någon annan orsak än de som anges ovan i detta kapitel är det arbetsgivaren som avgör om och i vilken omfattning lön ska betalas för ledigheten. Detsamma gäller frånvaro av någon annan giltig orsak när tjänstledighet inte har beviljats.

Tillämpningsanvisning

Med prövningsbaserad tjänstledighet avses sådan tjänstledighet som arbetsgivaren inte är skyldig att bevilja enligt lag eller avtalsbestämmelser, till exempel på grund av sjukdom, olycksfall, graviditet eller förlossning.

Vid övervägande av om prövningsbaserad tjänstledighet ska beviljas bör man beakta ändamålsenlighetssynpunkter, såsom möjligheten att få arbetsuppgifterna skötta under denna tid.

mom. 4 Deltagande i beslutande organ

För medlemsorganisationerna rekommenderas att arbetstagare som är medlemmar i organisationernas högsta beslutande organ beviljas möjlighet att delta i organens möten utan att få avdrag från lönen för ordinarie arbetstid, förutsatt att mötena behandlar kollektivavtalsärenden och det med tanke på medlemsorganisationens verksamhet är möjligt att vara frånvarande från arbetet.

Tillämpningsanvisning

De beslutande organ som avses i detta moment är

• Fackförbundet Jyty rf / förbundsfullmäktige, förbundsstyrelsen
   
• Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf / kongressen, styrelsen
   
• Undervisningssektorns fackorganisation OAJ rf / fullmäktige, styrelsen
   
• Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf / representantskapet, styrelsen
   
• Teknik och hälsa FKT rf / representantmötet, styrelsen
• Offentliga sektorns union JAU rf/ årsmötet, styrelsen
   
• Hälso- och socialvårdens förhandlingsorganisation Sote rf / representantskapet, styrelsen
   
• Tehy / fullmäktige, styrelsen
   
• SuPer / styrelsen och representantskapet
   
• FFC / representantskapet, styrelsen
   
• STTK / representantskapet, styrelsen
   
• Akava / förbundsmötet, styrelsen  

§ 96 Tjänstledighet utan lön

Tjänstledighet för andra ändamål än de som anges ovan i detta kapitel beviljas av arbetsgivaren enligt prövning.  

Tillämpningsanvisning

Avtalsparterna anser det i allmänhet inte vara ändamålsenligt att en tjänstledighet som omfattar samtliga arbetsdagar i en vecka beviljas endast för arbetsdagarna. Det är rimligt att inkludera en ledig dag i en tjänstledighet som omfattar över hälften av veckans arbetstid. Tjänstledighet kan dock inte beviljas för längre tid än vad arbetstagaren anhållit om. Om ansökan i ett sådant fall måste avslås, bör arbetsgivaren upplysa arbetstagaren om att tjänstledighet kan beviljas om arbetstagaren ansöker om ledighet för hela veckan.

Det finns skäl för arbetsgivaren att omfatta en så enhetlig praxis som möjligt i fråga om beviljande av prövningsbaserad tjänstledighet.

Exempel 58

• En arbetstagare har anhållit om prövningsbaserad oavlönad tjänstledighet för ett privat ärende från måndag till fredag.
   
• Arbetsgivaren returnerar ansökan och meddelar att oavlönad tjänstledighet kan beviljas om arbetstagaren anhåller om ledighet från måndag till söndag.

Exempel 59

• En arbetstagare med periodarbetstid har anhållit om prövningsbaserad oavlönad tjänstledighet från tisdag till lördag.
   
• Eftersom de återstående dagarna i kalenderveckan inte är arbetsdagar enligt tabellen för avbruten period, returnerar arbetsgivaren ansökan och meddelar att oavlönad tjänstledighet kan beviljas om arbetstagaren anhåller om ledighet från måndag till söndag.

Exempel 60

• En arbetstagare har anhållit om prövningsbaserad oavlönad tjänstledighet från torsdag till fredag.
   
• Arbetsgivaren beviljar ledigheten utan lön enligt ansökan.

§ 97 Permittering av arbetstagare

Permittering av arbetstagare regleras i 5 kap. i arbetsavtalslagen. 

 § 98 Arbetsavtalets upphörande

mom. 1 Arbetsavtalets upphörande och förfarande vid upphävande av arbetsavtal

Arbetsavtalets upphörande och förfarandet vid upphävande av arbetsavtal regleras i arbetsavtalslagen.

mom. 2 Beslut om invalidpension

En anställning upphör utan uppsägning och uppsägningstid när den behöriga pensionsanstalten har beslutat bevilja arbetstagaren full invalidpension som gäller tillsvidare. Detta sker vid utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagarens ovillkorliga rätt till sjuklön enligt § 83 eller 85 i kapitlet om tjänstledighet har upphört eller, om arbetsgivaren fått del av beslutet vid en senare tidpunkt, vid utgången av månaden för delfåendet.

Tillämpningsanvisning  

Detta moment gäller inte sjukpension som beviljas av FPA, delinvalidpension, partiellt rehabiliteringsstöd för viss tid eller rehabiliteringsstöd för viss tid (sjukpension/invalidpension för viss tid). Vid dessa fortsätter arbetstagarens anställning, men arbetstagaren har inte sjukfrånvaro som avses i kollektivavtalet utan tjänstledighet. Rehabiliteringsstödet kan beviljas antingen som full rehabiliteringspenning eller som partiell rehabiliteringspenning vid sidan av förvärvsarbete på deltid.

mom. 3 Avgångsålder

Enligt 6 kap. 1 a § i arbetsavtalslagen upphör en arbetstagares anställning utan uppsägning och uppsägningstid vid utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren uppnår den lagstadgade avgångsåldern, om inte arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om att förlänga anställningsförhållandet. 

Tillämpningsanvisning

Om en arbetstagare vill avsluta sitt anställningsförhållande innan avgångsåldern uppnås, ska arbetsavtalet sägas upp enligt normalt uppsägningsförfarande och med normal uppsägningstid. Uppsägningstiden bestäms enligt den tid som anställningen fortgått utan avbrott. Uppsägningstiderna anges i 6 kap. 3 § i arbetsavtalslagen. Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter den dag då uppsägningen meddelas eller delges. För de arbetstagare som vill gå i pension före den lagstadgade avgångsåldern rekommenderar avtalsparterna att ett meddelande om detta ges till arbetsgivaren senast 3 månader före den önskade pensioneringen. 

§ 99 Fackombud, allmänt

mom. 1 Fackombudsverksamhet, tillämpningsområde

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på fackombudsverksamheten i de organisationer som har undertecknat detta kollektivavtal.

mom. 2 Fackombudssystemets syfte

Syftet med fackombudssystemet är att främja iakttagandet av kollektivavtalen, att på ett ändamålsenligt sätt, rättvist och snabbt lösa meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivaren och arbetstagaren samt att bevara arbetsfreden.  

§ 100 Fackombud  

mom. 1 Huvudfackombud och fackombud  

Med huvudfackombud och fackombud avses en sådan arbetstagare som en organisation vilken undertecknat detta kollektivavtal eller dess registrerade underförening har utsett till sin representant för att sköta de uppgifter som avses i detta kapitel.  

Tillämpningsanvisning

I samarbetslagen (1333/2021) finns bestämmelser  om förtroendemannens ställning som företrädare för personalgrupper i de medlemsorganisationer och ärenden som omfattas av samarbetslagen.  

Benämningen förtroendeman har ersatts av fackombud. Fackombud avser förtroendeman enligt arbetslagstiftningen.

mom. 2 Ersättare för huvudfackombud och fackombud

Vad som i detta avtal sägs om fackombud gäller även huvudfackombud, om inte något annat uttryckligen anges, samt huvudfackombudens och fackombudens ersättare under den tid då dessa enligt ett meddelande till arbetsgivaren sköter fackombudsuppdraget.

mom. 3 Krav på fackombud

Ett fackombud ska vara insatt i förhållandena på arbetsplatsen.

§ 101 Rätt att välja fackombud

mom. 1 Rätt att tillsätta fackombud

Följande organisationer har rätt att tillsätta ett fackombud:  

Fackförbundet Jyty rf
Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf
Tehy rf
Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf
Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf  

Tillämpningsanvisning

Om medlemsorganisationen har anställda som hör till två medlemsförbund inom FOSU rf, har FOSU rf rätt att utse två fackombud.

Om inget fackombud utsetts och ingen överenskommelse ingåtts om ett gemensamt fackombud (se § 101 mom. 2), har huvudavtalsorganisationen eller dess underförening rätt att i enskilda fall utse en person att sköta fackombudsuppgifter vid höranden enligt arbetsavtalslagen i samband med att ett anställningsförhållande upphävs, vid förhandlingar enligt samarbetslagen och vid lokala förhandlingar enligt kollektivavtalet.  

mom. 2 Fackombudets anställningsförhållande

Fackombudet ska vara anställd hos arbetsgivaren på sin arbetsplats, såvida det inte är fråga om ett gemensamt fackombud enligt § 3 i kollektivavtalet om gemensamma bestämmelser för KT:s företagssektor.  

§ 102 Val av fackombud

mom. 1 Fackombudsval

Fackombudsval kan förrättas under arbetstid och på arbetsplatsen på det sätt som avtalas lokalt.

mom. 2 Meddelande om val av fackombud

Arbetsgivaren ska ges ett skriftligt meddelande om vilka fackombud som valts.

§ 103 Fackombudets rättigheter och skyldigheter

Fackombudets rättigheter börjar efter att arbetsgivaren har fått ett ovan avsett meddelande, och mandattiden slutar när arbetsgivaren meddelats att ett nytt fackombud valts. Fackombudet representerar den organisation som utsett honom eller henne.

§ 104 Fackombud och huvudfackombud, uppgifter

mom. 1 Fackombudets uppgifter

Ett fackombud ska för att tillgodose fackombudssystemets syfte övervaka att kollektivavtalen tillämpas och att arbetsfreden består samt förmedla information och meddelanden mellan parterna i anknytning till fackombudsverksamheten. Fackombudet ska också delta i förhandlingar om lokala avtal.

mom. 2 Uppgiftsfördelning mellan fackombud och huvudfackombud

Om det i medlemsorganisationen har valts både ett fackombud och ett huvudfackombud, avtalas om deras uppgiftsfördelning och tidsanvändning i enlighet med bestämmelserna om förhandlingsförfarande i bilaga 1 i kollektivavtalet om kollektivavtalen och förhandlingsförfarandena inom KT:s företagssektor. Vad som sägs ovan och nedan om fackombud gäller även huvudfackombud om ett sådant valts separat.

§ 105 Fackombudets rätt att få och skyldighet att ge uppgifter

mom. 1 Fackombudets rätt att få uppgifter

Ett fackombud har rätt att få statistiska uppgifter om antalet arbetstagare, deras genomsnittliga inkomstnivå och inkomstnivåns utveckling, såvida utredningar om detta görs för arbetsgivarens bruk.

Tillämpningsanvisning

Ett fackombud har rätt att en gång per kalenderår få följande uppgifter om de arbetstagare som fackombudet representerar:

• efternamn och förnamn
• tidpunkten då nyanställda och uppsagda arbetstagare har tillträtt sin anställning
• uppgiftsbeteckning eller motsvarande
• den verksamhetsenhet där arbetstagaren arbetar.

Ett fackombud har rätt att årligen få en utredning om antalet löntagare per lönegrupp och deras genomsnittliga grundlön. Informationen ges per lönegrupp för lönegrupper med minst 5 anställda. Lönegrupper med färre än 5 anställda kombineras och om dem ges motsvarande information tillsammans så att en enskild persons löneuppgifter inte kan identifieras.

Uppgifterna ges om de arbetstagare vars medlemskap i organisationen som fackombudet representerar är känt för arbetsgivaren genom inkasseringen av medlemsavgift eller genom arbetstagarens fullmakt.

Fackombudet ska hålla dessa uppgifter som han eller hon har fått ta del av för sitt uppdrag konfidentiella.

mom. 2 Arbetsavtal

Ett fackombud har rätt att kontrollera de skriftliga arbetsavtalen, av vilka bland annat anställningens längd och grunden för visstidsanställning framgår, för de arbetstagare som hör till den organisation fackombudet representerar.

mom. 3 Skyldighet att ge uppgifter

Om det uppstår meningsskiljaktigheter eller oklarheter om lönen eller någon annan anställningsfråga för en arbetstagare som fackombudet representerar, är fackombudet och arbetsgivaren skyldiga att ge varandra de uppgifter som är av betydelse för att fallet ska kunna utredas.

§ 106 Fackombudets ställning  

mom. 1 Fackombudets skyldigheter

Ett fackombud har skyldighet att iaktta de bestämmelser som gäller fackombudets anställningsförhållande samt de övriga förpliktelser som följer av anställningen.

Tillämpningsanvisning

Ett fackombud får inte på grund av sitt fackombudsuppdrag grundlöst försättas i en annan ställning än de övriga arbetstagarna.

mom. 2 Fackombudets anställningsskydd och efterskydd

Bestämmelser om anställningsskydd för fackombud finns i 7 kap. 10 § i arbetsavtalslagen. Fackombudets uppsägningsskydd vid överlåtelse av rörelse följer bestämmelserna om förtroendeombud i 13 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

Bestämmelserna om anställningsskydd tillämpas i sex månader efter avslutat uppdrag som fackombud.

§ 107 Fackombudets tidsanvändning

Om inget annat avtalas lokalt med stöd av bilaga 1 i kollektivavtalet om kollektivavtalen och förhandlingsförfarandena inom KT:s företagssektor, ska fackombudet ges en regelbunden befrielse från arbetet enligt följande:

Om fackombudet representerar färre än 5 arbetstagare, sköts fackombudsuppgifterna i första hand vid sidan om fackombudets egna arbetsuppgifter. När mängden uppgifter kräver det och fackombudet inte kan utföra fackombudsuppgifterna i samband med sina ordinarie arbetsuppgifter, ska tillfällig eller regelbunden befrielse från arbetsuppgifterna reserveras.

Ett fackombud som representerar minst 600 anställda är fackombud i huvudsyssla.

Antalet representerade anställda bestäms enligt antalet fastanställda i medlemsorganisationen. Hyrpersonal räknas inte till antalet representerade anställda.

Tillämpningsanvisning

Fackombudets regelbundna befrielse från arbetsuppgifterna är i första hand avsedd för skötseln av vanliga eller återkommande fackombudsuppgifter. Fackombudet beviljas ytterligare befrielse från arbetsuppgifterna för viss tid om arbetsgivaren och fackombudet tillsammans konstaterar att någon uppgiftshelhet tillfälligt kräver mycket tid av fackombudet och detta inte redan har kunnat beaktas i den regelbundna befrielsen. Sådana situationer kan till exempel uppstå i samband med omställningsförhandlingar enligt samarbetslagen eller förhandlingar om justeringspotter enligt underteckningsprotokollet. Mer befrielse kan också beviljas till exempel om fackombudet ska representera hyrpersonal.

Fackombudsutbildning som beviljats som tjänstledighet med lön förbrukar inte den regelbundna befrielsen.

Protokollsanteckning

Bestämmelser om tidsanvändningen för en arbetarskyddsfullmäktig finns i kollektivavtalet om gemensamma bestämmelser för KT:s företagssektor.

§ 108 Utrymme och kontorsutrustning för fackombudet

Med beaktande av verksamhetens omfattning och fackombudsuppgifternas mängd och art ska ett lämpligt utrymme ställas till fackombudets förfogande där fackombudet kan förvara handlingar och kontorsutrustning för skötseln av fackombudsuppgifterna. Dessutom ska fackombudet anvisas en plats för de diskussioner som är nödvändiga för fackombudsuppdraget. Arbetsgivaren ska ge fackombudet de gällande kollektivavtalsböckerna.

Tillämpningsanvisning

För skötseln av fackombudsuppgifterna ska fackombudet också ges tillgång till arbetsplatsens ordinarie kontorsutrustning och annan utrustning. Till denna utrustning räknas också telekommunikationsutrustning som allmänt används i organisationen (dator, internetförbindelse och telefon). Vid bedömningen av vad som hör till den ordinarie kontorsutrustningen beaktas organisationens storlek, hur omfattande uppgifter fackombudet har, vad som behövs för uppgifterna och hur mycket tid de tar. De praktiska arrangemangen avtalas lokalt inom organisationen.

§ 109 Ersättning för inkomstbortfall till ett fackombud  

Arbetsgivaren ska ersätta de inkomster som huvudfackombudet eller fackombudet går miste om för att han eller hon under arbetstid deltar i förhandlingar med representanter för arbetsgivaren eller fullgör uppdrag som överenskommits med arbetsgivaren.

§ 110 Ersättning till ett fackombud och en arbetarskyddsfullmäktig

mom. 1 Ersättningens storlek

Till huvudfackombudet eller (om inget huvudfackombud har utsetts) till ett fackombud i motsvarande ställning betalas en i den ordinarie lönen ingående ersättning för arbetet som fackombud enligt följande:

I fackombudsersättningen har beaktats representation av hyrpersonal.  

Den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen betalas en ersättning som hör till den ordinarie lönen och som bestäms enligt antalet anställda som arbetarskyddsfullmäktigen representerar:

Antalet representerade anställda bestäms enligt antalet fastanställda i medlemsorganisationen. Hyrpersonal räknas inte till antalet representerade anställda.

Tillämpningsanvisning

Ersättningen betalas, utom vid meddelat sjukdomsfall, till ett enda fackombud eller en enda arbetarskyddsfullmäktig åt gången. Om ett huvudfackombud valts betalas ersättningen till huvudfackombudet.

mom. 2 Ersättning till fackombudets ersättare

Ersättning betalas också till fackombudets ersättare när ersättaren enligt meddelande till chefen sköter fackombudsuppdraget i minst två veckor.

Tillämpningsanvisning

Ersättningen betalas från och med att arbetsgivaren har fått ett skriftligt meddelande om att ersättaren börjar sköta fackombudets uppgifter.

mom. 3 Lokalt avtal om fackombudsersättning

Fackombudsersättning kan med stöd av ett lokalt avtal betalas till något annat fackombud i stället för till huvudfackombudet. 

§ 1 Tillämpningsområde

Denna lönebilaga tillämpas på arbetstagare som huvudsakligen har uppgifter inom social- och hälsovården.  

Anställda utanför lönegrupperna

I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönegrupperna, se § 12 med tillämpningsanvisningar i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen. Till exempel läkare står utanför lönegrupperna.

§ 2 V1ESI100 Chefsuppgifter

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp är att leda och planera personalens arbete och att bereda eller fatta beslut som gäller den egna enheten. Vid stora enheter kan det också finnas underställda som står i chefsställning. Till uppgifterna kan också höra sakkunniguppgifter inom yrkesområdet eller patient- eller klientarbete.

Till denna grupp hör anställda med tydlig chefsroll. Sådana anställda kan vara till exempel avdelningsskötare, biträdande avdelningsskötare, servicechefer, chefer för verksamhetsenheter, ansvariga socialhandledare, ansvariga handledare, serviceansvariga, ledande socialarbetare, ledande kuratorer och anställda med motsvarande uppgifter, oberoende av yrkesbeteckning.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.

§ 3 V1TYT100 Arbetsledningsuppgifter

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp är att planera och utveckla den dagliga verksamheten och att organisera och leda kundprocesserna och personalens dagliga arbete utan chefsansvar. Till uppgifterna kan också höra sakkunniguppgifter inom yrkesområdet eller patient- eller klientarbete. Till lönegruppen kan höra till exempel biträdande avdelningsskötare, ansvariga sjukskötare, ansvariga handledare, ansvariga socialhandledare, teamansvariga med arbetsledningsuppgifter och anställda med motsvarande uppgifter, oberoende av yrkesbeteckning.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.

§ 4 Specialsakkunniguppgifter

Denna bestämmelse tillämpas på uppgifter som kräver specialkunskap inom socialvården och hälso- och sjukvården samt vissa uppgifter som kräver specialkunnande inom vårdarbete, rehabilitering och socialservice.

Bestämmelsen tillämpas också om uppgifterna förutsätter högre högskoleexamen och den anställda inte står utanför lönegrupperna.

mom. 1 Lönegrupp för hälso- och sjukvården

V1TEA100 Specialsakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp förutsätter självständig tillämpning av teoretisk sakkunskap eller praktisk specialsakkunskap inom yrkesområdet. En specialsakkunnig förutsätts ha specialkunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom en examen med över 210 studiepoäng, genom tilläggsutbildning som kompletterar examen, genom motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren eller genom inlärning i arbetet.

En specialsakkunnig inom vårdarbete och rehabilitering har ett omfattande ansvar för att utveckla eller planera vårdmetoder, ge konsultation och utbildning både vid och utanför den egna enheten eller för alla enheter hos arbetsgivaren. I uppgifterna kan ingå samarbete över organisationsgränserna (bl.a. i nationella nätverk). Till gruppen hör till exempel kliniska experter, forsknings- och utbildningsskötare, hygienskötare, sårvårdare, välfärdskoordinatorer, kontaktytekoordinatorer och utvecklingshälsovårdare.

I uppgifterna kan också ingå patient- eller klientarbete inom hälso- och sjukvården.

Specialsakkunniga är till exempel:

• förlossningsbarnmorskor och barnmorskor som har uppgifter med samma kravnivå
• barnmorskor som självständigt utför fostersceening (kliniska ultraljudsskötare)
• sonografer
• sjukskötare eller hälsovårdare som förskriver läkemedel 
• ECMO-skötare och MET-skötare
• SI-terapeuter
• audionomer
• sexualterapeuter
• hälsovårdare vid rådgivningsbyråer, i skolor eller inom studerandehälsovården
• företagshälsovårdare
• akutvårdare/första vårdare på vårdnivå inom den prehospitala akutsjukvården, med tillstånd och skyldighet att ge vård på vårdnivå
• jourhavande sjukskötare med självständigt mottagningsarbete inom den specialiserade sjukvården och vid samjour

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.

mom. 2 Lönegrupp för socialvården

V1STT100 Socialarbetare

För dem som hör till denna lönegrupp består de huvudsakliga uppgifterna av självständigt utvecklings-, planerings- eller klientarbete som bygger på teoretisk och praktisk sakkunskap inom yrkesområdet.

Till gruppen hör exempelvis socialarbetare och ansvariga kuratorer.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högre högskoleexamen.

V1SEA100 Specialsakkunniguppgifter inom socialvården

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp förutsätter självständig tillämpning av teoretisk sakkunskap eller praktisk specialsakkunskap inom yrkesområdet. Uppgifterna består i huvudsak av klientarbete inom socialvården.

En specialsakkunnig förutsätts ha specialkunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom en examen med över 210 studiepoäng, genom tilläggs- och specialiseringsutbildning som kompletterar examen (t.ex. inom barnskyddsarbete, kulturell mångfald, mentalvårdsarbete, missbruksarbete, kund- och servicehandledning) eller genom särskild metodutbildning (t.ex. metodutbildning för klientarbete inom socialvården), motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren eller genom inlärning i arbetet.

Till denna lönegrupp hör också anställda med uppgifter som förutsätter minst högre yrkeshögskoleexamen (socionom HYH, geronom HYH, rehabiliteringshandledare HYH).

Barnatillsyningsmän hör till denna lönegrupp.

Till denna grupp hör t.ex. sexualterapeuter och specialsocialhandledare.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.

§ 5 Sakkunniguppgifter inom social- och hälsovården

Denna bestämmelse tillämpas på sakkunniga inom socialvården samt hälso- och sjukvården. Uppgifterna förutsätter i allmänhet legitimering (lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 559/1994 och lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården 817/2016).

mom. 1 Sakkunniguppgifter och krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården

V1TAT100 Sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården.

Till denna grupp kan höra till exempel sjukskötare, röntgenskötare, laboratorieskötare, fysioterapeuter, ergoterapeuter och munhygienister.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovården eller tidigare examen på institutnivå inom hälso- och sjukvården.

V1TVA100 Krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården

För dem som hör till denna lönegrupp består arbetsuppgifterna huvudsakligen av krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvård, förebyggande hälsovård, vårdarbete och rehabilitering.

Anställda med krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården är till exempel barnmorskor och hälsovårdare.

Krävande sakkunniguppgifter förutsätter kunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom tilläggsutbildning som kompletterar examen, genom motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren eller genom inlärning i arbetet.

Anställda med krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården är till exempel sjukskötare vid intensiv-, jour- och operationsavdelningar, vid enheter för cancer- och dialysvård samt inom hemvården. Till gruppen hör också anställda med krävande uppgifter inom psykiatri, vid laboratorier (t.ex. analytik som kräver djupa kunskaper) och inom bilddiagnostik samt munhygienister. Till gruppen hör dessutom anställda med ansvar för särskilda uppgifter vid den egna arbetsenheten (t.ex. sårvårdare, sexualrådgivare, stomiskötare).

Till denna grupp hör också anställda med sakkunniguppgifter inom rehabilitering (t.ex. fysioterapeuter och ergoterapeuter) där det krävs djupa eller breda specialkunskaper inom det egna yrkesområdet för en särskild kundgrupp eller ett särskilt arbetsområde. Det kan vara fråga om direktmottagning av rehabiliteringspatienter, rehabiliteringstjänster i patientens hem samt arbetsfysioterapi.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovården eller tidigare examen på institutnivå inom hälso- och sjukvården.

mom. 2 Sakkunniguppgifter och krävande sakkunniguppgifter inom socialvården

V1SAT100 Sakkunniguppgifter inom socialvården

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med socialhandledning, fostran och rehabilitering. I arbetet ingår till exempel praktisk rådgivning och handledning samt beslutsfattande där den anställda får vägledning.

Till denna grupp kan höra till exempel socionomer, geronomer, rehabiliteringshandledare, socialhandledare, servicehandledare och familjehandledare.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.

V1SVA100 Krävande sakkunniguppgifter inom socialvården

De som hör till denna lönegrupp har i huvudsak krävande sakkunniguppgifter inom socialhandledning, fostran eller rehabilitering. Uppgifterna kräver specialkunnande och djupa kunskaper samt sakkunskap om praxis inom socialvården. Krävande sakkunniguppgifter förutsätter kunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom tilläggs- eller specialiseringsutbildning som kompletterar examen, genom motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren eller genom inlärning i arbetet.

I krävande sakkunniguppgifter kan ingå till exempel beredning av omfattande helheter, bedömning av servicebehov eller beslutsfattande som baserar sig på självständig prövning.

Enheter som producerar krävande tjänster inom socialvården är bland annat sådana boendeservice- och rehabiliteringsenheter inom barnskyddet, missbrukarvården och funktionshinderservicen som kräver breda eller djupa specialkunskaper samt vissa motsvarande enheter som specialiserat sig på tjänster för äldre. Uppgifter inom socialjouren räknas till krävande sakkunniguppgifter.

Till denna grupp hör till exempel kuratorer, sexualrådgivare och SAS-koordinatorer. Till gruppen hör också socionomer, geronomer, rehabiliteringshandledare, socialhandledare, servicehandledare och familjehandledare med krävande uppgifter.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.

§ 6 Yrkesuppgifter inom social- och hälsovården

Denna bestämmelse tillämpas på anställda med yrkesuppgifter inom socialvården samt hälso- och sjukvården.

Inplacering i lönegrupp

De anställda som hör till denna paragraf placeras i lönegrupper för hälso- och sjukvården (mom. 1) respektive socialvården (mom. 2) beroende på om deras uppgifter hör till hälso- och sjukvården (t.ex. vårdavdelning på sjukhus) eller socialvården (t.ex. hemvård).

Tidigare utbildningsbeteckningar

Tidigare utbildningsbeteckningar som motsvarar närvårdare är hjälpskötare, primärskötare, barnskötare, dagvårdare, tandskötare, mentalvårdare, sinnessjukvårdare, medikalvaktmästare-ambulansförare, vårdare av utvecklingsstörda, konditionsskötare, pedikyrist och hemvårdare.

mom. 1 Yrkesuppgifter och krävande yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården

V1TAM100 Yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården

De som hör till denna lönegrupp har i huvudsak yrkesuppgifter inom vård, omsorg, fostran och rehabilitering.

Till denna grupp kan höra till exempel närvårdare och anställda med en motsvarande tidigare utbildningsbeteckning.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha grundexamen inom social- och hälsovården eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom branschen.

V1TVM100 Krävande yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården

De som hör till denna lönegrupp har i huvudsak krävande yrkesuppgifter inom vård, omsorg, fostran och rehabilitering.

Krävande yrkesuppgifter förutsätter kunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom tilläggsutbildning som kompletterar examen, motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren, inlärning i arbetet, yrkes- eller specialyrkesexamen (bl.a. obduktion, immobilisering, mentalvårdsarbete, missbruksarbete, psykiatrisk vård).

Till denna grupp kan höra till exempel närvårdare och anställda med en motsvarande tidigare utbildningsbeteckning.

Det kan vara fråga om krävande uppgifter vid en enhet (t.ex. intensiv-, jour-, cancer- eller operationsavdelning, akutavdelning eller avdelning för svårbehandlade patienter vid psykiatriskt sjukhus, laboratorium) eller ansvar för en särskild uppgift vid den egna arbetsenheten (t.ex. sårvård).

Exempel:

• dialysskötare
• vård av patienter med andningsförlamning
• prehospital akutsjukvård på basnivå
• närvårdarmottagning (t.ex. neuropsykiatri, sömnapné, astma)  
• ambulerande tjänster (t.ex. laboratorieprovtagning och tandkontroll för skolelever)
• laboratorieprovtagning
• gipsningsmästare
• terminalvård
• krävande medikalvaktmästaruppgifter på bl.a. intensiv- och operationsavdelning  
• utbildare (t.ex. ergonomi och kinestetik)
• uppgifter som innefattar läkemedelsbehandling på hemsjukhus
• reservperson som cirkulerar mellan enheter där det krävs olika slags kunnande

Kompetens: Den anställda förutsätts ha grundexamen inom social- och hälsovården eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom branschen.

mom. 2 Yrkesuppgifter och krävande yrkesuppgifter inom socialvården

V1SAM100 Yrkesuppgifter inom socialvården

De som hör till denna lönegrupp har i huvudsak yrkesuppgifter inom vård, omsorg, fostran och rehabilitering.

Till denna grupp kan höra till exempel närvårdare och anställda med en motsvarande tidigare utbildningsbeteckning.

Kompetens: Den anställda förutsätts ha grundexamen inom social- och hälsovården eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom branschen.

V1SVM100 Krävande yrkesuppgifter inom socialvården

De som hör till denna lönegrupp har i huvudsak krävande yrkesuppgifter inom vård, omsorg, fostran och rehabilitering.

Krävande yrkesuppgifter förutsätter kunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom tilläggsutbildning som kompletterar examen, motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren, inlärning i arbetet, yrkes- eller specialyrkesexamen (bl.a. äldrearbete, mentalvårdsarbete, missbruksarbete samt rehabiliterings-, stöd- och handledningstjänster).

Till denna grupp kan höra till exempel närvårdare och anställda med en motsvarande tidigare utbildningsbeteckning.

Till krävande yrkesuppgifter hör läkemedelsbehandling inom hemsjukvården. Krävande yrkesuppgifter finns inom barnskyddet, funktionshinderservicen, mentalvårds- och missbrukartjänsterna samt äldreservicen. Krävande yrkesuppgifter kan förekomma till exempel inom boendeservicen för krävande klientgrupper.

Anställda med krävande yrkesuppgifter är också AAC-handledare, minnesskötare, palliativa skötare, teamansvariga, teamledare, utbildare (t.ex. kinestetik och ergonomi) samt reservpersoner som cirkulerar mellan enheter där det krävs olika slags kunnande.

mom. 3 V1OSI100 Avdelningssekreterare

Till denna lönepunkt hör avdelningssekreterare och anställda med motsvarande uppgifter. Det är i huvudsak fråga om patientadministrativa uppgifter och uppgifter i anknytning till remisser och tidsbokning m.m.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesinriktad grundexamen eller tidigare yrkesexamen.

§ 7 Övriga yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter inom social- och hälsovården

Denna bestämmelse tillämpas på övriga yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter inom socialvården samt hälso- och sjukvården.

V1VÄL100 Instrumentvårdare

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med instrumentvård.  

Den anställda förutsätts ha grundexamen inom instrumentvårdsbranschen eller annan lämplig utbildning.  

V1LAI100 Anstaltsvårdare  

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med städning och rengöring vid servicenheter inom social- och hälsovården. 

Till denna grupp kan höra anstaltsvårdare, lokalvårdare och anställda med motsvarande uppgifter, oberoende av yrkesbeteckning.  

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesexamen.

V1PER100 Grundläggande serviceuppgifter

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. omsorgsassistenter, hemhjälpare, specialassistenter, personliga assistenter och åldringsarbetare.

§ 1 Tillämpningsområde

Denna lönebilaga tillämpas på lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik, personal som arbetar med vård och fostran inom småbarnspedagogiken och grundläggande serviceuppgifter inom småbarnspedagogiken.

Lönebilagan tillämpas också på yrkesuppgifter inom vård- och handledningsarbete i skola samt grundläggande serviceuppgifter i skola.

Anställda utanför lönegrupperna

I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönegrupperna, se § 12 med tillämpningsanvisningar i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen.

§ 2 Personal inom småbarnspedagogiken

V2VKA400 Speciallärare inom småbarnspedagogik

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med sakkunniguppgifter inom specialsmåbarnspedagogik, såsom specialundervisning och fostran av barn samt handledning av och stöd för den övriga personalen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. speciallärare inom småbarnspedagogik, ambulerande/konsulterande specialbarnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare.

Uppgifterna förutsätter behörighet som speciallärare inom småbarnspedagogik enligt övergångsbestämmelserna i 30 eller 75 § i lagen om småbarnspedagogik 540/2018.

V2VKA300 Lärare inom småbarnspedagogik

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med undervisning och fostran. Till uppgifterna kan också höra helhetsansvar för planering, utvärdering och utveckling av småbarnspedagogiken.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. lärare inom småbarnspedagogik och barnträdgårdslärare.

Uppgifterna förutsätter behörighet som lärare inom småbarnspedagogik enligt 26 § eller 75 § (övergångsbestämmelse) i lagen om småbarnspedagogik (540/2018).

V2VKA200 Socionom inom småbarnspedagogik

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med socialpedagogiska uppgifter och fostran av barn. Till uppgifterna hör också bl.a. koordinering av tjänster för barn och familjer, samarbete med familjer och sektorsövergripande samarbete.

Till denna lönegrupp hör socionomer enligt lagen om småbarnspedagogik.

Uppgifterna förutsätter behörighet som socionom inom småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik (27 och 75 § i lagen om småbarnspedagogik 540/2018).

V2VKA100 Barnskötare inom småbarnspedagogik

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med vård, omsorg och fostran.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. barnskötare inom småbarnspedagogik, närvårdare och barnskötare.

Uppgifterna förutsätter lämplig yrkesinriktad grundexamen eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom området (28 och 75 § i lagen om småbarnspedagogik 540/2018 och 3 § i statsrådets förordning om småbarnspedagogik 752/2018).

V2VKA050 Familjedagvårdare som arbetar vid en småbarnspedagogisk enhet

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med vård och omsorg.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. familjedagvårdare som arbetar vid en småbarnspedagogisk enhet och gruppfamiljedagvårdare.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesexamen.

§ 3 Yrkesuppgifter i skola

V2KOU100 Yrkesuppgifter inom vård och handledning i skola

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med stöd och handledning för eleverna i deras uppväxt och utveckling.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. skolgångshandledare och ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet.

Uppgifterna förutsätter lämplig yrkesinriktad grundexamen eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom området eller yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

§ 4 V2PER100 Grundläggande serviceuppgifter inom småbarnspedagogiken och i skola

De som hör till denna lönegrupp arbetar med grundläggande serviceuppgifter inom småbarnspedagogiken och i skola.

Till denna lönegrupp hör t.ex. daghemsassistenter, dagvårdsassistenter, lokalvårdare på daghem, gruppassistenter, skolbiträden och assistenter.

§ 1 Tillämpningsområde  

Denna lönebilaga gäller anställda som inte hör till lönebilaga 1 eller 2.

Anställda utanför lönegrupperna

I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönegrupperna, se § 12 med tillämpningsanvisningar i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen.

§ 2 Lednings-, chefs- och expertuppgifter

V3HAL300

De som hör till denna lönegrupp har krävande ledning-, chefs-, expert- eller planeringsuppgifter.

Till lönegruppen hör t.ex. bibliotekschefer, utbildningschefer, utbildningsplanerare, turistchefer, servicechefer, projektchefer, ekonomichefer, dataadministrationschefer och chefer för informationstjänst.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig högre eller lägre högskoleexamen.

V3HAL200

De som hör till denna lönegrupp har chefs-, expert- och planeringsuppgifter.

Till denna lönegrupp hör t.ex. dataplanerare, ict-planerare, planerare, tillämpningsexperter, utbildningssekreterare, driftschefer, kvalitetschefer, ekonomichefer, ekonomisekreterare och informatiker.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig högskoleexamen.

V3HAL100

De som hör till denna lönegrupp har särskilda uppgifter inom informationsförvaltnings- och informationsbranschen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. informatiker, fastighetssekreterare, bibliotekarier, projektsekreterare, projektarbetare, it-stödpersoner och systemexperter.

§ 3 Kontors- och kundbetjäningspersonal

V3TOA300

De som hör till denna lönegrupp har chefsuppgifter i kontors- och kundservicearbete samt i övrigt krävande och ansvarsfulla uppgifter inom branschen, vilka förutsätter självständigt arbete.

Till denna lönegrupp hör t.ex. bostadssekreterare, huvudbokförare, bokförare, redovisningssekreterare, turistrådgivare, pc-samordnare, datastödpersoner, lönesekreterare, löneräknare, byråföreståndare och byråsekreterare.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkeshögskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå.

V3TOA200

De som hör till denna lönegrupp har andra yrkesuppgifter i kontors- eller servicebranschen.

Till denna lönegrupp hör t.ex. fastighetssekreterare, studiesekreterare, byråsekreterare, servicesekreterare och reskontraskötare.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkeshögskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå.

V3TOA100

De som hör till denna lönegrupp har kund- och kontorsserviceuppgifter.

Till denna lönegrupp hör t.ex. kassörer, försäljare, kontorsassistenter och växeltelefonister.

Om den ordinarie arbetstiden för en arbetstagare med byråarbete enligt § 49 undantagsvis följer systemet med allmän arbetstid (i medeltal 38 timmar 15 minuter per vecka plus måltidsrast som inte ingår i arbetstiden), är grundlönen 5 % högre. 

§ 4 Uppgifter i städbranschen

De som hör till denna lönegrupp arbetar i huvudsak med olika städ- och lokalvårdsuppgifter i olika serviceenheter. De som arbetar vid serviceenheter inom social- och hälsovården hör dock till lönebilaga 1.

V3SII200

De som hör till denna lönegrupp har städuppgifter som definierats enligt systemet för dimensionering av städarbete.

Till denna grupp hör t.ex. städare, lokalvårdare, anstaltsvårdare, anstaltsstädare och anställda med motsvarande uppgifter, oberoende av yrkesbeteckning.

V3SII100

Till denna grupp hör t.ex. städare, lokalvårdare, anstaltsvårdare, anstaltsstädare och anställda med motsvarande uppgifter, oberoende av yrkesbeteckning.

§ 5 Kostservicepersonal

V3RUO500

De som hör till denna lönegrupp ansvarar för och leder verksamheten vid flera inrättningar eller verksamhetsenheter.

Till denna grupp hör t.ex. servicechefer.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lägre eller högre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen.

V3RUO400

De som hör till denna lönegrupp ansvarar för matlagningen och den övriga kostservicen vid en inrättning eller verksamhetsenhet och leder verksamheten vid en kostserviceenhet.

Till gruppen hör t.ex. restaurangchefer, bespisningschefer, ansvarig husmor, husmor, kostservicechefer.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet storhushållsföreståndarexamen, studielinjen för arbetsledning i storhushåll eller utbildning på motsvarande nivå inom branschen.

V3RUO300

De som hör till denna lönegrupp har arbetslednings-, lednings- och övervakningsuppgifter eller vikarierar för restaurangchefen/bespisningschefen/husmor och deltar också i det praktiska arbetet med matservicen.

Till denna grupp hör till exempel husmor, bespisningsarbetsledare och matservicechefer.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet storhushållsföreståndarexamen, studielinjen för arbetsledning i storhushåll eller utbildning på motsvarande nivå inom branschen.

V3RUO200

Till denna lönegrupp hör t.ex. kokerskor, kokerska-husmor, matserviceansvariga, storhushållskockar, kockar, kallskänkor och bespisningsarbetare.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet utbildning som kokerska, storhushållskock, restaurangkock, anstaltskokerska eller dietkokerska.

V3RUO100

Till denna lönegrupp hör t.ex. köksbiträden, köksarbetare, kostservicearbetare, bespisningsarbetare, kosthållsarbetare och matservicearbetare.

§ 6 Uppgifter inom tekniska sektorn

V3TEK600

De som hör till denna lönegrupp är chefer med vidsträckt ansvarsområde eller krävande planerings- eller byggherreuppgifter. 

V3TEK500

Till denna lönegrupp hör anställda som arbetar inom den tekniska sektorn och vilkas arbete består av tämligen omfattande uppgiftshelheter eller av specialiserade delområden inom den tekniska sektorn. Arbetstagaren leder sina underordnades arbete eller arbetar med planerings- eller övervakningsuppgifter.

Till denna lönegrupp hör t.ex. disponenter, avfallshanteringsmästare, projektplanerare, planerare, tekniker, tekniska disponenter och byggmästare.

V3TEK400

Till denna lönegrupp hör anställda med ansvarsfulla arbetsledningsuppgifter och ansvarsfulla specialuppgifter inom den tekniska sektorn.

Till denna lönegrupp hör t.ex. servicemästare, driftmästare, idrottsplatsmästare, arbetsledare, tekniker och servicechefer.

V3TEK300

De som hör till denna lönegrupp har krävande yrkesuppgifter inom den tekniska sektorn.

Till denna lönegrupp hör t.ex. yrkesmän, montörer, biträdande arbetsledare, timmermän, fastighetsmaskinister, äldre yrkesmän och sopstationsskötare.

V3TEK200

De som hör till denna lönegrupp har yrkesuppgifter inom den tekniska sektorn.

Till denna lönegrupp hör t.ex. stationsföreståndare, servicemän, fastighetsskötare, fastighetsmaskinister, ansvariga vaktmästare, övervaktmästare, busschaufförer och chaufförer.

V3TEK100

De som hör till denna lönegrupp har grundläggande uppgifter och yrkesuppgifter inom den tekniska sektorn. 

Till denna lönegrupp hör t.ex. hjälpkarlar, servicemän, idrottsanläggningsskötare, simövervakare, gårdskarlar, gårdskarl-vaktmästare, vaktmästare, väktare, säkerhetsövervakare, lagerbiträden, lagerkarlar och skolvärdar

§ 7 Textilvård

V3THU300

De som hör till denna lönegrupp har arbetsledningsuppgifter inom textilvård. De leder direkt sina underordnades arbete och deltar också i den produktiva verksamheten.

V3THU200

De som hör till denna lönegrupp har krävande textilvårdsuppgifter. I arbetet ingår produktionsuppgifter inom textilvården som omfattar ansvar för verksamheten och förutsätter specialkompetens.

V3THU100

De som hör till denna lönegrupp arbetar med textilvård. Arbetet omfattar grundläggande yrkesuppgifter inom textilvård.

1 § Allmänt  

mom. 1    

För en resa som arbetet förutsätter (arbetsresa) betalas i resekostnadsersättning färdkostnadsersättning, dagtraktamente, måltidsersättning, logiersättning, nattreseersättning och kursdagtraktamente.

mom. 2   

Som resekostnader betraktas de extra utgifter som arbetstagaren har haft med anledning av en arbetsresa.

§ 2 Arbetsresa  

Såsom arbetsresa som berättigar till resekostnadsersättning betraktas en resa som företas i arbetsgivarens ärenden och som baserar sig på ett förordnande av arbetsgivaren.

Tillämpningsanvisning

En resa från arbetstagares bostad till arbetsplatsen och tillbaka betraktas inte som arbetsresa. En resa från bostaden till en verksamhets-, arbets- eller mötesplats och tillbaka berättigar inte till ersättningar enligt denna bilaga.

En arbetsresa baserar sig på ett reseförordnande av arbetsgivaren. Reseförordnandet utfärdas före resan. En arbetsresa förutsätter resande utanför arbetsplatsen. Med arbetsplats avses den fasta arbetsplats där arbetstagaren arbetar eller, om arbetstagaren på grund av arbetets karaktär inte har en fast arbetsplats, motsvarande plats.

§ 3 Totalkostnader

mom. 1     

Arbetsresor ska företas på så kort tid och till så låga totalkostnader som möjligt med hänsyn till att resan och uppgifterna ska kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt. Vid bedömningen av totalkostnaderna ska man utöver färdkostnadsersättning och dagtraktamente också beakta en eventuell arbetstidsvinst.

Tillämpningsanvisning

Den som utfärdar reseförordnandet ska vid behov på förhand fastslå vad som i det aktuella fallet är det mest ändamålsenliga och för medlemsorganisationen förmånligaste resesättet. I annat fall avgörs frågan i efterhand av den som godkänner reseräkningen. Tillstånd att använda egen bil för arbetsresor har i praktiken endast den betydelsen att det underlättar detta övervägande som ett slags förhandsställningstagande.

mom. 2    

För en arbetsresa betalas inte ersättning till ett större belopp än vad som skulle ha betalats om resan hade företagits på det i mom. 1 avsedda sätt som är förmånligast för medlemsorganisationen. 

§ 4 Egentliga färdkostnader

mom. 1    

Ersättning betalas för färdbiljetter samt för plats- och sovplatsbiljetter, fraktavgifter och övriga med dessa jämförbara nödvändiga avgifter i anslutning till den egentliga resan.

mom. 2

Parkeringsavgifter för bil på flygfält och järnvägsstation och vid hotellinkvartering ersätts enligt kvitto, dock högst för tre dagar per resa. Andra parkeringsavgifter för bil ersätts inte.

Tillämpningsanvisning

Som nödvändiga avgifter anses inte till exempel försäkringspremier. Om arbetstagaren har fått betala olika avgifter för transporten av arbetsredskap eller andra föremål som han eller hon har varit tvungen att ha med sig, ersätts det betalda beloppet.

§ 5 Ersättningsgrunder för färdkostnader

Färdkostnadsersättning betalas enligt följande grunder:

 

§ 6 Ersättning för färdkostnader

mom. 1    

För en arbetsresa som företas med ett fordon som arbetstagaren äger eller innehar betalas ersättning enligt följande: 

Tillämpningsanvisning

Förhöjda ersättningar för släpvagn och för transport av tunga maskiner osv. kan komma i fråga också samtidigt. 

§ 7 Förutsättningar för betalning av dagtraktamente

Dagtraktamente betalas för en arbetsresa som inte hör till de vanliga arbetsuppgifterna och som uppmätt längs allmänt använd färdväg sträcker sig längre än 15 km från arbetstagarens bostad respektive arbetsplats, utgående från var arbetsresan börjar och slutar.

§ 8 Resedygn

mom. 1

Ett resedygn som används som grund vid fastställandet av dagtraktamente utgörs av en 24-timmarsperiod, som börjar när arbetstagaren ger sig av från sin arbetsplats eller sin bostad och slutar när arbetstagaren återvänder till arbetsplatsen eller bostaden.

mom. 2

Arbetsresan anses ännu inte vara avslutad när arbetstagaren återvänder till sin arbetsplats endast för att lämna in eller byta arbetsredskap, ta emot nya arbetsorder eller sköta andra jämförbara kortvariga arbetsuppgifter, förutsatt att arbetstagaren därefter omedelbart fortsätter arbetsresan.

§ 9 Timgränser för partiellt och för fullt dagtraktamente

mom. 1

Partiellt dagtraktamente betalas när en arbetsresa har varat

1. över 8 timmar, eller
    
2. över 6 timmar, om mer än 3 timmar av resan har infallit mellan kl. 16.00 och kl. 7.00.

mom. 2    

Fullt dagtraktamente betalas när en arbetsresa har varat över 12 timmar.

mom. 3    

När en arbetsresa har varat längre än ett resedygn, och den tid som åtgått till arbetsresan överskrider det sista fulla resedygnet med över 2 timmar, betalas för detta ofullständiga resedygn ett nytt dagtraktamente i form av partiellt dagtraktamente om den överskjutande tiden uppgår till högst 12 timmar, och i form av fullt dagtraktamente om den överskjutande tiden är mer än 12 timmar. 

Exempel 61

1. En arbetsresa börjar på tisdag kl. 6.00 och slutar på torsdag kl. 15.00.
    
2. Resedygnet räknas ut enligt följande:

• Denna resa omfattade två fulla resedygn och ett ofullständigt resedygn som varade mindre än 12 timmar.
   
• För resan betalas två fulla dagtraktamenten och ett partiellt.

§ 10 Dagtraktamentets storlek

Som fullt dagtraktamente betalas 53,00 euro och som partiellt dagtraktamente 24,00 euro för varje resedygn som berättigar till respektive dagtraktamente.

§ 11 Nedsatt dagtraktamente

Om arbetstagaren under något resedygn har fått eller skulle ha haft möjlighet att få kostnadsfri lunch och middag eller sådan lunch och middag som ingår i färdbiljettens eller hotellrummets pris, betalas dagtraktamentet för detta resedygn nedsatt med 50 procent. I fråga om partiellt dagtraktamente räcker det med en enda måltid för att dagtraktamentet ska minskas.

Tillämpningsanvisning

Dagtraktamentet minskas inte om det i priset på ett hotellrum eller i någon annan helpension ingår frukost, kaffe på dagen eller kaffe på kvällen. 

§ 12 Måltidsersättning

Om dagtraktamente inte betalas för en arbetsresa som har varat över 6 timmar, men arbetstagaren har intagit en måltid på egen bekostnad någon annanstans än på sitt sedvanliga måltidsställe och på ett avstånd av minst 10 km från sin arbetsplats eller sin bostad, betalas 13,25 euro i måltidsersättning. Måltidsersättning betalas inte om arbetsresan hör till arbetstagarens sedvanliga arbetsuppgifter.  

Tillämpningsanvisning

Sedvanligt måltidsställe är det fråga om när arbetstagaren kan välja måltidsställe och inta en måltid till sedvanliga kostnader. För måltid någon annanstans än på sedvanligt måltidsställe ska arbetstagaren vid behov visa upp ett kvitto eller någon annan utredning över kostnaderna. Utredningen inverkar dock inte på ersättningens storlek. Vägkost ersätts inte.

§ 13 Förutsättningar för logiersättning

mom. 1 

Logiersättning betalas utöver dagtraktamente i enlighet med ett verifikat som ett inkvarteringsföretag utfärdat eller något annat tillförlitligt verifikat. Om måltidsförmåner ingår i logiavgiften, betalas ersättning endast för priset på rummet.

mom. 2    

Om medlemsorganisationen anordnar logi som uppfyller skäliga krav, ska denna logi utnyttjas. Om arbetstagaren inte utnyttjar den logi som medlemsorganisationen erbjuder, betalas i logiersättning endast det belopp som motsvarar kostnaderna för den logi som medlemsorganisationen har ordnat.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen gäller i allmänhet endast ersättningar till ett inkvarteringsföretag. Vidare kan det bli fråga om så kallade vilrum hos andra organisationer, för vilka organisationen debiterar en ersättning även om det inte är fråga om ett inkvarteringsföretag. Om det i inkvarteringsavgiften ingår måltider utöver frukost, betalas logiersättning enbart för priset på rummet. I inkvarteringsföretagets räkning ska det finnas en specifikation över de måltider som ingår i räkningen och för vilka arbetstagaren har debiterats.

När medlemsorganisationen betalar ett helpensionspaket med både kost och logi, betalas arbetstagaren ett nedsatt dagtraktamente. Om medlemsorganisationen betalar enbart för logi, betalas arbetstagaren ett icke nedsatt dagtraktamente.

Ersättningen uppgår högst till det fastställda maximibeloppet, om inte medlemsorganisationen av särskilda skäl beslutar något annat.

mom. 3    

En förutsättning för logiersättning är att arbetstagaren på grund av arbetsresa eller arbetsuppgifter har befunnit sig på inkvarteringsorten eller på någon annan ort än hemorten minst 4 timmar mellan kl. 21.00 och kl. 7.00 och på grund av detta varit tvungen att logera någonstans.

§ 14 Nattresepenning

mom. 1    

Nattresepenning på 16,00 euro betalas för ett sådant till dagtraktamente berättigande resedygn av vilket mer än 12 timmar har åtgått till en arbetsresa, förutsatt att minst 4 timmar infallit mellan kl. 21.00 och kl. 7.00.  

Tillämpningsanvisning

Nattresepenning betalas till exempel när arbetstagaren övernattar hos släktingar.

mom. 2

Nattresepenning betalas inte, om

1. arbetstagaren får logiersättning
    
2. arbetstagaren får särskild ersättning för sovplats på tåg eller för hyttplats på båt, eller om resan företas med båt eller tåg där passagerarna har möjlighet att bo
    
3. arbetstagaren på grund av fri logi som medlemsorganisationen anordnar inte i övrigt har några övernattningskostnader.

§ 15 Ersättningar till kursdeltagare

mom. 1

Beträffande resekostnader som betalas till kursdeltagare ska utöver de allmänna bestämmelserna iakttas vad som anges i denna paragraf.

mom. 2

Till en kursdeltagare, vilket avser en arbetstagare som enligt arbetsgivarens beslut deltar i en sådan kurs utanför medlemsorganisationens område som arbetsgivaren ordnar eller anvisar, betalas färdkostnadsersättning, dagtraktamente och logiersättning för resan till och från kursen i enlighet med § 4–11 och § 13.

mom. 3

För en oavbruten kurs som varar högst 21 dygn (kort kurs) betalas för kurstiden dagtraktamente eller måltidsersättning enligt § 7 och § 9–12 och logiersättning eller nattresepenning enligt § 13 och 14.

mom. 4  Kursdagpenning

För en oavbruten kurs som varar över 21 dygn (lång kurs) betalas från och med kursens början kursdagpenning under samma förutsättningar som anges i § 7 och 9 i fråga om dagtraktamente och i § 12 i fråga om måltidsersättning. Kursdagpenningen betalas enligt följande:

1. För 1–21 dagen är kursdagpenningen lika stor som fullt dagtraktamente eller partiellt dagtraktamente eller måltidsersättning.
    
2. För 22–28 dagen betalas en kursdagpenning som utgör 70 % av fullt dagtraktamente eller av partiellt dagtraktamente eller av måltidsersättning.
    
3. För de därpå följande dagarna, men för en kurstid som varar högst ett år, betalas en kursdagpenning som utgör 55 procent av fullt dagtraktamente eller av partiellt dagtraktamente eller av måltidsersättning.

mom. 5

Om medlemsorganisationen har ordnat kostnadsfria måltider för kursdeltagaren, minskas den kursdagpenning som anges i mom. 4 med 50 procent. Om medlemsorganisationen även har ordnat fri logi som uppfyller skäliga krav, minskas kursdagpenningen med ytterligare 25 procent. Detta avdrag på 25 procent görs dock inte för fri logi som ordnas i lägerförhållanden eller liknande.

mom. 6

När en kurs är uppdelad i flera avsnitt och den mellanliggande tiden överskrider 12 dygn, betraktas avsnitten som separata kurser.

Tillämpningsanvisning

För deltagande i utbildning kan en arbetstagare på ansökan beviljas tjänstledighet eller ges ett reseförordnande.

Om arbetsgivaren ger ett reseförordnande för deltagande i utbildning, fastställs ersättningarna för resekostnader enligt denna bilaga.

Om arbetstagaren på ansökan har beviljats tjänstledighet, ska arbetsgivaren i beslutet samtidigt avgöra om ledigheten är oavlönad eller avlönad eller om partiell lön ska betalas och i vilken omfattning arbetsgivaren eventuellt deltar i övriga kostnader. Som kostnader betraktas de egentliga utbildningskostnaderna och/eller resekostnaderna. Arbetsgivaren kan delta i kostnaderna till exempel genom att bevilja ett stipendium eller betala en viss andel av kostnaderna.

När det gäller en kurs som varar längre än en vecka blir det ofta fråga om huruvida kursdeltagaren ska få ersättning för resor till hemorten under veckoslut eller huruvida dagtraktamente ska betalas också för veckosluten. När frågan avgörs bör man utgå ifrån att kostnaderna ersätts enligt förmånlighetsprincipen. När arbetsgivaren i undantagsfall av tvingande skäl förutsätter att arbetstagaren återvänder till arbetsplatsen till veckoslutet, ska veckoslutsresorna mellan tjänstgöringsorten och kursplatsen alltid ersättas. För denna tid betalas inte dagtraktamente. Veckoslutsbesök på hemorten medan kursen pågår inverkar inte när kursens längd räknas ut (inräknas i kurstiden).

§ 16 Allmänt

I fråga om betalningen av färdkostnadsersättning, dagtraktamente och hotellersättning iakttas bestämmelserna i § 1–8 och § 13 mom. 2. 

§ 17 Dagtraktamente och hotellersättning vid resor till utlandet

Dagtraktamenten och hotellersättningar vid utlandsresor betalas till samma belopp som för statstjänstemän. Beloppen fastställs årligen av skattemyndigheten.

§ 18 Dagtraktamente

mom. 1

Dagtraktamentet bestäms enligt det land eller område där resedygnet avslutas. Om resedygnet avslutas på en båt eller i ett flygplan, fastställs dagtraktamentet enligt det land eller område från vilket båten eller flygplanet senast har avgått eller till vilket båten eller flygplanet först anländer efter avfärden från Finland.

mom. 2

För den tid av en arbetsresa som överskrider det sista fulla resedygnet, betalas dagtraktamente enligt följande:

1. 35 procent av dagtraktamentet för det sista fulla resedygn som avslutats utomlands, om resedygnet överskrids med mer än 2 timmar
2. 65 procent av dagtraktamentet för det sista fulla resedygn som avslutats utomlands, om resedygnet överskrids med mer än 12 timmar
3. för den tid som överskrider ett fullt resedygn som avslutats i Finland, i enlighet med bestämmelserna om inrikesdagtraktamente.

mom. 3

Om den sammanlagda tid som använts till en arbetsresa underskrider 24 timmar, betalas dagtraktamente i enlighet med bestämmelserna och beloppen för inrikesresor. Om arbetsresan emellertid har varat över 15 timmar och personen under denna tid på grund av arbetet eller av någon annan giltig orsak har vistats över 5 timmar på utländsk mark, bestäms dagtraktamentet enligt landet eller området i fråga.

mom. 4    

För båtseminarier samt konferens- och utbildningskryssningar betalas dagtraktamente i enlighet med gällande lagstiftning och andra bestämmelser om inrikesresor.

§ 19 Nedsatt dagtraktamente och hotellersättning

mom. 1

Kostnadsfria måltider minskar utrikesdagtraktamentet på det sätt som anges i § 11.

Tillämpningsanvisning

En kostnadsfri måltid minskar sådana dagtraktamenten på 35 procent som anges i § 18 mom. 2 punkt 1 och två kostnadsfria måltider minskar sådana dagtraktamenten på 65 procent som anges i punkt 2.

mom. 2

Hotellersättning betalas mot räkning. Ersättningen omfattar rummets grundpris, eventuell skatt och fast betjäningsavgift. 

mom. 3

En förutsättning för betalning av hotellersättning är att arbetstagaren har befunnit sig på hotellorten minst 4 timmar mellan kl. 21.00 och kl. 7.00.

§ 20 Ersättning för vissa kostnader

Såsom kostnader för arbetsresa ersätts dessutom följande utgifter:

1. myndighetsavgifter
2. pass- och visumavgifter samt nödvändiga läkemedels- och vaccinationsavgifter
3. anlitande av taxi till eller från flygbolagskontoret eller flygplatsen när det är uppenbart nödvändigt, ekonomiskt eller ändamålsenligt med tanke på omständigheterna
4. premie för en resgodsförsäkring upp till 840,94 euro av försäkringsbeloppet samt premie för en engångsresenärsförsäkring som har tecknats för en högst 31 dagar lång arbetsresa för arbetstagaren, till den del försäkringen berättigar till kostnadsersättningar på grund av sjukdomsfall under resa, olycksfall eller annullering av eller avbrott i resan, eller premie på högst 50,46 euro för en resenärsförsäkring som arbetstagaren har tecknat för ett helt år
5. till researrangemangen och arbetsuppgifterna hörande nödvändiga telefon- och telefaxutgifter på sakliga grunder
6. hyra för förvaringsfack vid hotellinkvartering
7. övriga jämförbara obligatoriska kostnader.

§ 21 Reseförskott

En arbetstagare har rätt till förskott för en arbetsresa. För en arbetsresa som varar kortare tid än 24 timmar behöver dock förskott på dagtraktamentet inte betalas.

§ 22 Reseräkning

mom. 1

En reseräkning ska göras upp på en reseräkningsblankett eller med ett reseräkningsprogram som godkänts av medlemsorganisationen. I räkningen ska det ingå en redogörelse för resans syfte, resesättet, reserutten samt ankomst- och avresetiden (datum och klockslag) för varje ort. På räkningen ska dessutom anges enligt vems beslut arbetsresan har företagits.

mom. 2

Till reseräkningen ska fogas verifikat över uppkomna kostnader i de fall då verifikat stått att få.

§ 23 Inlämning av reseräkning och betalning av ersättningar

mom. 1

En reseräkning ska utan dröjsmål lämnas in efter resans slut. Reseräkningen ska i mån av möjlighet lämnas in senast inom 2 månader efter resan till den person som ska godkänna räkningen.

mom. 2 

Ersättningar för resekostnader ska betalas inom 2 månader från det reseräkningen har lämnats in.

§ 1 Tillämpningsområde och ordinarie arbetstid

Bestämmelserna i denna bilaga tillämpas på arbete som arrangerats i enlighet med 6 § i arbetstidslagen, som utförs under dygnets samtliga timmar alla dagar i veckan och där den ordinarie arbetstiden per arbetsskift och dygn är 8 timmar och i medeltal 36 timmar per vecka under en ettårsperiod, och där arbetsskiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter.

Tillämpningsanvisning

Den mest ändamålsenliga ett år långa utjämningsperioden är 1.5–30.4, eftersom semestern ska tas ut mellan 2.5 och 30.4 och årsarbetstiden bestäms enligt semesterns längd.

§ 2 Årsarbetstid

mom. 1 Den årliga arbetstiden bestäms utgående från semesterns längd enligt följande:

mom. 2

Om semestern avviker från de nämnda antalen semesterdagar är årsarbetstiden 7,2 timmar kortare för varje semesterdag som överskrider den nämnda rätten till semester och 7,2 timmar längre för varje semesterdag som underskrider den nämnda rätten till semester.

mom. 3

Arbetstiden utjämnas till de nämnda årsarbetstiderna under en period på fem år.

mom. 4

Årsarbetstiderna gäller endast dem som under hela utjämningsperioden utför kontinuerligt treskiftsarbete.

§ 3 Arbetsdygnets och arbetsveckans början

Ett arbetsdygn inleds när morgonskiftet börjar och en arbetsvecka inleds när måndagens morgonskift börjar.

§ 4 Femskiftssystem

mom. 1

En veckoarbetstid på i medeltal 36 timmar genomförs med ett femskiftssystem, vid behov med ett fyrskiftssystem.

mom. 2

För att arbetstiden ska jämnas ut till i medeltal 36 timmar per vecka under ett års tid ges de anställda, utöver ledigheten per vecka och veckans andra lediga dag, en extra ledig dag (8 timmar) för varje 7 arbetsskift som utförs som ordinarie arbete. Ledighet per vecka, veckans andra lediga dag och extra lediga dagar ska räknas in i det årliga femskiftssystemet.

mom. 3

Till arbetstagare som under kalenderåret tillfälligt arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete ges extra lediga dagar på det sätt som anges i mom. 2 Tidpunkten för de extra lediga dagarna avtalas lokalt.

Tillämpningsanvisning

I femskiftssystemet sköts ett arbete av 5 personer. Under ett dygn arbetar 3 personer och 2 är lediga.

Semester ges enligt ett rullande system.

Femskiftssystemet bygger på följande arbetstidsuträkning:

Om inrättningen tillämpar kontinuerligt treskiftsarbete hela året, är den årliga driftstiden 365 x 24 timmar = 8 760 timmar.

I femskiftssystemet är årsarbetstiden för ett skift därmed 8 760 timmar : 5 = 1 752 timmar, dvs. 219 arbetsskift.

Eftersom det för anställda som hela utjämningsperioden arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete har avtalats en årsarbetstid som är bunden till semesterns längd, ska det i arbetsskiftsförteckningen till exempel för en person med 30 semesterdagar och en årsarbetstid på 1 664 timmar antecknas ledighet i stället för arbetsskift enligt följande:

1 752 – 1 664 = 88 timmar = 11 lediga dagar; den årliga arbetsskyldigheten är alltså totalt 219 – 11 = 208 arbetsskift.

Om årsarbetstiden är 1 678,4 eller 1 606,4 timmar antecknas på motsvarande sätt lediga dagar enligt följande:

1 752 – 1 678,4 = 73,6 timmar. 72 timmar = 9 lediga dagar; årlig arbetsskyldighet totalt 219 – 9 = 210 arbetsskift. De återstående 1,6 timmarna ledighet utjämnas inom fem år.

1 752 – 1 606,4 = 145,6 timmar. 18 friskift = 144 timmar; årlig arbetsskyldighet totalt 219 - 18 = 201 arbetsskift. De återstående 1,6 timmarna ledighet utjämnas inom fem år.

Arbetsskiftsförteckningen görs upp i perioder på 20 dygn. I varje period ingår 12 arbetsskift och 8 lediga dagar. När arbetsskiftsförteckningen görs upp på detta sätt blir varje anställds genomsnittliga arbetstid 33,6 timmar per vecka, vilket är det samma som antalet driftstimmar dividerat med antalet anställda, dvs. 168 : 5 = 33,6 timmar. Eftersom den genomsnittliga ordinarie arbetstiden ska vara 36 timmar uppstår en 2,4 timmars ”skuld” per vecka för varje anställd. På grund av detta ska semestrarna läggas in i arbetsskiftsförteckningen i stället för arbetsskift och lediga dagar på så sätt att den årliga arbetstiden nås. För att den årliga arbetstiden ska fyllas kan fyllnadsskift behövas.

Också andra arbetsskiftsförteckningar som uppfyller de allmänna förutsättningarna för kontinuerligt treskiftsarbete kan användas.

Om en anställd mitt under en utjämningsperiod permanent övergår till en annan arbetstidsform eller om anställningen upphör mitt under en utjämningsperiod, ska arbetstidsunderskott arbetas in som fyllnadsskift och outtagna lediga dagar ska om möjligt tas ut innan arbetstidsformen byts eller anställningen upphör. Om outtagna lediga dagar inte kan tas ut, betalas för varje outtagen ledig dag en timlön för 8 timmar som räknats ut enligt § 11.

§ 5 Frånvaro som likställs med arbetstid

Som ordinarie arbetsskift utförda i kontinuerligt treskiftsarbete betraktas, med undantag av semester, de frånvarodagar för vilka arbetstagaren har rätt att få lön och högst 7 kalenderdagar oavlönad frånvaro som arbetsgivaren godkänt.

§ 6 Hur arbete i andra arbetstidsformer inverkar på årsarbetstiden

Årsarbetstiden förlängs med ett arbetsskift (8 timmar) för varje 136 timmar som utförts i andra arbetstidsformer.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen gäller till exempel en situation där en anställd som i regel utför kontinuerligt treskiftsarbete på grund av produktionsstopp tillfälligt övergår till allmän arbetstid (dagarbete). Under den tillfälliga omplaceringen tillämpas bestämmelserna om allmän arbetstid till exempel på arbetstidsersättningar. 
När en anställd arbetat minst 272 timmar i en annan arbetstidsform förlängs den årliga arbetstiden med 16 timmar.

§ 7 Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor

mom. 1

Långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton eller på någon annan dag än lördag eller söndag infallande nyårsdag, trettondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag eller annandag jul förkortar inte årsarbetstiden, utan för varje sådan dag betalas oförhöjd timlön för 7,2 timmar, också då arbetstagaren enligt arbetsskiftsförteckningen varit ledig under söckenhelgen i fråga, förutsatt att arbetstagaren haft full ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckan.

Tillämpningsanvisning

Den ordinarie arbetstiden under en söckenhelgsvecka anses vara fullständig också i de fall då den är ofullständig på grund av semester, graviditets- eller föräldraledighet med lön eller sjukfrånvaro med lön.

mom. 2

Om det är ändamålsenligt med tanke på inrättningens verksamhet kan en dag som avses i mom. 1 ges som ledig dag. I så fall betalas inte penningersättning enligt mom. 1.

§ 8 Helgaftonsersättning

För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påskafton, midsommarafton eller julafton som infaller någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

§ 9 Definition av och ersättning för övertids- och mertidsarbete

mom. 1 Övertidsarbete per dygn

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar.

För de 2 första övertidstimmarna per dygn betalas en med 50 procent förhöjd timlön och för varje följande övertidstimme per dygn en med 100 procent förhöjd timlön. Ersättningen kan också ges i form av motsvarande ledighet.

mom. 2 Övertidsarbete per vecka

Övertidsarbete per vecka kan uppstå endast om en anställd som utför kontinuerligt treskiftsarbete mitt under veckan permanent byter från ett skift till ett annat eller om arbetstidsformen ändras mitt under veckan från treskiftsarbete till dagarbete (annan arbetstidsform) eller tvärtom. Övertid per vecka är då arbete som överstiger antalet veckotimmar i den arbetsskiftsförteckning enligt vilken den anställda under veckan arbetat mest och som inte är övertidsarbete per dygn.

För de 5 första övertidstimmarna per vecka betalas en med 50 procent förhöjd timlön och för varje följande övertidstimme per vecka eller dygn en med 100 procent förhöjd timlön. Ersättningen kan också ges i form av motsvarande ledighet.

Exempel 62

• En avbytare, som under arbetsveckan arbetat 4 dagar (mån–tor) med allmän arbetstid och en kvällstur på fredagen i treskiftsarbete, arbetar kl. 15.00–7.00 på sin lediga dag (lördag).
   
• Avbytaren har arbetat mest enligt arbetsskiftsförteckningen med allmän arbetstid, vilket innebär att övertidsgränsen per vecka är 38 h 15 min.
   
• Sammanlagt uppgår arbetstimmarna till 56, varav 8 timmar är övertidsarbete per dygn som utförts kl. 23–07 (100 %). 38 h 15 min är ordinarie arbetstid.
   
• 9,75 h är övertid per vecka:1,75 h på fredag och 8 h på lördag (5 h 50 % och 4,75 h 100 %).
   
• På fredag och lördag ersätts arbete i treskift enligt bestämmelserna om skiftarbete, i kvällsskift kl. 15–23 betalas kvällsskiftstillägg och i nattskift kl. 23–07 nattskiftstillägg som ingår i den timlön för en arbetstagare i arbetsavtalsförhållande på basis av vilken övertidsersättningen (§ 11 mom. 2) räknas ut.
   
• Divisorn för timlönen är 158 (§ 11 mom. 1).

mom. 3 Övertid i skiftarbete

Med övertid i skiftarbete avses sådant arbete under utjämningsperioden som utförs utöver mertid i skiftarbete och som inte är övertid per dygn eller per vecka.

För övertid i skiftarbete betalas en med 100 procent förhöjd timlön. Alternativt kan ersättningen ges i form av motsvarande kompensationsledighet

Tillämpningsanvisning

Också för en anställd som utför kontinuerligt treskiftsarbete under en del av utjämningsperioden (1.5–30.4) är tröskeln för övertid i skiftarbete 104 timmar under utjämningsperioden.

mom. 4 Mertid i skiftarbete

Med mertid i skiftarbete avses arbetstimmar som utförs under dagar som enligt arbetsskiftsförteckningen är lediga dagar och som inte på förhand antecknats som fyllnadsskift och som inte överskrider 104 timmar under utjämningsperioden och som inte utgör övertid per dygn eller vecka.

För mertid i skiftarbete betalas en med 65 procent förhöjd timlön eller ges motsvarande kompensationsledighet.

Exempel 63

•    En arbetstagare i treskiftsarbete arbetar kl. 15–07 på en lördag som är en ledig dag. 

•    De första 8 timmarna är mertid i skiftarbete (65 %) och följande 8 timmar är övertid per dygn (2 h 50 % och 6 h 100 %).

•    I kvällsskift kl. 15–23 betalas kvällsskiftstillägg och i nattskift kl. 23–07 betalas nattskiftstillägg som ingår i den timlön för en arbetstagare i arbetsavtalsförhållande på basis av vilken övertidsersättningen och söndagsersättningen (kl. 18–07) räknas ut.

§ 10 Arbetsskiftsförteckning

mom. 1

Arbetsskiftsförteckningen ska iakttas, om det inte finns en grundad anledning att ändra den. I mån av möjlighet ska man inhämta arbetstagarens samtycke till ändringen, och den som berörs av ändringen ska alltid så fort som möjligt underrättas på ett efter förhållandena lämpligt sätt. Att arbetstimmar får karaktären av övertidsarbete eller mertid i skiftarbete utgör i sig ingen grundad anledning till att ändra arbetsskiftsförteckningen.

mom. 2

En arbetstagare som på grund av tvingande hinder inte kan infinna sig i arbetet på sitt skift ska så snart som möjligt underrätta sin chef om detta. När en person uteblir eller uteblivit från sitt arbetsskift bör man i första hand försöka få någon annan än en anställd som nyss avslutat sitt arbetsskift som ersättare.

§ 11 Uträkning av timlön och arbetstidsersättningar samt tidpunkten då ersättningar ska ges

Uträkning av timlön
mom. 1

Den timlön som behövs för uträkning av ersättningar för övertids-, mertids-, söndags-, lördags- och helgaftonsarbete och arbete under friskift samt för övertid och mertid i skiftarbete och arbete under outtagna lediga dagar får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön med 158.

mom. 2

För kvällsskift betalas 15 procent och för nattskift 30 procent i skifttillägg. Ersättningen räknas ut enligt mom. 1.
Skifttillägget räknas med i timlönen, som höjs med 50, 65 eller 100 procent, om övertidsarbete, övertid och mertid i skiftarbete eller söndagsarbete utförs vid en tidpunkt då skifttillägg betalas.

mom. 3 Tidpunkten för ersättningar

Ersättningarna ska betalas senast under följande kalendermånad efter att det arbete som berättigar till ersättning har utförts.

§ 12 Semester

mom. 1

En arbetstagare som permanent arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete och vars arbetstid bestäms som årsarbetstid tjänar in full semester.

mom. 2

Vid semester räknas dygnet börja vid den tidpunkt som anges i § 3.

mom. 3

Lokalt kan man avtala med fackombudet om att semestern inleds först när det arbetsdygn som följer på ett nattskift börjar.

mom. 4 

Som semesterdagar för arbetstagare som arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete under hela utjämningsperioden räknas förutom arbetsdagar också det antal lediga dagar som behövs för att årsarbetstiden ska kunna jämnas ut i enlighet med § 2 ovan. Man kan då avvika från de bestämmelser om semesterns tidpunkt och kontinuitet som anges i § 72 mom. 1–3 i semesterkapitlet i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen, med det förbehållet att 20 semesterdagar ska förläggas till semesterperioden och semestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden i en eller flera delar.

§ 13 Tillämpning av arbetstidskapitlet i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen

Utöver vad som i denna bilaga bestäms om arbetstid i kontinuerligt treskiftsarbete iakttas tillämpliga bestämmelser i arbetstidskapitlet i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen.

Arbetstidsbank inom kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen

§ 1 Sparande av arbetstidsersättningar i en arbetstidsbank

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i enlighet med § 36 mom. 2 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen avtala om möjlighet att spara arbetstidsersättningar som ges i form av kompensationsledighet. Med stöd av bestämmelsen kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att sparade arbetstidsersättningar kan tas ut som längre sammanhängande ledigheter (arbetstidsbank). Arrangemanget baserar sig alltid på frivillighet.

Avtalet om att spara kompensationsledighet ska alltid ingås skriftligt. Avtalet kan gälla tills vidare eller för en viss tid. Det finns anledning att först skaffa erfarenhet av hur systemet fungerar på arbetsplatsen. Det är att rekommendera att arbetsgivaren och arbetstagarna till en början ingår ett kortvarigt tidsbegränsat avtal om att spara kompensationsledighet. Avtalet kan ingås för till exempel 6–8 månader.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte har avtalat om att spara arbetstidsersättningar enligt § 36 mom. 2 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen, betalas arbetstidsersättningarna i pengar eller ges i form av kompensationsledighet enligt § 36 mom. 1 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen. Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).

Enligt § 36 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen ska penningersättning betalas och kompensationsledigheter ges senast under den kalendermånad som följer efter att det arbete som berättigar till ersättning har utförts. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut. Enligt överenskommelse med arbetstagaren kan kompensationsledighet dock ges ännu under de 4 följande kalendermånaderna. För att kompensationsledighet ska kunna ges senare än detta krävs ett skriftligt avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren (arbetstidsbank).

Denna anvisning är inte en del av kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen. 

§ 2 Principer för och avtal om arbetstidsbank

Innan en arbetstidsbank införs på arbetsplatsen ska arbetsgivaren och personalens representant förhandla om principerna för arbetstidsbanken. Principerna kan gälla till exempel det maximala tidssaldot i arbetstidsbanken, hur många dagar som kan tas ut i en följd och hur man ansöker om uttag av ledighet ur arbetstidsbanken. Vid förhandlingarna ska samförstånd eftersträvas och principerna ska skrivas ner.

Avtalet om arbetstidsbank mellan arbetsgivaren och arbetstagaren ska ingås skriftligt. Av avtalet ska de centrala villkoren för arbetstidsbanken framgå. Sådana villkor är åtminstone:

• avtalets varaktighet (för viss tid eller tills vidare)
   
• de delfaktorer som kan sparas i arbetstidsbanken (se § 3)
   
• undantagsvis ersättning i pengar för timmar som inte tagits ut ur arbetstidsbanken (se § 8 och 9)

§ 3 Delfaktorer i arbetstidsbanken

Sparande av arbetstidsersättningar gäller följande delfaktorer:

• Söndagsersättning (§ 28 mom. 1 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen)
   
• Lördagsersättning (§ 28 mom. 2 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen)
   
• Helgaftonsersättning (§ 28 mom. 3 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen)
   
• Kvälls- och nattersättning (§ 29 mom. 1 och 2 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen)
   
• Mertids- eller övertidsarbete och övertidsarbetets förhöjningsdel
   
• Beredskapsersättning (§ 33 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen)

Avtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om sparande av kompensationsledighet kan omfatta alla ovan nämnda arbetstidsersättningar eller endast en del av dem. Av avtalet ska framgå vilka delfaktorer avtalet gäller. 

Ledigheterna sparas som timmar och minuter och ledighet ges som timmar eller arbetsdagar. Ledigheterna bör i första hand bestå av hela arbetsdagar.

Exempel

• En övertidstimme per dygn som ersätts förhöjd med 50 % är 1 timme och 30 minuter när den överförs till arbetstidsbanken.
• Kvällsersättningen på 15 % för kvällsarbete som utförts under ordinarie arbetstid är 9 minuter per timme när den överförs till arbetstidsbanken.

Bestämmelsen om sparande av kompensationsledighet i § 36 mom. 2 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen gäller inte sparande av semester eller utbyte av semesterpenning mot ledighet.

Ledighet som tas ur arbetstidsbanken likställs med arbetad tid när semestern beräknas (§ 69 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen).

§ 4 Uttag av ledighet

Arbetsgivaren och arbetstagaren ska komma överens om tidpunkten för ledigheten. Utgångspunkten är att behoven i verksamheten på arbetsplatsen och arbetstagarens individuella behov sammanjämkas på ett fungerande sätt.

Arbetstidsersättningar som ges i form av ledighet ska beaktas vid planeringen eller genomförandet av arbetsskiftsförteckningen. De timmar som tas ur banken minskar i motsvarande mån den ordinarie arbetstiden, men sänker inte mertids- eller övertidsgränsen. Om mer arbete måste utföras än planerat, återförs ledighet till arbetstidsbanken till den del den inte kunnat tas ut.

§ 5 Lön under ledighet

Under ledigheten betalas den ordinarie lön som arbetstagaren har vid den tidpunkt då ledigheten tas ut.

§ 6 Insjuknande under ledighet

Om ledighet antecknats för arbetstagaren i den fastställda arbetsskiftsförteckningen, men arbetstagaren är sjuk under ledigheten, återförs den ledighet som antecknats under sjukfrånvaron till arbetstidsbanken.

Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om sin arbetsoförmåga. På arbetsgivarens begäran är arbetstagaren skyldig att visa upp ett läkarintyg eller enligt arbetsgivarens prövning någon annan tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga.

§ 7 Arbetstidsbokföring

Enligt 32 § i arbetstidslagen ska arbetsgivaren särskilt för varje arbetstagare bokföra antalet arbetstimmar och de ersättningar som getts för dem.

Timmarna som sparas i arbetstidsbanken antecknas i arbetstidsbokföringen, ur vilken arbetstagaren har rätt att på begäran få information.

§ 8 Uppsägning av avtalet

Ett tills vidare gällande avtal om en arbetstidsbank enligt § 36 mom. 2 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen kan sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid. Uppsägningen bör göras skriftligt.

När anställningsförhållandet eller avtalet om arbetstidsbank upphör, ersätts de timmar som finns kvar i arbetstidsbanken i pengar om inget annat avtalats. Storleken på ersättningen för ledigheten bestäms enligt de lönegrunder som gäller vid den tidpunkt då anställningen eller avtalet om arbetstidsbank upphör.

§ 9 Beskattning och utkomstskydd för arbetslösa

Av beskattningsskäl ska det i avtalet om arbetstidsbank finnas en skrivning om de undantagssituationer då ledighet som samlats i arbetstidsbanken kan ersättas i pengar. Sådana situationer är exempelvis att anställningen eller avtalet om arbetstidsbank upphör.

I lagen om utkomstskydd för arbetslösa finns det bestämmelser om hur inkomster från en arbetstidsbank påverkar arbetslöshetsförmåner. I frågor som gäller utkomstskydd för arbetslösa bör arbetstagaren kontakta sin arbetslöshetskassa.