Suomeksi

AKTA 2025–2028, i kraft från 1.5.2025

Det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn (AKTA) omfattar cirka 112 000 löntagare.

Nätpublikation ISBN 978-952-7465-97-4

Underteckningsprotokoll till det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn 2025–2028

§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.5.2025–29.2.2028. Efter 29.2.2028 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.

Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.

§ 2 Avtalshöjningar år 2025

mom. 1 Allmän förhöjning 1.10.2025

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas nivålöner och därmed jämförbara månadslöner höjs 1.10.2025 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 53 euro, dock minst 2,5 procent. Nivåtilläggen enligt § 11–12 i lönekapitlet och de individuella tilläggen enligt § 13 i lönekapitlet höjs med 2,5 procent.

I deltidsarbete är förhöjningen av nivålönen och nivåtillägget lägre i samma proportion som den anställdas arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet höjs 1.10.2025 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Lönegrupper

De förhöjda nivålönerna för lönegrupperna i lönebilagorna framgår av lönebilagorna 1–7.

§ 3 Avtalshöjningar år 2026

mom. 1 Allmän förhöjning 1.8.2026

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas nivålöner och därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2026 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,27 procent. Nivåtilläggen enligt § 11–12 i lönekapitlet och de individuella tilläggen enligt § 13 i lönekapitlet höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet höjs 1.8.2026 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Lönegrupper

Nivålönerna för lönegrupperna i lönebilagorna 1–7 höjs 1.8.2026 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 3 Lokal justeringspott 1.10.2026

Den lokala justeringspotten är 0,2 procent av lönesumman inom det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

mom. 4 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.10.2026

Den lokala justeringspotten har fastställts i löneutvecklingsprogrammet för åren 2026–2028. Närmare information finns i programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028.

§ 4 Avtalshöjningar år 2027

mom. 1 Allmän förhöjning 1.4.2027

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas nivålöner och därmed jämförbara månadslöner höjs 1.4.2027 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,0 procent. Nivåtilläggen enligt § 11–12 i lönekapitlet och de individuella tilläggen enligt § 13 i lönekapitlet höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet höjs 1.4.2027 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Lönegrupper

Nivålönerna för lönegrupperna i lönebilagorna 1–7 höjs 1.4.2027 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 3 Lokal justeringspott 1.4.2027

Den lokala justeringspotten är 0,4 procent av lönesumman inom det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

mom. 4 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.4.2027

mom. 5 Stupstock för avtalshöjningarna 2027

År 2027 är de avtalshöjningar som anges i mom. 1–3 sammanlagt 2,4 %. Om kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin (Industrifacket rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf) sägs upp inför det tredje året och avtalshöjningarna för avtalets sista år ändras, följer avtalshöjningarna i momenten förhöjningarna i det nya kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin i samma förhållande.

§ 5 Avtalshöjningar år 2028

mom. 1 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.2.2028

§ 6 Förfaranden med de lokala justeringspotterna

mom. 1 Fördelning av de lokala justeringspotterna

När de lokala justeringspotterna fördelas är syftet först och främst att trygga tillgången på personal, rätta till lokala missförhållanden i lönerna samt stödja resultat- och produktivitetsfrämjande omorganiseringar av verksamheten och arbetsuppgifterna. Samtidigt gäller det att se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra anställda utanför lönegrupperna står i rätt proportion till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper.

Arbetsgivaren bör fästa vikt vid att de lokala justeringspotterna fördelas så jämlikt som möjligt mellan de olika lönebilagorna med beaktande av bilagornas lönesummor. Befattningar som står utanför lönegrupperna betraktas då som en egen grupp. Det är också möjligt att räkna arbetsgivarens representanter enligt § 19 i lönekapitlet till denna grupp när förhöjningarna fördelas.

De lokala justeringspotterna används för höjning av nivålöner och tillsvidare gällande nivåtillägg och/eller för betalning av individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

mom. 2 Beräkning av de lokala justeringspotterna

De lokala justeringspotterna beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av detta avtal, om inte något annat anges nedan.

mom. 3 Användning av och förhandlingar om de lokala justeringspotterna

Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av de lokala justeringspotterna. Förhandlingarna inleds i god tid innan potten träder i kraft. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. I början av förhandlingarna ska arbetsgivaren ge förhandlarna den information som behövs, såsom lönesummans storlek, antalet anställda och beräkningsgrunderna för justeringspotten. Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.

mom. 4 Utredning om justeringspotterna

Arbetsgivaren ska utan oskäligt dröjsmål ge huvudavtalsorganisationernas representanter en skriftlig utredning om hur justeringspotterna fördelats. Av utredningen ska framgå den fördelade pottens storlek i euro åtminstone enligt lönebilaga. Av utredningen ska framgå hur justeringspotten fördelas samt vilken kostnadseffekt justeringspotterna har. Utredningen ska också innehålla separata uppgifter om olika lokala justeringspotter.

§ 7 Bilaga 15 (kommunala veterinärer)

mom. 1 Allmänna förhöjningar för personalen i bilaga 15, se § 2–4.

mom. 2 Lönegrupper

Nivålönerna för lönegrupperna i bilaga 15 höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 3 Lokala justeringspotter

De lokala justeringspotterna för kommunala veterinärer i bilaga 15 beräknas på lönesumman för personalen i bilaga 15. Lönesumman för personalen i bilaga 15 dras av från lönesumman för de lokala potterna enligt § 2–4 mom. 3. De lokala potterna är lika stora som för övriga anställda inom AKTA.

mom. 4 Veterinärtaxa

Veterinärtaxans arvoden i euro höjs med summan av den allmänna förhöjningen och den lokala justeringspotten inom AKTA. Veterinärtaxans arvoden i euro höjs 1.10.2025 med 2,5 procent, 1.8.2026 med 2,47 procent och 1.4.2027 med 2,4 procent.

mom. 5 Jourersättningar

Jourersättningarna enligt veterinärbilagan höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen inom AKTA under avtalsperioden.

§ 8 Ersättningar för resekostnader

Utöver vad som särskilt bestäms i bilaga 16 justeras ersättningarna för resekostnader under avtalsperioden i tillämpliga delar enligt Skatteförvaltningens beslut om justeringar av resekostnadsersättningar.

§ 9 Medlemsavgifter till fackföreningar

Vid inkasseringen av medlemsavgifter för fackanslutna anställda följs anvisningarna från 1.5.2022 (KT:s cirkulär 4/2022).

§ 10 Fortlöpande förhandlingar

Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.

§ 11 Arbetsgrupper under avtalsperioden

Följande arbetsgrupper tillsätts för avtalsperioden:

Arbetsgrupp för lönesystemet

Arbetsgruppens primära uppgift är att följa upp och styra införandet av det nivålönesystem som parterna kom överens om under föregående avtalsperiod och vid behov bedöma behovet av att utveckla systemet. Arbetsgruppen ska utarbeta en handbok om nivålönesystemet. Förhandlingar kan också föras om andra delar av lönesystemet (t.ex. individuellt tillägg, arbetserfarenhetstillägg, resultatbonus).

Arbetstidsgrupp

Arbetsgruppen har i uppgift att bedöma behovet av att se över arbetstidsbestämmelserna i AKTA och lägga fram förslag till nödvändiga avtalsändringar. Målet med bedömningen är att utveckla arbetstidsbestämmelserna så att de stöder verksamheterna och servicen inom tillämpningsområdet samt personalens hälsa, välbefinnande i arbetet och resultat. Målet är att avtalsbestämmelserna ska utvecklas så att man med hjälp av dem kan minska alltför stor belastning som hänför sig till resande utanför arbetstiden.

Arbetsgruppen kan genom simuleringar och pilottest ta fram olika arbetstidsmodeller och arbetstidsbestämmelser.

Arbetsgrupp som har i uppgift att bedöma och utveckla avtalsbestämmelserna så att det blir lättare för anställda att stanna kvar i arbetslivet och återgå till arbetet

Arbetsgruppen ska i synnerhet gå igenom bestämmelserna om partiell sjukdagpenning och utreda hur man kan stödja, främja och möjliggöra återgången till arbetet efter längre sjukfrånvaroperioder. Fokus läggs åtminstone på avtalsbestämmelserna om lön och rätten till semester. Arbetsgruppen granskar också olika modeller för ersättande arbete och bedömer om en modell för ersättande arbete ska införas i tjänste- och arbetskollektivavtalen.

Arbetsgrupp som granskar personalrepresentanternas ställning

Arbetsgruppen har i uppgift att bedöma utvecklings- och ändringsbehoven i kollektivavtalsbestämmelser som gäller personalrepresentanternas ställning. Arbetsgruppen ska granska och bedöma personalrepresentanternas ställning. Vid bedömningen beaktas ändringsbehoven i tillhandahållandet av tjänster och avtalsstrukturen.

Som en del av arbetsgruppens arbete görs också en representationsutredning och andra utredningar som behövs för arbetsgruppens arbete. Fokus läggs på bestämmelserna om fackombud inom kommun- och välfärdssektorn samt bestämmelserna om uppsägningsskydd för och ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig, avtalet om arbetarskyddssamarbete och avtalet om tidsanvändning för en arbetarskyddsfullmäktig.

§ 12 Betalning av justerade löner

a) De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader efter att justeringarna trätt i kraft. Om stora arbetsgivare inte kan iaktta dessa tidsfrister, betalas de justerade lönerna, arvodena och tilläggen senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft.

b) Retroaktiva förhöjningar betalas senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft och hos stora arbetsgivare senast inom fyra månader efter att justeringarna trätt i kraft.

De justerade lönerna, arvodena eller tilläggen har betalats i tid när förhöjningarna betalas på den anställdas normala lönebetalningsdag.

Tillämpningsanvisning

Exempel 1

Tidpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på den anställdas normala lönebetalningsdag i december 2025.

I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i januari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas.

Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt.

Exempel 2 stora arbetsgivare

Tidpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på den anställdas normala lönebetalningsdag i januari 2026.
I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i februari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas.

Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt.

c) Arbetstidsersättningarna betalas på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den kalendervecka som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten av förhöjningen betalas från början av kalenderveckan, om förhöjningstidpunkten är den första dagen i kalenderveckan.

d) I periodarbete betalas arbetstidsersättningarna på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den arbetsperiod som följer efter förhöjningstidpunkten. Förhöjningens effekt på arbetstidsersättningarna betalas från början av arbetsperioden, om arbetsperioden innehåller fler kalenderdagar med förhöjning enligt avtalsändringarna.

Helsingfors, den 5 maj 2025

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SOTE RF

Kapitel I Allmän del

§ 1 Tillämpningsområde

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas på kommunernas och samkommunernas

tjänsteinnehavare och
månadsavlönade arbetstagare

om inget annat har bestämts i detta tjänste- och arbetskollektivavtal, arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet), tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal (UKTA), avtalet för tekniska sektorn (TS), läkaravtalet (LÄKTA) eller något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal och om inget annat heller följer av ett löneavtal som slutits med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s samtycke.

Tillämpningsanvisning

Detta avtal gäller inte personer som deltar i arbetsprövning eller arbetsträning eller personer som annars på grund av sin ställning inte kan anses vara arbetstagare.

§ 2 Avtalets förhållande till tidigare anställningsvillkor

mom. 1

Om inget annat följer av detta eller något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal eller av ett sådant löneavtal med en tjänsteinnehavare vilket i ett enskilt fall ingåtts med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s samtycke, kvarstår tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas anställningsvillkor i den form som de vid utgången av föregående avtal skulle iakttas enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Arbetstagare
mom. 2

Om anställningsvillkoren för en arbetstagare som vid det föregående avtalets upphörande var anställd hos kommunen eller samkommunen varit bättre än anställningsvillkoren i detta avtal, bibehålls de tidigare villkoren och den lönenivå dessa medförde som de var vid nämnda tidpunkt enligt arbetstagarens arbetsavtal eller ett sådant beslut av den behöriga myndigheten som vunnit eller senare vinner laga kraft, såvida dessa tidigare villkor inte har försämrats genom ett sådant lokalt avtal som avses i § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn eller genom ett riksomfattande kollektivavtal.

§ 3 Arbetsfred

Tjänsteinnehavare mom. 1

Den som är bunden av detta avtal får inte under den tid avtalet gäller vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk som baserar sig på avtalet eller för att ändra det gällande avtalet eller för att få till stånd ett nytt avtal.

Tjänsteinnehavare
mom. 2

En förening som är bunden av detta avtal är skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som omfattas av avtalet inte bryter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller överträder bestämmelserna i avtalet. Denna skyldighet innebär också att föreningen inte får stödja eller främja förbjudna stridsåtgärder eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få dem att upphöra.

Arbetstagare
mom. 3

Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lag (hänvisningsbestämmelse).

§ 4 Lokala avtal

mom. 1

Detta avtal tillämpas inte till de delar man har avvikit från dess bestämmelser genom sådana lokala avtal som avses i § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn. Genom ett lokalt avtal får man dock inte avtala om en lägre grundlön än den som minst ska betalas enligt detta avtal eller avvika från detta avtals bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjukfrånvaro-, graviditetsledighets- eller föräldraledighetsförmåner. Om en inrättning eller verksamhetsenhet vars huvudman är en kommun eller samkommun, staten eller en privat sammanslutning överförs till en annan huvudman som är en kommun eller samkommun, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från semesterbestämmelserna i detta avtal.

Tillämpningsanvisning

Enligt § 12 mom. 1 i huvudavtalet iakttas inte huvudavtalets bestämmelser om avvikande avtal, om man i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal genom egna särskilda bestämmelser har kommit överens om lokala avtal. I så fall tillämpas de särskilda bestämmelserna i det riksomfattande kollektivavtalet. En sådan särskild bestämmelse finns bl.a. i arbetstidskapitlet i detta avtal, § 3 (arbetstidsarrangemang). Också i dessa fall tillämpas bestämmelserna i § 12 mom. 2–4 i huvudavtalet, om inte något annat bestäms särskilt i till exempel § 3 i arbetstidskapitlet.

I avvikelse från det som sägs ovan är det dock möjligt att ingå ett lokalt kollektivavtal om att måltider under arbetstid och deltagande i utbildning enligt arbetstidskapitlet räknas som arbetstid. Det är också möjligt att ingå ett lokalt kollektivavtal som avviker från § 4 mom. 2 punkt 5 (av läkare föreskrivna undersökningar) till den anställdas fördel.

Se huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn samt tjänste- och arbetskollektivavtalet om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet (8.6.2022).

mom. 2

Lokalt kan man ingå avtal om ett lönesystem som bygger på arbetsvärdering och som avviker från mom. 1, under förutsättning att Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och respektive huvudavtalsorganisationer ger parterna fullmakt att ingå avtal.

Paragraf 4 nedan tillämpas senast från 1.10.2025, beroende på när nivålönesystemet införs i kommunen/samkommunen. Se KT:s cirkulär 3/2025 och 5/2025.

Före det tillämpas § 4 ovan.

§ 4 Lokala avtal

mom. 1

Detta avtal tillämpas inte till de delar man har avvikit från dess bestämmelser genom sådana lokala avtal som avses i § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn. Genom ett lokalt avtal får man dock inte avtala om en lägre nivålön än den nationella nivålön som minst ska betalas enligt detta avtal eller avvika från detta avtals bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjukfrånvaro-, graviditetsledighets- eller föräldraledighetsförmåner. Om en inrättning eller verksamhetsenhet vars huvudman är en kommun eller samkommun, staten eller en privat sammanslutning överförs till en annan huvudman som är en kommun eller samkommun, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från semesterbestämmelserna i detta avtal.

Protokollsanteckning 1.2.2025–

Nivålönesystemet är förpliktande. Lokalt kan man ändå avtala om fler nivåer ovanför nivå C (t.ex. D, E), om det finns en grundad anledning att fastställa kunnande och ansvar på fler nivåer.

Tillämpningsanvisning

Se huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn samt tjänste- och arbetskollektivavtalet om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet (8.6.2022).

mom. 2
Har slopats.

§ 5 Arbetsgivarens allmänna rättigheter

Arbetstagare

Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda arbetstagare och att leda och övervaka arbetet.

§ 6 Tidpunkten då ett arbetsavtalsförhållande och medföljande rättigheter börjar

Arbetstagare
mom. 1

Ett arbetsavtalsförhållande och de rättigheter som det medför börjar den dag då arbetstagaren de facto börjar arbeta.

Arbetstagare
mom. 2

Om en arbetstagare enligt arbetsavtalet har anställts från och med den första dagen i kalendermånaden och denna dag är en sådan helg- eller högtidsdag eller annan dag som i regel inte är en arbetsdag, gäller arbetstagarens rättigheter från månadens början, om arbetstagaren har börjat arbeta på den första ordinarie arbetsdagen efter de nämnda dagarna och dessa dagar inte ingick i den föregående arbetstagarens arbetsavtalsförhållande.

Tillämpningsanvisning

Ett arbetsavtal ska i regel göras upp skriftligt eller i elektronisk form och så detaljerat att alla faktorer som inverkar på anställningsvillkoren framgår. Ett arbetsavtal kan ingås muntligt när det finns grundad anledning till detta, t.ex. om arbetsavtalet är kortvarigt.

§ 7 Tjänsteutövning

Tjänsteinnehavare

Efter att ha inlett sin tjänsteutövning anses en tjänsteinnehavare vara i tjänsteutövning under alla dygn tills anställningen upphör, med undantag av den tid då tjänsteinnehavaren har semester eller tjänstledigt eller är avhållen från sin tjänst eller då tjänsteutövningen av någon annan anledning anses vara avbruten.

§ 8 Anställningen fortsätter utan avbrott

Anställningen anses inte ha avbrutits, om en tjänsteinnehavare inom samma kommun eller samkommun utan en enda mellandag övergår från ett tjänsteförhållande till ett annat, eller en arbetstagare med stöd av ett nytt arbetsavtal övergår till en annan uppgift eller en tjänsteinnehavare övergår till ett arbetsavtalsförhållande eller en arbetstagare till ett tjänsteförhållande.

§ 9 Uppvisande av läkarintyg

Arbetstagare

En arbetstagare som tillträder en anställning eller övergår till en annan uppgift ska på begäran visa upp ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Övergången till en annan uppgift inhiberas om arbetstagaren inte visar upp intyget inom utsatt tid.

Tillämpningsanvisning

Arbetstagaren ska informeras om skyldigheten att visa upp ett läkarintyg när arbetsavtalet ingås och vid övergång till en annan uppgift. Om arbetstagaren inte visar upp ett godtagbart läkarintyg eller om läkarintyget visar att arbetstagaren på grund av sitt hälsotillstånd inte är lämpad för arbetet, kan arbetsavtalsförhållandet avslutas om förutsättningarna för hävning under prövotid, uppsägning eller hävning enligt arbetsavtalslagen uppfylls (hänvisningsbestämmelse). Skyldigheten att visa upp läkarintyg gäller inte sådana fall då arbetsgivaren ensidigt bestämmer att arbetstagaren ska övergå till en annan uppgift.

§ 10 Arbetstagarens uppgifter

Arbetstagare
mom. 1

Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbetstagarens uppgifter genom ett arbetsavtal, men arbetstagaren är skyldig att vid behov tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet. En tillfällig omplacering får vara högst åtta veckor åt gången.

Arbetstagare
mom. 2

En arbetstagare får inte utan sitt samtycke omplaceras varaktigt i uppgifter som väsentligt avviker från de arbetsavtalsenliga uppgifterna, om inte arbetsgivaren samtidigt kan åberopa en uppsägningsgrund.

Tillämpningsanvisning

En omplacering som varar över åtta veckor förutsätter att arbetstagaren samtycker till omplaceringen eller att arbetsgivaren kan åberopa en uppsägningsgrund.

En tjänsteinnehavares uppgifter och andra skyldigheter följer gällande lagstiftning och bestämmelser. Sådana bestämmelser kan ingå i till exempel förvaltningsstadgan.

Kapitel II Löner

Allmänna bestämmelser

Lönekapitlet, lönebilagorna 1–7 och rekommendationsbilagorna 9–10 i AKTA 2025–2028 ska tillämpas senast 1.10.2025, beroende på när nivålönesystemet införs i kommunen/samkommunen. Se KT:s cirkulär 3/2025 och 5/2025.

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2, 5–8 och 12 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

§ 1 De anställdas rätt till lön

mom. 1

Den som anställts av en kommun eller samkommun har rätt att få lön från och med den dag då han eller hon inlett sin tjänsteutövning eller börjat sköta sina arbetsuppgifter.

Tillämpningsanvisning

Begreppet tjänsteutövning definieras i § 7 i den allmänna delen. Om tjänsteutövningen eller arbetet ännu inte har inletts (den anställda har inte hunnit arbeta en enda dag t.ex. på grund av sjukdom eller graviditet), får den anställda inga löneförmåner. Den behöriga myndigheten beslutar när en tjänsteinnehavares tjänsteutövning inleds.

Exempel

En tjänsteinnehavare är visstidsanställd t.o.m. 31.3. Personen har valts till ett tillsvidare gällande tjänsteförhållande i samma kommun och tjänsteutövningen har fastslagits att börja 1.4 Om tjänsteinnehavaren är arbetsoförmögen 1.4 betalas sjuklön.

mom. 2

Om det har bestämts att tjänsteutövningen för en tjänsteinnehavare börjar den första dagen i en månad, och den dagen inte är en ordinarie arbetsdag, anses rätten till löneförmåner ha börjat vid ingången av månaden. Förutsättningen är ändå att den som valts till tjänsten har inlett sin tjänsteutövning den första ordinarie arbetsdagen efter ovan nämnda dag och att den tjänsteinnehavare som tidigare skött tjänsten inte längre var i tjänsteutövning vid denna tidpunkt. Det som sägs ovan gäller också en arbetstagare vars anställning enligt arbetsavtalet börjat den första dagen i en månad och dagarna i fråga inte ingick i den tidigare arbetstagarens arbetsavtalsförhållande.

mom. 3

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utan giltig orsak uteblivit från sitt arbete, betalas ingen lön för denna tid.

mom. 4

När en anställning upphör betalas, om inte något annat följer av detta avtal,

lön ända till den dag då anställningen upphör, denna dag medräknad,
om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren dött, lön ända till dödsdagen, varvid månadslön som eventuellt betalats i förskott för den återstående delen av månaden inte återkrävs.

§ 2 Grundläggande lönebegrepp

I förteckningen nedan beskrivs de viktigaste grundläggande lönebegreppen i korthet. De egentliga avtalsbestämmelserna finns i de paragrafer som förteckningen hänvisar till.

Lönesystemet

Lönesystemet baserar sig på nivålön och nivåtillägg, individuella tillägg, arbetserfarenhetstillägg och resultatbonus. Dessutom kan arbetsgivaren betala engångsarvoden och andra tillägg, ersättningar och arvoden som anges särskilt i detta avtal. Se § 6.

Minimilön

Minimilönen per månad för ordinarie arbetstid inklusive naturaförmåner för en heltidsarbetande och fullt arbetsför person som fyllt 17 år. Av bestämmelsen framgår de situationer där man på de grunder som anges i bestämmelsen kan betala en nivålön som ligger under nivå A. Se § 3.

Deltidslön

I deltidsarbete är lönen lägre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full arbetstid. Se § 4.

Ordinarie lön

Till den ordinarie lönen hör bland annat nivålön, nivåtillägg, individuellt tillägg och arbetserfarenhetstillägg. Begreppet ordinarie lön behövs för beräkning av bland annat timlön, dagslön, semesterlön och sjuklön. Se § 5.

Lönegrupp

Befattningen placeras i en lämplig lönegrupp i lönebilagan och där på rätt nivå enligt kunnande och ansvar (KA-nivå, t.ex. 5VKA54A1). Om det inte finns någon lämplig lönegrupp, står befattningen utanför lönegrupperna. Se § 7–9.

Nivålön

Grunden för bestämningen av nivålönen är i första hand det kunnande och ansvar (KA) som förutsätts i arbetet. Se § 8.

Tillämpningsanvisning

Nivålönen utgör en del av den ordinarie lönen. (AKTA kap. II § 5)

Arbetserfarenhetstillägget beräknas på det sammanlagda beloppet av nivålönen och nivåtillägget. (AKTA kap. II § 12)

Kunnande och ansvar (KA)

Nivålönen bestäms enligt det kunnande och ansvar (KA) som förutsätts i arbetet. Som en del av helheten bedöms också vilken nivå av självständigt omdöme arbetet förutsätter. Kunnande och ansvar beskriver de kunskaper och färdigheter som krävs samt t.ex. olika slags individ-, lednings- eller chefsansvar. Varje lönegrupp innehåller nivåkriterier för kunnande och ansvar. Se § 8.

Nivåtillägg

Utöver nivålönen kan eurobaserade nivåtillägg betalas. Nivåtillägg kan användas både i befattningar som hör till en lönegrupp och befattningar som står utanför lönegrupperna.

Uppgifter och ansvar som berättigar till nivåtillägg har fastställts på nationell nivå i AKTA och i de lokala lönesystemen. Se § 11–12.

Nationella nivåkriterier för kunnande och ansvar

De nationella nivåkriterierna beskriver de viktigaste faktorerna som skiljer åt nivåerna i en lönegrupp. De nationella nivåkriterierna är förpliktande. Se § 8.

Eventuella lokala nivåkriterier för kunnande och ansvar

Utöver de nationella nivåkriterierna kan man lokalt fastställa lokala nivåkriterier. Se § 8.

Lokal nivåbeskrivning

Av den lokala nivåbeskrivningen framgår hur befattningarna i en lönegrupp har placerats på olika nivåer av kunnande och ansvar. I den lokala nivåbeskrivningen beaktas de nationella nivåkriterierna och eventuella lokala nivåkriterier. Se § 8.

Uppgiftsbeskrivning

Uppgiftsbeskrivningen anger de viktigaste uppgiftshelheterna i en befattning. Om den lokala nivåbeskrivningen är tillräckligt detaljerad, behövs det inte nödvändigtvis någon uppgiftsbeskrivning. Uppgiftsbeskrivningar behövs framför allt för befattningar som står utanför lönegrupperna. Se § 8.

Individuellt tillägg

Individuellt tillägg betalas på basis av yrkesskicklighet, arbetsprestationer och andra eventuella lokalt fastslagna kriterier. Se § 13.

Utvärdering av arbetsprestationen

Det individuella tillägget baserar sig i regel på en utvärdering av arbetsprestationen. Se § 13.

Arbetserfarenhetstillägg

Arbetserfarenhetstillägget baserar sig på anställningstiden. Se § 14.

Resultatbonus

Resultatbonus baserar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i den kommunala servicen uppnåtts eller överträffats. Se § 15.

Engångsarvode

Engångsarvode kan användas för att belöna en individ eller en grupp. Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl. Se § 16.

Dagslön

Dagslönen är den ordinarie lönen dividerad med antalet dagar i kalendermånaden. Se § 21.

Timlön

Timlön kan betalas endast i de fall som anges i § 21 i lönekapitlet i AKTA. Timlönen är den ordinarie lönen dividerad med timlönedivisorn för arbetstidsformen. Begreppet timlön behövs för beräkning av arbetstidsersättningar. Se § 21.

§ 3 Minimilön

Lön för praktikant eller anställd i jämförbar ställning
mom. 1

För en heltidsarbetande och fullt arbetsför person som fyllt 17 år är minimilönen per månad för ordinarie arbetstid inklusive naturaförmåner 1 785,63 euro från 1.6.2024, 1 838,63 euro från 1.10.2025 och 1 880,37 euro från 1.8.2026.

Bestämmelsen tillämpas på praktikanter och andra anställda i jämförbar ställning först när anställningen hos kommunen eller samkommunen varat i tre månader.

Tillämpningsanvisning

Med praktikant avses en person som under ledning av arbetsgivaren eller arbetsgivarens representant utför praktiskt arbete i arbetsavtalsförhållande med sikte på att inhämta sådana kunskaper, färdigheter och erfarenheter som behövs i vissa uppgifter.

Praktiken kan vara

förhandspraktik, som syftar till att ge sådan arbetserfarenhet som praktikanten behöver för att kunna söka in till en läroanstalt,
praktik som ingår i utbildning (t.ex. läroavtal),
specialiseringspraktik efter grundläggande yrkesexamen eller
arbetspraktik.

Som arbetspraktikant enligt punkt 4 betraktas bl.a. en person som inte har yrkesutbildning inom området i fråga och inte heller tidigare arbetserfarenhet, och som för att vänja sig vid arbetslivet till exempel utför arbeten som det går relativt lätt och snabbt att lära sig, för det mesta tillsammans med andra arbetstagare.

Om praktikantens uppgifter inte har motsvarande nivå av kunnande och ansvar som de som avses i lönegruppen, kan minimilön betalas under praktiken.

Om en praktikant i praktiken självständigt utför uppgifter som hör till arbetet och lönegruppen i fråga, har arbetsgivaren i allmänhet ingen grund för att betala en lön som är lägre än den nationella nivålönen enligt nivå A i lönegruppen.

Lön för sommararbetare
mom. 2

Minimilönen för en sommararbetare är minst 50 % av den nationella nivålön som betalas för arbetet i fråga på nivå A i lönegruppen. Med sommararbetare avses skolelever, studerande eller andra unga utan yrkesexamen eller yrkeskunskap inom området, vilka anställts som sommararbetare för viss tid under semesterperioden 2.5–30.9.

Tillämpningsanvisning

Syftet med bestämmelsen är att förbättra möjligheterna att ordna sommararbeten. Bestämmelsen tillämpas inte på en studerande som inom sitt eget yrkesområde anställs som vikarie för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.

Praktikanter och sommararbetare står utanför lönegrupperna.

Lön under nivå A i andra situationer
mom. 3

Den nivå av kunnande och ansvar som tillämpas i en lönegrupp bestäms enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet.

1. I lönegruppen har kravet på utbildning/examen uttryckts med orden ”uppgifterna förutsätter i allmänhet”, dvs. kravet är inte ovillkorligt eller krav saknas

En nivålön som ligger under normalnivån (A) kan användas i följande situationer:

Den anställda arbetar i begränsade arbetsuppgifter med lönesubvention eller sysselsättningsstöd.
Nivålönen ska vara minst 90 procent av den lokala nivålönen på nivå A, men alltid minst motsvara den nationella nivålönen.

2. I lönegruppen har kravet på utbildning uttryckts som ovillkorligt, dvs. ”uppgifterna förutsätter”

En nivålön som ligger under normalnivån (A) kan användas i följande situationer:

Den anställda saknar nämnda examen och arbetar i begränsade arbetsuppgifter med lönesubvention eller sysselsättningsstöd eller i begränsade arbetsuppgifter då processen med erkännande av examen ännu inte är klar.

Nivålönen ska vara minst 90 procent av den lokala nivålönen på nivå A, men alltid minst motsvara den nationella nivålönen.

Tillämpningsanvisning

Detta moment gäller inte s.k. kombinationsbefattningar (se § 9).

Arbetsgivaren ska i första hand försöka ordna uppgifter på nivå A.

Nivålöner under nivå A anges med en lönegruppskod som slutar på 00, t.ex. 2KIR5000.

Naturaförmåner
mom. 4

När man bedömer om nivålönen är avtalsenlig, räknas också värdet av den anställdas naturaförmåner till nivålönen. Till nivålönen räknas emellertid inte en skattefri måltidsförmån, den skattefria delen av en personalbiljett eller en mobiltelefonförmån som anknyter till arbetet.

Tillämpningsanvisning

I fråga om cykelförmån, se KT:s cirkulär 19/2023.

§ 4 Deltidslön

mom. 1

I deltidsarbete är nivålönen och tilläggen i euro lägre i samma proportion som den anställdas arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Tillämpningsanvisning

Om deltidsarbetstiden t.ex. ändras till heltid, ökar nivålönen och tilläggen i euro i samma proportion, om inget annat har beslutats eller förutsatts t.ex. i fråga om det individuella tillägget.

mom. 2

Bestämmelserna i mom. 1 ändrar inte lönegrunderna i ett deltidsarbete som inletts före 1.1.1998, förutsatt att arbetstiden är densamma som tidigare och anställningen fortgår utan avbrott.

§ 5 Ordinarie lön

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie lön består av följande delar:

nivålön och nivåtillägg eller motsvarande lön (exklusive naturaförmåner)
individuellt tillägg
arbetserfarenhetstillägg och årstillägg
fjärrortstillägg (beviljat senast 31.12.2011 enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011)
språktillägg
rekryteringstillägg
fackombudsersättning och
ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig.

Helhetslönen för arbetsgivarens representanter enligt § 19 i lönekapitlet utgör här avsedd ordinarie lön.

Tillämpningsanvisning

Begreppet ordinarie lön behövs för beräkning av bland annat timlön, dagslön, semesterlön och sjuklön.

Protokollsanteckning om årstillägg

Det årstillägg som betalats 31.8.2004 kvarstår fr.o.m. 1.9.2004 till oförändrat belopp så länge som anställningen hos kommunen eller samkommunen fortgår utan avbrott, om inget annat föranleds av § 4 i detta kapitel.

Protokollsanteckning om fjärrortstillägg

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som betalats fjärrortstillägg enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal som gällde 31.12.2011 betalas fortfarande fjärrortstillägg enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011.

Lönesystemet

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2, 5–8 och 12 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

§ 6 Lönesystemet

Lönesystemet har som mål att främja kommunernas och samkommunernas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftiga löner för kommunsektorn. Lönesystemet stöder verksamhetsstrategin, har en positiv effekt på organisationens mål och utgör en fast del av ledningen. Målen eftersträvas med hjälp av rättvisa löner som grundar sig på

arbetsuppgifterna och den nivå av kunnande och ansvar uppgifterna förutsätter (nivålön och nivåtillägg enligt nivålönesystemet)
yrkesskicklighet och arbetsprestationer (individuellt tillägg)
anställningstiden (arbetserfarenhetstillägg)
resultaten (resultatbonus)

Dessutom kan arbetsgivaren betala andra tillägg, arvoden eller ersättningar som anges särskilt i detta avtal.

Tillämpningsanvisning

Det lönesystem som används i kommunen eller samkommunen ska uppfylla de mål som satts upp för ett bra och fungerande lönesystem. Nivålönesystemet är förpliktande. Se § 7–12 i lönekapitlet i AKTA. Arbetsgivaren bör regelbundet kontrollera att lönesystemet fungerar.

Byte av arbetsgivare

Vid förändringar som innebär att de anställda får en ny arbetsgivare ska det för den nya arbetsgivaren utvecklas ett eget lönesystem som ersätter de tidigare lönesystemen. Det nya lönesystemet kan vara ett system som använts redan tidigare.

Uppdatering av nivålönesystemet när arbetsgivaren byts

Nivålönerna och nivåtilläggen enligt de tidigare nivålönesystemen samordnas i mån av möjlighet med nivålönerna och nivåtilläggen i det uppdaterade nivålönesystemet. Med uppdatering av nivålönesystemet avses framför allt uppdatering av de lokala nivåkriterierna och lokala nivåbeskrivningarna samt nivåtilläggen.

Vid samordningen börjar man med nivålönerna och nivåtilläggen. Den nya lönenivån bestäms enligt den lokalt fastställda lönenivån i det uppdaterade nivålönesystemet. Om nivålönen och nivåtillägget är lägre än vad det uppdaterade nivålönesystemet förutsätter, är det meningen att nivålönerna och nivåtilläggen höjs stegvis till nivån enligt det uppdaterade systemet. Övergångsperiodens längd beror på löneskillnaderna, kostnaderna och arbetsgivarens ekonomiska situation. En plan inklusive tidsplaner och kostnadsberäkningar ska göras upp över införandet av det uppdaterade nivålönesystemet och samordningen av nivålönerna och nivåtilläggen i systemet.

Om den tidigare nivålönen eller det tidigare nivåtillägget är högre än motsvarande lön enligt det uppdaterade nivålönesystemet och uppgifterna inte förändrats väsentligt, bibehålls nivålönen eller nivåtillägget, om man inte lokalt avtalar om något annat. Löneskillnader som beror på olikheter i nivålönesystemen minskar när nivålönen eller nivåtillägget enligt det nya nivålönesystemet höjs. Det finns skäl att dokumentera löneskillnader och grunden för dem (kommunstrukturlagen eller tvingande bestämmelser om överlåtelse av rörelse). Målet är att anställda med samma nivå av kunnande och ansvar i samma lönegrupp ska ha samma nivålön.

Individuellt tillägg

Vid en sammanslagning kan det individuella tillägget sänkas endast om det är fråga om en väsentlig uppgiftsändring och omorganisering i uppgifterna eller en betydlig försämring av arbetsprestationen av skäl som beror på den anställda själv, om man inte lokalt avtalar om något annat.

Förhandlingar

Förhandlingar om dessa frågor och om det praktiska genomförandet förs på lokal nivå mellan den nya arbetsgivaren och representanterna för huvudavtalsorganisationerna. Hur förhandlingarna ska genomföras och hur man ska gå tillväga avtalas lokalt.

Protokollsanteckning om projektanställda med helhetslön

Tjänsteinnehavare och arbetstagare som betalats helhetslön enligt § 15 i lönekapitlet i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal som gällde 31.12.2011 (AKTA 2010–2011) betalas fortfarande lön enligt denna bestämmelse så länge anställningen är i kraft.

Protokollsanteckning (§ 6 a och 6 b)

På den personal som övergår från statlig anställning till kommunerna i samband med AN2024-reformen tillämpas de bestämmelser som avtalats i ett särskilt arbets- och tjänstekollektivavtal. (Se KT:s cirkulär 10/2024: Kollektivavtalen från 1.1.2025 för den personal som övergår från statlig anställning till kommunerna i samband med AN2024-reformen)

§ 6 a Bestämning av lönen för arbetstagare och tjänsteinnehavare som överförs från staten till kommunerna 1.1.2025 genom överlåtelse av rörelse

mom. 1

Lönen för arbetstagare och tjänsteinnehavare som 1.1.2025 överförs från staten till kommunerna genom överlåtelse av rörelse betalas till en början i form av helhetslön från 1.1.2025.

Tillämpningsanvisning

Med helhetslön avses i detta sammanhang en lön som bildas av alla lönedelar som betalats vid den statliga anställningen. Denna helhetslön utgör ordinarie lön.

Helhetslönen motsvarar den uppgiftsrelaterade lönen, det individuella tillägget och arbetserfarenhetstillägget enligt AKTA.

mom. 2

Om arbetets svårighetsgrad under perioden 1.1‒30.4.2025 minskar väsentligt på det sätt som avses i § 10 i lönekapitlet, är tidpunkten för justering av helhetslönen 1.7.2025 från och med följande lönebetalningstidpunkt.

Tillämpningsanvisning

I denna situation iakttas § 10 mom. 1 punkt 2 i lönekapitlet från 1.5.2025.

En ny helhetslön som motsvarar minskningen av svårighetsgraden betalas efter 1.7.2025 från och med följande lönebetalningstidpunkt.

mom. 3

Bestämmelserna i 10 § i lönekapitlet iakttas dock efter 1.1.2025, om uppgifternas svårighetsgrad ökar väsentligt. Detta får inte leda till en minskning av den ordinarie lönen före 30.6.2025. Tidpunkten för justering av helhetslönen är 1.7.2025 från och med följande lönebetalningstidpunkt.

mom. 4

Helhetslönen ska ändras så att den följer lönesystemet i AKTA senast 30.9.2025.

Tillämpningsanvisning

De nationella avtalsparterna ger separata anvisningar om hur helhetslönen ska ändras så att den följer lönesystemet i AKTA.

mom. 5

Arbetserfarenheten räknas inte om för anställda som överförs från staten till kommunerna genom överltelse av rörelse 1.1.2025. För personalens del godkänns den arbetserfarenhet som har godkänts i anställningen hos staten t.o.m. 31.12.2024 (anställningstid som berättigar till semester enligt statens tjänste- och arbetskollektivavtal) på det sätt som arbetserfarenheten godkänts hos staten.

§ 6 b Beräkning av arbetserfarenhetstillägg i samband med AN2024-reformen i vissa specialsituationer

Om en arbetstagare eller tjänsteinnehavare rekryteras till anställning hos kommunen i uppgifter som hänför sig till AN2024-reformen genast 1.1.2025, eller så att det blir ett kortvarigt avbrott mellan anställningsförhållandena under perioden 31.12.2024–6.1.2025, bibehålls den tid som berättigat till arbetserfarenhetstillägg hos staten 31.12.2024 och arbetserfarenhetstillägget räknas inte om.

Den anställda är skyldig att ge arbetsgivaren en utredning om hur hans eller hennes arbetserfarenhet har beaktats hos staten 31.12.2024.

Tillämpningsanvisning

Gäller arbetstagare och tjänsteinnehavare som 31.12.2024 har varit statligt anställda i uppgifter som hänför sig till AN2024-reformen och som rekryteras till kommunen i uppgifter som hänför sig till AN2024-reformen genast 1.1.2025 eller så att det blir ett kortvarigt avbrott mellan anställningsförhållandena under perioden 31.12.2024–6.1.2025.

På dem som överförts genom överlåtelse av rörelse tillämpas § 6 a mom. 5.

§ 7 Lönebilaga och lönegrupp

mom. 1

Lönebilagan och lönegruppen bestäms enligt den anställdas uppgifter och andra förutsättningar som anges i lönegruppen och i dessa bestämmelser. Bestämmelser om lönerna för anställda som står utanför lönegrupperna finns i § 9.

mom. 2 Bestämning av lönebilaga och lönegrupp

Arbetsgivaren bestämmer vilken lönebilaga och lönegrupp som lämpar sig för en befattning. Lönegruppen väljs i lönebilagorna enligt beskrivningen av lönegruppen. I beskrivningen av lönegruppen anges den huvudsakliga uppgiften.

Tillämpningsanvisning

Vilken lönebilaga som ska tillämpas bestäms enligt bilagans tillämpningsområde. Den anställdas uppgifter avgör vilken lönegrupp (t.ex. 2KIR50) som ska tillämpas.

Lönegrupperna kallades tidigare lönepunkter (AKTA 2022–2025).

Med huvudsaklig uppgift avses den uppgift som den anställdas arbete huvudsakligen består av i praktiken. Detta framgår i allmänhet av uppgiftsbeskrivningen eller den lokala nivåbeskrivningen.

Vid valet mellan olika lönegrupper (t.ex. sakkunnig eller ledande sakkunnig, yrkesuppgifter eller krävande yrkesuppgifter) väljs den lönegrupp som motsvarar arbetets innehåll.

Eventuella undantag från huvudregeln har angetts separat i den allmänna beskrivningen av lönegruppen.
I fråga om kombinationsbefattningar, se § 9.

mom. 3 Utbildnings-/examensangivelser för lönegrupperna

I lönebilagorna 1–7 anges de utbildningar eller examina som tillämpas i en lönegrupp. Den utbildning som angetts för en lönegrupp uttrycker vilken utbildnings-/examensnivå som krävs i arbetet. I en del av lönegrupperna anges inget ovillkorligt krav på utbildningsnivå eller inget utbildningskrav alls.

Ett ovillkorligt utbildningskrav (utbildnings-/examensnivå) betyder att lönegruppen tillämpas på dem som har denna examen. Även om en anställd inte har en utbildnings-/examensnivå som förutsätts i lönegruppen och som uttryckts som ovillkorlig, tillämpas lönegruppen om den anställdas uppgifter hör till lönegruppen i fråga.

Utbildnings- och examensangivelserna i en lönegrupp utgör inte behörighetsvillkor för tjänsten eller arbetet. Behörighetsvillkoren bestäms i lag eller förordning, i förvaltningsstadgan, genom beslut av den behöriga myndigheten eller på något annat sätt i samband med anställningen.

Tillämpningsanvisning

I nivålönesystemet är det inte möjligt att göra ett avdrag i nivålönen enbart på grund av avsaknad av utbildning eller examen. Se § 3 mom. 3.

mom. 4 Bestämning av lönegrupp när uppgifterna ändras

Om den anställdas uppgifter eller yrkesställning ändras (t.ex. befordran till chef), ska arbetsgivaren kontrollera vilken lönegrupp och/eller vilken nivå av kunnande och ansvar i lönegruppen som ska tillämpas.

Tillämpningsanvisning

Se § 10 Hur förändringar i uppgifterna påverkar nivålönen.

§ 8 Bestämning av nivå och nivålön

mom. 1 Definitioner och nivåer av kunnande och ansvar

Den anställdas uppgifter och det kunnande och ansvar (KA) som uppgifterna förutsätter avgör nivån.

Med kunnande avses krav på

utbildning
kunskaper och färdigheter som förvärvats i arbetslivet
tilläggsutbildning, vidareutbildning och fortbildning
förvärvande av ny kunskap och/eller
specialkunnande.

Med ansvar avses

ansvar för materiella värden
ansvar för immateriella värden och information
ansvar för individer, människor, kunder eller kundgrupper
ansvar för planering, utveckling och resultat
arbetslednings- eller chefsansvar eller
föredragnings-/beredningsansvar i beslutande organ.

Nivåerna av kunnande och ansvar är följande:

nivå A: uppgifter som förutsätter kunnande och ansvar på normal nivå
nivå B: nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå A
nivå C: nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå B

mom. 2 Valet av nivå av kunnande och ansvar

Vilken nivå som tillämpas bestäms enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Som en del av helheten bedöms också vilken nivå av självständigt omdöme arbetet förutsätter.

Nivåerna av kunnande och ansvar har beskrivits per lönegrupp. Kunnande och ansvar på nivå A betyder att de normala krav på kunnande och ansvar som arbetet förutsätter uppfylls.

Vid bedömningen av vilken nivå som ska tillämpas bör arbetsgivaren beakta att nivå B och C förutsätter att den anställda

behärskar ett visst uppgiftsområde på ett djupare plan,
behärskar ett omfattande uppgiftsområde,
behärskar flera olika uppgiftsområden,
kan hantera flera saker samtidigt eller
har kunskaper eller färdigheter av olika slag.

På nivå B och C har arbetserfarenhet samt tilläggskunskaper och färdigheter som förvärvats i arbetet större betydelse än på nivå A. Upprätthållandet av yrkesskickligheten kan förutsätta att ny kunskap inhämtas. Arbetet kan också förutsätta mer självständigt omdöme än på nivå A. På nivå B och C kan det behövas vidareutbildning och fortbildning för att arbetet ska kunna skötas framgångsrikt.

Tillämpningsanvisning

De nationella nivåkriterierna har utarbetats med beaktande av definitionerna på kunnande och ansvar. Definitionerna beaktas när eventuella lokala nivåbeskrivningar utarbetas. Det är bra att beakta definitionerna på kunnande och ansvar också vid grupperingen av befattningar utanför lönegrupperna. Se även § 3 mom. 3.

Lokalt kan man avtala om fler nivåer ovanför nivå C (t.ex. D, E), om det finns en grundad anledning att fastställa kunnande och ansvar på fler nivåer. Se AKTA kap. I § 4.

mom. 3 Nivåkriterier för kunnande och ansvar, lokala nivåbeskrivningar och uppgiftsbeskrivningar

De nationella nivåkriterierna beskriver de viktigaste faktorerna som skiljer åt nivåerna i en lönegrupp.

De nationella nivåkriterierna är förpliktande. Lokalt kan man fastställa fler nivåkriterier. Eventuella lokala nivåbeskrivningar kompletterar nivåkriterierna.

De nationella nivåkriterierna i lönegruppen, de eventuella lokala nivåkriterierna och den lokala nivåbeskrivningen anger den korrekta nivån av kunnande och ansvar i en befattning.

Uppgiftsbeskrivningen anger de viktigaste uppgiftshelheterna i en befattning. Om den lokala nivåbeskrivningen för befattningarna i lönegruppen är tillräckligt detaljerad och anger de viktigaste uppgiftshelheterna, behövs ingen uppgiftsbeskrivning.

Tillämpningsanvisning

Genom eventuella lokala nivåkriterier kan man inte ändra de nationella nivåkriteriernas syfte (minimikrav).

Gruppvisa uppgiftsbeskrivningar används för sådana befattningar där det är möjligt. I gruppvisa uppgiftsbeskrivningar beskrivs de viktigaste uppgiftshelheterna på nivå A och de särskiljande faktorer som gör att en befattning placeras på nivå B eller C.

Uppgiftsbeskrivningarna bör vara jämförbara så att placeringen av en befattning på rätt nivå av kunnande och ansvar kan motiveras. Uppgiftsbeskrivningen utarbetas och uppdateras för bestämningen av lönen.

De lokala nivåbeskrivningarna och/eller uppgiftsbeskrivningarna ska hållas uppdaterade.

Uppgiftsbeskrivningar behövs framför allt för befattningar som står utanför lönegrupperna.

mom. 4 Arbetsgivarens bedömning av nivån

På vilken nivå av kunnande och ansvar en befattning ska placeras avgörs utgående från arbetsgivarens bedömning på de grunder som anges i mom. 3.

Vid bestämning av nivålönen ska arbetsgivaren använda sin prövningsrätt så att det kunnande och ansvar som uppgifterna förutsätter beaktas så objektivt som möjligt.

Bedömningen görs för befattningar i samma lönegrupp och de jämförs också sinsemellan. Bedömningen bör göras på så jämförbara grunder som möjligt.

Om det är ändamålsenligt kan bedömningen också göras i större omfattning, till exempel mellan lönegrupper inom samma lönebilaga.

Tillämpningsanvisning

Situationen varierar mellan olika lönegrupper. Även om det på samma nivå i lönegruppen finns befattningar som är olika i fråga om kunnande och ansvar, kan nivån på kunnande och ansvar vara ungefär densamma. Anställda som hör till samma nivå i samma lönegrupp har samma nivålön. Att anställda i samma lönegrupp har samma kunnande och ansvar betyder inte automatiskt att nivå A ska tillämpas.

mom. 5 Bestämning av nivålönen

De anställda betalas minst en nivålön enligt nivån av kunnande och ansvar i lönegruppen i fråga i lönebilaga 1–7.

Grunden för bestämningen av nivålönen är i första hand det kunnande och ansvar som förutsätts i arbetet. Den lokala nivålönen ska alltid minst motsvara den nationella nivålönen i lönegruppen.

De olika nivåerna i lönegruppen (A, B, C) bestäms enligt kunnande och ansvar (KA). Nivåkriterier har fastställts för lönegrupperna. När något av nivåkriterierna uppfylls, flyttas befattningen från nivå A till minst nivå B. Till nivå C flyttas befattningen när nivåkriterierna uppfylls enligt de lokala nivåbeskrivningarna.

Tillämpningsanvisning

De lokala nivåkriterierna kan kompletteras med lokala nivåbeskrivningar. Det kan behövas särskilt när man ska skilja mellan uppgifter på nivå B respektive C.

Eventuella lokala nivåkriterier fungerar på samma sätt som nationella nivåkriterier.

mom. 6 Lednings- och chefsuppgifter

När nivålönen för anställda i ledningsuppgifter bestäms, ska man beakta bland annat enhetens storlek, hur omfattande och mångsidigt ansvarsområdet eller enhetens serviceutbud är, krav på samverkan med andra förvaltningar och serviceproducenter samt ledningsarbetets betydelse för verksamhetens resultat och verksamhetsförutsättningarna.

Chefernas nivålöner ska stå i rätt proportion till de underställdas nivålöner. Nivålönen för anställda i chefsställning ska i regel vara klart högre än de underställdas, om det inte finns en grundad anledning att avvika från detta.

Tillämpningsanvisning

I lönebilagorna 2–6 i AKTA finns det lönegrupper för chefer. Vissa chefs- och ledningsbefattningar står utanför lönegrupperna.

Se även § 8 (befattningar utanför lönesättningen) och § 19 (arbetsgivarens representanter) samt bilaga 10 (rekommendation om befattningar utanför lönegrupperna).

mom. 7 Beslut om nivålön

Arbetsgivaren beslutar om den nivå av kunnande och ansvar som ska tillämpas (A–C) och om nivålönen enligt den. Anställda som hör till samma nivå av kunnande och ansvar i samma lönegrupp ska ha samma nivålön. Mellan lönegruppens olika nivåer av kunnande och ansvar ska det finnas en ändamålsenlig löneskillnad som beaktar ökat kunnande och ansvar.

Tillämpningsanvisning

Nivålönens lokala belopp påverkas förutom av det som sägs i denna paragraf också av bland annat den allmänna lönenivån på orten och inom branschen, av tillgången till arbetskraft och av arbetsgivarens lönepolicy.

Vid övergången till nivålönesystemet iakttas en rimlig övergångstid. Under övergångsperioden klarläggs situationen enligt momentet. Se KT:s cirkulär 3/2025 bilaga 1: tjänste- och arbetskollektivavtal om ändringar i lönekapitlet och lönebilagorna i AKTA (nivålönesystemet).

Exempel på lokal lönegrupp

Nivåer av kunnande och ansvar i lönegruppen	nivå	nationellt belopp	lokalt belopp
Nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå B	C1	____ €	____ €
Nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå A	B1	____ €	____ €
Uppgifter som förutsätter kunnande och ansvar på normal nivå	A1	____ €	____ €

Exempel på kod:

2KIR60A1

Lönebilagan för bibliotekstjänster = 2
Yrkesgrupp = KIR
Yrkesuppgift, biblioteksfunktionär = 60
Nivå av kunnande och ansvar = A1

Nivåerna i lönegrupperna betecknas med A, B och C. I löneadministrationssystemet betecknas nivåerna dock med A1, B1 och C1.

Om nivåer högre än C tillämpas lokalt, betecknas de med D, E osv. I löneadministrationssystemet betecknas nivåerna med D1, E1.

Se kap. I § 4 om lokala avtal.

§ 9 Befattningar utanför lönegrupperna

mom. 1

Om det inte finns någon lämplig lönegrupp i lönebilagorna, är det fråga om en befattning som står utanför lönegrupperna (tidigare utanför lönesättningen).

Arbetsgivaren beslutar om nivålönen med beaktande av sådana lönegrupper som på grund av uppgifternas natur kan användas som referensgrupp vid bestämningen av nivålönen.

Egna lokala grupper kan bildas av befattningar som står utanför lönegrupperna. För befattningarna i en sådan grupp utarbetas lokala nivåkriterier och nivåbeskrivningar. Befattningarna placeras på nivåer av kunnande och ansvar enligt samma principer som de som hör till lönegrupper.

Tillämpningsanvisning

Vid bestämning av nivålönen ska arbetsgivaren använda sin prövningsrätt så att det kunnande och ansvar som uppgifterna förutsätter beaktas så objektivt som möjligt.

Arbetsgivaren ska se till att nivålönerna för dem som utför samma eller likartat arbete står i proportion till varandra enligt de lokala nivåbeskrivningarna för nivåerna av kunnande och ansvar.

Av dem som utför samma eller likartat arbete hos samma arbetsgivare bildas lokala grupper för bedömningen av kunnande och ansvar.

Befattningar som avviker från varandra bedöms för sig, eller alternativt kan man bilda egna grupper av dem, om det är möjligt.

Uppgiftsbeskrivningar behövs särskilt för befattningar som står utanför lönegrupperna.
Befattningarna placeras på nivåer av kunnande och ansvar i enlighet med de lokala nivåbeskrivningarna och en bedömning som baserar sig på uppgiftsbeskrivningarna.

För lokala grupper kan man vid behov fastställa fler nivåer ovanför nivå C (t.ex. D, E), om det finns en grundad anledning att fastställa kunnande och ansvar på fler nivåer.

Se bilaga 10: Rekommendation om befattningar utanför lönegrupperna

mom. 2

En kombinationsbefattning är en befattning med uppgifter som hör till två olika lönegrupper och ofta även till två olika lönebilagor. I en kombinationsbefattning kombineras i allmänhet uppgifter från två olika branscher. Det kan till exempel vara fråga om en kombination av grundläggande serviceuppgifter inom kostservice i bilaga 4 (6RUO70) och uppgifter inom städbranschen i bilaga 7 (7SII70). För kombinationsbefattningar utarbetas en uppgiftsbeskrivning.

En sådan befattning står utanför lönegrupperna.

mom. 3

På arbetsgivarens representanter enligt kap. II § 19 tillämpas helhetslön. Bestämmelserna om nivålön tillämpas inte på denna grupp.

mom. 4

Minimilönerna i § 3 gäller bland annat praktikanter och sommararbetare. Praktikanter omfattas av bestämmelserna om nivålön om kunnandet och ansvaret i uppgifterna är på samma nivå som i en befattning på nivå A.

§ 10 Hur förändringar i uppgifterna påverkar nivålönen

mom. 1

Om uppgifterna ändras för minst två veckor på grund av uppgiftsändringar eller omorganisering av uppgifter, ska arbetsgivaren kontrollera om uppgifterna uppfyller nivåkriterierna för följande nivåer av kunnande och ansvar. Om nivåkriterierna uppfylls, ska nivålönen justeras i enlighet med de ändrade uppgifterna.

Om uppgifterna ändras för minst två veckor på grund av övergång till en annan befattning/tjänst, ska arbetsgivaren kontrollera i vilken lönegrupp och på vilken nivå av kunnande och ansvar den anställda ska placeras. Nivålönen justeras i enlighet med de nya uppgifterna.

Om det vid väsentliga uppgiftsändringar visar sig att ifrågavarande extra uppgifter/ansvar eller ändringar i kunnande och ansvar inte kan beaktas i det lokala nivålönesystemet, behöver systemet uppdateras utan dröjsmål till exempel i fråga om nivåkriterierna för lönegruppen. Nivålönerna justeras på basis av uppdateringen.

Bestämmelsen gäller inte situationer enligt § 11–12 som berättigar till nivåtillägg.

Nivålönen ändras vid följande tidpunkter:

När nivån av kunnande och ansvar blir högre, höjs nivålönen från och med den tidpunkt då uppgifterna ändras.
När nivån av kunnande och ansvar blir lägre, sänks nivålönen åtta veckor efter att uppgifterna ändrades.
Om nivån av kunnande och ansvar blir lägre när en arbetstagare söker sig till ett arbete i en lägre lönegrupp eller på en lägre nivå eller sådant arbete erbjuds i stället för permittering eller erbjuds på arbetstagarens egen begäran, sänks nivålönen från och med den tidpunkt då uppgifterna ändras.
Vid övergång till en annan tjänst.

mom. 2

Vid semestervikariat sänks nivålönen inte, och en höjning kan komma i fråga endast om vikariatet pågår i minst två veckor i sträck. I så fall höjs lönen när vikariatet börjar.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Hur lönen påverkas av förändringar i en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgifter kontrolleras vid förändringssituationen. Med förändringar i uppgifterna avses också förändringar i tjänsteutövningsskyldigheten.

De nya uppgifterna kan höra till en annan lönegrupp eller till en annan nivå av kunnande och ansvar i samma lönegrupp. De nationella nivåkriterierna, de eventuella lokala nivåkriterierna och nivåbeskrivningarna avgör när kunnandet och ansvaret har förändrats till den grad att det finns förutsättningar att övergå till en annan nivå. Det kan ske till exempel vid förflyttning till en annan tjänst eller befattning.

Uppgifterna kan också förändras gradvis under en längre tid. Förändringarna kan vara kvantitativa och/eller kvalitativa. Det finns skäl att årligen, till exempel vid utvecklingssamtalet, se över uppgifterna och eventuella förändringar som skett i dem.

Om en ny lönegrupp eller nivå av kunnande och ansvar börjar tillämpas på en befattning, fastställs nivålönen enligt den nya lönegruppen eller nivån av kunnande och ansvar. Nivån av kunnande och ansvar kan bli högre eller lägre eller vara oförändrad. Den tillämpade nivålönen kan inte ändras om det inte sker förändringar i uppgifterna.

Nivålönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller befattning eller tillfälliga ändringar i uppgifterna har beaktats när nivålönen fastställdes (till exempel som nivåhöjande faktor för chefernas ställföreträdare). Situationen i fråga framgår till exempel av uppgiftsbeskrivningen. I princip ändras lönegruppen vid långa chefsvikariat.

Som alternativ till permittering ska arbetsgivaren i första hand erbjuda arbete som så väl som möjligt motsvarar det arbete som anges i arbetsavtalet. Om sådant arbete inte finns, kan arbetsgivaren erbjuda annat arbete som kan anses lämpligt med beaktande av arbetstagarens utbildning, allmänna yrkesskicklighet och erfarenhet. För arbete som erbjuds i en permitteringssituation betalas den lön som gäller för arbetet i fråga räknat från omplaceringen. Vid permittering av en tjänsteinnehavare iakttas motsvarande principer.

§ 11 Nivåtillägg enligt AKTA

mom. 1

Utöver nivålön kan ett eurobaserat nivåtillägg betalas i en situation som avses i denna paragraf. En anställd kan ha mer än ett nivåtillägg.

Tillämpningsanvisning

Nivåtillägg kan användas både i lönegrupperna och i befattningar som står utanför lönegrupperna.
I de enskilda lönebilagorna kan det finnas separata nivåtillägg. Se bl.a. bilaga 5 § 1a.

mom. 2

Arbetsgivaren bestämmer beloppen för nivåtilläggen enligt AKTA.

Tillämpningsanvisning

Efter lokala förhandlingar bestämmer arbetsgivaren beloppen för nivåtilläggen enligt AKTA. Beloppen ska vara ändamålsenliga. Nivåtilläggen är inte kopplade till löneskillnaderna mellan nivåerna av kunnande och ansvar.

I fråga om överföring av de nuvarande uppgiftstilläggen m.m. till det nya nivålönesystemet, se KT:s cirkulär 3/2025 bilaga 1: Tjänste- och arbetskollektivavtal om ändringar i lönekapitlet och lönebilagorna i AKTA (nivålönesystemet).

mom. 3

Nivåtillägg betalas så länge uppgiften/ansvaret varar.

mom. 4

Betalningen av ett tillsvidare gällande nivåtillägg upphör 8 veckor efter att arbetsgivaren meddelat om saken.

Tillämpningsanvisning för mom. 3 och 4

Nivåtillägget är kopplat till en extra uppgift/extra ansvar. Tillägget slopas inte om inte den extra uppgiften upphör.

Meddelande om att ett tillsvidare gällande nivåtillägg upphör kan ges mer än 8 veckor på förhand. Meddelanden om löneändringar ska dokumenteras.

Ett nivåtillägg kan vara tidsbegränsat eller gälla tillsvidare. Betalningen av tillägget avbryts dock inte på grund av mottagarens semester eller sjukfrånvaro eller någon motsvarande orsak.

Nivåtillägget utgör en del av den ordinarie lönen, men är ett separat löneelement i förhållande till nivålönen. Nivåtillägget räknas med när arbetserfarenhetstillägget fastställs.

mom. 5 Nivåtillägg för handledning av studerande

Tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas ett nivåtillägg för handledning av studerande under de förutsättningar som anges närmare i detta moment.

Nivåtillägg betalas till namngivna handledare. De namngivna handledarna handleder studerande med utbildningsavtal eller läroavtal.

Vid obligatorisk praktik för högskolestuderande betalas den namngivna handledaren ett lika stort nivåtillägg som för annan i momentet nämnd handledning där arbetsmängden är den samma.

Tillämpningsanvisning

Den namngivna handledaren ansvarar i sista hand för att praktiken lyckas i samarbete med praktikanten och den ansvariga läraren. Handledaren kan också vara delaktig i samarbetet med läroanstalten.

Det tillägg som betalas för handledningen av en studerande är i huvudsak tidsbegränsat och betalas för den tid under vilken handledaren de facto har en eller flera studerande som avlägger examen att handleda.

Tillägget betalas när handledningen gäller sådant lärande i arbetslivet som hör till den studerandes examen.

Lokalt kan arbetsgivaren betala ett nivåtillägg för arbetsplatshandledning på bredare grunder än enligt denna bestämmelse (lokalt nivåtillägg).

§ 12 Lokala nivåtillägg

mom. 1

Utöver nivålönen kan ett eurobaserat nivåtillägg betalas. En anställd kan ha mer än ett nivåtillägg.

Tillämpningsanvisning

De förpliktande nivåtilläggen framgår av § 11 i lönekapitlet eller respektive bilaga. Övriga nivåtillägg är lokala.

Nivåtillägg kan användas både i befattningar som hör till en lönegrupp och befattningar som står utanför lönegrupperna.

Uppgifter och ansvar som berättigar till nivåtillägg fastställs i det lokala lönesystemet.

mom. 2

Arbetsgivaren bestämmer beloppen för de lokala nivåtilläggen.

Tillämpningsanvisning

De lokala nivåtilläggen och deras belopp förhandlas fram lokalt.

Efter de lokala förhandlingarna beslutar arbetsgivaren om de lokala nivåtilläggen och deras belopp.

mom. 3

Nivåtillägg betalas så länge uppgiften/ansvaret varar.

mom. 4

Betalningen av ett tillsvidare gällande nivåtillägg upphör 8 veckor efter att arbetsgivaren meddelat om saken.

Tillämpningsanvisning för mom. 3 och 4

Nivåtillägget är kopplat till en extra uppgift/extra ansvar. Tillägget slopas inte om inte den extra uppgiften upphör.

Meddelande om att ett tillsvidare gällande nivåtillägg upphör kan ges mer än 8 veckor på förhand. Meddelanden om löneändringar ska dokumenteras.

Ett nivåtillägg kan vara tidsbegränsat eller gälla tillsvidare. Betalningen av tillägget avbryts dock inte på grund av mottagarens semester eller sjukfrånvaro eller någon motsvarande orsak.

Nivåtillägget utgör en del av den ordinarie lönen, men är ett separat löneelement i förhållande till nivålönen. Nivåtillägget räknas med när arbetserfarenhetstillägget fastställs.

§ 13 Individuellt tillägg

mom. 1

Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan betalas ett individuellt tillägg i euro som ingår i den ordinarie lönen. Arbetsgivaren beslutar om det individuella tillägget.

Tillämpningsanvisning

Det individuella tillägget beviljas i regel tills vidare, men det är också möjligt att bevilja ett tidsbundet tillägg.

Det individuella tillägget kan sänkas eller slopas endast i de fall som anges i denna paragraf.

mom. 2

Det individuella tillägget betalas i regel på basis av en utvärdering av den anställdas arbetsprestation.

Tillämpningsanvisning

Grunderna för betalning av individuella tillägg fastställs lokalt. Grunderna och deras tyngd kan variera från enhet till enhet.

Det individuella tillägget kan utöver yrkesskicklighet och goda arbetsprestationer basera sig på till exempel

resultat
mångkunnighet och kreativitet
specialkunskaper och specialfärdigheter
samarbetsförmåga
ansvarskänsla
initiativförmåga och utvecklingsvilja.

En skriftlig beskrivning av grunderna för värderingen bör utarbetas och de anställda bör informeras om innehållet.

Utvärderingen av den anställdas arbetsprestation kan göras till exempel årligen i samband med utvecklingssamtalet.

mom. 3

Vid betalning av individuella tillägg ska olika tjänsteinnehavar- och arbetstagargrupper behandlas jämlikt.

mom. 4

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska på begäran informeras om på vilka grunder hans eller hennes individuella tillägg betalas.

mom. 5

Det individuella tillägget kan sänkas endast på grund av väsentliga uppgiftsändringar eller omorganiseringar av uppgifterna eller en betydlig försämring av arbetsprestationen av orsaker som beror på tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren själv.

Tillämpningsanvisning

En sådan situation uppstår då lönegruppen ändras eller en befattning ändras så att den står utanför lönegrupperna eller tvärtom.

Den anställda ska ges möjlighet att förbättra sin arbetsprestation. Eventuella stödåtgärder kan diskuteras till exempel vid utvecklingssamtalet.

mom. 6

Lokala förhandlingar ska föras med huvudavtalsorganisationernas representanter om grunderna för utvärderingen av de anställdas arbetsprestationer och betalningen av individuella tillägg.

Tillämpningsanvisning

Förhandlingarna förs enligt § 13 mom. 2 i huvudavtalet, om ingenting annat avtalas enligt § 12 i huvudavtalet. Målet är att arbetsgivaren och personalen i så stor utsträckning som möjligt ska uppnå samförstånd när det gäller grunderna för individuella tillägg.

Individuella tillägg utgör en del av systemet med sporrande lönesättning. Syftet med systemet är att förbättra resultaten och erbjuda ett stöd för arbetsledningen. Tanken är att de anställda får mer motivation för sitt arbete om de kan påverka lönen genom sin arbetsprestation. Belöning av individuella resultat är en viktig motivationsskapande faktor. Därför är det viktigt att personalen känner till vad det individuella tillägget baserar sig på.

mom. 7

För individuella tillägg ska arbetsgivaren använda minst 1,3 % av summan av nivålönerna och nivåtilläggen för den personal i kommunen eller samkommunen som omfattas av AKTA. Om minst 30 anställda omfattas av en lönebilaga, ska arbetsgivaren använda minst 1,3 % av summan av deras nivålöner och nivåtillägg för betalning av individuella tillägg till dessa anställda. Justeringen görs årligen.

§ 14 Arbetserfarenhetstillägg

mom. 1

Arbetserfarenhetstillägget, som baserar sig på arbetserfarenhet, är 3 % av summan av nivålönen och nivåtillägget när den anställda i minst 5 år och 8 % av summan av nivålönen och nivåtillägget när den anställda i minst 10 år

har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos kommunen eller samkommunen
har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos någon annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna eller
har arbetat inom företagsverksamhet i en uppgift som inte ingått i ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande, men som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna, maximalt 5 år sammanlagt.

Från anställningstiden avdras strejktid och annan tid av otillåten frånvaro.

Tillämpningsanvisning

Arbete inom samma bransch anses vara av väsentlig nytta (punkt 2). Enbart ägarförhållande eller delägarskap anses inte vara av väsentlig nytta (punkt 3). Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga för den behöriga myndigheten och avgörs från fall till fall. Vid liknande fall följs en enhetlig praxis.

Samma tidsperiod godkänns bara en gång som tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Ändringarna i punkt 2 och 3 tillämpas på anställningsförhållanden som börjar 1.1.2012 eller senare.
När en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår till ett annat tjänsteförhållande eller när en arbetstagares uppgifter hos samma arbetsgivare ändras väsentligt, kan den tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg omprövas (mom. 1 punkt 2 och 3).

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren 31.12.2011 har minst 5 års/minst 10 års anställningstid som berättigar till årsbunden del av det individuella tillägget enligt § 6 mom. 4 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011, överförs från det individuella tillägget en andel som motsvarar 5 procent / 10 procent av den uppgiftsrelaterade lönen till ett nytt arbetserfarenhetstillägg på 3 procent / 8 procent 1.1.2012. Det belopp som eventuellt återstår av det individuella tillägget kvarstår som individuellt tillägg.

mom. 2

Arbetserfarenhetstillägg betalas från början av den kalendermånad som följer på att anställningstiden uppfyllts. Den anställda ska visa upp en tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare än kommunen/samkommunen och över företagsverksamhet. Utredningen bör visas upp inom en månad efter att anställningen inleddes. Om utredningen visas upp retroaktivt, betalas det tillägg som baserar sig på denna anställning retroaktivt för högst två år räknat från det att utredningen lämnades in.

§ 15 Resultatbonus

mom. 1

Kommunen eller samkommunen kan införa ett resultatbonussystem för betalning av resultatbonus till de anställda. Resultatbonus baserar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i serviceverksamheten uppnåtts eller överträffats.

mom. 2

Till anställda som omfattas av resultatbonussystemet betalas i efterskott för uppföljningsperioden en separat resultatbonus i euro enligt på förhand fastställda grunder. Om det under uppföljningsperioden för resultatbonusen uppstår något annat avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet än semester eller de sammanlagt 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagarna för en anställd som har rätt till graviditetsledighet eller de 105 första föräldraledighetsdagarna för en annan anställd som har rätt till föräldraledighet, minskas resultatbonusen i proportion till avbrottet, om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat.

mom. 3

Resultatbonusen hör inte till den ordinarie lönen, och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.

Tillämpningsanvisning (mom. 1–3)

Mål till grund för resultatbonus

Till grund för resultatbonus vid en resultatenhet läggs i allmänhet två eller flera mål som på ett så mångsidigt sätt som möjligt beskriver hur verksamheten har utfallit. I vilken mån dessa mål har uppnåtts eller överträffats är, enligt vad som beslutats på förhand, avgörande för om och till vilket belopp resultatbonus ska betalas.

Målen bör sättas upp på nytt med vissa tidsintervaller, varvid man beaktar den utveckling som skett och de eventuella problem som för ögonblicket är aktuella. Målen får inte vara alltför anspråkslösa men inte heller ställas orealistiskt högt.

Det är meningen att såväl arbetsgivaren som de anställda ska ha nytta av systemet med resultatbonus.
Nyttan kan synas bland annat i form av smidigare arbetsprocesser, bättre servicekvalitet, kostnadsbesparingar, förändringar i antalet prestationer, större kunnande bland personalen eller bättre utnyttjande av kunnandet.

Uppföljningsperiod

Den uppföljningsperiod som resultatbonus baserar sig på kan vara till exempel ett år, ett halvt år eller ett kvartal. Om uppföljningsperioden är ett halvt år eller längre, är det med tanke på personalens motivation befogat att under uppföljningsperioden ge personalen mellanrapporter om i vilken mån resultatmålen har uppnåtts. Det är i allmänhet ändamålsenligt att använda en uppföljningsperiod på ett år.

Personalens medverkan i beredningen av ärendet

När resultatbonussystemet och införandet av resultatbonus beretts preliminärt, behandlas ärendet tillsammans med personalen eller dess representanter. Målet är att hela personalen förbinder sig att eftersträva resultat.

Den behöriga myndigheten beslutar om bland annat följande frågor som gäller resultatbonus:

definitionen av resultatenheterna
vilken personal som omfattas av resultatbonus
de mål som ligger till grund för bonusen
uppföljningsperiodens längd
vilken andel av nyttan som ska tillfalla personalen
resultatbonusens maximala storlek
om bonusen ska vara lika stor för alla eller till exempel stå i proportion till nivålönerna
konstaterande av i vilken mån de uppställda målen uppnåtts
hur stor bonuspott som ska delas ut
hur stor bonus som eventuellt betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.

Personalfond

Resultatbonus kan också betalas till en personalfond när förutsättningarna i personalfondslagen uppfylls. Bestämmelser om personalfonder finns i personalfondslagen (934/2010, hänvisningsbestämmelse; se KT:s cirkulär 23/2011).

Övriga tillägg och arvoden

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2, 5–8 och 12 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

§ 16 Engångsarvode

mom. 1

Engångsarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen bedömer att det är motiverat. Engångsarvode kan användas till exempel när arbetsgivaren vill belöna en individ eller en grupp.

Tillämpningsanvisning

I fråga om grunderna för lönesystemet, se § 6 i lönekapitlet.

Den behöriga myndigheten avgör hur stora engångsarvodena ska vara.

mom. 2

Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl, om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen bedömer att det är motiverat.

Tillämpningsanvisning

Ett särskilt skäl kan vara till exempel att en anställd deltar i ett organs möte på anmodan av den behöriga myndigheten. Engångsarvode betalas inte om den anställda får mertids-, övertids-, kvälls-, natt- eller söndagsersättning för den tid som mötet pågår eller separat lön eller arvode för en uppgift som utförs vid mötet.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Om betalning av engångsarvoden är allmän praxis hos arbetsgivaren är det ändamålsenligt att betalningsgrunderna utreds tillsammans med personalen. På grund av engångsarvodets natur förs inga officiella lokala förhandlingar med tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna (se § 13 i huvudavtalet).

§ 17 Rekryteringstillägg

mom. 1

Rekryteringstillägg kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen bedömer att det är motiverat. Grunderna för rekryteringstillägget och hur länge det gäller ska framgå av beslutet om beviljande av tillägget till den anställda. För arbetstagarnas del kommer man överens om rekryteringstillägget till exempel i arbetsavtalet.

Tillämpningsanvisning

Rekryteringstillägget kan motiveras med till exempel problem att få personal.

På grund av sin natur är rekryteringstillägget i regel tidsbegränsat.

Om betalning av rekryteringstillägg är allmän praxis hos arbetsgivaren, bör betalningsgrunderna utredas tillsammans med representanter för personalen, på samma sätt som i fråga om engångsarvoden.

Rekryteringstillägget utgör ordinarie lön.

§ 18 Språktillägg

Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan betalas ett språktillägg som hör till den ordinarie lönen om uppgifterna förutsätter att den anställda utöver sitt modersmål behärskar det andra inhemska språket, samiska eller teckenspråk och språkkraven inte har beaktats i nivålönen.

Tillämpningsanvisning

De språkkunskaper som hör till behörighetskraven för tjänsten eller befattningen kan beaktas i nivålönen och övriga språkkunskaper kan beaktas i det individuella tillägget. I så fall betalas inget separat språktillägg.

Den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen avgör i vilka uppgifter språktillägget ska betalas och hur språkkunskaperna ska påvisas.

Särskilda bestämmelser

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2, 5–8 och 12 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

§ 19 Lön för arbetsgivarens representant

Oavsett vad som i övrigt bestäms i detta avtal, kan den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen enligt prövning besluta om lönen och dess bestämningsgrunder för de tjänsteinnehavare och arbetstagare som representerar arbetsgivaren. För arbetstagarnas del är förutsättningen att arbetsgivarens rätt att bestämma lönen överenskommits i arbetsavtalet.

Som arbetsgivarens representant betraktas en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som ansvarar för ledningen och utvecklingen av kommunen eller samkommunen eller en betydande del av den. Till exempel betraktas kommunens eller samkommunens högsta ledning som representanter för arbetsgivaren.

Representanter för arbetsgivaren är bland annat tjänsteinnehavare eller arbetstagare i ledande ställning som ansvarar för ett stort förvaltningsområde och utvecklingen av det eller för kommunens eller samkommunens allmänna förvaltning, ekonomi eller planering och utvecklingen av dessa samt tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är personaldirektörer eller personalchefer eller har motsvarande ställning.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT avgör vid behov huruvida ovan nämnda tjänsteinnehavare eller arbetstagare omfattas av denna paragraf.

Tillämpningsanvisning

Kommunerna och samkommunerna kan fritt besluta om de ovan nämnda tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas löner och lönejusteringar och när justeringarna ska träda i kraft.

Lönen fastställs som helhetslön. Den anställda betalas inga andra lönedelar enligt lönekapitlet, om inte något annat sägs i den behöriga kommunala myndighetens beslut om personen i fråga eller något annat uttryckligen överenskommits i arbetsavtalet.

Bestämmelser om lönebetalningen

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2, 5–8 och 12 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

§ 20 Lönebetalning

mom. 1

Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas lön eller arvode för varje kalendermånad senast den 16:e dagen i månaden, om inte något annat bestäms i detta avtal eller följer av lönebetalningsgrunderna och om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat i fråga om betalningen av lönen för en arbetstagare.

Om en penninglön förfaller till betalning en helgdag, en helgfri lördag eller en sådan vardag då de system bankerna i allmänhet använder för betalningstransaktioner mellan banker inte är i bruk med anledning av ett beslut av Europeiska centralbanken eller Finlands Bank, vilket framgår av ett meddelande från Finlands Bank som publiceras i författningssamlingen, anses förfallodagen vara närmast föregående vardag.

Till en visstidsanställd tjänsteinnehavare kan ändå lönen eller arvodet för varje kalendermånad betalas senast den sista vardagen i månaden, men inte på en lördag.

Om betalningen av arvodet förutsätter att en utredning över vidtagna åtgärder visas i form av en räkning, betalas arvodet senast under den kalendermånad som följer efter att räkningen lämnades in.

Tillämpningsanvisning

En arbetstagares lön ska enligt arbetsavtalslagen betalas när anställningen upphör, om inget annat överenskommits med arbetstagaren. Om lönebetalningen fördröjs, kan arbetsgivaren bli skyldig att betala lön för s.k. väntetid. Bestämmelserna om lön för s.k. väntetid i arbetsavtalslagen gäller inte tjänsteinnehavare.

När ett tjänsteförhållande upphör ska lönen i mån av möjlighet betalas utan dröjsmål, även om det inte finns några särskilda bestämmelser om detta i avtalet. Även lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna bör i mån av möjlighet betalas omgående. Om tillägg, ersättningar o.d. inte är uppklarade när tjänsteförhållandet upphör, bör skälig tid ges för utredningar och uträkningar.

Tidpunkten för betalning av sådana lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna anges i respektive särskilda bestämmelser.

mom. 2

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som den anställda uppgett. Lönen kan betalas kontant endast av sådana tvingande skäl som avses i 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

mom. 3

Arbetsgivaren ska i samband med lönebetalningen ge den anställda en lönespecifikation och vid behov även annars utan dröjsmål ett löneintyg på den anställdas begäran. Av specifikationen och löneintyget ska framgå det lönebelopp som betalats till den anställda, grunderna för bestämning av lönen och de belopp som för olika ändamål innehållits av lönen.

§ 21 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad

mom. 1

Lön för endast en del av en kalendermånad betalas till en månadsavlönad tjänsteinnehavare eller arbetstagare så att lönen för varje tjänsteutövningsdag eller varje kalenderdag utanför avbrottet utgör en så stor del av kalendermånadens ordinarie lön som det finns kalenderdagar i månaden. Av lön som inte är ordinarie lön betalas det intjänade beloppet.

Tillämpningsanvisning

Om en anställd till exempel har oavlönad tjänst- eller arbetsledighet 28.6–8.7, betalas för juni 27/30 och för juli 23/31 av den ordinarie lönen.

Exempel

En arbetstagare har vårdledigt från sitt eget arbete. Arbetstagaren kommer med arbetsgivaren överens om att arbeta en sextimmarsdag i mars, varvid vårdledigheten avbryts för en kalenderdag. För denna arbetsdag betalas då en dagslön (1/31) som beräknats på arbetstagarens ordinarie lön. Angående intjäning av semester, se § 3 i semesterkapitlet.

mom. 2

I fallen nedan räknas ändå den lön som ska betalas till en månadsavlönad tjänsteinnehavare för tjänsteutövningstid eller till en månadsavlönad arbetstagare för arbetad tid enligt timlön, varvid divisorerna i § 23 i arbetstidskapitlet används.

1.
Anställningen varar högst 12 kalenderdagar.

Exempel

En anställning har varat i 10 kalenderdagar, varav 4 dagar har varit sjukfrånvaro. För sjukfrånvaron betalas dagslön. Den egentliga tjänsteutövningstiden/arbetade tiden blir 6 dagar, och för dessa dagar betalas timlön.

Det faktum att kalendermånaden växlar medför inte att lönen för en del av månaden ska räknas enligt timlön, om anställningen i sin helhet har pågått eller kommer att pågå oavbrutet i mer än 12 kalenderdagar.

2.
Lön betalas för en högst 12 kalenderdagar lång del av en månad och lönebetalningen har avbrutits på grund av ett avbrott i tjänsteutövningen som inte beror på tjänsteinnehavaren eller på grund av ett arbetsförhinder som inte beror på arbetstagaren.

Exempel

En arbetstagare har varit permitterad 1–16.10 och 24–31.10. Lönen för den arbetade tiden 17–23.10 betalas då som timlön.

mom. 3

Om en arbetsdag tillfälligt blir ofullständig på tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens begäran eller av någon annan orsak som beror på den anställda själv och underskottet inte har arbetats in under någon annan tid, avdras från månadslönen den ovan nämnda timlönen för varje frånvarotimme.

§ 22 Kvittningsrätt och återkrav av lön

Arbetstagare
mom. 1

Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Kvittningsrätten begränsas av utsökningsbalkens bestämmelser om bland annat skyddat belopp.

Tjänsteinnehavare
mom. 2

I 56 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden bestäms om arbetsgivarens rätt till återkrav av lön eller annan förmån som hänför sig till ett anställningsförhållande och som betalats utan grund och om verkställande av återkrav genom avdrag i tjänsteinnehavares lön (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Rätten till återkrav genom löneavdrag begränsas av utsökningsbalkens bestämmelser om bland annat skyddat belopp. Bestämmelsen i 56 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden gäller enbart återkrav av fordran som hänför sig till ett anställningsförhållande.

§ 23 Lön under avstängning från tjänsteutövning

Tjänsteinnehavare

Om en tjänsteinnehavare har avstängts från tjänsteutövning med stöd av lag, ska lönen innehållas för den tid som avstängningen varar.

Om orsaken till avstängningen är misstanke om brott och tjänsteinnehavaren inte genom laga dom döms till böter eller fängelsestraff, betalas tjänsteinnehavaren den uteblivna lönen för ordinarie arbetstid minskad med motsvarande lön som tjänsteinnehavaren under samma tid förtjänat i andra anställningsförhållanden eller som yrkesutövare eller företagare och som tjänsteinnehavaren inte skulle ha fått i tjänsten.

Om åtals- eller domstolsförfarandet förfallit på grund av att tjänsteförhållandet upphört eller om 3 kap. 4 § i strafflagen tillämpats vid förfarandet, ska den innehållna lönen dock inte betalas ut, ifall tjänsteinnehavaren gjort sig skyldig till en sådan gärning eller försummelse att han eller hon kunnat dömas till böter eller fängelsestraff.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna ovan tillämpas också när en tjänsteinnehavare är anhållen för förhör på grund av misstanke om brott eller hålls i rannsakningsfängelse. I sådana fall är det i allmänhet inte nödvändigt med avstängning från tjänsteutövning, eftersom tjänsteutövningen ändå är avbruten (antecknas efteråt som tjänstledighet).

Minskningen gäller inte arbetslöshetsförmåner som tjänsteinnehavaren fått under tiden för avstängningen från tjänsteutövning. Tjänsteinnehavaren är skyldig att för sin arbetsgivare utan dröjsmål visa en tillförlitlig utredning över sina övriga förvärvsinkomster.

Kapitel III Arbetstid

§ 1 Principen om effektiv användning av arbetstiden

Längden på tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas arbetstider bestäms på det sätt som anges nedan med beaktande av arbetsuppgifternas art och mängd samt med hänsyn till att arbetstiden ska kunna utnyttjas effektivt och med beaktande av vad som förutsatts när lönen fastställdes.

§ 2 Anställda som omfattas av arbetstidslagen

mom. 1

Förutom bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på de tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen följande bestämmelser i arbetstidslagen, om inte något annat har avtalats angående dem i någon av bilagorna till detta avtal eller genom något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal:

4 § 3 mom. (skyldighet för tjänsteinnehavare att vara i beredskap), 6 § (skiftarbete), 8 § (nattarbete och nattskift i periodarbete), 8 a § (rätt till skjuts till och från arbetet för arbetstagare i nattarbete), 9 § (dygnsarbetstiden för motorfordonsförare), 10 § (på kollektivavtal grundad ordinarie arbetstid), 12 § 1 och 3 mom. (flextid), 13 § (utökad flextid), 14 § (arbetstidsbank), 15 § (förkortad arbetstid), 17 § (arbetstagarens samtycke), 18 § (maximiantalet arbetstimmar), 19 § (nödarbete), 22 § (arbetsavtals upphörande under en utjämningsperiod), 25 § (dygnsvila), 26 § (motorfordonsförares dygnsvila), 32 § (arbetstidsbokföring), 39 § (dispens), 8 kap. (bestämmelsernas tvingande natur) och 9 kap. (särskilda bestämmelser).

mom. 2

Genom bestämmelsen i mom. 1 har bestämmelserna i arbetstidslagen inte tagits med som en del i detta tjänste- och arbetskollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

På arbetstagare under 18 år tillämpas dessutom lagen om unga arbetstagare (998/1993).

§ 3 Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna

mom. 1

Om det är nödvändigt att ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna i detta avtal, ska arbetsgivaren komma överens om detta med tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren. Om det avvikande arbetstidsarrangemanget gäller minst 5 anställda krävs överenskommelse med fackombudet eller ett lokalt avtal med avtalsorganisationen i fråga. I ett sådant arbetstidsarrangemang som avses här bör den ordinarie arbetstiden utjämnas inom högst ett år till att i genomsnitt vara förenlig med bestämmelserna i detta kapitel.

Tillämpningsanvisning

I fråga om arbetstidsarrangemangen kan man avtala om avvikelser som är av antingen tillfällig eller bestående natur. Vid behov kan man till exempel avtala om att en arbetsdag som infaller mellan två helgdagar arbetas in under någon annan tid eller avtala om söckenhelgsarrangemang på ett sätt som avviker från detta avtal, under förutsättning att den genomsnittliga arbetstiden är förenlig med detta avtal under en högst ett år lång utjämningsperiod. Om man med avtalsorganisationen i fråga (en huvudavtalsorganisation eller sådana underföreningar till huvudavtalsorganisationerna vilkas medlemmar berörs av saken) lokalt kommer överens om avvikande arbetstidsarrangemang, är löntagarnas avtalspart den representant/de representanter som till exempel med fullmakt bemyndigats till detta av den avtalsorganisation som representerar de anställda i fråga. Formellt kan det lokala avtalet ingås till exempel i form av ett protokoll som parten undertecknar.

När man lokalt avviker från de allmänna arbetstidsbestämmelserna bör man utreda vilka effekter arrangemanget har på till exempel arbetsskiftsplaneringen och gränserna för mertids- och övertidsarbete.

mom. 2

Om syftet med arrangemanget är att arbeta in en arbetsdag under någon annan tid, kan man avtala om att eventuella arbetstidsersättningar inte betalas för inarbetningstiden.
mom. 3
Ett ovan avsett lokalt avtal som ingåtts för annan tid än en viss tid kan när som helst sägas upp att upphöra efter tre månader, varefter bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet ska iakttas.

Tid som räknas in i arbetstiden

§ 4 Arbetstid

Definition

mom. 1

Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.

mom. 2 Vissa specialsituationer

1 Vilotider

De dagliga vilotiderna räknas inte in i arbetstiden, om den anställda under dessa tider obehindrat får avlägsna sig från arbetsplatsen.

2 Restid

Den tid som används för resa räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation. Färden eller transporten från en avfärdsplats som den behöriga myndigheten eller chefen har anvisat till den plats där tjänste- eller arbetsuppgiften ska utföras och återresan därifrån till avfärdsplatsen räknas dock in i arbetstiden.
På arbetsgivarens skyldighet att förebygga alltför stor belastning som hänför sig till resande utanför arbetstiden tillämpas bestämmelserna i 10, 13 och 25 § i arbetarskyddslagen (738/2002) (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Av den tid som använts för en tjänsteresa räknas endast den tid som åtgått för skötseln av tjänste- eller arbetsuppgifter in i arbetstiden. Om den anställda använt arbetstid till resor, förlängs arbetstiden inte med anledning av detta.
Arbetsresor från bostaden till arbetsplatsen och tillbaka räknas inte in i arbetstiden.
Vid tjänsteförrättningsresor räknas resor under arbetsdagen från ett arbetsställe till ett annat in i arbetstiden, förutsatt att resorna sker på billigaste sätt och längs den rakaste och snabbaste vägen. Begreppen tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa definieras i § bilaga 16 § 1.
Till exempel räknas beledsagande av en patient in i arbetstiden, men inte den anställdas återresa utan patienten.

När det är fråga om rekreationsresor för patienter eller vårdbehövande bör arbetsskiftsförteckningen göras upp så att den omfattar även den tid som tjänsteresan pågår. Restid som inte antecknats som arbetstid i arbetsskiftsförteckningen räknas inte in i arbetstiden, frånsett tid som har använts till vårduppgifter och liknande.
Genom ett lokalt kollektivavtal enligt § 12 i huvudavtalet kan man avtala om ersättning för restid utanför arbetstiden.

3 Kurser

Som arbetstid räknas utbildning som arbetsgivaren bestämmer att den anställda ska delta i.

Tillämpningsanvisning

Om det inte är fråga om utbildning som arbetsgivaren bestämt att den anställda ska delta i och utbildningen alltså inte räknas som arbetstid, kan arbetsgivaren bevilja den anställda arbets- eller tjänstledighet för utbildningen.
I och med att man i allmänhet på förhand är medveten om en kommande utbildning bör detta beaktas till exempel när arbetsskiftsförteckningen görs upp.

4 Av arbetsgivaren förutsatta hälsoundersökningar och hälsokontroller

Den tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter, eller till lagstadgade kontroller som tjänsteutövningen eller arbetet kräver, räknas in i arbetstiden också när undersökningarna eller kontrollerna utförs under den anställdas lediga tid. Eventuell restid i anknytning till dem räknas inte in i arbetstiden. Om restiden infaller på den anställdas ordinarie arbetstid, förlängs inte arbetstiden av denna orsak.

Tillämpningsanvisning

Den anställda ska vid behov visa ett intyg över vilken tid som har åtgått till den egentliga undersökningen eller kontrollen. Intyget ska ha utfärdats av den person eller inrättning som har utfört undersökningen eller kontrollen.

5 Av läkare föreskrivna undersökningar

Tid som åtgår till undersökningar som företas på remiss av läkare, såsom besök hos specialist eller en laboratorie- eller röntgenundersökning, räknas inte in i arbetstiden, men om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när verkligt behov föreligger blir tvungen att genomgå sådana undersökningar på sin arbetstid, ordnas för dessa undersökningar befrielse från arbetet. Detsamma gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning, om dessa måste utföras under arbetstid.

För en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ordnas motsvarande befrielse från arbetet på grund av plötslig tandsjukdom för den tid som behövs för behandlingen, om den plötsliga tandsjukdomen kräver behandling under samma dag eller under samma arbetsskift, och den anställda inte kan få vård utom arbetstiden. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård ska visas med ett intyg av tandläkaren.
Om undersökningen eller den i föregående stycke nämnda behandlingen inklusive restider infaller på den anställdas ordinarie arbetstid, förlängs inte arbetstiden av denna orsak.

Tillämpningsanvisning

Med verkligt behov avses här att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov.
Avtalsbestämmelsen gäller inte på eget initiativ företagna besök hos läkare eller tandläkare eller besök i vårdsyfte, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som har utförts i samband med ett sådant läkarbesök som den anställda har företagit på eget initiativ.

Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning och utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, när provet bottnar i ett behov av att utreda den gravidas eller fostrets hälsotillstånd.
Om en gravid tjänsteinnehavare eller arbetstagare måste gå på undersökningar under arbetstid, bör arbetsgivaren underrättas om detta så snart det är möjligt. Arbetsgivaren kan då anvisa en annan tidpunkt för undersökningen med beaktande av hur brådskande undersökningen är och under vilken tid sådana undersökningar utförs. Underrättelse i god tid möjliggör också att man i arbetsskiftsarrangemangen kan beakta behovet av undersökningar på förhand så att dessa i regel kan ske utanför arbetstiden.

§ 5 Beredskapstid

mom. 1

Med beredskap avses att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. Som beredskap betraktas inte skyldighet att vara i arbetsberedskap på arbetsplatsen, utom i det fallet att den anställda har fått tillstånd att fullgöra sin beredskap enligt eget val, antingen på arbetsplatsen eller, på vissa villkor, utanför den. Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden. Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar den anställdas möjligheter att disponera sin fritid. För tjänsteinnehavare grundar sig beredskapsskyldigheten på avtal eller förordnande, och för arbetstagare grundar sig skyldigheten på avtal.

Tillämpningsanvisning

När ett avtal om beredskap ingås ska den anställda känna till beredskapsersättningens belopp eller grunderna för hur ersättningen bestäms och villkoren för beredskap Bestämmelser om tjänsteinnehavares skyldighet att vara i beredskap finns i 4 § 3 mom. i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse).

För beredskap bör sådana skriftliga anvisningar ges att den anställda är medveten om de rättigheter och skyldigheter som hör till beredskapen (till exempel inom vilken tid den anställda senast ska infinna sig på arbetsplatsen).

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare inkallas till arbete under beredskap, räknas den tid som gått åt till att utföra arbetet in i arbetstiden, och för denna tid ges ingen beredskapsersättning. Tid som använts för resor till och från arbetsplatsen under beredskap räknas inte in i arbetstiden.

Om arbetsgivaren med tanke på beredskapen har ordnat en bostad som inte kan anses vara den anställdas egentliga bostad, men där arbetsgivaren har förpliktat den anställda att vara i beredskap, räknas skyldigheten att vistas i denna bostad in i arbetstiden, och det är inte fråga om beredskap.

mom. 2

Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska meddelas om kommande beredskap minst tre dygn på förhand, förutom i oförutsedda, brådskande fall. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare får inte mot sitt samtycke åläggas att vara i beredskap under den veckovila som avses i § 24 mom. 1 och 2 i detta kapitel.

Ersättning för beredskap

mom. 3

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ålagts beredskap betalas för varje beredskapstimme en penningersättning som motsvarar 20–30 % av den oförhöjda timlönen, eller alternativt ges motsvarande ledighet. När ersättningen bestäms beaktas de begränsningar som beredskapen medför för den anställda, såsom till exempel hur långt den anställda kan röra sig och inom vilken tid han eller hon ska infinna sig på arbetsplatsen.

mom. 4

Om arbetsgivaren undantagsvis har ålagt en tjänsteinnehavare eller arbetstagare att vara anträffbar i sin bostad för att vid behov kunna inkallas till arbete, betalas för varje beredskapstimme som den anställda är skyldig att stå i beredskap en penningersättning på 50 % av den oförhöjda timlönen, eller alternativt ges motsvarande ledighet. Beredskap av detta slag som fullgjorts kl. 24.00–6.00 ersätts endast till sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen. Till dem som står utanför arbetstidslagen betalas en separat skälig ersättning för den olägenhet som inkallelsen till arbete under denna tid medför.

mom. 5

En förutsättning för beredskapsersättning är att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har varit i beredskap på grundval av en skriftlig beordran som arbetsgivaren utfärdat för viss tid eller på grundval av en arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren upprättat.
Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).

Tillämpningsanvisning

I § 21 i detta kapitel finns bestämmelser om begränsning av ersättningen för beredskap.

Ersättning för resekostnader

mom. 6

Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som vid beredskap åsamkas kostnader för resan till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostnaderna.

Tillämpningsanvisning

Om den anställda stannar kvar på arbetsplatsen för att utföra sitt arbetsskift betalas ingen ersättning för återresan.

Ordinarie arbetstider

§ 6 Arbetstidsformer

mom. 1

En tjänsteinnehavares eller arbetstagares ordinarie arbetstid bestäms enligt den arbetstidsform som tillämpas på personen i fråga i enlighet med vad som föreskrivs närmare i detta kapitel om arbetstiden eller i särskilda bestämmelser i bilagorna. De allmänna arbetstidsformerna är följande:

1.    allmän arbetstid (§ 7)
2.    byråarbetstid (§ 8)
3.    periodarbetstid (§ 9)

Tillämpningsanvisning

På deltidsarbetande tjänsteinnehavare och arbetstagare tillämpas arbetstidsbestämmelserna i detta kapitel oförändrade, om inte något annat bestäms nedan.

mom. 2

Särskilda bestämmelser om arbetstiden finns för följande tjänsteinnehavar- och arbetstagargrupper:

1.    gårdskarlar (bilaga 11)
2.    tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas ordinarie arbetstid har ordnats på grundval av ett särskilt tillstånd med stöd av arbetstidslagen (§ 10)
3.    tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas ordinarie arbetstid har ordnats på ett sätt som avviker från bestämmelserna i detta kapitel om arbetstid (§ 3)
4.    anställda som omfattas av bilaga 18 (bilaga 18)

Arbetstagare

5.    familjedagvårdare (bilaga 12)
6.    lantbruksavbytare (bilaga 13)
7.    teknisk personal vid kommunala teatrar (bilaga 14).

Protokollsanteckning (§ 6 a)

§ 6 a Arbetstidsform som tillämpas på arbetstagare och tjänsteinnehavare som överförs från staten till kommunerna 1.1.2025 genom överlåtelse av rörelse

mom. 1

På arbetstagare och tjänsteinnehavare som 1.1.2025 överförs från staten till kommunerna genom överlåtelse av rörelse tillämpas byråarbetstid under perioden 1.1‒28.2.2025. Efter det bestäms den anställdas ordinarie arbetstid enligt den arbetstidsform som tillämpas på personen i fråga i enlighet med vad som bestäms närmare i arbetstidskapitlet eller i särskilda bestämmelser i bilagorna i det kollektivavtal som tillämpas.

mom. 2

Om uppgiftsarrangemangen och arbetstidsarrangemangen i anslutning till dem inte är klara 28.2.2025, kan ändringen av arbetstidsformen göras senare, dock senast 30.9.2025.

§ 7 Allmän arbetstid

Ordinarie arbetstid
mom. 1

Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor.

Tillämpningsanvisning

Det är motiverat att använda en utjämningsperiod som är längre än en vecka endast när det behövs med tanke på verksamheten. Även då räcker det i allmänhet med en utjämningsperiod på 2–4 veckor. Arbetsskiftsförteckningen ska i regel utarbetas för hela utjämningsperioden och iakttas på det sätt som bestäms närmare i § 28. Bestämmelser om utjämningsscheman för arbetstiden ingår i § 27. I sådant arbete som avses i § 7 och 8 iakttas också i fråga om utjämningsperioden mertids- och övertidsgränserna per dygn och per vecka (se närmare § 13 och 14), om inte något annat följer av ett lokalt avtal.

Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden och arbetsskiftsplaneringen
mom. 2

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd frånvarodag minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.
Den ordinarie arbetstiden planeras enligt § 7 mom. 2, om frånvaron är känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden börjar.

Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och övertidsarbete, se § 13 och § 14

mom. 1.

Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
mom. 3

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton eller på någon annan dag än lördag eller söndag infallande nyårsdag, trettondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag eller annandag jul (arbetstidsförkortande söckenhelg) är den ordinarie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 39 minuter kortare för varje ovan uppräknad dag än vad som bestäms i mom. 1.
I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.

Tillämpningsanvisning (§ 7 och 8)

Söckenhelgsförkortningen ges som en hel ledig dag under samma vecka eller utjämningsperiod.

Tillämpningsanvisning (§ 7, 8 och 9)

Om två söckenhelger infaller på samma dag görs förkortningen bara en gång.

Flexibel arbetstid
mom. 4

Allmän arbetstid kan också ordnas som flexibel arbetstid.

§ 8 Byråarbetstid

Ordinarie arbetstid
mom. 1

Den ordinarie arbetstiden för anställda som huvudsakligen utför byråarbete är högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minuter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 36 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor.

Tillämpningsanvisning

Vid prövning av förutsättningarna för tillämpning av systemet med byråarbetstid är den avgörande faktorn inte hur stor del av arbetet som sker i byråförhållanden, utan arbetets karaktär och art. Byråarbetstid tillämpas till exempel på de tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas arbeten är administrativa till sin karaktär eller består av planerings- och kalkyleringsarbeten. I s.k. fältarbete bestäms arbetstiden däremot enligt § 7.

Systemet med byråarbetstid tillämpas också på familjedagvårdsledare och bibliotekspersonal.

Angående utjämningsperioder se tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 1. Vid byråarbetstid är det främst i bibliotek och inom vissa socialvårdsuppgifter det behövs en utjämningsperiod som är längre än en vecka. Användning av flexibel arbetstid eller spridda arbetstider gör arbetstidsarrangemangen smidigare.
Innan man inför ett utjämningsschema som är baserat på 36 timmar 15 minuter i genomsnitt, bör förhandlingar föras med fackombudet eller personen i fråga på det sätt som bestäms i § 27

mom. 2 och 3 i detta kapitel.

Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden och arbetsskiftsplaneringen
mom. 2

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 15 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 36 timmar 15 minuter per kalendervecka.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd frånvarodag minskas med den andel av 7 timmar 15 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.
Den ordinarie arbetstiden planeras enligt § 8 mom. 2, om frånvaron är känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden börjar.
Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och övertidsarbete, se § 13 mom. 2 och § 14 mom. 2.

Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor

mom. 3

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår en i § 7 mom. 3 nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton är den ordinarie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 15 minuter kortare för varje nämnd dag än vad som bestäms i mom.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 15 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.

Tillämpningsanvisning

Se tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 3.

Flexibel arbetstid
mom. 4

Byråarbetstid kan också ordnas som flexibel arbetstid.

§ 9 Periodarbetstid

Ordinarie arbetstid
mom. 1

I sådant arbete enligt 7 § i arbetstidslagen där arbetstiden ordnas som periodarbete är den fulla ordinarie arbetstiden högst 76 timmar 30 minuter under en 2 veckors period, högst 114 timmar 45 minuter under en 3 veckors period och högst 153 timmar under en 4 veckors period.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas endast i de arbeten och verksamhetsenheter som nämns i 7 § i den arbetstidslag som gällde till 31.12.2019 (605/1996), såsom bl.a. sjukhus, omsorgsinrättningar, hälsocentraler, barndaghem som håller öppet dygnet runt inklusive gruppfamiljedaghem och boenden för personer med funktionsnedsättning, sommarkolonier, flyktingcentraler och servicehus för äldre samt inom hemservicen (ArbetstidsL 7 § 1 mom. 7 punkten). Periodarbetstid kan också tillämpas inom hemsjukvården och hemvården.

När arbetstiden ordnas för personalen står två alternativa arbetstidssystem till buds:

1. ett system enligt 7 § i arbetstidslagen, om vilket det finns bestämmelser i denna paragraf, eller

2. ett system enligt 5 § i arbetstidslagen, om vilket det finns bestämmelser i § 7 i detta kapitel.

Kommunen eller samkommunen ska välja det arbetstidssystem som är det mest ändamålsenliga med tanke på verksamheten och skötseln av tjänste- eller arbetsuppgifterna. Angående arbetsskiftsförteckningen se § 28.

I periodarbete har arbetstiden per vecka eller per dygn inte definierats, och det är inte möjligt att särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka.

Det är motiverat att använda en arbetsperiod som är längre än tre veckor endast när det behövs med tanke på verksamheten. Fyraveckorsperioder kan behövas kontinuerligt till exempel för en anställd som har deltidsarbete eller i huvudsak nattarbete.

I periodarbete kan en fyraveckorsperiod användas tillfälligt när mer än en söckenhelg infaller under arbetsperioden. Under en sådan utjämningsperiod ska den anställda som söckenhelgsförkortning ges åtminstone en ledig dag som motsvarar en genomsnittlig arbetsdag.

mom. 2

Om anställningen inte fortgår en hel arbetsperiod är den ordinarie arbetstiden per kalenderdag i genomsnitt 7 timmar 39 minuter, dock högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas när anställningen börjar eller slutar mitt under en arbetsperiod eller när anställningen är kortare än en arbetsperiod.

Arbetstiden under söckenhelgsperioder
mom. 3

Under de arbetsperioder i vilka det ingår en i § 7 mom. 3 nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton är den ordinarie arbetstiden under perioden 7 timmar 39 minuter kortare för varje ovan nämnd dag än vad som bestäms i mom. 1 och 2. I deltidsarbete förkortas arbetstiden under sådana arbetsperioder proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1 och 2.
Om anställningen inte fortgår en enda full arbetsperiod, förkortas den ordinarie arbetstiden för varje arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton som infaller under anställningen så att förkortningen står i samma proportion till ovan i detta moment nämnda förkortning som anställningens längd står till en full arbetsperiod.

Exempel

Anställningen fortgår från måndag till följande veckas onsdag (10 kalenderdagar) och innefattar en söckenhelg. Den proportionella förkortningen på grund av söckenhelgen blir 10/14 (10 kalenderdagar/2 veckors arbetsperiod) x 7,65 = 5,46 timmar. Övertidsgränsen är 55 timmar 44 minuter.

Uträkning: (5 x 7,65 + 3 x 7,65) – 5,46 = 38,25 + 22,95 – 5,46 = 55,74 timmar, dvs. 55 timmar 44 minuter.

Begränsning i fråga om tillämpningsområdet för periodarbete
mom. 4

Denna paragraf tillämpas inte på tjänsteinnehavare och arbetstagare i uppgifter som avses i 7 § 1 mom. 3 punkten i arbetstidslagen (605/1996), med undantag av trafikverk, och i allmänhet inte heller på sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som arbetar vid i 7 § 1 mom. 2 punkten i arbetstidslagen nämnda inrättningars byggnadsarbeten eller vid deras mekaniska verkstäder eller reparationsverkstäder. Det förutsätts att det till den trafikpersonal som avses i detta moment räknas endast sådan personal vars arbetstid också hittills har ordnats som periodarbete.

§ 10 Exceptionell ordinarie arbetstid

Om en tjänsteinnehavares eller arbetstagares ordinarie arbetstid med stöd av 39 § i arbetstidslagen har ordnats med avvikelse från lagens 5 §, iakttas bestämmelserna i tillståndet till undantag eller i ifrågavarande kollektivavtal i stället för bestämmelserna i detta kapitel, till den del bestämmelser uttryckligen anges i tillståndet till undantag eller i kollektivavtalet i fråga. Överskridande av den kollektivavtalsenliga genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka i syfte att verkställa ett tillstånd till undantag som beviljats av arbetarskyddsmyndigheten förutsätter ett lokalt kollektivavtal enligt huvudavtalet. Till övriga delar iakttas bestämmelserna i detta kapitel.

Tillämpningsanvisning

Tillståndet till undantag eller kollektivavtalet kan gälla avvikelser från den ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka. I tillstånden till undantag och avtalen ingår också bestämmelser om övertidsersättning och i allmänhet också om söndagsersättning. Man kan inte få tillstånd till undantag från till exempel bestämmelserna om vilopauser i detta avtal.

§ 11 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd

mom. 1

Det anses allmänt vara eftersträvansvärd praxis att de anställdas arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, med de undantag som den dagliga vilotiden medför, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på något annat sätt. Arbetsskift kortare än fyra timmar ska inte tillämpas om inte den anställdas behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.

Arbetsskiftets längd och antalet på varandra följande arbetsskift i periodarbete

mom. 2

I periodarbete är ett arbetsskift i regel högst 10 timmar, om inte kortvariga undantag som är nödvändiga med tanke på verkets eller inrättningens verksamhet föranleder något annat eller den behöriga myndigheten och respektive avtalsorganisation lokalt avtalar om något annat. Ett nattskift kan dock vara 11 timmar.
En anställd får åläggas högst sju på varandra följande arbetsskift i arbetsskiftsförteckningen.

Tillämpningsanvisning

Antal nattskift, se 8 § i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse).
I ett lokalt avtal med respektive avtalsorganisation ska bestämmelserna i § 3 med tillämpningsanvisningar iakttas. Om inget lokalt avtal har ingåtts och det är fråga om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som inte är fackansluten, ersätter den anställdas samtycke det lokala avtalet.

Överskridande av den ordinarie arbetstiden och arbetstidsersättningar

§ 12 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början

Ett dygn anses börja kl. 00.00 och en arbetsvecka och en arbetsperiod vid midnatt mellan söndag och måndag, om det inte lokalt har bestämts att dygnet börjar när arbetsskiftet inleds.

§ 13 Definition av och ersättning för mertidsarbete

mom. 1

Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie arbetstid, men som inte är övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

I allmän arbetstid kan mertidsarbete uppstå för en anställd med full arbetstid endast under en vecka med söckenhelgsförkortning.

I byråarbetstid är mertidsarbete för en anställd med full arbetstid arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden upp till övertidsgränsen.

I deltidsarbete inom allmän arbetstid och byråarbetstid är arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden mertidsarbete upp till övertidsgränsen (allmän arbetstid § 14 mom. 1, byråarbetstid § 14 mom. 2). I deltidsarbete avses med ordinarie arbetstid också arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro.

I deltidsarbete inom allmän arbetstid och byråarbetstid förkortas den ordinarie arbetstiden/sänks mertidsgränsen vid oplanerad frånvaro med det antal arbetstimmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen för frånvarotiden.

I periodarbete kan mertidsarbete uppkomma endast för deltidsanställda arbetstagare. I en full arbetsperiod är mertidsarbete arbete som utförs utöver den ordinarie deltidsarbetstiden upp till övertidsgränsen.

mom. 2

I byråarbete ges mertidsersättning till personer med full arbetstid för högst 2 timmar i veckan, utom under de söckenhelgsveckor som avses i § 7 mom. 3.

Tillämpningsanvisning

Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar övertidsgränsen i byråarbetstid, se § 14 mom. 2.

mom. 3

Mertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar som en oförhöjd timlön för varje timme mertidsarbete eller i form av motsvarande ledighet.

Tillämpningsanvisning

Förutsättningarna för mertidsersättning framgår av § 20. Angående ersättning i form av ledighet, se § 23 mom. 5 och 6.

§ 14 Definition av och ersättning för övertidsarbete

mom. 1 Allmän arbetstid (§ 7)

Övertidsarbete avser arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider både den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och följande övertidsgränser:

Övertidsgräns per dygn

8 timmar eller en längre tid som anges i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgräns per vecka

Allmän arbetstid, full arbetstid

Vid allmän arbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertidsgränsen per vecka i allmän arbetstid den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats för veckan i fråga.

Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka

Under en vecka med semester, arbets- eller tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför frånvaron utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.

Tillämpningsanvisning

Övertidsgränsen bestäms enligt ovan oberoende av om det är fråga om på förhand planerad frånvaro som avses i § 7 mom. 2 eller annan frånvaro.

Övertidsgränsen per vecka under en utjämningsperiod med söckenhelg

Om det i en utjämningsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 7 mom. 3, utgör övertidsgränsen vid allmän arbetstid den i arbetsskiftsförteckningen angivna arbetstiden per vecka utökad med 7 timmar 39 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg och utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats för veckan. Den höjning av gränsen som beror på söckenhelg ska göras samma vecka som den extra ledigheten getts.

Om det i utjämningsperioden ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 7 mom. 3 utgör övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som för respektive vecka antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför frånvaron utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron och utökad med 7 timmar 39 minuter per arbetstidsförkortande söckenhelg. Den höjning av gränsen som beror på söckenhelg ska göras samma vecka som den extra ledigheten getts.

Allmän arbetstid, deltidsarbete

Vid allmän arbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. I en utjämningsperiod som är längre än en vecka är övertidsgränsen 38 timmar 15 minuter gånger antalet veckor under utjämningsperioden.

Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, arbets- eller tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro enligt § 7 mom. 2, sänks övertidsgränsen i deltidsarbete med 7 timmar 39 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår någon annan än på förhand planerad frånvaro enligt § 7 mom. 2, sänks övertidsgränsen i deltidsarbete med det antal timmar som planerats för frånvaron och det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår både en på förhand planerad frånvaro enligt § 7 mom. 2 och annan frånvaro, sänks övertidsgränsen i deltidsarbete dessutom med det antal timmar som planerats för frånvaron och det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.

Exempel

En deltidsanställd har en ordinarie arbetstid på 50 % av full arbetstid. När arbetsskiftsförteckningen för en utjämningsperiod på fyra veckor görs upp ingår en semesterdag som planerats på förhand. Den ordinarie arbetstiden är 72,68 timmar = ((38,25 x 4) – 7,65) x 50 %. Detta utgör samtidigt mertidsgränsen. Övertidsgränsen är 145,35 timmar = (38,25 timmar x 4) – 7,65 timmar.

Under utjämningsperioden uppstår det en annan frånvarodag på grund av sjukdom. För dagen i fråga hade det planerats 8 arbetstimmar. Den ordinarie arbetstiden och samtidigt mertidsgränsen är 64,68 timmar = 72,68 timmar – 8 timmar. Övertidsgränsen är 137,35 timmar = 145,35 timmar – 8 timmar.

Tillämpningsanvisning

Ersättning i form av ledighet som planerats i arbetsskiftsförteckningen utgör inte arbetstid. Om den anställda under en vecka eller utjämningsperiod för vilken det planerats ersättning i form av ledighet arbetar fler timmar än vad som planerats, flyttas motsvarande mängd ledighet till ett senare tillfälle eller ersätts i pengar.

Tillämpningsanvisning

Vid allmän arbetstid kan man särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Med övertidsarbete per vecka avses arbete som överstiger övertidsgränsen per vecka, men som inte är övertidsarbete per dygn. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka.

mom. 2 Byråarbetstid (§ 8)

Övertidsarbete avser arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider både den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och följande övertidsgränser:

Övertidsgräns per dygn

8 timmar eller en längre tid som anges i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgräns per vecka
Byråarbetstid, full arbetstid

Vid byråarbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertidsgränsen per vecka i byråarbetstid den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med två timmar och det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats för veckan i fråga.

Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka

Under en vecka med semester, arbets- eller tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför frånvaron utökad med 24 minuter (0,4 timmar) per arbetsdag, dock högst två timmar, och utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.

Tillämpningsanvisning

Övertidsgränsen bestäms enligt ovan oberoende av om det är fråga om på förhand planerad frånvaro som avses i § 8 mom. 2 eller annan frånvaro.

Övertidsgräns per vecka under söckenhelgsvecka

Under en vecka som inte innehåller planerad eller oplanerad frånvaro är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertidsgränsen per vecka i byråarbetstid den ordinarie arbetstid som antecknats för respektive vecka utökad med

•    två timmar
•    söckenhelgsförkortningar som antecknats för respektive vecka och
•    eventuellt antecknade timmar av ersättning i form av ledighet.

Vecka eller utjämningsperiod som innehåller planerad eller oplanerad frånvaro eller båda

Om det i en vecka eller utjämningsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 7 mom. 3, är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som för respektive vecka antecknats utanför frånvaron utökad med

•    24 minuter (0,4 timmar) per arbetsdag, dock högst 2 timmar per vecka
•    7 timmar 15 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg under den vecka då söckenhelgsförkortningen getts och
•    timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.

Tillämpningsanvisning

Tillägget på 24 minuter görs bara för sådana arbetsdagar där ordinarie arbetstid ingår. Söckenhelger, dagar som utgör ersättning i form av ledighet och arbetstidsutjämningsdagar betraktas som sådana arbetsdagar när övertidsgränsen räknas ut.

Byråarbetstid, deltidsarbete

Vid byråarbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. I en utjämningsperiod som är längre än en vecka är övertidsgränsen 38 timmar 15 minuter gånger antalet veckor under utjämningsperioden.

Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka

Under en vecka eller utjämningsperiod med godtagbar frånvaro beräknas övertidsgränsen i deltidsarbete på följande sätt:

•    36 timmar 15 minuter i veckan eller 36 timmar 15 minuter gånger antalet veckor i utjämningsperioden,
•    från vilket avdras antalet frånvarodagar enligt § 8 mom. 2 gånger 7 timmar 15 minuter,
•    från vilket avdras det timantal som planerats för en dag som blir oplanerad frånvarodag,
•    till vilket läggs 24 minuter (0,4 timmar) per arbetsdag, dock högst 2 timmar per kalendervecka i utjämningsperioden.

Tillämpningsanvisning

Vid byråarbetstid kan man särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Med övertidsarbete per vecka avses arbete som överstiger övertidsgränsen per vecka, men som inte är övertidsarbete per dygn. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka.

mom. 3 Periodarbete (§ 9)

I periodarbete (§ 9) är övertidsgränsen det timantal som anges i § 9 och under en avbruten arbetsperiod det timantal som anges i § 15.

mom. 4

Som övertidsarbete räknas inte en utanför arbetstidslagen stående tjänsteinnehavares eller arbetstagares deltagande i möte, för vilket engångsarvode betalas.

mom. 5

Övertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar eller i form av ledighet under ordinarie arbetstid på det sätt som bestäms närmare nedan eller i respektive bilaga.

mom. 6

Av den fastställda arbetsskiftsförteckningen ska framgå mängden ersättning i form av ledighet och hur ledigheten förläggs. Om det i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har antecknats att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ges ledighet som ersättning för övertidsarbete och den anställda insjuknar innan ledigheten börjar, flyttas den ersättning i ledig tid som antecknats under sjukfrånvaron så att den ges senare vid en tidpunkt som bestäms enligt § 23 mom. 5. Alternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala ut ersättning i pengar så som anges ovan i detta moment. Om den anställda insjuknar under övertidsledigheten flyttas den fr.o.m. dagen efter insjuknandet till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar så som anges ovan.

Tillämpningsanvisning

Andra tjänst- eller arbetsledigheter föranleder inte flyttning av övertidsledighet som fastställts i arbetsskiftsförteckningen.
Övriga ersättningar i form av ledighet som avses i detta kapitel flyttas inte.

§ 15 Mertids- och övertidsarbete i periodarbete under en avbruten period

Avbrott som planerats på förhand i arbetsskiftsförteckningen

mom. 1

Om arbetsperioden avbryts av semester, tjänst- eller arbetsledighet eller någon annan godtagbar orsak, förkortas den ordinarie arbetstiden (övertidsgränsen) med 7 timmar 39 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.

För deltidsanställda betraktas som ordinarie arbetstid (mertidsgräns) deltidsarbetstidens proportionella andel av övertidsgränsen för dem som har full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte förkortas med söckenhelgsförkortning enligt § 9 mom. 3. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetstiden enligt § 9 mom. 3 när den står utanför avbrottet.

Om arbetstagaren är frånvarande hela kalenderveckan förkortas den ordinarie arbetstiden i arbetsperioden med 38 timmar 15 minuter.

I deltidsarbete är övertidsgränsen den samma som för dem som har full arbetstid.

Andra avbrott

mom. 2

1. Om ett avbrott som föranletts av en sådan orsak som avses i mom. 1 ovan inte var känt en vecka innan arbetsperioden började, utgör den arbetstid utanför frånvaron som utförs utöver den ordinarie arbetstid som planerats i den godkända arbetsskiftsförteckningen övertidsarbete vid full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Vet man om avbrottet senast 7 dagar innan arbetsperioden börjar planeras den ordinarie arbetstiden enligt mom. 1. Om avbrottet inte var känt (7 dagar innan perioden börjar) utvisar timantalet i mom. 2 övertidsgränsen.

2. I deltidsarbete är arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden mertidsarbete upp till övertidsgränsen.

I deltidsarbete under en arbetsperiod med ett annat avbrott som avses i detta moment sänks övertidsgränsen (full arbetstid enligt § 9) med så många timmar som planerats för avbrottstiden.

I deltidsarbete under en arbetsperiod med både ett på förhand planerat avbrott enligt § 15 mom. 1 och ett annat avbrott som avses i detta moment sänks övertidsgränsen (§ 15 mom. 1) ytterligare med så många timmar som planerats för tiden för det andra avbrottet.

Protokollsanteckning

Bestämmelsen i punkt 2 tillämpas från 5.9.2022 eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum. Till dess tillämpas § 15 mom. 2 punkt 2 i arbetstidskapitlet i AKTA 2020–2021.

3. Om ersättning i form av ledighet har planerats i arbetsskiftsförteckningen eller om arbetstiden understiger den ordinarie arbetstiden av någon annan motsvarande orsak utgörs övertidsarbete i fallet i punkt 1 och mertidsarbete i fallet i punkt 2 av de arbetstimmar som överstiger det antal timmar man får då man räknar ihop den arbetstid utanför avbrottstiden som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och det på förhand planerade underskottet i den ordinarie arbetstiden.

§ 16 Övertidsersättning

mom. 1

För övertidsarbete betalas i penningersättning
1. en med 50 % förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsarbete per dygn och en med 100 % förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn, samt en med 50 % förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 % förhöjd lön för varje följande timme övertidsarbete per vecka och per dygn, eller ges motsvarande ledighet

2. i periodarbete en med 50 % förhöjd timlön för de 12 första övertidstimmarna under en tvåveckorsperiod, för de 18 första övertidstimmarna under en treveckorsperiod och för de 24 första övertidstimmarna under en fyraveckorsperiod samt en med 100 % förhöjd timlön för varje följande övertidstimme, eller ges motsvarande ledighet.

mom. 2

Under en avbruten period i periodarbete och när en anställning börjar eller upphör mitt under en arbetsperiod ersätts övertidsarbete genom att det för de två första genomsnittliga övertidstimmarna som uträknats per arbetsdag betalas en med 50 % förhöjd timlön och för varje därpå följande timme en med 100 % förhöjd timlön. Alternativt ges motsvarande ledighet.

En med 100 % förhöjd timlön betalas eller motsvarande ledighet ges dock för timmar som överstiger övertidstimmarna enligt mom. 1 ovan.
Som arbetsdagar betraktas också hela lediga dagar som följer av arbetstidsutjämning eller av ersättning i form av ledighet.

§ 17 Nödarbete

I de situationer och under de förutsättningar som anges i 19 § i arbetstidslagen kan de ordinarie arbetstiderna förlängas. Nödarbete som utförs som övertidsarbete ersätts i enlighet med bestämmelserna om övertidsersättning i detta avtal.

§ 18 Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning

Söndagsersättning

mom. 1

För arbete som utförs på söndag, självständighetsdagen, första maj, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommardagen, alla helgons dag, nyårsdagen, trettondagen, juldagen och annandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid dagen före de ovan uppräknade helgdagarna betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges motsvarande ledighet.

Lördagsersättning

mom. 2

För arbete som utförs kl. 6.00–18.00 på helgfri lördag, med undantag av påskafton eller julafton som infaller på en lördag, betalas en penningersättning på 20 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet

1. i periodarbete och
2. för de arbetstimmar som utförs under ordinarie arbetstid i ett annat arbetstidssystem.

Helgaftonsersättning

mom. 3

För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påskafton, midsommarafton eller julafton som infaller någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

§ 19 Kvälls-, natt- och skiftersättning

Kvällsarbete

mom. 1

Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet.

Nattarbete

mom. 2

Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För nattarbete betalas en penningersättning på 30 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet. I periodarbete är ersättningen i form av ledighet 24 minuter per nattarbetstimme och penningersättningen 40 % av den oförhöjda timlönen.

Tillämpningsanvisning

Skifttillägg och kvälls- eller nattersättning betalas inte samtidigt.
Särskilda bestämmelser om ersättningen för nattarbete till brandpersonal ingår i avtalet för tekniska sektorn.

mom. 3

Nattersättning i form av ledighet ges tidigast under den period som följer på utförandet av nattarbete och senast inom den föreskrivna tid som anges i § 23 mom. 5 i detta kapitel.

Tillämpningsanvisning

Om man har planerat att ge en 8 timmar lång kompensation för nattarbete i en arbetsperiod men det i perioden uppkommer ytterligare 4 faktiska arbetstimmar, måste 4 timmar av den planerade kompensationen för nattarbete flyttas till en senare tidpunkt. Alternativt betalas penningersättning för dem.

Skiftarbete

mom. 4

Med skiftarbete avses ett i enlighet med § 7 ordnat tvåskiftsarbete eller ett i enlighet med bilagorna 5 och 6 i tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal ordnat treskiftsarbete, där skiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter och där de anställda utför likartat arbete. I arbeten som gäller renhållning av allmänna vägar och gator samt vid sim- och idrottshallar o.d. anläggningar samt på idrottsplaner anses skiften avlösa varandra regelbundet även då de delvis överlappar varandra, dock högst med en timme. I tvåskiftsarbete vid trafikverk eller arbeten som gäller underhåll och renhållning av allmänna vägar och gator anses skiften avlösa varandra regelbundet också i det fall att det mellan skiften finns en paus som är högst en timme lång.

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan tillfälligt hållas också i samma skift, om man kommer överens om det. I tvåskiftsarbete som ordnas på ovan nämnda sätt och i treskiftsarbete som avses i bilagorna 5 och 6 i tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal betalas i penningersättning för kvällsskift 15 % av den oförhöjda timlönen och för nattskift 30 % av den oförhöjda timlönen.

Tillämpningsanvisning

Att arbetsskiften avlöser varandra innebär att det andra skiftet börjar omedelbart efter att första skiftet upphört och på motsvarande sätt i treskiftsarbete att det tredje skiftet börjar omedelbart när det andra upphört. Skiften får inte ens delvis överlappa varandra och mellan skiften får det inte uppstå någon paus, med undantag av de arbetsställen och arbeten som anges särskilt i denna paragraf. Att skiften växlar innebär att ingen fortgående hålls i samma skift utan att de som haft morgonskift övergår till att arbeta kvälls- eller nattskift osv.

Om arbetet t.ex. under 5 dagar i veckan (mån–fre) har ordnats som skiftarbete som motsvarar de ovan angivna förutsättningarna, men det på grund av inrättningens driftstider har ordnats som ett enda skift under veckosluten (lör–sön), dvs. är dagarbete, betalas skifttillägg endast för de dagar då skiftarbete utförs (mån–fre). Betalningen av kvällsskifts- eller nattskiftstillägg är inte bunden till vissa klockslag, vilket är fallet med kvälls- och nattersättningarna, utan tillägget betalas för alla timmar i kvälls- och nattskift. Skifttillägg betalas inte i periodarbete.

§ 20 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning

En förutsättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsersättning är att

1.    arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, av särskilda skäl, på en annan plats som chefen har bestämt

2.    den tid som använts för arbetet eller mängden utfört arbete har utretts på ett tillförlitligt sätt

3.    arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av den behöriga myndigheten, såvida det inte är fråga om regelbundet skift- eller periodarbete.

Tillämpningsanvisning

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utför övertidsarbete hemma, förutsätter ersättandet av övertidsarbetet förutom en skriftlig beordran om övertidsarbete också tillstånd av chefen. Att utföra övertidsarbete hemma kommer i fråga endast i undantagsfall.

De ersättningar för s.k. obekväm arbetstid som följer av § 18 och 19 i detta kapitel ges endast för faktiskt arbetad tid. De ges också för mertids- och övertidsarbete. (Undantag: lördagsarbete, se § 18 mom. 2 punkt 2.)

§ 21 Begränsningar för arbetstidsersättningar

mom. 1

De bestämmelser i detta avtal som gäller ersättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags- och söndagsarbete samt beredskap tillämpas inte på sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare

1.    vars ordinarie arbetstid inte är fastställd
2.    som beviljats rätt att inneha en annan förvärvssyssla vars skötsel tar ordinarie arbetstid i anspråk, om inte den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen finner det skäligt
3.    vars lön i fråga om de ersättningar som avses i detta moment har arrangerats på något annat sätt genom särskilda kollektivavtalsbestämmelser.

mom. 2

Ersättningar som avses i mom. 1 ges inte till
1.    kommundirektörer, biträdande kommundirektörer eller personer i motsvarande ställning
2.    samkommunens ledande tjänsteinnehavare (KomL 64 §)
3.    medlemmar av kommunens/samkommunens ledningsgrupp, chefer för verk, direktörer för resultatområden eller personer i motsvarande ställning
4.    medlemmar av ledningsgruppen för kommunens eller samkommunens affärsverk eller sektor/verk/resultatområde
5.    sådana direktörer för resultatenheter som i huvudsak sköter administrativa uppgifter, eller förvaltnings- eller ekonomidirektörer för resultatenheter

om inte den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen finner det skäligt.

Tillämpningsanvisning

Arbetsuppgifterna för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare i ledande ställning är av sådant slag att användningen av arbetstiden i allmänhet inte kan övervakas eller att det inte är ändamålsenligt att övervaka den noga.

Den behöriga myndigheten beslutar när det är fråga om en sådan ledningsgrupp för en sektor, ett resultatområde eller ett verk i kommunen eller samkommunen till vars medlemmar det inte betalas arbetstidsersättningar som avses i denna paragraf. I beslutet bör man beakta sektorns/resultatområdets/verkets storlek, ledningsgruppsmedlemmarnas ställning i arbetsgivarens organisation och andra faktorer. Andra faktorer är till exempel kommunens invånarantal och därigenom kommunorganisationens storlek. Vid behov förs lokala förhandlingar om saken med representanter för de berörda tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna, varvid samförstånd eftersträvas.

Punkt 3

Som medlemmar av ledningsgruppen betraktas inte ersättare eller de som har närvarorätt vid sammanträden men inte hör till den egentliga ledningsgruppen med stöd av sin tjänsteställning eller annan ställning.

Verkschefer och personer i motsvarande ställning finns det i allmänhet endast i stora städer. Personer i motsvarande ställning kan vara t.ex. personaldirektörer och stadsjurister i ledande ställning.

Medlemmarna av ledningsgruppen för en samkommun står utanför ersättningsbestämmelserna. Dessutom beslutar samkommunens behöriga myndighet i sista hand när det är fråga om en sådan ledningsgrupp för en sektor eller någon annan enhet i samkommunen till vars medlemmar det inte betalas arbetstidsersättningar som avses i denna paragraf.

Punkt 5

Begreppet resultatenhet definieras per arbetsgivare. Med resultatenhet avses en kommunal organisation eller en del av den som är administrativt och ekonomiskt ansvarig för skötseln av sina uppgifter. Affärsverk, yrkesläroanstalter och räddningsverk kan vara sådana organisatoriska helheter som avses här.

§ 22 Utryckningspenning

För olägenhet som förorsakas av ankomst till arbetet betalas en utryckningspenning på 7,61 euro om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren på arbetsgivarens initiativ inkallas till arbete (larmas) under sin fritid efter att redan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen utan att ha beordrats beredskap eller på förhand fått meddelande om detta arbete. Kallelsen ska förutsätta att den anställda infinner sig till arbetet inom högst fem timmar. Om den anställda inkallas till arbete högst en timme tidigare än vad arbetsskiftsförteckningen förutsätter, betalas ingen utryckningspenning. Till den anställda betalas en minimiersättning för de resekostnader som det utryckningsbetonade arbetet förutsätter.

§ 23 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet

Uträkning av timlön

mom. 1

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete samt beredskap får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad

1.    med 152, om arbetstiden bestäms enligt § 8
2.    med 163, om arbetstiden bestäms enligt § 7 eller 9 eller enligt bilaga 6 i avtalet för tekniska sektorn,
3.    med 158, om arbetstiden bestäms enligt bilaga 5 i avtalet för tekniska sektorn,
om det inte i ett tillstånd till undantag eller kollektivavtal med stöd av 39 § i arbetstidslagen fastställts några andra grunder för uträkning av timlönen för sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen.

Arbetstagare

mom. 2

Skifttillägg för arbetstagare räknas med i timlönen, som höjs med 50 eller 100 %, om övertids- och söndagsarbete utförs vid en tidpunkt för vilken skifttillägg betalas.

Tillämpningsanvisning

I timlönen beaktas inte t.ex. kvälls-, natt-, lördags- eller helgaftonsersättningar när förhöjningsandelarna för övertids- och söndagsarbete räknas ut.
Tjänsteinnehavares skifttillägg beaktas inte i timlönen vid betalning av övertids- och söndagsersättningar.

Uträkning av timlön i deltidsarbete

mom. 3

Timlönen för en deltidsarbetande får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad (deltidslönen) med det tal man får då den ordinarie arbetstiden för den deltidsarbetande (deltidsarbetstiden) divideras med den fulla arbetstiden och multipliceras med den i mom. 1 angivna månadslönedivisorn för en anställd med full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Formel för timlön:

Timlönen = deltidslönen : ( mån.lönedivisorn x deltidsarbetstiden )
full arbetstid

Om arbetstiden per vecka i byråarbete är t.ex. 25 timmar, används som månadslönens (deltidslönens) divisor 104,8 (152 x 25 : 36,25).

mom. 4

I andra fall än de som avses i mom. 1 och 3 får man den behövliga timlönen genom att dividera den ordinarie lönen med det tal som motsvarar antalet timmar som används till ordinarie arbete under en månad.

Tidpunkten för ersättningar

mom. 5

Penningersättning ska betalas och ersättning i form av ledighet ges senast under den kalendermånad som följer efter utförandet av det arbete som berättigar till ersättning. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut. Enligt överenskommelse med den anställda kan ersättning i form av ledighet dock ges ännu under de fyra följande kalendermånaderna. På samma sätt kan penningersättning betalas senare än vad som sägs ovan, när ersättning i form av ledighet som man avsett att ge inte har kunnat ges under den ovan bestämda tiden på grund av avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om betalning av penningersättning för outtagna skiftledigheter i treskiftsarbete finns i bilagorna 5 och 6 i tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal.

Ersättning i form av ledighet

mom. 6

Utan tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens samtycke kan ersättning i form av ledighet som är kortare än en arbetsdag inte användas, förutom då det gäller tidskompensation för nattarbete.

Vilotider

§ 24 Veckovila

mom. 1

Arbetstiden ska ordnas så att tjänsteinnehavarna och arbetstagarna en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Veckovilan kan ordnas så att den i genomsnitt är 35 timmar under en 14-dygnsperiod. Veckovilan ska dock vara minst 24 timmar i veckan. Om arbetstagarens arbetstid per dygn är högst tre timmar, kan arbetstagaren i stället för 35 timmars ledighet ges en oavbruten ledighet på 24 timmar per vecka.

Tillämpningsanvisning

Veckovila som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan vid behov ändras. Om den anställda inte har arbetat hela veckan till exempel på grund av semester eller någon annan tjänst- eller arbetsledighet, och frånvaron har varat minst 35 timmar i en följd, anses veckovilan ha uppfyllts.
I periodarbete bör man på varje arbetsställe gå in för att ge de anställda samma mängd lediga dagar under veckoslut inom en viss period.

mom. 2

I kontinuerligt skiftarbete kan veckovilan ordnas så att den i genomsnitt är 35 timmar under en tidsperiod av högst 12 veckor. Veckovilan ska dock vara minst 24 timmar i veckan. Om de tekniska omständigheterna eller arbetsarrangemangen kräver det kan motsvarande förfarande tillämpas då tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ger sitt samtycke.

mom. 3

Från bestämmelserna ovan i denna paragraf får man avvika

1.    om den anställdas ordinarie arbetstid är högst tre timmar per dygn
2.    i arbete som gäller skötsel av husdjur och i brådskande sånings- och skördearbete inom jordbruket
3.     när det är fråga om nödarbete som avses i 19 § i arbetstidslagen
4.    om arbetets tekniska karaktär inte medger att den anställda helt befrias från arbetet
5.    om den anställda tillfälligt behövs i arbete under sin ledighet för att det normala arbetet i kommunen eller samkommunen ska kunna hållas i gång, eller
6.    om den anställda samtycker till beredskap under sin veckovila.

mom. 4

När man i de fall som avses i mom. 3 blir tvungen att tillfälligt inkalla en anställd som omfattas av arbetstidslagen under den anställdas veckovila som avses i mom. 1 eller 2, förkortas den anställdas ordinarie arbetstid senast inom 3 månader från det att arbetet utfördes med en tid som är lika lång som den veckovila enligt mom. 1 och 2 som inte har kunnat tas ut, eller också betalas med den anställdas samtycke för det tillfälliga arbetet en oförhöjd timlön för den tid som använts till arbetet.

Tillämpningsanvisning

De som inte omfattas av arbetstidslagen behöver inte ersättas för sådan veckovila som eventuellt inte har erhållits.

mom. 5

Om inte verksamheten kräver något annat, ska tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie arbetstid förläggas till fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att de anställda i mån av möjlighet får två lediga dagar efter varandra varje vecka.

Tillämpningsanvisning

Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i mån av möjlighet är lediga dagar.

§ 25 Dagliga vilotider

mom. 1

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare vars arbetstid per dygn är längre än sex timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för arbetets fortgång ska under arbetsskiftet ges en rast (måltidsrast) på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden och under vilken den anställda fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten kan på den anställdas begäran ges även i arbetsskift som är kortare än vad som sägs ovan, såvida inte arrangemangen för arbetsuppgifterna utgör ett hinder för detta. Rasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen. Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn, har den anställda om han eller hon önskar det rätt att efter åtta timmars arbete hålla en rast på högst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden. Om ingen rast kan ges på grund av tjänste- eller arbetsuppgifternas art, ska den anställda ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Det är inte nödvändigt att bestämma att rasten (måltidsrasten) ska hållas ett visst klockslag, utan man kan ha till exempel ett sådant arrangemang att rasten hålls mellan vissa klockslag när det är mest ändamålsenligt med tanke på tjänste- eller arbetsuppgifterna, varvid den exakta tidpunkten bestäms av chefen eller den anställda själv.
Bestämmelsen om måltider under arbetstid blir tillämplig endast i de exceptionella fall då det av verksamhetsbetingade skäl inte är möjligt att ordna en måltidsrast.

mom. 2

Vid sjukhus, hälsocentraler samt vård- och omsorgsinrättningar ska tjänsteinnehavare och arbetstagare i periodarbete ges en sådan rast som avses i mom. 1 eller, om den anställda önskar det, möjlighet att raskt inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal vid inrättningen eller på motsvarande måltidsställe, förutsatt att arrangemanget inte medför störningar i arbetets gång eller i de tjänster som ska tillhandahållas och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas också inom hemsjukvården och hemvården.

§ 26 Kafferast

Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken de inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten arrangeras vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhandahållas inte störs av rasten. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.

Arbetstidshandlingar och nattararbete

§ 27 Utjämningsschema för arbetstiden

mom. 1

Om den ordinarie arbetstiden enligt § 7–9 eller bilaga 18 har ordnats så att den utgör ett genomsnitt, ska ett utjämningsschema göras upp på förhand för de arbeten som omfattas av arbetstidslagen, minst för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det föreskrivna genomsnittet.

Tillämpningsanvisning

Från utjämningsschemat ska man särskilja arbetsskiftsförteckningen som det finns bestämmelser om i § 28.

Av utjämningsschemat bör framgå utjämningsperioden och den ordinarie arbetstiden under var och en vecka samt, om möjligt, de lediga dagarna. Om det är möjligt att göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela utjämningsperioden, ersätter arbetsskiftsförteckningen det utjämningsschema som avses i denna paragraf.

mom. 2

När arbetsgivaren förbereder eller ämnar ändra utjämningsschemat för arbetstiden ska fackombudet ges tillfälle att framföra sin åsikt. Tillräcklig tid ska reserveras för genomgång av utkastet.

mom. 3

Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska i god tid underrättas om ändringar i utjämningsschemat för arbetstiden.

§ 28 Arbetsskiftsförteckning

mom. 1

För de arbeten som omfattas av arbetstidslagen ska arbetsgivaren göra upp en arbetsskiftsförteckning som utvisar när tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de dagliga vilotiderna. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för samma tidsperiod som utjämningsschemat för arbetstiden, om det inte är synnerligen svårt på grund av utjämningsperiodens längd eller arbetets oregelbundenhet. Arbetsskiftsförteckningen ska ändå göras upp för en så lång period som möjligt. När arbetsskiftsförteckningen görs upp iakttas § 27 mom. 2 på den anställdas eller fackombudets begäran.

Tillämpningsanvisning

Tidpunkterna då arbetstiden börjar och slutar samt de dagliga vilotiderna ska anges med exakta klockslag. Det är dock möjligt att göra upp en flexibel arbetsskiftsförteckning, där den anställda inom vissa gränser själv får bestämma de ovan nämnda tidpunkterna. Exempelvis kan man ange att den dagliga rasten hålls mellan kl. 11.00 och 13.00.

mom. 2

Arbetsskiftsförteckningen ska delges tjänsteinnehavarna och arbetstagarna skriftligt senast en vecka innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med den anställdas samtycke eller av grundad anledning. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fastställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig ingen här avsedd grundad anledning.

Tillämpningsanvisning

Arbetsskiftsförteckningen kan också delges i elektronisk form, om det är tekniskt möjligt. Med den anställdas samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på verksamheten göras i arbetsskiftsförteckningen. Förekomsten av grundad anledning prövas från fall till fall. Grundad anledning till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan anses vara bl.a. verksamhetsbetingade skäl, exempelvis oförutsedd frånvaro. Grundad anledning till en ändring av arbetsskiftsförteckningen föreligger alltid när förteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. Den som berörs av en ändring bör i alla händelser underrättas om ändringen så snart som möjligt.

mom. 3

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grund av tvingande hinder inte kan infinna sig i arbetet på sitt skift ska så snart som möjligt underrätta sin chef om hindret.

Tillämpningsanvisning

Arbetarskydds- och effektivitetssynpunkter talar för att man i stället för den som uteblir eller har uteblivit från ett arbetsskift i första hand bör försöka få någon annan än en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som nyss avslutat sitt arbetsskift.

§ 29 Nattarbete

Utöver vad som bestäms om nattarbete i 8 § 1 mom. i arbetstidslagen (872/2019), kan nattarbete beordras om skötseln av lagstadgade uppgifter förutsätter att arbetet utförs mellan kl. 23 och kl. 6.

Arbetstidsbank

§ 30 Arbetstidsbank

mom. 1

Kommunen eller samkommunen kan införa en arbetstidsbank genom att i enlighet med § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn ingå ett lokalt kollektivavtal om införande av en arbetstidsbank och villkoren för den.

mom. 2

Med arbetstidsbank avses ett på frivillighet baserat system där penningförmåner som omvandlats till ledig tid kan sparas för att tas ut i form av ledighet under en längre tidsperiod.

mom. 3

Av det lokala avtalet ska framgå åtminstone vilken personal som omfattas av avtalet, vilka poster och ersättningar som kan överföras till arbetstidsbanken, det maximala ledighetssaldot i banken, villkoren för att ta ut ledighet som sparats i banken, de situationer då ledighet som sparats i banken kan ersättas i pengar samt hur man ansluter sig till banken och lämnar den.

Tillämpningsanvisning

Avtalsparterna har gett närmare anvisningar om arbetstidsbanker. Anvisningarna utgör inte en del av det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn.

Flexibel arbetstid

§ 31 Flexibel arbetstid

mom. 1

Med flexibel arbetstid avses att den ordinarie arbetstiden ordnas så att den anställda utanför den fasta arbetstiden inom vissa gränser kan bestämma när det dagliga arbetet börjar och slutar.

mom. 2

I allmän arbetstid enligt § 7 och i byråarbetstid enligt § 8 kan arbetsgivaren införa ett för verksamheten ändamålsenligt system med flexibel arbetstid på de villkor och med de begränsningar som anges i denna paragraf. Arbetsgivaren kan också slopa systemet helt eller delvis.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren bestämmer om införandet av flexibel arbetstid och om villkoren samt på vilka personalgrupper systemet tillämpas. Om inte den anställda uttryckligen uppger sig stå utanför systemet anses ett avtal om flexibel arbetstid ha ingåtts mellan arbetsgivaren och den anställda. Arbetsgivaren kan ändra eller slopa systemet genom att säga upp det med tre månaders uppsägningstid. Arbetsgivaren eller den anställda kan säga upp avtalet med en månads uppsägningstid.

§ 32 Villkor för flexibel arbetstid

mom. 1

I systemet med flexibel arbetstid bestämmer arbetsgivaren en fast arbetstid då tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska vara tillgängliga för arbetsgivaren på arbetsplatsen eller någon annan plats som arbetsgivaren godkänt. Arbetsgivaren bestämmer också flextiderna. Flextiden och den fasta arbetstiden kan tillsammans vara högst 12 timmar inklusive måltidsrast.

Tillämpningsanvisning

Angående dygnsvila, se hänvisningen till 25 § i arbetstidslagen.
Under flextiden kan den anställda i regel själv bestämma när arbetet börjar och slutar. Arbetsgivaren har med stöd av sin rätt att leda arbetet rätt att vid behov i enskilda fall besluta att en anställd ska vara på arbetet under en viss tid t.ex. inom flextiden. Arbetsgivaren får inte använda sin arbetsledningsrätt i denna fråga regelbundet med hänsyn till syftet med flexibel arbetstid. Arbetsgivaren kan vid behov också beordra mertids- eller övertidsarbete.
Den maximala flextiden kan vara t.ex. kl. 7–9 samt 15–19. Den fasta arbetstiden ska vara minst 5 timmar, om inte arbetsgivaren beslutar något annat.

mom. 2

Den dagliga vilotiden enligt § 25 mom. 1 i arbetstidskapitlet förläggs till mitten av den fasta arbetstiden. Den dagliga vilotiden kan ordnas flexibelt så att den anställda själv kan bestämma tidpunkten inom givna gränser.

§ 33 Gränser för överskridning eller underskridning av den ordinarie arbetstiden (saldo)

Vid flexibel arbetstid kan den ordinarie arbetstiden överskridas med högst 50 timmar (plussaldo) eller underskridas med högst 6 timmar (minussaldo).

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att de sammanräknade överskridningarna av arbetstiden minskas med avlönad ledighet som ges arbetstagaren. På begäran av arbetstagaren ska arbetsgivaren försöka ge ledigheten i hela arbetsdagar.

§ 34 Mertids- och övertidsarbete vid flexibel arbetstid

mom. 1

Som mertidsarbete ersätts arbete som den anställda på uttryckligt initiativ av arbetsgivaren utför utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.

mom. 2

Som övertidsarbete ersätts arbete som den anställda utför på uttryckligt initiativ av arbetsgivaren och som överstiger övertidsgränsen per dygn och/eller per vecka enligt § 14 mom. 1 och 2 i arbetstidskapitlet i detta avtal.

Tillämpningsanvisning

Medan en beordran om mertids- eller övertidsarbete är i kraft tillämpas inte bestämmelserna om flexibel arbetstid.
Mertids- och övertidsarbete vid flexibel arbetstid bestäms i enlighet med § 13 mom. 1–2 och § 14 mom. 1–2.

§ 35 Anställningens upphörande vid flexibel arbetstid

mom. 1

Om den ordinarie arbetstiden vid flexibel arbetstid inte är fylld när anställningen upphör, avdras de arbetstimmar som saknas enligt en oförhöjd timlön.

mom. 2

Om den ordinarie arbetstiden vid flexibel arbetstid överskrids när anställningen upphör, ersätts de extra arbetstimmarna enligt en oförhöjd timlön.

Övriga bestämmelser

§ 36 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden

Den uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden som avses i 18 § 1 mom. i arbetstidslagen är 12 månader.

Tillämpningsanvisning

Den maximala arbetstiden regleras i 18 § i arbetstidslagen.

Kapitel IV Semester

§ 1 Rätt till semester och semesterkapitlets tillämpningsområde

mom. 1

Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna har rätt till semester enligt bestämmelserna i detta kapitel.

mom. 2

Bestämmelserna i detta kapitel ersätter semesterlagens bestämmelser, om inte något annat sägs uttryckligen nedan i denna bestämmelse eller detta kapitel.

mom. 3

Följande bestämmelser i semesterlagen (162/2005) tillämpas: 1 § (tillämpningsområde), 2 § (begränsningar av tillämpningsområdet) med de begränsningar som anges i bilaga 12, 3 § (bestämmelsernas tvingande natur), 5 § 2 mom. (fall där intjänandet av semester inte avbryts), 8 § 2 mom. (arbetstagarens rätt till ledighet på basis av flera på varandra följande arbetsavtal för viss tid), 28 § (semesterlönespecifikation), 29 § (semesterbokföring), 30 § (avvikelse genom kollektivavtal), 35 § (framläggande), 36 § (arbetsrådets utlåtande), 37 § (tillsyn), 38 § (straffbestämmelser), 39 § (ikraftträdande) och 40 § (övergångsbestämmelser).

Dessa bestämmelser i semesterlagen har inte tagits med som en del av detta tjänste- och arbetskollektivavtal, utan det är fråga om en hänvisningsbestämmelse.

mom. 4

Om en person samtidigt innehar flera anställningar hos kommunen eller samkommunen, anses dessa utgöra ett enda anställningsförhållande när semesterförmåner ges.

mom. 5

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare under sin anställning hos samma arbetsgivare utan avbrott övergår från ett anställningsförhållande till en annat eller från att ha omfattats av ett annat kommunalt avtal till att omfattas av detta avtal, har den anställda rätt till semester enligt detta kapitel också för den del av det innevarande kvalifikationsåret som inföll före övergången, förutsatt att semesterbestämmelserna i detta kapitel tillämpas på det nya tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet.

Tillämpningsanvisning

Om en arbetstagare som omfattas av arbetskollektivavtalet för timavlönade mitt under kvalifikationsåret omedelbart (utan en enda kalenderdags avbrott) övergår till ett tjänsteförhållande eller blir månadsavlönad arbetstagare, har arbetstagaren rätt till semester eller semesterersättning enligt detta kapitel också för den del av kvalifikationsåret som inföll före övergången. På motsvarande sätt gäller att om en tjänsteinnehavare eller en månadsavlönad arbetstagare utan avbrott övergår till att omfattas av arbetskollektivavtalet för timavlönade, bestäms semestern och semesterersättningen enligt arbetskollektivavtalet för timavlönade. Från semestern avdras den semester för kvalifikationsåret som eventuellt tagits ut före övergången.

mom. 6

Om man innan anställningen upphör kommer överens om ett nytt arbetsavtalsförhållande eller fattar beslut om ett nytt tjänsteförordnande kan arbetsgivaren och den anställda samtidigt komma överens om att de semesterförmåner som intjänats innan anställningen upphörde, med undantag av semesterpenningen, överförs till den nya anställningen. Avtalet ska ingås skriftligt.

Tillämpningsanvisning

Om det efter att avtalet om överföring av semesterförmånerna ingåtts och anställningen upphört står klart att det trots allt inte blir någon ny anställning, ska de intjänade semesterförmånerna betalas på den anställdas begäran.

Om man redan kommit överens om överföring av den semesterersättning som avses i § 16 mom. 3 och 4, betalas den överförda semesterersättningen till samma belopp som den hade betalats på basis av den avslutade anställningen. Semesterpenning som eventuellt tjänats in kan inte överföras utan betalas när anställningen upphör.

§ 2 Grundläggande begrepp

Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3.

Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret tar slut.

Semesterperiod är den period som börjar 2.5 och slutar 30.9.

Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som berättigar till semester.

Semesterdagar är sådana semesterdagar som tjänats in enligt § 5 och som åtgår enligt § 6.

Semestertid är den period som fastställts som semestertid; i den kan utöver semesterdagarna också ingå andra dagar.

§ 3 Full kvalifikationsmånad

mom. 1

En full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad under det kvalifikationsår som föregår semesterperioden,

under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har arbetat minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och
under vilken anställningen har fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar.

mom. 2

Strejktid eller annan tid av otillåten frånvaro som ingår i anställningens ingångs- och utgångsmånad avdras från den längd på anställningen som avses i mom. 1 punkt 2.

§ 4 Tid som likställs med arbetad tid

När de i § 3 mom. 1 punkt 1 avsedda kalendermånader som berättigar till semester räknas ut betraktas som likställda med arbetad tid de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har varit förhindrad att utföra sitt arbete på grund av

semester eller ledighet enligt § 22 nedan eller 8 § 2 mom. i semesterlagen eller utbytesledighet (§ 19)
sjukfrånvaro, för vilken den anställda har eller skulle ha haft ovillkorlig rätt till lön

Tillämpningsanvisning

Denna punkt tillämpas också då den anställda i stället för sjuklön har fått olycksfallsersättning eller någon annan ersättning för den tid av arbetsoförmåga för vilken den anställda skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön.

graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 §, frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § eller ledighet för vård av anhörig enligt 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen (55/2001).

Tillämpningsanvisning

Från 1.8.2022 har de anställda i enlighet med 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen rätt till ledighet för vård av anhörig (hänvisningsbestämmelse).

permittering under högst 30 kalenderdagar åt gången
sådan studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/1979), under sammanlagt 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret
tjänst- eller arbetsledighet som beviljats för deltagande i sådan utbildning som arbetet förutsätter, under högst 30 kalenderdagar åt gången
deltagande i teoretisk utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning (531/2017) och som ett gällande läroavtal förutsätter
avstängning från tjänsteutövning utan egen förskyllan
annan tjänst- eller arbetsledighet under sammanlagt högst 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret, förutsatt att den anställda under kvalifikationsåret har arbetat hos kommunen eller samkommunen under minst 22 arbetsdagar. Om den anställda får semester eller semesterersättning för tjänst- eller arbetsledigheten på basis av en anställning hos en annan arbetsgivare, kan man helt och hållet låta bli att räkna en sådan frånvarotid som likställd med arbetad tid. Som annan tjänst- eller arbetsledighet betraktas också frånvarotid som överskrider de i punkt 2, 5 och 6 nämnda frånvarotiderna.

Tillämpningsanvisning

Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses inbegripa det antal arbetstimmar som den skulle ha inbegripit om den anställda hade arbetat den dagen. Lediga dagar som ges som arbetstidsersättning eller för att jämna ut arbetstiden är inte likställda med arbetade dagar.

§ 5 Semesterns längd

mom. 1

Semesterns längd bestäms utgående från antalet fulla kvalifikationsmånader enligt § 3, den anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg samt anställningens längd.

Tillämpningsanvisning

I § 6 finns bestämmelser om hur semesterdagar åtgår.

Semestern bestäms och semesterersättningen och semesterpenningen betalas separat för varje kvalifikationsår.

mom. 2

Semesterns längd bestäms på följande sätt:

Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har vid utgången av det kvalifikationsår som slutar 31.3 omedelbart och utan avbrott varit anställd i minst 6 månader hos kommunen eller samkommunen och har då minst 15 år av anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Fulla kvalifikations-månader	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Semesterdagar	3	6	9	12	15	18	21	24	27	30	33	38

För den som 31.3.1999 varit anställd hos kommunen eller samkommunen anses, om anställningen fortgår utan avbrott, med avvikelse från punkt 1, som ovan nämnd anställningstid den tid som enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 1998–1999 t.o.m. 31.3.1999 har räknats som anställningstid som inverkar på rätten till semester.

Exempel

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har anställts 1.10.2017 och har 31.3.2018 15 års anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg. Semestern för det kvalifikationsår som slutar 31.3.2018 bestäms enligt punkt 1. När anställningen upphör 31.7.2018 har den anställda tjänat in semester enligt punkt 1 också för det kvalifikationsår som börjat 1.4.2018, eftersom den anställda redan i slutet av det kvalifikationsår som gick ut 31.3.2018 var kvalificerad för intjäningsregeln i punkt 1.

2 a)

Tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens anställning hos kommunen eller samkommunen har vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden fortgått utan avbrott i minst ett år. Till denna oavbrutna anställningstid räknas inte tid då arbetet är avbrutet på grund av att den anställda utför aktiv tjänst enligt värnpliktslagen (1438/2007), frivillig militärtjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (285/2022) eller civiltjänst enligt civiltjänstlagen (1446/2007).

Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har vid utgången av det kvalifikationsår som slutar 31.3 omedelbart och utan avbrott varit anställd i 6 månader hos kommunen eller samkommunen och har minst 5 år av anställningstid som avses i punkt 1.

Fulla kvalifikations-månader	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Semesterdagar	3	5	7	9	12	15	18	20	22	24	26	28

Exempel

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har anställts 1.9.2015. 15 års anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg uppfylls 10.4.2016. Anställningen upphör 31.12.2016.

Rätten till semester för tiden 1.4–31.12.2016 bestäms enligt § 5 mom. 2 punkt 2 eftersom den anställda 31.3.2016 inte hade uppnått 15 års anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren var anställd hos kommunen eller samkommunen 31.3 och då hade minst 10 år av anställningstid som avses i punkt 1, är längden på semestern 30 semesterdagar i stället för 28, förutsatt att den anställda tjänar in semester under 12 fulla kvalifikationsmånader.

I övriga fall bestäms längden på semestern enligt följande:

Fulla kvalifikations-månader	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Semesterdagar	2	4	5	7	9	10	13	15	17	19	21	23

Tillämpningsanvisning

Anställningen varar 1.10.2017–30.9.2018. Semesterdagarna 1.10.2017–31.3.2018 bestäms enligt tabellen i § 5 mom. 2 punkt 3. Rätten till semester för tiden 1.4–30.9.2018 bestäms enligt § 5 mom. 2 punkt 2, eftersom anställningen när den upphör 30.9.2018 har fortgått utan avbrott i ett år redan före det innevarande kvalifikationsårets slut 31.3.2019

mom. 3

En tjänsteinnehavares eller arbetstagares semester är alltid minst så lång som semesterlagen anger.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på semesterersättningar. Jämförelseperiod är kvalifikationsåret och inte till exempel någon enskild kvalifikationsmånad.

mom. 4

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har rätt till 20 semesterdagar om den semester han eller hon tjänat in under ett fullt kvalifikationsår understiger 20 semesterdagar till följd av frånvaro på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall eller frånvaro på grund av medicinsk rehabilitering.

Tillämpningsanvisning

Med medicinsk rehabilitering avses medicinsk rehabilitering som ges på ordination av läkare på grund av yrkessjukdom eller olycksfall i avsikt att återställa eller bevara arbetsförmågan.

Bestämmelsen gäller endast frånvaro på grund av arbetsoförmåga eller medicinsk rehabilitering. Semestern kan understiga 20 dagar på grund av annan frånvaro.

Granskningsperioden för tillämpningen av bestämmelsen är hela kvalifikationsåret. Om anställningen inte fortgår hela kvalifikationsåret, har den anställda rätt till den del av 20 semesterdagar som motsvarar frånvarotiden på grund av arbetsoförmåga eller rehabilitering.

mom. 5

Rätten till semester enligt mom. 4 gäller inte efter att frånvaron fortsatt oavbrutet i 12 månader. Kontinuiteten i en frånvaroperiod avbryts av sådana arbetsperioder som berättigar till en full kvalifikationsmånad, dock inte av arbete under partiell sjukfrånvaro. Kontinuiteten avbryts inte heller av semester, familjeledigheter eller andra avbrott i tjänsteutövningen/arbetet.

Tillämpningsanvisning

Med partiell sjukfrånvaro avses deltidsarbete enligt 2 kap. 11 a § i arbetsavtalslagen och 26 § 2 mom. i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden.

§ 6 Hur semesterdagar åtgår

Huvudregel (i genomsnitt 5 arbetsdagar per vecka)

mom. 1

När semestern bestäms räknas som semesterdagar de i semestertiden ingående dagar vilka utan semestern skulle vara arbetsdagar som hör till den ordinarie arbetstiden, om inte något annat följer av mom. 3.

Tillämpningsanvisning

När det genomsnittliga antalet arbetsdagar i en vecka räknas ut anses söckenhelger som förkortar arbetstiden och dagar som utgör ersättning i form av ledighet vara arbetsdagar. Ett nattskift anses utgöra en arbetsdag.

Om en anställd arbetar fem dagar i veckan, till exempel från måndag till fredag, från onsdag till söndag eller från tisdag till lördag, tillämpas huvudregeln i mom. 1. Likaså tillämpas mom. 1 om antalet arbetsdagar i en utjämningsperiod är till exempel 4, 5 och 6 under olika veckor, men i genomsnitt 5 arbetsdagar i veckan.

I semestertiden kan, beroende på semesterns längd, utöver arbetsdagar ingå också lediga dagar. Om alla arbetsdagar i en kalendervecka är semesterdagar kan hela kalenderveckan bestämmas vara semestertid, dvs. semestern kan sluta på en söndag.

Förutsättningarna för tillämpning av § 6 mom. 1 och 3 avgörs vid den tidpunkt då semester eller en del av den ges.

mom. 2 Slopat

Arbetstidsarrangemang som avviker från det vanliga

mom. 3

Om det i genomsnitt ingår fler eller färre än 5 arbetsdagar per kalendervecka i den ordinarie arbetstiden, inkluderas i semestertiden arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som annars, och semesterdagar åtgår under semestertiden enligt följande:

I en full kalendervecka ingår 5 semesterdagar.
Semesterdagar under ofullständiga kalenderveckor är de vardagar som ingår i semestertiden, utom lördagar. Om det däremot i semestertiden ingår lördagar och/eller söndagar som hade varit arbetsdagar, är också dessa semesterdagar. Antalet semesterdagar under en ofullständig kalendervecka kan ändå vara högst

Söckenhelg som förkortar arbetstiden

Inga semesterdagar åtgår för sådana arbetstidsförkortande söckenhelger som avses i § 7 mom. 3 i arbetstidskapitlet, även om de infaller under semestertiden.

Tillämpningsanvisning

Beträffande uträkningen av det genomsnittliga antalet arbetsdagar under en vecka, se tillämpningsanvisningen för mom. 1.

Bestämmelserna i § 6 mom. 3 tillämpas också när ingen ordinarie arbetstid har bestämts (t.ex. praktiserande veterinärer och läkare med befolkningsansvar) eller när arbetstiden varierar från vecka till vecka.
Förutsättningarna för tillämpning av mom. 3 avgörs vid den tidpunkt då semester ges. Om det alltså under den kalendervecka eller den utjämningsperiod i vilken semestern ingår eller under vilken semestern börjar eller slutar, utan semestern skulle ingå i genomsnitt fler eller färre än 5 i den ordinarie arbetstiden ingående arbetsdagar per kalendervecka, tillämpas bestämmelserna i mom. 3.

När mom. 3 tillämpas är det i allmänhet befogat att semestern om möjligt tas ut som fulla kalenderveckor eller som längre avsnitt under en utjämningsperiod så att arbetsdagarnas och de lediga dagarnas relativa andel är densamma som under arbetsperioderna. Under ofullständiga veckor kan det också bli nödvändigt med avrundningar. Utgångspunkten är att arbetstidsarrangemanget inte inverkar på semesterns längd. Till exempel är den längsta semestern räknat i semestertid alltid sammanlagt nästan 7,5 veckor (inkluderar inte arbetstidsförkortande söckenhelger).

Antalet arbetsdagar som ska ingå i semestertiden (och som utan semestern skulle vara arbetsdagar) räknas ut med hjälp av följande formel:

Arbetsdagar i genomsnitt under en kalendervecka	x semesterdagar
5

När semestertiden bestäms ska man se till att rätt antal arbetsdagar (formeln) och semesterdagar ingår i semestertiden.

Exempel 1

Arbetstiden för deltidspensionerade A är 55 procent av full arbetstid. A arbetar inom ramen för allmän arbetstid 5 arbetsdagar varannan vecka, från måndag till fredag (i genomsnitt 2,5 arbetsdagar i veckan), sammanlagt 42 timmar (arbetsdagarnas längd 8–9 timmar).

mån

tis

ons

tor

fre

lör

sön

mån

tis

ons

tor

fre

lör

sön

ledig vecka

8 tim.

–

i genomsnitt 2,5 arbetsdagar per vecka

Semesterns längd är 38 semesterdagar.

Eftersom semestern ska innehålla arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som annars, ska 19 arbetsdagar ingå i semestertiden. Formeln är: 2,5: 5 x 38 = 19

Semestern förläggs till exempel på följande sätt:

Semesterperiod:
ledig vecka	arbets-vecka	ledig vecka	arbets-vecka	ledig vecka	= 10 arbetsdagar = 24 semesterdagar
	5 ad		5 ad		= 10 arbetsdagar = 24 semesterdagar
		↑ midsommarafton

Utanför semesterperioden:
arbetsvecka	ledig vecka	arbets-vecka		= 9 arbetsdagar = 14 semesterdagar
5 ad		4 ad	tor	= 9 arbetsdagar = 14 semesterdagar
			↑ Semestern slutar

Till semesterperioden kunde man också ha förlagt 3 arbetsveckor och 2 lediga veckor, varvid det skulle ha funnits en arbetsvecka i början och en i slutet av semestern. Då skulle semestern utanför semesterperioden ha börjat och slutat med en ledig vecka. Om midsommarafton inte hade ingått i semestertiden, skulle man ha varit tvungen att anteckna att semestern börjar på tisdagen i den första veckan i stället för på måndagen.

Exempel 2

Allmän arbetstid (full arbetstid 38 timmar 15 minuter per vecka), 6 arbetsdagar per vecka (måndag–lördag). Rätten till semester omfattar 38 semesterdagar.

mån

tis

ons

tor

fre

lör

t.ex.

-->

8,25

Enligt formeln ovan ska 46 arbetsdagar ingå i semestertiden (6 : 5 x 38 = 45,6 ~ 46).

Under semesterperioden ges t.ex. 5 kalenderveckor, inklusive midsommarafton (29 arbetsdagar och 24 semesterdagar) och utanför semesterperioden t.ex. tisdag–söndag och två fulla kalenderveckor (17 arbetsdagar och 14 semesterdagar).

Exempel 3

Arbetstiden har 1.1 ändrats från heltid till deltid (50 %) så att varannan vecka är arbetsvecka. Den anställda har rätt till 38 semesterdagar, varav 25 har tagits ut före 1.1 (5 veckors semester). Den semester som tas ut efter 1.1 (13 semesterdagar) inbegriper 7 arbetsdagar (2,5/5 x 13 = 6,5). På semester som tagits ut före 1.1 tillämpas § 6 mom. 1 och på semester som tagits ut efter 1.1 tillämpas § 6 mom. 3.

mom. 4

Om den ordinarie arbetstiden per dygn varierar med över 3 timmar i arbetstidsarrangemanget inkluderas i semestertiden arbetstid och ledig tid i samma proportion som annars. Detta gäller inte semester enligt § 7 mom. 2, § 8 mom. 2 och § 15 mom. 1 i arbetstidskapitlet och inte heller semester enligt § 1 mom. 2 i bilaga 18 (frånvaro/avbrott som planerats på förhand).

Exempel

Full arbetstid inom ramen för allmän arbetstid (38 tim. 15 min./vecka). Veckan består av 5 arbetsdagar. Den genomsnittliga längden på en arbetsdag är 7,65 timmar. Rätten till semester omfattar 28 semesterdagar.

mån (1)	tis (2)	ons (3)	tor (4)	fre (5)
9	9	8	7,25	5

Under semesterperioden ges till exempel 20 arbetsdagar som fulla kalenderveckor och utanför semesterperioden 8 arbetsdagar, enligt följande:

fre (1)	lör	sön	mån (2)	tis(3)	ons (4)	tor (5)	fre(6)	lör	sön	mån (7)	tis (8)
5	–	–	9	9	8	7,25	5	–	–	9	9

Semestern utanför semesterperioden kan börja till exempel på en fredag och sluta en dryg vecka senare på tisdagen, varvid den genomsnittliga längden på arbetsdagarna under semestertiden är 7,76 timmar (61,25 : 8), dvs. tillräckligt nära en genomsnittlig arbetsdags längd, som man kan avvika något ifrån.

Avrundning
mom. 5

Ofullständiga dagar avrundas till närmaste heltal, varvid 0,5 avrundas uppåt. Om man i fråga om semestrar som hör till samma kvalifikationsår blir tvungen att avrunda semesterdelar två gånger eller fler, ska slutresultatet bli detsamma som om delarna hade adderats ihop och avrundningen gjorts på ovan nämnda sätt.

§ 7 Bestämning av semester

Semesterns tidpunkt och kontinuitet
mom. 1

Semestern förläggs till en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och den anställda kommer överens om tidpunkten i enlighet med § 8.

mom. 2

Av semestern ska 20 semesterdagar, dock minst 65 % av den totala semester som tjänats in under kvalifikationsåret, förläggas till semesterårets semesterperiod (sommarsemester). Semester som förläggs utanför semesterperioden (vintersemester) ska tas ut senast innan nästa semesterperiod börjar. Om det i säsongbetonat arbete med tanke på arbetsgivarens verksamhet är mycket svårt att förlägga semestern till semesterperioden kan sommarsemestern förläggas utanför semesterperioden under samma kalenderår.

mom. 3

Av en semester som omfattar minst 25 semesterdagar används 5 till vintersemester utanför semesterperioden, om inte arbetsgivaren och den anställda kommer överens om något annat.

Tillämpningsanvisning

Om det sammanlagda antalet ssemesterdagar för den anställda är mindre än 25 blir de dagar som överstiger 20 semesterdagar vintersemester.

mom. 4

Både sommarsemestern och vintersemestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden i en eller flera delar.

mom. 5

Semestern får inte utan tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens samtycke förläggas till de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en anställd som är berättigad till graviditetsledighet eller de 105 första dagarna av föräldraledighet för någon annan anställd som är berättigad till föräldraledighet. Om semestern på grund av graviditets- eller föräldraledighet inte kan förläggas i enlighet med mom. 1–4 eller § 8 mom. 2 och 4, kan semestern tas ut inom sex månader efter att den anställda har använt de nämnda graviditets- eller föräldraledighetsdagarna.

Tillämpningsanvisning

Med föräldraledighetsdagar avses i detta moment vardagar (mån–lör exkl. söckenhelger).

Semester kan förläggas till vårdledighet och till tiden efter de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en anställd som är berättigad till graviditetsledighet och efter de 105 första dagarna av föräldraledighet för någon annan anställd som är berättigad till föräldraledighet. Då förlänger semestern inte den återstående föräldra- eller vårdledigheten.

Perioden på sex månader beräknas från det att den anställda har använt sina 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagar eller sina 105 första föräldraledighetsdagar.

Om den anställda arbetar mellan föräldraledighetsperioderna, kan semester förläggas till arbetsperioderna i enlighet med mom. 1–4, oberoende av hur många graviditets- eller föräldraledighetsdagar den anställda har använt.

Till den del det är fråga om någon annan långvarig tjänst- eller arbetsledighet än de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en anställd som är berättigad till graviditetsledighet eller de 105 första dagarna av föräldraledighet för någon annan anställd som är berättigad till föräldraledighet, kan semestern förläggas till ledigheten, dock med de undantag som anges i § 11 (flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga). Om inget annat avtalas enligt § 8 mom. 2 ska semestern därmed tas ut senast 30.4 det år som följer på semesteråret, även om den anställda har till exempel prövningsbaserad tjänst- eller arbetsledighet, föräldraledighet som överstiger de nämnda 105 föräldraledighetsdagarna, vårdledighet eller studieledighet. Ledigheten avbryts då för den tid semestern varar.

Exempel

En arbetstagares graviditetsledighet börjar 3.10.2022 och slutar 18.11.2022 (40 graviditetsledighetsdagar, mån–lör exkl. söckenhelger). Därefter har arbetstagaren föräldraledighet som börjar 19.11.2022 och slutar 1.6.2023 (160 föräldraledighetsdagar, mån–lör exkl. söckenhelger). Arbetstagarens semester får inte förläggas till 3.10.2022–6.2.2023 (de 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagarna). I kalkylen har beaktats att det i perioden med de 105 första vardagarna av graviditets- och föräldraledighet ingår 4 söckenhelger (allhelgonadagen, självständighetsdagen, annandag jul och trettondagen).

mom. 6

Semestern får inte fastställas så att den ordinarie arbetstiden under den tid tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren arbetar förändras väsentligt på grund av semestern.

Tillämpningsanvisning

Avsikten är att främja en jämlik behandling när semestrarna fastställs. Om den anställda normalt har 5 arbetsdagar i veckan från måndag till fredag och alla arbetsdagar i en kalendervecka är semesterdagar kan hela kalenderveckan bestämmas vara semestertid, dvs. semestern kan sluta på en söndag. I så fall åtgår 5 semesterdagar. Om den anställda kallas till arbete under lördag eller söndag, räknas 4 dagar under kalenderveckan i fråga som semesterdagar. I allmän arbetstid, byråarbetstid, periodarbetstid och arbetstid enligt bilaga 18 uppstår inte sådana problem på grund av bestämmelserna om mertids- och övertidsarbete under en avbruten vecka, arbetsperiod eller utjämningsperiod.

Schema över förläggningen av semester (§ 7, 8, 11)

Schema över förläggningen av semester i AKTA.

§ 8 Överenskommelse om uppdelning av semestern och om semesterns tidpunkt under anställningen

mom. 1

Arbetsgivaren och den anställda kan under anställningen komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 semesterdagar tas ut i en eller flera delar.

mom. 2

Arbetsgivaren och den anställda kan under anställningen komma överens om förläggningen av semestern under en tidsperiod som börjar vid ingången av det kalenderår då semesterperioden infaller och som slutar följande år innan semesterperioden börjar. Dessutom kan man komma överens om att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar ska tas ut inom ett år efter semesterperiodens slut.

Tillämpningsanvisning

Den semester som avses i sista meningen i mom. 2 ska i semesterbokföringen tydligt särskiljas från sparad ledighet enligt § 12, och på denna semester tillämpas sålunda inte bestämmelsen i sista meningen i § 12 om ersättning av sparad ledighet.

mom. 3

Om anställningen upphör innan den anställda har rätt att ta ut semester enligt § 7 mom. 1 och 2, kan arbetsgivaren och den anställda under anställningen komma överens om att den semester som tjänas in innan anställningen upphör tas ut under anställningen.

mom. 4

En anställd som har mer än 20 semesterdagar kan på eget initiativ komma överens med arbetsgivaren om att högst 5 av de överskridande semesterdagarna tas ut i form av förkortad arbetstid. Avtalet ska ingås skriftligt.

mom. 5

När förutsättningarna i § 23 i detta kapitel uppfylls, kan arbetsgivaren och den anställda avtala om att byta semester som tjänats in under kvalifikationsåret mot pengar, till den del semestern överskrider 30 semesterdagar.

§ 9 De anställdas åsikt om semestertidpunkten

Arbetsgivaren ska informera de anställda eller deras representanter om de allmänna semesterprinciperna på arbetsplatsen. Innan tidpunkten för semestern bestäms ska den anställda ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren ska i mån av möjlighet beakta de anställdas synpunkter och bemöta dem jämlikt när tidpunkten för semestrarna bestäms.

Tillämpningsanvisning

Om den anställda har sjukfrånvaro när semestertidpunkten bestäms och arbetsgivaren har fått ett läkarintyg där det framgår att sjukfrånvaron kommer att fortsätta under hela den tid för vilken arbetsgivaren tänkt fastställa semestern eller en del av den, ska arbetsgivaren när den anställda ges tillfälle att framföra sin åsikt om semestertidpunkten samtidigt uppmana personen i fråga att meddela om han eller hon vill att semestern ska fastställas till tiden av arbetsoförmåga eller flyttas i enlighet med § 11. Om den anställda vill att semestern ska flyttas, flyttas den i enlighet med vad som bestäms närmare i § 11 mom. 1 och 3–4.

§ 10 Meddelande om semestertidpunkten

När arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern ska den anställda underrättas om tidpunkten senast en månad innan semestern börjar. Om detta inte är möjligt ska semestertidpunkten meddelas senast 2 veckor innan semestern eller en del av den börjar.

§ 11 Flyttning av semester

Arbetsoförmåga
mom. 1

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall, flyttas de semesterdagar eller dagar av sparad ledighet som infaller under tiden av arbetsoförmåga till en senare tidpunkt, om den anställda anhåller om det utan ogrundat dröjsmål och, om möjligt, innan semestern börjar.

Tillämpningsanvisning

Motsvarande rätt att flytta semestern eller den sparade ledigheten gäller om det är känt att den anställda under semestern eller den sparade ledigheten kommer att genomgå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård som innebär arbetsoförmåga under tiden för vården.

mom. 2

På arbetsgivarens begäran är den anställda skyldig att visa upp ett läkarintyg eller, enligt arbetsgivarens prövning, ge någon annan tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga (intyg av hälsovårdare eller sjukskötare).

Tillämpningsanvisning

En utredning enligt mom. 2 som lämnats till arbetsgivaren innan semestern börjat eller inom den tid som anges i mom. 1 betraktas som anhållan om att skjuta upp semestern.

mom. 3

Sommarsemesterdagar som skjutits upp med stöd av mom. 1 ska tas ut inom semesterperioden och vintersemester ska tas ut innan följande semesterperiod börjar. Om detta inte är möjligt ska flyttad semester tas ut under semesterperioden det följande kalenderåret, om inte arbetsgivaren och den anställda kommer överens om att semestern tas ut före det. Semestern ska dock tas ut senast inom det kalenderår som följer på semesterperioden.

Om det på grund av att arbetsoförmågan fortgår inte är möjligt att ta ut semester på det sist nämnda sättet heller, betalas semesterersättning enligt § 16 för den uteblivna semestern.

mom. 4

Arbetsgivaren ska meddela tidpunkten för den uppskjutna semestern två veckor eller, om detta inte är möjligt, senast en vecka innan semestern börjar.

Flyttning eller avbrytande av tjänsteinnehavares semester

mom. 5

En tjänsteinnehavares semester kan flyttas eller avbrytas om det är nödvändigt av vägande skäl som har samband med utövande av offentlig makt eller om det är nödvändigt för att lagstadgade uppgifter som gäller hälsa och säkerhet ska kunna skötas. Tjänsteinnehavaren ska i mån av möjlighet underrättas om flyttningen senast två veckor innan semestern eller en del av den börjar. Av särskilt vägande skäl kan semestern flyttas eller avbrytas utan att tjänsteinnehavaren meddelas två veckor på förhand. Tjänsteinnehavaren ska ges tillfälle att uttrycka sin åsikt innan ett sådant beslut fattas.

§ 12 Sparande av semester

Av de semesterdagar som en tjänsteinnehavare eller arbetstagare tjänar in under vart och ett kvalifikationsår kan den del som överstiger 15 semesterdagar sparas för att tas ut som sparad ledighet efter den semesterperiod som följer på semesterårets semesterperiod, om den anställda och arbetsgivarens representant kommer överens om detta. Den sparade ledigheten tas ut vid en tid som den anställda och arbetsgivarens representant kommer överens om. Om arbetstiden ändras väsentligt eller om den anställda blir permitterad tills vidare, betalas ersättning för varje dag av sparad ledighet som inte tagits ut. Ersättningen beräknas i enlighet med § 16 mom. 1 och 3 på den ordinarie lön som gällde före ändringen.

Tillämpningsanvisning

I allmänhet är det ändamålsenligt att komma överens om sparad ledighet och, om möjligt, när den ska tas ut samtidigt som arbetsgivaren fastställer sommarsemestern i enlighet med § 7 mom. 1 och 2. Se också § 8 mom. 2.

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare sparar semester för vilken lönen bestäms enligt § 13 mom. 2 i detta kapitel och tar ut den sparade ledigheten eller ska få sådan ersättning för den som avses ovan i denna paragraf, betalas lönen för den sparade ledigheten enligt den genomsnittliga arbetstidsprocent som avses i § 13 mom. 2 och den beräknas på den fulla ordinarie lönen vid den tidpunkt då den sparade ledigheten börjar eller vid den tidpunkt då ersättningen räknas ut.

Protokollsanteckning (§ 12 a)

§ 12 a Sparad ledighet för personal som överförs från staten till kommunerna 1.1.2025 genom överlåtelse av rörelse

Utöver vad som anges i § 12 ovan är den personal som överförs berättigad till sparad ledighet under följande förutsättningar:

Om arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren 31.3.2025 har en till semester berättigande anställningstid på sammanlagt 9 men mindre än 10 år har den anställda rätt till 2 dagar sparad ledighet.

Om arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren 31.3.2025 har en till semester berättigande anställningstid på sammanlagt 8 men mindre än 9 år uppstår rätt till högst 4 dagar sparad ledighet. Den anställda tjänar in 2 dagar sparad ledighet per år, under förutsättning att han eller hon står i anställningsförhållande 31.3 respektive år.

Om arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren 31.3.2025 har en till semester berättigande anställningstid på sammanlagt 1–7 men mindre än 8 år uppstår rätt till sammanlagt högst 6 dagar sparad ledighet. Den anställda tjänar in 2 dagar sparad ledighet per år, under förutsättning att han eller hon står i anställningsförhållande 31.3 respektive år.

Tillämpningsanvisning

Om en anställd uppnått 10 års arbetserfarenhet eller mer 31.3.2025, har den anställda inte rätt till sparad ledighet enligt denna avtalspunkt.

I fråga om tiden före överlåtelsen av rörelse beaktas den arbetserfarenhet som berättigar till semester på samma sätt som den har beaktats hos staten 31.12.2024.

På beviljande och uttagning av sparad ledighet tillämpas bestämmelserna i § 12.

Exempel

En arbetstagare eller tjänsteinnehavare har 31.3.2025 en till semester berättigande arbetserfarenhet på sammanlagt 7 år. 31.3.2025 uppstår rätt till 2 dagar sparad ledighet. Om anställningsförhållandet är i kraft 31.3.2026 uppstår rätt till 2 dagar sparad ledighet. Om anställningsförhållandet är i kraft 31.3.2027 uppstår likaså rätt till 2 dagar sparad ledighet.

§ 13 Semesterlön

mom. 1

För semester och sparad ledighet betalas ordinarie månadslön.

Tillämpningsanvisning

En anställd som har månadslön när semestern börjar räknas som månadsavlönad.

Semesterlönen bestäms enligt huvudregeln utgående från den ordinarie lönen vid den tidpunkt då semestern börjar, dvs. den första semesterdagen. Om lönen ändras under semestern (t.ex. på grund av en allmän förhöjning eller förändringar i arbetsuppgifterna) ändras semesterlönen på motsvarande sätt.

mom. 2

Om den anställdas ordinarie arbetstid och därmed också lönen har ändrats under kvalifikationsåret eller efter kvalifikationsårets slut innan semestern börjar, bestäms den månadslön som utgör grunden för semesterlönen för den semester som tjänats in under det avslutade kvalifikationsåret genom att den fulla ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då semestern börjar multipliceras med den genomsnittliga arbetstidsprocenten under kvalifikationsåret.

Exempel

En anställd har under kvalifikationsåret arbetat 60 % i 7 månader och 100 % i 5 månader. Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då (7 * 60 + 5 * 100) / 12 = 76,7 %. Den anställdas fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån. Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 76,7 % * 2 500 € = 1 917,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent den anställda har när semestern börjar.

En anställd har inlett sin anställning den 1 maj. Vid kvalifikationsårets slut har anställningen alltså gällt i 11 månader. Den anställda arbetar 60 % till den 17 juni och därefter 100 %. Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då 1,57 månader * 60 % (1 mån. i maj + 17/30 dagar i juni) + 9,43 * 100 (13/30 dagar i juni + 9 mån. i juli–mars) / 11 = 94,3 %. Den anställdas fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån. Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 94,3 % * 2 500 € = 2 357,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent den anställda har när semestern börjar.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen i mom. 2 tillämpas på semester som tjänats in under kvalifikationsåret 2013–2014 eller senare. Semesterlönen för semester som tjänats in tidigare betalas enligt mom. 1.

Bestämmelsen tillämpas i situationer där förändringar i arbetstiden och därmed också månadslönens belopp avtalas mellan arbetsgivaren och den anställda. Sådana förändringar i arbetstiden kan bli aktuella bland annat vid övergång till deltidspension, delinvalidpension, partiell sjukfrånvaro eller partiell vårdledighet eller då den anställda av någon annan orsak själv ber om att få arbeta deltid. Bestämmelsen tillämpas också när en anställning ombildas till deltidsanställning. Däremot tillämpas bestämmelsen inte på permittering i form av förkortad arbetstid, utan semesterlönen bestäms då enligt mom. 1.

Semesterlönen bestäms enligt mom. 2 både när arbetstiden förlängs och när den förkortas och lönen därmed ändras. Enbart förändringar i den anställdas nivålön, nivåtillägg eller uppgiftsrelaterade lön (t.ex. allmänna förhöjningar, förändringar i nivån av kunnande och ansvar, ändring av lönegruppen, förändringar i arbetets svårighetsgrad eller ändring av lönepunkten) eller enbart förändringar i arbetstidsformen, till exempel att allmän arbetstid ändras till byråarbetstid, leder inte till tillämpning av mom. 2.
Om arbetsgivaren och den anställda kommer överens om att semester tas ut enligt § 8 under kvalifikationsåret korrigeras semesterlönen så att den motsvarar lönen enligt mom. 2 ovan, om den anställdas arbetstidsprocent och lön ändras under kvalifikationsåret.

mom. 3

Om det i en tjänsteinnehavares eller arbetstagares arbetstid ingår söndags-, kvälls- eller nattarbete som utförts under ordinarie arbetstid eller sådana kvälls- eller nattskift som utförts under ordinarie arbetstid i skiftarbete ges den anställda ett tillägg till semesterdagslönen utgående från de penningersättningar som betalats för dessa arbetstider. Semesterlönen höjs då med det procenttal som man får när man räknar ut hur många procent de penningersättningar som betalats under föregående kvalifikationsår för under ordinarie arbetstid utfört söndags-, kvälls- och nattarbete samt i skiftarbete utförda kvälls- och nattskift har utgjort av den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår. Den semesterersättning som ska betalas då anställningen upphör räknas ut utgående från de arbetstidsersättningar och den ordinarie lön som betalats under det kvalifikationsår då anställningen upphör. Förhöjningen är högst 35 procent.

Tillämpningsanvisning

Rätten att få tillägg till semesterlönen avgörs enligt situationen vid semesterns början. Tillägget betalas alltså inte om den anställda vid semesterns början har en sådan tjänst/befattning där det i den ordinarie arbetstiden inte ingår sådant arbete som avses ovan. En anställd har ändå, med avvikelse från det som sägs ovan, rätt till tillägget om han eller hon på grund av att arbetet är säsongbetonat utför sådant till tillägg berättigande arbete under någon annan tid än då semestern börjar.

När förhöjningsprocenten räknas ut beaktas inte sådana tillägg som motsvarar ovan avsedda penningersättningar och som eventuellt betalats för semester, tjänst- eller arbetsledighet och andra avbrott i anställningen.

I den ordinarie lönen för kvalifikationsåret ingår även ordinarie lön under sjukfrånvaro och semester.
Tillägget betalas för hela semestertiden (inte enbart semesterdagarna).

§ 14 Procentuell semesterlön

mom. 1

Om en tjänsteinnehavare enligt ett förordnande om arbetstiden eller en arbetstagare enligt sitt arbetsavtal har så begränsad arbetstid att bara en del av kalendermånaderna är fulla kvalifikationsmånader, är semesterlönen 9 procent eller, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått minst ett år, 11,5 procent av den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid under kvalifikationsåret, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

Deltidsarbetstiden bör för en tjänsteinnehavare basera sig på ett förordnande om arbetstiden och för en arbetstagare på arbetsavtalet. Enbart det faktum att den anställda till exempel på grund av sjukfrånvaro eller motsvarande skäl har arbetat få dagar eller dagligen kortare tid än vad som avtalats, leder inte till tillämpning av mom. 1.

De tjänsteinnehavare och arbetstagare som på grund av arbetstidsarrangemanget enligt förordnandet om arbetstiden eller arbetsavtalet inte får en enda full kvalifikationsmånad har rätt till ledighet och semesterersättning enligt § 22.

mom. 2

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som avses i mom. 1 under kvalifikationsåret har varit förhindrad att arbeta på grund av

graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 §, frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § eller ledighet för vård av anhörig enligt 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen.
sjukdom eller olycksfall,
medicinsk rehabilitering som på grund av yrkessjukdom eller olycksfall ges på ordination av läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan,
bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom eller
permittering

läggs till den lön som utgör grunden för semesterlönen den kalkylerade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden och den lön som betalats för frånvarotiden, men i de fall som avses i punkt 2 och 3 högst för 105 kalenderdagar och i de fall som avses i punkt 5 högst för 42 kalenderdagar.

Tillämpningsanvisning

Från 1.8.2022 har de anställda i enlighet med 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen rätt till ledighet för vård av anhörig (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Till den anställda betalas ovan nämnda semesterlön på 9 eller 11,5 procent för semestertiden. När semesterlönen beräknas beaktas den lön som betalats eller som förfallit till betalning både för ofullständiga och fulla kvalifikationsmånader.

Exempel

En deltidsanställd kontorist som varit anställd hos en kommun i 12 år arbetar enligt sitt arbetsavtal varje vecka på måndag och onsdag, 4 timmar per dag. Under kvalifikationsåret 1.4.2017–31.3.2018 uppkommer 7 fulla och 5 ofullständiga kvalifikationsmånader. För de fulla kvalifikationsmånaderna tjänar den anställda in semester enligt tabellen i § 5 mom. 3 punkt 2, dvs. sammanlagt 18 semesterdagar. I enlighet med mom. 1 ovan betalas för semestertiden en semesterlön på 11,5 procent av den lön som betalats eller förfallit till betalning under kvalifikationsåret. Sådan förhöjning för nödarbete eller övertidsarbete som betalats utöver grundlönen beaktas inte när semesterersättningen räknas ut. För de fulla kvalifikationsmånaderna (7) betalas semesterpenning.

mom. 3

Lönen för frånvarotid enligt mom. 2 beräknas utgående från den anställdas genomsnittliga arbetstid per vecka och utgående från lönen vid den tidpunkt då frånvaron började. Löneförhöjningar under frånvarotiden beaktas också. Om ingen överenskommelse ingåtts om den genomsnittliga arbetstiden per vecka bestäms den kalkylerade lönen enligt den genomsnittliga arbetstiden per vecka under de 12 veckor som föregått frånvaron.

§ 15 Bestämning av semesterlönen i vissa fall

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagaren under en del av kvalifikationsåret har tjänat in semester enligt § 3 och en del av året omfattats av ledighet enligt § 22, beräknas lönen för semestern och ledigheten och semesterersättningen separat för dessa perioder.

§ 16 Semesterersättning när anställningen upphör

mom. 1

När anställningen upphör har tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren rätt att få semesterersättning för sådana outtagna semesterdagar som avses i § 5 mom. 2. Semesterersättningen räknas ut genom att den ordinarie månadslön som gäller vid tidpunkten för uträkning av semesterersättningen divideras med 20,83 och resultatet multipliceras med antalet outtagna semesterdagar enligt § 5 mom. 2. Denna semesterersättning betalas också för varje outtagen dag av sparad ledighet. I fråga om de semesterdagar och dagar av sparad ledighet för vilka semesterlönen bestäms enligt § 13 mom. 2 beräknas den nämnda månadslönen på den fulla ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då semesterersättningen beräknas, utgående från den genomsnittliga arbetstidsprocent som avses i § 13 mom. 2.

Tillämpningsanvisning

Se § 13 mom. 3 angående arbetstidsersättningarnas inverkan på semesterersättningen.

Bestämmelsen i sista meningen i mom. 1 i denna paragraf tillämpas på semester som tjänats in under kvalifikationsåret 2013–2014 eller senare.

mom. 2

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare under den månad då anställningen började och den månad då anställningen slutade har arbetat sammanlagt minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och anställningen under dessa två månader har fortgått utan avbrott i sammanlagt minst 16 kalenderdagar, till vilka inte räknas strejktid eller annan otillåten frånvaro, och om den anställda inte har fått semester eller semesterersättning under denna anställning, räknas denna tid som en full kvalifikationsmånad när semesterersättningen bestäms. För denna månad betalas även semesterpenning.

mom. 3

Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som avses i § 14 betalas när anställningen upphör semesterersättning enligt § 14 för den tid under vilken den anställda fram till dess inte har fått semester eller semesterersättning.

mom. 4

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när anställningen upphör inte har tjänat in rätt till semester enligt § 3–5 betalas för den tid som den anställda dittills inte fått semesterersättning en semesterersättning på 9 procent eller, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått minst ett år, 11,5 procent av den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet läggs till den lön som ligger till grund för semesterersättningen den kalkylerade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden och lön som eventuellt betalats för frånvarotiden.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen gäller anställda som på grund av kortvariga anställningar inte tjänar in en enda full kvalifikationsmånad samt semesterersättning för deltidsanställda tjänsteinnehavare och arbetstagare enligt § 22 när deras anställning upphör.

Exempel

En anställning varar 2–16.6 (15 kalenderdagar). Den anställda tjänar inte in några semesterdagar, men får semesterersättning enligt mom. 4.

mom. 5

Den ersättning i procent som avses i mom. 4 betalas inte om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren tjänar in semester för samma kalendermånad på basis av en annan anställning hos samma arbetsgivare som inte pågår samtidigt. Denna bestämmelse begränsar inte betalning av ersättning enligt mom. 2.

§ 17 Semesterersättning vid militärtjänst eller civiltjänst

När en tjänsteinnehavare eller arbetstagare lämnar sitt arbete för att fullgöra militärtjänst, frivillig militärtjänst eller civiltjänst, betalas semesterersättning enligt § 16 även om anställningen inte upphör.

§ 18 Semesterpenning

mom. 1

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare tjänar för varje full kvalifikationsmånad in en semesterpenning på

6 % i de fall som avses i § 5 mom. 2 punkt 1
5 % i de fall som avses i § 5 mom. 2 punkt 2
4 % i de fall som avses i § 5 mom. 2 punkt 3

av den ordinarie månadslönen för den juli månad som följer efter kvalifikationsåret.

Tillämpningsanvisning

Beräkningsgrunden är den ordinarie månadslön som de facto betalats till den anställda för juli månad (som beräkningsgrund används ändå inte den semesterlön som bestäms enligt § 13 mom. 2 i detta kapitel). Om den anställda till exempel under en del av juli har skött sin egen tjänst/sitt eget arbete, och under en annan del uteslutande någon annan tjänst eller något annat arbete, och därför har fått lön av två slag för juli, räknas semesterpenningen på den sammanräknade ordinarie lön som betalats för juli för skötseln av vardera uppgiften. Om den anställdas lön för juli definieras som deltidslön, räknas semesterpenningen ut på denna deltidslön.

mom. 2

Om ett oavlönat avbrott i tjänsteutövningen/arbetet eller en partiellt avlönad sjukfrånvaro i juli, räknas semesterpenningen på den ordinarie månadslön som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren skulle ha fått om han eller hon hade varit i tjänsteutövning/arbetat hela juli. Om anställningen har upphört före tidpunkten för betalning av juli månads lön, räknas semesterpenningen ut på den ordinarie månadslönen för den fulla kalendermånad som föregått anställningens upphörande eller, om ingen ordinarie månadslön har betalats för denna månad eller någon sådan månad inte existerar, på den månadslön som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren skulle ha fått om han eller hon hade varit anställd den nämnda månaden.

Exempel

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har varit anställd 10.5–3.6.2016. Under tiden 10.5–22.5.2016 har lönen betalats enligt en månadslön på 1 700 euro och 23.5–3.6.2016 har den anställda skött ett vikariat där lönegrunden varit en månadslön på 1 850 euro. Grunden för beräkning av semesterpenningen är

13 x 1 700 +12 x 1 850	=	1 772 euro.	Semesterpenningen är därmed 4 % x 1 772 euro.
25

mom. 3

Semesterpenning betalas inte för semester eller en del av den, om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren omedelbart innan semestern eller semesterdelen börjat eller omedelbart efter att semestern eller semesterdelen slutat, på grund av strejk eller av någon annan orsak varit borta från tjänsteutövningen/arbetet utan tillstånd eller giltigt skäl. Semesterpenning betalas inte heller i samband med semesterersättning, om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare underlåter att iaktta uppsägningstiden, om en tjänsteinnehavare har avsatts från sin tjänst eller om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare häver en visstidsanställning utan att det finns en viktig orsak till detta eller om anställningsförhållandet hävs eller arbetsavtalet anses hävt.

Tillämpningsanvisning

Beloppet av den semesterpenning som ska dras av räknas ut med hjälp av följande formel:

semesterdagar som ingår i semesterdelen	x	den sammanlagda semesterpenningen
den intjänade semesterns längd	x

mom. 4

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som övergått till att omfattas av detta avtal från att ha omfattats av arbetskollektivavtalet för timavlönade har kvar semester, betalas semesterpenning för den outtagna semesterdelen i samband med lönebetalningen för augusti eller, om övergången sker senare, i samband med den lönebetalning som följer på övergången.

Exempel

En anställd som har rätt till semester på 38 semesterdagar blir 1.9.2016 månadsavlönad arbetstagare efter att ha varit timavlönad arbetstagare. Den anställda har tagit ut 25 semesterdagar under maj–juni, och har för dessa dagar även fått semesterpenning i samband med semesterlönen.

I samband med lönebetalningen för september betalas semesterpenningen för återstoden av semestern, dvs.

13	x	hela semesterpenningen (12 x 6 % x den ordinarie månadslönen)
38

§ 19 Utbytesledighet

Utbyte av semesterpenningen mot ledighet
mom. 1

Den semesterpenning som avses i § 18 i detta kapitel eller en del av den kan med den anställdas samtycke också ges i form av ledighet.

Avtal om utbyte av semesterpenningen mot ledighet
mom. 2

Arbetsgivaren och den anställda kan avtala om att semesterpenningen för kvalifikationsåret eller en del av den tas ut som motsvarande ledighet.

Tillämpningsanvisning

Avtalet om utbyte av semesterpenningen ska ingås skriftligt eller elektroniskt.

Arbetsgivaren ska informera de anställda eller deras representanter om de allmänna principer för avtal om utbytesledighet som tillämpas på arbetsplatsen.

När avtal om utbyte av semesterpenning mot ledighet ingås ska arbetsgivaren informera de berörda anställda om villkoren.

Hur antalet utbytesledighetsdagar bestäms
mom. 3

Antalet utbytesledighetsdagar utgör 50 % av antalet intjänade semesterdagar enligt § 5 mom. 2 i detta kapitel. Om hela semesterpenningen tas ut som ledighet, betalas ingen semesterpenning. Om bara en del av semesterpenningen tas ut som ledighet, avdras från den semesterpenning som räknats ut enligt § 18 i detta kapitel lönen för så många dagar som den anställda har utbytesledighet. Likställande av utbytesledighet med arbetad tid enligt § 4

mom. 4

Utbytesledighet likställs med arbetad tid enligt § 4 i semesterkapitlet.

Tidpunkten för utbytesledigheten
mom. 5

Utbytesledigheten förläggs till en tid som arbetsgivaren och den anställda kommer överens om. Utbytesledigheten ska tas ut innan den semesterperiod som följer på semesteråret börjar.

Exempel

Utbytesledighet som tjänats in under kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021 ska tas ut före 2.5.2022.

Hur utbytesledighet åtgår, lön under utbytesledighet, flyttning av utbytesledighet
mom. 6

Utbytesledighet åtgår såsom semester enligt § 6 i detta kapitel. För utbytesledighet betalas den ordinarie lönen för den tid då ledigheten tas ut.

Tillämpningsanvisning

På lönen för utbytesledighet tillämpas inte § 13 mom. 2 och 3 i detta kapitel.

Den anställdas rätt att flytta utbytesledighet på grund av arbetsoförmåga bestäms enligt § 11 i detta kapitel.

Ersättning för outtagen utbytesledighet
mom. 7

När anställningen upphör har den anställda rätt att få ersättning för utbytesledighet som inte tagits ut.

Ersättning betalas också när utbytesledighet inte tagits ut inom den tid som anges i mom. 5. Ersättningen beräknas enligt mom. 3.

Tillämpningsanvisning

Utbytesledigheten är 50 % av antalet intjänade semesterdagar. Om bara en del av semesterpenningen byts ut mot ledighet, avdras andelen utbytta dagar från semesterpenningen.

Halva utbytesdagar kan inte tas ut. Om en anställd har rätt till 33 dagars semester och byter ut hela semesterpenningen mot ledighet, blir antalet utbytesdagar 16 (33 x 0,50 = 16,5). Då betalas ingen semesterpenning.

Exempel

En arbetstagares ordinarie lön är 3 000 euro. Arbetstagaren har rätt till semester för 12 månader enligt tabellen i § 5 mom. 3 punkt 1 i semesterkapitlet i AKTA, vilket berättigar till 38 semesterdagar. Om hela semesterpenningen byts ut mot ledighet får arbetstagaren 19 dagar utbytesledighet (38 x 0,50). Om arbetstagaren tar ut hela semesterpenningen i form av ledighet kan 19 hela dagar tas ut och för dem betalas ordinarie lön. Då betalas ingen semesterpenning.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren i det aktuella fallet däremot avtalar om 18 dagar utbytesledighet betalas ordinarie lön för denna tid, och den resterande delen av semesterpenningen betalas i pengar till ett belopp som motsvarar en dags utbytesledighet. En full semesterpenning skulle vara 2 160 euro (6 % x 3 000 euro x 12 mån.), och för en utbytesdag blir beloppet då 113,68 euro (2 160 : 19 = 113,68).

§ 20 Betalning av semesterlön och semesterpenning

mom. 1

Semesterlönen och lönen för sparad ledighet betalas på ordinarie lönebetalningsdag eller, på den anställdas begäran, före semestern.

mom. 2

Semesterpenningen betalas i samband med lönebetalningen för augusti, om man inte lokalt kommer överens om något annat. Om anställningen upphör före tidpunkten för lönebetalningen för augusti, betalas semesterpenningen i samband med betalningen av semesterlön eller semesterersättning.

mom. 3

Om anställningen upphör på grund av dödsfall betalas semesterpenningen och semesterersättningen till dödsboet.

§ 21 Semesterförmåner vid övergång från UKTA till AKTA

mom. 1

En innehavare av huvudtjänst och en timlärare i huvudsyssla som inte har rätt till semester och som permanent eller tillfälligt övergår till en sådan tjänst eller befattning inom AKTA:s tillämpningsområde som omfattas av bestämmelserna om semester, har under det aktuella semesteråret rätt till semester och semesterersättning enligt bestämmelserna i AKTA, med avdrag för den kalkylerade semestern.

mom. 2

En innehavare av huvudtjänst och en timlärare i huvudsyssla som omfattas av systemet med lediga perioder (UKTA del C) och som utan en enda kalenderdags avbrott permanent eller tillfälligt övergår till en sådan tjänst eller befattning inom AKTA:s tillämpningsområde som omfattas av bestämmelserna om semester, har rätt till semester och semesterersättning enligt bestämmelserna i AKTA, dock så att antalet semesterdagar räknas ut enligt följande. Från den semester som huvudtjänstinnehavaren/timläraren i huvudsyssla tjänat in under föregående kvalifikationsår avdras de dagar som ingått i lediga perioder fastställda till perioden 1.5–30.4 samt de dagar för vilka ledighetsersättning betalats enligt UKTA del C § 22 under perioden 1.5–30.4. Som avdrag beaktas 85 procent av de arbetsdagar (mån–fre) som ingått i de lediga perioderna och som inte infallit under söckenhelger samt 61 procent av de dagar för vilka ledighetsersättning betalats. Det återstående antalet semesterdagar avrundas till närmaste hela dag.

§ 22 Vissa deltidsanställdas rätt till ledighet och semesterersättning

mom. 1

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grund av sitt arbetstidsarrangemang enligt ett förordnande om arbetstiden eller arbetsavtalet inte tjänar in en enda full kvalifikationsmånad enligt § 3 har rätt att om han eller hon så önskar få ledigt två vardagar för varje kalendermånad som ingår i anställningen.

mom. 2

Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska innan semesterperioden börjar meddela arbetsgivaren om sin önskan att utnyttja ledigheten. När ledigheten beviljas iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna om semesterns förläggning i § 7–11.

mom. 3

Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har rätt till semesterersättning på 9 procent eller, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått i minst ett år, 11,5 procent av den lön som under föregående kvalifikationsår betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet läggs till den lön som ligger till grund för semesterersättningen den kalkylerade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden och lön som betalats för frånvarotiden.

mom. 4

Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet betalas i samband med ledigheten en semesterersättning enligt mom. 3 i enlighet med semesterlönebestämmelserna i § 20 mom. 1. I annat fall betalas semesterersättningen senast vid semesterperiodens utgång.

mom. 5

När anställningen för deltidsanställda tjänsteinnehavare och arbetstagare som avses i denna paragraf upphör bestäms semesterersättningen enligt § 16 mom. 4.

§ 23 Utbyte av semester mot pengar

mom. 1

För att denna bestämmelse ska kunna börja tillämpas ska arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna eller deras registrerade underföreningar/fackombud ingå ett lokalt avtal enligt § 12 i huvudavtalet om tillämpning av denna bestämmelse.

mom. 2

Arbetsgivaren och den anställda kan avtala om att byta semester som tjänats in under kvalifikationsåret mot pengar, till den del semestern överstiger 30 semesterdagar. Avtalet ska ingås skriftligt tidigast när kvalifikationsåret är slut och senast inom ett år efter att semesterperioden gått ut.

mom. 3

Ersättningen för de utbytta semesterdagarna betalas i enlighet med § 16. Som grund för beräkningen av ersättningen används den månad då avtalet om utbyte av semester mot pengar har ingåtts.

Tillämpningsanvisning

I avtalet med den anställda om utbyte av semester mot pengar ska antecknas vilket kvalifikationsårs semester det är fråga om.

mom. 4

Ersättningen ska betalas senast under följande kalendermånad efter undertecknandet.

Protokollsanteckning

Denna bestämmelse gäller under avtalsperioden 1.5.2025–29.2.2028.

Kapitel V Tjänst-, arbets- och familjeledighet

Sjukfrånvaro

§ 1 Rätt till sjukfrånvaro

mom. 1

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har rätt att få tjänst- eller arbetsledighet (rätt till sjukfrånvaro), om han eller hon på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall är förhindrad att sköta sin tjänst/sitt arbete.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om det avtal om deltidsarbete som ligger till grund för partiell sjukdagpenning finns i arbetsavtalslagen (2 kap. 11 a §), i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (26 § 2 mom.) och i 8 kap. 11 § i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse). På tjänsteinnehavare och arbetstagare som arbetar deltid på basis av det nämnda avtalet tillämpas bestämmelserna om deltidsarbete i AKTA.

mom. 2

Arbetsoförmåga ska påvisas genom ett godtagbart läkarintyg. Arbetsoförmågan kan påvisas också på något annat tillförlitligt sätt i fråga om arbetsoförmåga som varar högst fem dagar eller, enligt beslut av den behöriga myndigheten, också i fråga om arbetsoförmåga som varar längre än fem dagar, såvida inte den som beviljar sjukfrånvaron av särskilda skäl anser att det i dessa fall behövs ett läkarintyg.

Tillämpningsanvisning

Ett annat tillförlitligt sätt kan till exempel vara ett intyg av en hälsovårdare, sjukskötare eller fysioterapeut. Den behöriga myndigheten kan också besluta att det vid mycket kort sjukfrånvaro inte behövs något intyg, utan enbart tillstånd av chefen. För att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen ska den försäkrade i allmänhet visa FPA ett godtagbart läkarintyg över sin sjukdom, förutom för den så kallade självrisktiden.

Arbetsoförmåga som enligt läkarintyg beror på fertilitetsbehandling berättigar till sjukfrånvaro med lön.

mom. 3

Rätt till sjukfrånvaro beviljas utan särskild ansökan för den tid som anges i läkarintyget eller som klargjorts på något annat sätt i enlighet med mom. 2. Om arbetsgivaren inte har fått läkarintyget inom en vecka efter att det undertecknades, är sjukfrånvarons första dag oavlönad.

Tillämpningsanvisning

För att ha rätt till sjukfrånvaro ska den anställda vara oförmögen att utföra sitt eget arbete och i allmänhet visa detta med läkarintyg eller ett annat intyg som avses i mom. 2. Ett intyg över till exempel besök hos läkare, undersökningar, rehabilitering eller poliklinikbesök är inte tillräckligt. Om en läkare har skrivit ut ett intyg över arbetsoförmågan retroaktivt, bör detta motiveras av läkaren.

I regel beviljas sjukfrånvaro enligt läkarintyget eller ett annat intyg som avses i mom. 2. Ett läkarintyg eller ett annat intyg som avses i mom. 2 är ändå bara ett sakkunnigutlåtande, som den behöriga myndigheten kan avvika från av grundad anledning. Om det visar sig att den anställda trots läkarintyg inte har varit arbetsoförmögen (har till exempel utfört liknande arbete under sjukfrånvaron) har personen i fråga inte rätt till sjukfrånvaro med lön.

Den anställda ska utan obefogat dröjsmål visa arbetsgivaren ett godtagbart läkarintyg eller annat intyg som avses i mom. 2 över sin arbetsoförmåga. Om läkarintyget av grundad anledning inte kan godkännas, kan arbetsgivaren på egen bekostnad skicka den anställda att undersökas av en läkare som arbetsgivaren anvisar.

Den anställda går inte miste om sjuklön enligt andra meningen i mom. 3 om det finns en godtagbar orsak till att läkarintyget inte lämnats in i tid.

Arbetsgivaren ska i enlighet med 5 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet uppge namnen på de personer som på arbetsgivarens vägnar får behandla diagnosuppgifter som gäller sjukfrånvaro (hänvisningsbestämmelse).

§ 2 Sjuklön

mom. 1

Tjänsteinnehavare och arbetstagare har under ett kalenderår rätt att för tid av sjukfrånvaro få

sin ordinarie lön för 60 kalenderdagar,
därefter två tredjedelar av sin ordinarie lön för 120 kalenderdagar,
ytterligare kan enligt prövning betalas högst två tredjedelar av den ordinarie lönen för högst 185 kalenderdagar.

mom. 2

För att sjuklön ska betalas förutsätts att anställningen omedelbart före sjukfrånvaron har pågått i minst 60 kalenderdagar (karenstid).

Tillämpningsanvisning

En förutsättning för att sjuklön ska betalas är att tjänsteutövningen eller arbetsavtalsförhållandet redan inletts, dvs. att den anställda har börjat arbeta. Sjuklön betalas högst så länge som anställningen varar, även om arbetsoförmågan skulle kvarstå efter att anställningen upphört.

Vid tillämpning av bestämmelserna om sjuklön ska följande undantag beaktas:

För arbetstagare i sysselsättningsverksamhet för personer med funktionsnedsättning bestäms rätten till sjuklön enligt bilaga 17.

Begreppet ordinarie lön definieras i § 5 i lönekapitlet i detta avtal.

Betalning av sjuklön

Exempel 1

A har på basis av läkarintyg beviljats rätt till sjukfrånvaro för tiden 10.6–15.1. A får 1/1 lön 10.6–8.8 (60 kalenderdagar), 2/3 av lönen 9.8–6.12 (120 kalenderdagar) samt eventuellt prövningsbaserad lön 7–31.12.

Till fullt belopp får A sin lön igen 1–15.1.

Under en oavlönad tjänst- eller arbetsledighet får den anställda själv den dagpenning som sjukförsäkringslagen föreskriver.

Exempel 2

B har 20.10 beviljats oavlönad tjänst- eller arbetsledighet 1–30.11. B blir sjuk 28.10, och läkarintyget är utskrivet t.o.m. 15.12. Till B betalas sjuklön för tiden 28–31.10 och 1–15.12. För november månad har B rätt att få den dagpenning som sjukförsäkringslagen föreskriver.

mom. 3

Om tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens anställning före sjukfrånvaron har varat kortare tid än vad som föreskrivs i mom. 2, har han eller hon rätt att under samma kalenderår och för samma anställning få ordinarie lön under sjukfrånvaron för 14 kalenderdagar, varefter inga löneförmåner betalas.

Tillämpningsanvisning

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren under samma kalenderår anställs i ett tillsvidare gällande anställningsförhållande, räknas till sjuklönen i mom. 1 de sjuklöner som under samma kalenderår betalats enligt mom. 3 i ett tidsbegränsat anställningsförhållande.

Det faktum att karenstiden (60 kalenderdagar) uppfylls under sjukfrånvaron berättigar inte till tillämpning av lönebetalningstiderna i mom. 1 på den del av sjukfrånvaron som infaller efter att karenstiden uppfyllts. Vid uträkning av tiderna i mom. 1 beaktas också sjuklöner som betalats under karenstiden.

mom. 4

För tid av sjukfrånvaro betalas inte lön efter det att rätt till sjukfrånvaro har beviljats sammanhängande i en eller flera perioder för längre tid än 12 månader. Sjukfrånvaron anses vara sammanhängande om den inte har avbrutits av en minst 30 kalenderdagar lång sammanhängande period av tjänsteutövning/tid i arbete. För tid som överskrider 12 månader kan enligt prövning betalas högst hälften av den ordinarie lönen.

Tillämpningsanvisning

Det har ingen betydelse om det är samma sjukdom eller olika sjukdomar som förorsakar arbetsoförmågan. Sjukfrånvaron anses vara sammanhängande även om till exempel semester eller en period med rehabiliteringsstöd för viss tid eller arbetsprövning som pensionsanstalten bekostar infaller under sjukledigheten, eftersom det då inte är fråga om tjänsteutövning eller tid i arbete. Å andra sidan räknas inte exempelvis semester eller tid i arbete till den 12 månader långa tid av sjukfrånvaro som avses ovan.

mom. 5

Om det i arbetstiden ingår söndagsarbete som utförts på ordinarie arbetstid, höjs dagslönen för sjukledigheten med ett procenttal som räknats ut i enlighet med § 13 mom. 3 i semesterkapitlet och i vilket endast söndagsarbetets andel beaktas.

Tillämpningsanvisning

Om anställningen har börjat efter 31.3, läggs inte ovan nämnda "söndagstillägg" till sjuklönen före början av april följande år.

mom. 6

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har orsakat arbetsoförmågan med avsikt eller genom grov vårdslöshet betalas ingen sjuklön.

mom. 7

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har rätt att från något annat håll få ersättning för arbetsinkomstbortfall, betalas endast den del av sjuklönen som överstiger ersättningen. Som ersättning anses i detta fall inte vård, därmed jämförbara kostnader, menersättning, engångsersättning som betalas i stället för denna, och inte heller tillägg och ersättningar enligt 51 § (vårdbidrag), 52 § (klädtillägg) och 53 § (ersättning för extra kostnader för hemvård) i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015).

Sjuklönen betalas ändå till fullt belopp, om ersättningen grundar sig på en förmån som den anställda frivilligt bekostat, eller om den anställda får ersättning på grund av ett sådant olycksfall i arbete som inte har förorsakat sjukfrånvaron i fråga.

Tillämpningsanvisning

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren inte utnyttjar sin rätt till ersättning, t.ex. inte söker ersättning enligt skadeståndslagen av den som förorsakat arbetsoförmågan, betalas inte sjuklön till den del som ersättningen skulle ha täckt lönen.

mom. 8

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare med stöd av 57 och 63 § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) har beordrats att utebli från sitt förvärvsarbete eller att hållas isolerad i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom, har den anställda rätt att för frånvarotiden få lön i enlighet med vad som föreskrivs om sjuklön i denna paragraf. Samma rätt till lön har en person med missbruksproblem som frivilligt sökt sig till institutionsvård efter att på förhand ha kommit överens om vården med arbetsgivaren. På lönen tillämpas bestämmelserna i § 4.

Tillämpningsanvisning

En avlönad frånvarotid enligt detta moment minskar de maximala tider för avlönad sjukfrånvaro som anges i § 2 mom. 1.

mom. 9

Tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens rätt till avlönad sjukfrånvaro enligt mom. 1 upphör senast när invalidpension eller rehabiliteringsstöd för viss tid som beviljats på grundval av anställningsförhållandet börjar betalas till den anställda.

Tillämpningsanvisning

Om invalidpension eller rehabiliteringsstöd för viss tid betalas retroaktivt och den anställda för samma tid har fått sjuklön enligt mom. 1, har arbetsgivaren rätt till pensionsförmånen för tiden ifråga, i enlighet med tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 2. Skillnaden mellan invalidpensionen eller rehabiliteringsstödet för viss tid och sjuklönen återkrävs då inte. Om den retroaktiva pensionen har betalats till den anställda återkrävs motsvarande belopp från den sjuklön som betalats till den anställda för samma tid.

Den anställda är skyldig att utan dröjsmål ge arbetsgivaren ett av pensionsanstalten utfärdat intyg över pensionen och meddela arbetsgivaren om det utbetalda beloppet, om pensionen betalats till den anställda själv.

Bestämmelser om ett tjänsteförhållandes upphörande på grund av invalidpension finns i § 34 i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003, hänvisningsbestämmelse). Bestämmelser om ett arbetsavtalsförhållandes upphörande finns i kap. VIII § 6.

§ 3 Olycksfall i arbete och yrkessjukdom

mom. 1

Om orsaken till arbetsoförmågan är att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren vid utförande av tjänste- eller arbetsuppgifter råkat ut för ett sådant olycksfall i arbete som avses i lagstiftningen om olycksfallsförsäkring eller om orsaken är en av olycksfallet förorsakad sjukdom, en yrkessjukdom eller våld som berott på tjänste- eller arbetsuppgifter, har den anställda rätt att få

sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar,
därefter två tredjedelar av sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar och
dessutom kan enligt prövning betalas två tredjedelar av den ordinarie lönen för högst 125 kalenderdagar.

mom. 2

Den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen kan besluta att lön enligt denna paragraf betalas i förskott innan frågan om ersättning för olycksfall i arbete har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

mom. 3

Om det inte betalas någon ersättning för arbetsoförmågan med stöd av lagstiftningen om olycksfallsförsäkring eller om ersättningen inte betalas till fullt belopp, bestäms rätten till sjuklön enligt § 2. Om den anställda då inte har rätt till sjuklön, eller om sjuklönen är mindre än den lön som betalats i förskott, är den anställda skyldig att återbetala förskottet eller den del som överstiger sjuklönen. För tjänsteinnehavarnas del kan återbetalningen verkställas genom innehållning på lönen och för arbetstagarnas del genom kvittning enligt arbetsavtalslagen.

mom. 4

På sjuklön enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i § 2 mom. 5 och 7. Sjukfrånvaro som beviljas enligt denna paragraf inskränker inte rätten till de förmåner som anges i § 2.

Tillämpningsanvisning

En anställd har rätt till lön för varje enskilt olycksfall i arbete och varje enskild yrkessjukdom. Ett kalenderårsskifte inverkar inte på den sjuklön som avses i denna paragraf.

Sjuklön som betalats med stöd av denna bestämmelse räknas inte med när de 12 månaderna enligt § 2 mom. 4 räknas ut.

Karensen enligt § 2 mom. 2 tillämpas inte om arbetsoförmågan orsakats av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom.

Begreppen olycksfall i arbete och yrkessjukdom definieras i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Exempel

A har blivit sjuk på grund av ett olycksfall i arbetet och förmånerna har bestämts enligt § 3 mom. 1. A tillfrisknar och återvänder till arbetet för ett år. Därefter blir A opererad på grund av en skada som förorsakats av samma olycksfall. För denna sistnämnda tid av arbetsoförmåga får A fortfarande de förmåner som avses i § 3 mom. 1 och sjukfrånvaron betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukfrånvaron.

§ 4 Arbetsgivarens rätt till dag-, graviditets- och föräldradagpenning och vissa andra ersättningar

mom. 1

En kommun eller samkommun som betalat lön för sjukfrånvaro eller graviditets- och föräldraledighet eller för sådan frånvaro enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) som avses i § 2 mom. 8 i detta kapitel har rätt att få motsvarande belopp av dagpenningen eller graviditets- och föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller av ersättningarna enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016). Kommunen eller samkommunen har på motsvarande sätt rätt att få rehabiliteringspenning enligt lagen om FPA:s rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) till den del tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har betalats lön för tid i institutionsvård som avses i § 2 mom. 8 i detta kapitel.

mom. 2

För att få löneförmåner under sjukfrånvaro eller graviditets- och föräldraledighet ska den anställda iaktta gällande lagstiftning och övriga bestämmelser om vad som krävs för att man ska få dagpenning eller graviditets- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Om kommunen eller samkommunen till följd av den anställdas försummelse eller åtgärder går miste om en förmån, minskas löneförmånerna enligt § 2 och 3 med ett belopp som motsvarar förlusten. I fråga om graviditets- och föräldraledighet, se § 7 mom. 1 punkt 4 och § 8 mom. 1 punkt 4 i detta kapitel.

Tillämpningsanvisning

Om förmåner eller ersättningar som avses i denna paragraf av någon orsak har betalats till den anställda för en tid under vilken han eller hon fått löneförmåner, avdras förmånernas eller ersättningarnas belopp från lönen.

Om den anställda med stöd av någon annan stats sociala trygghetssystem har rätt till dagpenning som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller dagpenning som motsvarar graviditets- och/eller föräldrapenning, avdras beloppet av denna förmån från sjuklönen eller lönen under graviditets- och/eller föräldraledigheten. Den anställda är skyldig att ge arbetsgivaren en utredning om socialskyddsförmåner som betalas av en annan stat och som kan påverka arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet.

Tillämpningsanvisning

I 128 och 132 § i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) finns det bestämmelser om att retroaktivt beviljad invalidpension eller rehabiliteringspenning betalas till arbetsgivaren om arbetsgivaren för samma tid har betalat sjuklön till den anställda. Enligt 132 § i lagen betalas pensionen till arbetsgivaren endast under förutsättning att pensionsanstalten har underrättats minst två veckor före den dag då pensionen ska utbetalas.

mom. 3

Om en tjänsteinnehavares skötsel av tjänsteuppgifterna har avbrutits för en viss period, fastän tjänsteinnehavaren inte för denna tid har beviljats tjänstledighet och han eller hon för denna tid får dagpenning eller graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen eller en ersättning enligt § 2 mom. 7, ersättning enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) eller i mom. 1 avsedd rehabiliteringspenning, har tjänsteinnehavaren för denna tid rätt endast till lön som minskats med dagpenningens eller graviditets- eller föräldrapenningens belopp eller med beloppet av den nämnda ersättningen.

Familjeledigheter

§ 5 Rätt till familjeledighet

mom. 1

Tjänsteinnehavares rätt till familjeledigheter bestäms i 29 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) och arbetstagares rätt till familjeledigheter i 4 kap. i arbetsavtalslagen (55/2001) (hänvisningsbestämmelse).

mom. 2

Särskild graviditets- och vårdledighet samt frånvaro på grund av tvingande familjeskäl och frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående och ledighet för vård av anhörig är oavlönade ledigheter.

mom. 3

För föräldraledighet betalas inte lön, om inget annat bestäms nedan.

Tillämpningsanvisning för mom. 2 och 3

Anställningsvillkoren, till exempel lön och arbetstid, för den som har partiell föräldra- eller vårdledighet fastställs enligt bestämmelserna för deltidsanställda. Angående semesterlönen se kap. IV § 13.

Med stöd av sin arbetsledningsrätt beslutar arbetsgivaren vilka uppgifter den anställda ska utföra under den förkortade arbetstiden och vilka uppgifter som eventuellt slopas.

Särskilt i periodarbete och i annat arbete där arbetsperioden är längre än en vecka, finns det skäl för den anställda att före sin ansökan om partiell vårdledighet diskutera med chefen hur ledigheten ska ordnas.

Från 1.8.2022 har de anställda i enlighet med 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen rätt till ledighet för vård av anhörig (hänvisningsbestämmelse).

mom. 4

För att få särskild graviditetsledighet ska tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren för arbetsgivaren visa upp FPA:s beslut om beviljandet av särskild graviditetspenning.

§ 6 Helhetsplan

Den som ansöker om graviditetsledighet och föräldraledighet ska i mån av möjlighet uppge för arbetsgivaren när och i hurdana perioder familjen kommer att utnyttja graviditetsledigheten och föräldraledigheten.

§ 7 Lön under graviditetsledighet

mom. 1

En gravid tjänsteinnehavare eller arbetstagare som har rätt till graviditetspenning enligt 9 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse) har rätt att få sin ordinarie lön för en period som omfattar 40 vardagar av graviditetsledigheten, förutsatt att

personen i fråga har varit anställd hos kommunen eller samkommunen i minst två månader omedelbart före graviditetsledighetens början och
graviditetsledigheten har sökts senast två månader före den planerade ledigheten och
den anställda visar arbetsgivaren ett i sjukförsäkringslagen avsett intyg som utfärdats av en läkare eller hälsocentral, där det framgår hur länge graviditeten pågått och när nedkomsten beräknas infalla och
lön betalas för graviditetsledigheten bara om arbetsgivaren får den graviditetspenning som den anställda har rätt till enligt sjukförsäkringslagen.

Tillämpningsanvisning

Alla fyra förutsättningar måste uppfyllas för att lön ska betalas för ledigheten.

När anställningen upphör, upphör alltid också rätten till löneförmåner under graviditetsledighet.

Om arbetsgivaren har betalat lön för ledigheten, men villkoret i punkt 4 inte uppfylls, återkräver arbetsgivaren den betalda lönen.

mom. 2

Förutsättningen i mom. 1 punkt 2 i denna bestämmelse gäller inte i situationer där graviditeten upphör i förtid efter 154 graviditetsdagar, men innan ansökan om graviditetsledighet senast ska lämnas in enligt mom. 1 punkt 2 och den anställda ännu inte har ansökt om graviditetsledighet när graviditeten upphör. Också i detta fall är förutsättningen för att lön ska betalas att punkterna 1 och 3–4 i mom. 1 uppfylls och att den anställda ansöker om graviditetsledigheten utan obefogat dröjsmål efter att graviditeten upphört.

mom. 3

På lön under graviditetsledighet tillämpas § 2 mom. 5.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om arbetsgivarens rätt till graviditets- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen finns i § 4.

§ 7 a Amningspaus

En anställd som ammar sitt barn som är yngre än 1 år ska ges en avlönad amningspaus på sammanlagt högst 15 minuter under arbetsdagen. Pausen kan hållas om det är möjligt med hänsyn till arbetets natur.

Amningspausen räknas som arbetstid. Pausen börjar när arbetet avbryts och slutar när arbetet återupptas. Den anställda får inte lämna arbetsplatsen under pausen. För att rätten till avlönad amningspaus ska gälla, ska den anställdas arbetsskift vara minst 6 timmar.

Utgångspunkten är att arbetsgivaren och den anställda kommer överens om de praktiska arrangemangen kring pausen. Pausen ska ordnas så att arbetets gång, verksamheten eller de tjänster som ska tillhandahållas inte störs av pausen. Arrangemanget får inte äventyra kundernas eller patienternas säkerhet och inte orsaka störningar på arbetsplatsen. Chefen har med beaktande av de ovan nämnda omständigheterna rätt att bestämma när amningspausen hålls.

Tillämpningsanvisning

Den anställda har rätt till amningspaus för att amma sitt barn och/eller pumpa mjölk. Till amningspausen anses höra hela den tid som går åt till amningen eller mjölkpumpningen, inklusive den tid som eventuellt åtgår till att förflytta sig, byta kläder, tvätta sig och motsvarande åtgärder.

Det är inte nödvändigt att bestämma att amningspausen ska hållas ett visst klockslag, utan man kan till exempel bestämma att pausen hålls mellan vissa klockslag när det är mest ändamålsenligt med tanke på tjänste- eller arbetsuppgifterna. När chefen bestämmer tidpunkten för amningspausen bör moderns och barnets behov beaktas i första hand.

Pausen kan hållas i en eller flera delar under arbetsdagen. Pausen ska i mån av möjlighet förläggas i anslutning till någon annan paus.

Amningspausen kan inte bestämmas till början eller slutet av arbetsdagen.

§ 8 Lön under föräldraledighet

mom. 1

En anställd som har rätt till föräldrapenning enligt 9 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse) har rätt att få sin ordinarie lön för en period som omfattar de 32 första vardagarna av föräldraledigheten, förutsatt att

personen i fråga har varit anställd hos kommunen eller samkommunen i minst två månader omedelbart före föräldraledighetens början och
föräldraledigheten har sökts senast två månader före den planerade ledigheten. Om den anställda ansöker om föräldraledighet för högst 12 vardagar, är förutsättningen för avlönad ledighet att ansökan görs minst en månad före den planerade ledigheten. Vid anmälan om ledighet för vård av adoptivbarn ska om möjligt den ovan angivna anmälningstiden iakttas och
den anställda visar upp ett intyg över barnets födelse som utfärdats av en läkare eller hälsovårdare eller ett intyg över adoptionens giltighet och
lön betalas för föräldraledighet bara om arbetsgivaren får den föräldrapenning som den anställda har rätt till enligt sjukförsäkringslagen.

Tillämpningsanvisning

Alla fyra förutsättningar måste uppfyllas för att lön ska betalas för ledigheten.

När anställningen upphör, upphör alltid också rätten till löneförmåner under föräldraledighet.

Med de 32 första vardagarna av föräldraledigheten avses de 32 första vardagarna under föräldrapenningsperioden enligt sjukförsäkringslagen.

Om arbetsgivaren har betalat lön för ledigheten, men villkoret i punkt 4 inte uppfylls, återkräver arbetsgivaren den betalda lönen.

mom. 2

Förutsättningen i mom. 1 punkt 2 i denna bestämmelse gäller inte i situationer där graviditeten upphör i förtid efter 154 graviditetsdagar, men innan ansökan om föräldraledighet senast ska lämnas in enligt mom. 1 punkt 2 och den anställda ännu inte har ansökt om föräldraledighet när graviditeten upphör.

Också i detta fall är förutsättningen för att lön ska betalas att punkterna 1 och 3–4 i mom. 1 uppfylls och att den anställda ansöker om föräldraledighet utan obefogat dröjsmål efter att graviditeten upphört.

mom. 3

På lön under föräldraledighet tillämpas bestämmelserna i § 2 mom. 5.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om arbetsgivarens rätt till föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen finns i § 4.

mom. 4

Lön betalas för föräldraledigheten bara till den del som den anställda tar ut avlönad föräldraledighet i en följd.

En anställd som tar ut avlönad graviditetsledighet enligt § 7 har rätt till avlönad föräldraledighet enligt § 8 endast om personen tar ut ledigheten i en följd genast efter graviditetsledigheten.

En förälder som inte föder barnet har trots kontinuitetskravet möjlighet att ta ut avlönad föräldraledighet i en följd i samband med barnets födelse och resten senare i en följd.

Adoptivföräldrar har trots kontinuitetskravet möjlighet att ta ut avlönad föräldraledighet i en följd i samband med adoptionen och resten senare i en följd.

Tillämpningsanvisning för mom. 1–4

Om ett enda barn föds eller adopteras till familjen, kan föräldrarna ha föräldraledighet samtidigt i sammanlagt 18 vardagar. Om flera barn föds eller adopteras till familjen på samma gång, kan föräldrarna ha föräldraledighet samtidigt under en tid som bestäms i 9 kap. 8 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse). Andelen föräldraledighet med lön bestäms enligt § 8 mom. 1 i detta kapitel.

För en anställd med partiell föräldraledighet (4 kap. 2 a § i arbetsavtalslagen, hänvisningsbestämmelse) bestäms anställningsvillkoren och arbetstiden på samma sätt som för en deltidsanställd.

Deltidsarbete som utförts under partiell föräldraledighet avbryter kontinuiteten i en avlönad föräldraledighet enligt § 8.

Exempel

En arbetstagare vill ha föräldraledighet mån 3.10.2022–ons 23.11.2022 (44 vardagar). Under denna ledighet önskar arbetstagaren arbeta deltid under en period av 6 vardagar. Föräldraledighet kan sökas och en överenskommelse om deltidsarbete kan ingås till exempel enligt följande:

a: Arbetstagaren kan ansöka om föräldraledighet med lön för perioden mån 3.10.2022–ons 9.11.2022 (period som omfattar de 32 första vardagarna av föräldraledigheten) och komma överens med arbetsgivaren om deltidsarbete under perioden tor 10.11.2022–ons 16.11.2022 (6 vardagar), som blir partiell föräldraledighet. För perioden tor 17.11.2022–ons 23.11.2022 (6 vardagar), kan arbetstagaren anhålla om föräldraledighet utan lön.

b: Arbetstagaren kan ansöka om föräldraledighet med lön för perioden mån 3.10.2022–tis 25.10.2022 (period som omfattar de 20 första vardagarna av föräldraledigheten) och komma överens med arbetsgivaren om deltidsarbete under perioden ons 26.10.2022–tis 1.11.2022 (6 vardagar), som blir partiell föräldraledighet. För perioden ons 2.11.2022–ons 23.11.2022 (18 vardagar) kan arbetstagaren anhålla om föräldraledighet utan lön. Deltidsarbete som utförts under partiell föräldraledighet avbryter kontinuiteten i en avlönad föräldraledighet enligt § 8. Därför har arbetstagaren inte rätt till lön för den period som börjar ons 2.11.2022

§ 9 Tillfällig vårdledighet

mom. 1

Om en tjänsteinnehavares eller arbetstagares barn eller något annat i den anställdas hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt 12 år eller den anställdas eget barn med funktionsnedsättning plötsligt insjuknar, har den anställda rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård för eller sköta barnet. Samma rätt har också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet. De som har rätt till tillfällig vårdledighet kan ha sådan ledighet under samma kalenderperiod, men inte samtidigt.

Tillämpningsanvisning

Tillfällig vårdledighet är i första hand avsedd för ordnande av vård för ett barn. Först då det inte finns möjligheter till detta, kan den anställda själv stanna hemma för att sköta barnet. Först måste det utredas om barnet kan skötas på det normala vårdstället eller om någon annan i samma hushåll kan sköta barnet. Avgörande är de faktiska vårdmöjligheterna.

Med ett barn med funktionsnedsättning avses, oberoende av ålder, en person vars vårdbehov är jämförbart med ett barn under 12 år och som på grund av funktionsnedsättningen blir så hjälplös vid ett plötsligt insjuknande att han eller hon inte kan ta hand om sig själv. Som barn med funktionsnedsättning betraktas t.ex. utvecklingsstörda barn och, beroende på hur grav funktionsnedsättningen är, barn med rörelsenedsättning eller hjärn-, syn- eller hörselskada. Ett barn med funktionsnedsättning avser inte ett kroniskt sjukt barn (t.ex. med diabetes, allergi eller astma). En kronisk sjukdom kan ändå leda till ett tillstånd där det sjuka barnet bör anses ha en funktionsnedsättning, t.ex. ett barn med svår hjärtsjukdom eller diabetes. Den anställda är skyldig att vid behov med läkarintyg visa att hans eller hennes över 12-åriga barn har en funktionsnedsättning på det sätt som sägs ovan.

Den maximala längden på den tillfälliga vårdledigheten är fyra arbetsdagar, oberoende av vilken av föräldrarna som utnyttjar ledigheten. Om sjukdomen pågår längre än fyra arbetsdagar kan arbetsgivaren på ansökan enligt prövning bevilja oavlönad tjänst- eller arbetsledighet eller semester, eller också kan den anställda ha rätt till frånvaro på grund av tvingande familjeskäl enligt § 5.

mom. 2

För tillfällig vårdledighetstid betalas ordinarie lön för högst tre på varandra följande kalenderdagar räknat från barnets insjuknande. Om barnet insjuknar mitt under ett arbetsskift, betalas lön för högst de tre följande kalenderdagarna. En förutsättning för betalning av lön är att båda föräldrarna förvärvsarbetar eller att den andra föräldern på grund av något faktiskt hinder inte har möjlighet att delta i vården av barnet eller att det är fråga om en ensamförsörjare. Som faktiskt hinder betraktas till exempel sjukhusvård, fullgörande av värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring för kvinnor, deltagande i repetitionsövningar i reserven eller vistelse på annan ort på grund av resa eller studier.

Tillämpningsanvisning

Den dag som följer efter dagen då barnet insjuknat är den första här avsedda avlönade dagen, oberoende av om barnet har insjuknat på den anställdas lediga dag eller mitt under en arbetsdag. Om barnet insjuknar mitt under en arbetsdag, betalas i allmänhet lön för denna dag till slutet av arbetsskiftet, och den följande arbetsdagen efter dagen för insjuknandet är den här avsedda första avlönade tjänst- eller arbetsledighetsdagen. Avlönad tid är de tre följande kalenderdagarna efter dagen för insjuknandet, oberoende av om de är arbetsdagar eller inte.

Om den anställda inte alls kommer till arbetet den dag då barnet insjuknar, är denna dag den första avlönade tjänst- eller arbetsledighetsdagen.

Med förälder avses också make, maka eller sambo som deltar i vårdnaden av sin makes, makas eller sambos barn i samma hushåll.

Om den ena av makarna studerar på annan ort, men till exempel på grund av veckoslut eller semester eller av någon annan liknande orsak är hemma när barnet insjuknar, har den andra maken eller makan inte rätt till avlönad tjänst- eller arbetsledighet. Detsamma gäller värnpliktiga m.fl.

Om ingen annan kan ta hand om barnet och till exempel makarnas arbetsskift med eventuella restider delvis överlappar varandra, blir det till denna del fråga om en här avsedd avlönad tjänst- eller arbetsledighet. Det samma gäller om den ena av makarna är förhindrad att sköta barnet på grund av till exempel arbetsresa eller sjukhusvistelse.

Exempel 1

A:s barn har plötsligt insjuknat natten mot fredagen och A stannar på fredagen hemma för att sköta barnet. Lördag och söndag är ordinarie lediga dagar för A. A har till sitt förfogande högst fyra på varandra följande arbetsdagar för att ordna vård för barnet, dvs. fredag, måndag, tisdag och onsdag. Lön betalas för tre på varandra följande kalenderdagar, dvs. fredag, lördag och söndag.

Exempel 2

B:s nattskift börjar kl. 23.00 och slutar kl. 7.00. Maken fullgör civiltjänst vid ett statligt ämbetsverk och bor hemma. Vid ämbetsverket börjar arbetstiden kl. 8.00 och slutar kl. 16.15. B har då inte rätt till tillfällig vårdledighet, eftersom maken kan ta hand om barnet under nattskiftet.

mom. 3

Arbetsgivaren ska omedelbart underrättas om den tillfälliga vårdledigheten och om orsaken till den, samt den uppskattade längden på ledigheten. Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska visa upp en tillförlitlig utredning över grunden för den tillfälliga vårdledigheten och vid behov redogöra för att den andra föräldern inte utnyttjar rätten till tillfällig vårdledighet samtidigt.

Tillämpningsanvisning

Som tillförlitlig utredning över ett barns insjuknande anses till exempel ett intyg av en hälsovårdare eller någon annan utredning som arbetsgivaren godkänner.

Övriga tjänst- och arbetsledigheter

§ 10 Studieledighet

mom. 1

Vid tillämpning av lagen om studieledighet betraktas anställningen som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden i genomsnitt är minst 19 timmar i veckan.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om studieledighet finns i lagen (273/1979) och förordningen (864/1979) om studieledighet (hänvisningsbestämmelse).

mom. 2

Bestämmelserna i lagen om studieledighet tillämpas inte på utbildning som avses i huvudavtalsorganisationernas tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning.

mom. 3

En anställd som är gravid eller som genomgått en förlossning har rätt att avbryta en beviljad studieledighet för högst 105 vardagar på grund av graviditetsledighet och/eller föräldraledighet. Huruvida lön betalas under ledigheterna bestäms enligt kap. V § 7–8. Den arbets-/tjänstledighet som beviljats för studieledigheten fortsätter omedelbart efter graviditets- och/eller föräldraledigheten, om något av studieledigheten kvarstår. Den anställda har rätt att på ansökan i ett senare skede ta ut den del av studieledigheten som infallit under avbrottet (högst 105 vardagar).

§ 11 Vissa tjänst- och arbetsledigheter

mom. 1

Till den som kallats till repetitionsövningar i reserven eller som med stöd av lagen kallats till befolkningsskyddsutbildning eller kompletterande tjänstgöring för civiltjänstgörare betalas för den tid som åtgår till repetitionsövningarna, befolkningsskyddsutbildningen eller den kompletterande tjänstgöringen den ordinarie lönen minskad med beloppet av reservistlönen eller motsvarande ersättning.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på dem som deltar i frivilliga repetitionsövningar eller frivillig kompletterande tjänstgöring.

mom. 2

Följande dagar är avlönade lediga dagar när de infaller på en arbetsdag: 50- och 60-årsdagar, egen vigseldag, begravningsdag (jordfästningsdag) för sambo, make/maka, partnern i ett registrerat partnerskap, en förälder, ett barn, en bror eller en syster och uppbådsdag i enlighet med värnpliktslagen.

Tillämpningsanvisning

Om någon av dagarna ovan infaller på en ledig dag eller under den anställdas semester, berättigar detta inte till en ledig dag vid någon annan tidpunkt.

Med sambor avses sådana partner i ett parförhållande som bor i gemensamt hushåll.

mom. 3

I fråga om tjänst- eller arbetsledighet som beviljats av någon annan orsak än de som anges i detta kapitel är det den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen som avgör huruvida och i vilken omfattning lön ska betalas för ledigheten. Detsamma gäller frånvaro av någon annan giltig orsak när tjänst- eller arbetsledighet inte har beviljats.

Tillämpningsanvisning

Med prövningsbaserad tjänst- eller arbetsledighet avses sådan tjänst- eller arbetsledighet som arbetsgivaren inte är skyldig att bevilja enligt lag eller avtalsbestämmelser. En rekommendation om arbets-/tjänstledighet för utbildning ingår i rekommendationen om kompetensutveckling för personal i kommun- och välfärdssektorn.

Vid övervägning av om prövningsbaserad tjänst- eller arbetsledighet ska beviljas bör man beakta ändamålsenlighetssynpunkter, såsom möjligheten att få uppgifterna skötta under denna tid. Enligt avtalsparternas mening kan man i allmänhet inte anse det ändamålsenligt att tjänst- eller arbetsledighet beviljas från måndag till fredag, om lördag och söndag i regel är lediga dagar för den anställda. Tjänst- eller arbetsledighet kan dock inte beviljas för längre tid än vad personen i fråga har anhållit om. I ett sådant fall kan man bli tvungen att avslå ansökan, men myndigheten bör då upplysa den sökande om att tjänst- eller arbetsledigheten kan beviljas om den söks för hela veckan. Om å andra sidan en anställd med ovan nämnda arbetstid behöver tjänst- eller arbetsledighet till exempel enbart för torsdag och fredag, kan man inte förutsätta att den anställda anhåller om ledighet också för lördag och söndag.

Kommunerna och samkommunerna har skäl att omfatta en så enhetlig praxis som möjligt i fråga om beviljande av prövningsbaserad tjänst- eller arbetsledighet. Det lönar sig att lokalt fatta ett principbeslut om på vilka grunder sådana ledigheter beviljas och när de ska vara avlönade etc. och att informera de anställda om dessa grunder. Innan beslutet fattas ska ärendet behandlas i enlighet med huvudavtalet.

KT har utfärdat en rekommendation till kommunerna och samkommunerna om betalning av lön för eventuell tjänst- eller arbetsledighet som beviljas för deltagande i huvudavtalsorganisationernas högsta beslutande organs möten. För kommunerna och samkommunerna rekommenderas att de för mötesdagarna beviljar tjänst- eller arbetsledighet utan att minska inkomsten av ordinarie arbetstid för dem som deltar i möten som hålls av de högsta beslutande organen för de organisationer som är parter i tjänste- och arbetskollektivavtalen för kommunsektorn, då kollektivavtalsärenden behandlas vid dessa möten och då det med tanke på verkets eller inrättningens verksamhet är möjligt.

Som högsta beslutande organ för de organisationer som är parter i tjänste- och arbetskollektivavtalen för kommunsektorn betraktas följande:

FFC/representantskapet, styrelsen

Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU/kongressen, styrelsen

Finlands Läkarförbund/styrelsen, delegationen

Akava/förbundsmötet, styrelsen

STTK/representantskapet, styrelsen

OAJ/fullmäktige, styrelsen

Offentliga sektorns union JAU/ årsmötet, styrelsen

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL/representantskapet, styrelsen

Fackförbundet Jyty/förbundsfullmäktige, förbundsstyrelsen

Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote rf/ förhandlingsorganisationens möte, styrelsen

SuPer/förbundsmötet, förbundsstyrelsen, representantskapet

Tehy/fullmäktige, styrelsen

FKT/representantmötet, styrelsen

KTK/kongressen, representantmötet, styrelsen

Kapitel VI Ersättningar för kostnader och naturaprestationer

§ 1 Ersättning för resekostnader

Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas resekostnadsersättning enligt bilaga 16 till detta avtal.

§ 2 Tjänste-/arbetsdräkt och skyddskläder

Om arbetsgivaren har förpliktat en tjänsteinnehavare eller arbetstagare att i sitt arbete använda tjänste- eller arbetsdräkt av en viss modell eller bestämda skyddskläder, ska arbetsgivaren skaffa dräkten eller skyddskläderna och sköta klädvården.

Om arbetsgivaren inte på ett ändamålsenligt sätt kan ordna klädvård för skyddskläder som skaffats på arbetsgivarens bekostnad, kan en lokal lösning vara att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren vårdar de skyddskläder som han eller hon fått tillgång till. I så fall betalas en ersättning på 5 euro i månaden för klädvårdskostnaderna.

Till de tjänsteinnehavare som 31.12.1994 har fått s.k. dräktpenning kan i stället för det ovan nämnda arrangemanget betalas ersättning för anskaffnings- och klädvårdskostnaderna enligt de tidigare grunderna.

§ 3 Fördelning av kostnader

mom. 1

Om de utgifter en tjänsteinnehavares eller arbetstagares arbete medför delvis är den anställdas privata utgifter, delas kostnaderna mellan kommunen/samkommunen och den anställda enligt en tillbudsstående utredning eller, om en sådan saknas, på basis av uppskattning eller på någon annan skälig grund.

mom. 2

Avgifter och lösen som hos enskilda och andra betalningsskyldiga uppbärs för tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens tjänsteåtgärder och förrättningar samt för expeditioner som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har utfärdat tillfaller kommunen eller samkommunen, om inte något annat följer av särskilda bestämmelser i tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller av lagstiftningen.

§ 4 Ersättning för huvudmåltid

mom. 1

För huvudmål (lunch, middag, måltid av typen skolmåltid) i en personalmatsal hos arbetsgivaren uppbärs enligt beslut av den behöriga myndigheten en ersättning som är minst lika stor som kostförmånens beskattningsvärde och högst lika stor som självkostnadspriset.

Tillämpningsanvisning

I det självkostnadspris som gäller inrättningars matsalar (maten tillreds huvudsakligen för andra än personalen) beaktas kostnaderna för anskaffning och transport av födoämnen, mervärdesskatten och bespisningspersonalens löner inklusive socialkostnader. Om det är fråga om någon annan personalmatsal kan också energi-, förvaltnings-, underhålls- och kapitalkostnaderna beaktas i självkostnadspriset.

mom. 2

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare vid en skola, ett daghem, en barnavårdsanstalt, ett sjukhus eller någon annan vårdinstitution åläggs att under ett arbetsskift delta i en måltid i egenskap av övervakare eller handledare s.a.s. som förebild för de andra matgästerna, uppbärs ingen ersättning för måltiden.

Tillämpningsanvisning

Om ingen ersättning uppbärs för måltiden, anses den vara en beskattningsbar naturaförmån.

mom. 3

Om personalbespisningen har ordnats i en utomstående personalmatsal eller förplägnadsrörelse, kan kommunen eller samkommunen delta i kostnaderna för huvudmålet till den del priset på måltiden överstiger den måltidsersättning som allmänt uppbärs för motsvarande måltid i arbetsgivarens egna personalmatsalar. I annat fall kan kommunen eller samkommunen ersätta kostnaderna för måltiden till den del de överstiger beskattningsvärdet, dock högst med 25 % per måltid.

§ 5 Uppbörd av ersättningar för naturaprestationer

Ersättning för naturaprestationer (vederlag) ska månatligen innehållas på tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens lön. Den behöriga myndigheten beslutar om sättet att uppbära måltidsersättning.

Kapitel VII Fackombud

§ 1 Fackombudssystemets syfte

mom. 1

Fackombudssystemet är ett samarbetssystem som syftar till att främja iakttagandet av tjänste- och arbetskollektivavtalen, att på ett ändamålsenligt, rättvist och snabbt sätt klara upp meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivare och anställda samt att bevara arbetsfreden.

mom. 2

Fackombudssystemet syftar också till att främja och utveckla lokala avtal, resultaten och arbetslivskvaliteten.

Tillämpningsanvisning

Lokala avtal

Enligt huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn kan ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal ingås om det finns en grundad anledning som baserar sig på lokala särförhållanden. Fackombudssystemet ger möjlighet till att bedöma de lokala särförhållandena.

I bästa fall kan lokala avtal främja en flexibel samordning av arbete och fritid. De kan också främja arbetshälsan, till exempel stödja personalens arbetsförmåga. Lokala avtal kan förbättra resultaten och tillgången till service och trygga arbetstillfällen. Lyckade lokala avtal stärker förtroendet mellan parterna. (Se också KT:s cirkulär 7/2016).

Projekt om resultat och arbetslivskvalitet

Arbetsgivaren överväger och beslutar om projekt som gäller resultat och arbetslivskvalitet och avgör vilka aktörer som ska delta i projekten.

§ 2 Fackombud

mom. 1

Med huvudfackombud och fackombud avses en sådan tjänsteinnehavare eller arbetstagare i kommunen som en huvudavtalsorganisation eller dess registrerade underförening har utsett till sin representant för att sköta de uppgifter som avses i detta kapitel. Vad som i detta kapitel sägs om kommuner gäller också samkommuner.

Tillämpningsanvisning

Benämningen förtroendeman har ersatts av fackombud. Fackombud avser förtroendeman enligt arbetslagstiftningen.

mom. 2

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare är fackombud för både månadsavlönade och timavlönade anställda, tillämpas inom fackombudsverksamheten det tjänste- eller arbetskollektivavtal som tillämpas på fackombudet.

mom. 3

Vad som i detta avtal sägs om fackombud gäller även huvudfackombud, om inte något annat uttryckligen anges, samt huvudfackombudens och fackombudens ersättare under den tid då dessa enligt ett meddelande till chefen sköter fackombudsuppdraget.

mom. 4

Ett fackombud bör vara förtroget med lagstiftning, avtal och andra bestämmelser som gäller de tjänsteinnehavare och arbetstagare som fackombudet representerar och vara insatt i förhållandena i kommunen och inrättningen. Av ett huvudfackombud förutsätts dessutom omfattande kännedom om förhållandena i kommunen.

§ 3 Tillsättande av fackombud

mom. 1

En huvudavtalsorganisation kan tillsätta ett huvudfackombud i en kommun, om inte något annat avtalas lokalt.

Tillämpningsanvisning

Tillsättandet av ett fackombud eller huvudfackombud förutsätter att kommunen har minst en anställd som hör till huvudavtalsorganisationen i fråga och som fackombudet eller huvudfackombudet representerar.

mom. 2

Överenskommelse om antalet fackombud, om deras verksamhetsområde och om uppgiftsfördelningen mellan dem ingås genom ett lokalt avtal enligt § 13 i detta kapitel. När överenskommelse ingås om antalet fackombud och deras verksamhetsområde beaktas kommunens eller enhetens storlek, arten och omfattningen av den verksamhet som bedrivs i kommunen eller enheten, antalet tjänste- och arbetskollektivavtal som tillämpas, vilka lönesystem och typer av anställningar som är i bruk, vilka förhandlingsbehov dessa ger upphov till samt antalet föreningar och antalet anställda som hör till föreningarna.

mom. 3

Kommuner och samkommuner kan ha gemensamma huvudfackombud och fackombud vars verksamhetsfält omfattar två eller flera kommuner eller samkommuner. Förutsättningarna är att de berörda kommunerna och samkommunerna har avtalat om arrangemanget och att den berörda huvudavtalsorganisationen eller dess underförening utser ett gemensamt huvudfackombud och/eller fackombud för kommunerna och samkommunerna enligt avtalet.

Kommunen/samkommunen och dess bolag kan ha gemensamma huvudfackombud och fackombud. Förutsättningen är att kommunen/samkommunen och bolaget har avtalat om arrangemanget och att den berörda huvudavtalsorganisationen eller dess underförening utser det gemensamma huvudfackombudet och/eller fackombudet för kommunen/samkommunen och bolaget enligt ovan nämnda avtal.

§ 4 Val av fackombud och fackombudens mandattid

mom. 1

Fackombudsval kan förrättas under arbetstid och på arbetsplatsen på det sätt som avtalas lokalt. Respektive organisation sköter om att valet arrangeras.

mom. 2

Fackombudets mandattid börjar och det gamla fackombudets mandattid slutar när kommunen har meddelats skriftligt vem som valts till nytt fackombud.

Tillämpningsanvisning

Ett fackombud har rätt till förmånerna enligt detta avtal efter att kommunen har fått det meddelande som avses ovan.

§ 5 Fackombudens uppgifter

mom. 1

Ett fackombud ska

representera respektive förening i frågor som gäller tillämpningen och iakttagandet av tjänste- och arbetskollektivavtal och övriga gemensamt godkända bestämmelser och avtal som gäller anställningsförhållandena
mellan parterna förmedla information och meddelanden som anknyter till fackombudsverksamheten
vid behov delta i arrangerandet av arbetarskyddsval och i utnämningen av personalrepresentanter i representativa samarbetsorgan
övervaka att de anställda iakttar avtalen, bestämmelserna om anställningsförhållandena och arbetsfreden.

Tillämpningsanvisning

De organisationer som är delaktiga i avtalet svarar för fackombudets verksamhet. Fackombudet ska i mån av möjlighet ges tillfälle att fullgöra sin informationsskyldighet med hjälp av kommunens anslagstavlor och andra medel för intern information.

Fackombudet kan arrangera interna informationsmöten utom arbetstid på arbetsplatsen eller i någon annan lokal som arbetsgivaren anvisat.

§ 6 Tillgång till uppgifter

mom. 1

Arbetsgivaren ska kostnadsfritt ge fackombudet behövliga riksomfattande kollektivavtal för kommunsektorn, avtalen om ändringar av dem samt rekommendationsavtal och rekommendationer med tillämpningsanvisningar.

mom. 2

Ett fackombud har rätt att få statistiska uppgifter om antalet tjänsteinnehavare och arbetstagare, deras inkomstnivå och inkomstnivåutvecklingen, såvida utredningar om detta görs för kommunens bruk.

mom. 3

Om det uppstår meningsskiljaktigheter eller oklarheter angående tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas löner eller andra omständigheter i samband med anställningsförhållandena, är fackombudet och arbetsgivaren skyldiga att ge varandra de uppgifter som är av betydelse för att fallet ska kunna utredas.

mom. 4

Ett fackombud har rätt att kontrollera de skriftliga arbetsavtalen, av vilka bland annat anställningens längd och grunden för visstidsanställning framgår, för de arbetstagare som hör till organisationen i fråga.

Tillämpningsanvisning

Med utredningar avses här förutom färdiga undersökningar också sådana uppgifter som var för sig går att ta fram ur material som kommunen innehar och som den själv producerat.

Ett huvudfackombud har rätt att en gång per kalenderår få följande uppgifter om de tjänsteinnehavare och arbetstagare som huvudfackombudet representerar:

1) efternamn och förnamn

2) tidpunkten då nya tjänsteinnehavare och arbetstagare och uppsagda tjänsteinnehavare och arbetstagare har tillträtt sin anställning

3) tjänste-/uppgiftsbeteckning eller motsvarande

4) den verksamhetsenhet till vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren hör

5) den uppgiftsrelaterade lönen eller motsvarande

6) antalet anställda som får individuella tillägg, fördelningen av dessa mellan olika personalgrupper och kostnaderna för tilläggen (personernas namn uppges inte).

För varje ny tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska arbetsgivaren separat lämna de uppgifter som nämns i punkterna 1–5, antingen omedelbart efter det att anställningsförhållandet inletts eller periodvis, dock minst en gång i kvartalet. Utöver de nämnda uppgifterna ska arbetsgivaren på huvudfackombudets begäran minst kvartalsvis även ge uppgifter om anställningarnas art (tillsvidare- eller visstidsanställning) för nya tjänsteinnehavare och arbetstagare och grunden för varför en nyanställning är på viss tid om anställningen varar minst 30 kalenderdagar. Huvudfackombudet ska hålla dessa uppgifter som han eller hon har fått ta del av för sitt uppdrag konfidentiella.

För att kunna sköta informationsförmedlingen ska fackombudet ha tillgång till uppgifter om kommunens och dess olika enheters verksamhet, verksamhetsbetingelser och ekonomiska situation samt om kommunens personalplan, de allmänna personalpolitiska principerna och de praktiska åtgärderna inom personaladministrationen.

Fackombudet ska ges uppgifter om rehabiliteringsplaner och planering av verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan.

I 6 § i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (13.4.2007/449) bestäms om personalrepresentanternas rätt att få information. På basis av bestämmelsen ska personalens representanter på begäran ges bland annat kvartalsrapporter över antalet visstidsanställda och deltidsanställda. I lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (22.12.2006/1233) finns bestämmelser om fackombudets rätt att på begäran få uppgifter om hyrd arbetskraft och underleverans (hänvisningsbestämmelse).

Paragraf 6 nedan tillämpas senast från 1.10.2025, beroende på när nivålönesystemet införs i kommunen/samkommunen. Se KT:s cirkulär 3/2025 och 5/2025.

Före det tillämpas § 6 ovan.

§ 6 Tillgång till uppgifter

mom. 1

mom. 2

mom. 3

mom. 4

Tillämpningsanvisning

Med utredningar avses här förutom färdiga undersökningar också sådana uppgifter som var för sig går att ta fram ur material som kommunen innehar och som den själv producerat.

Ett huvudfackombud har rätt att en gång per kalenderår få följande uppgifter om de tjänsteinnehavare och arbetstagare som huvudfackombudet representerar:

1) efternamn och förnamn

2) tidpunkten då nya tjänsteinnehavare och arbetstagare och uppsagda tjänsteinnehavare och arbetstagare har tillträtt sin anställning

3) tjänste-/uppgiftsbeteckning eller motsvarande

4) den verksamhetsenhet till vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren hör

5) nivålön och nivåtillägg eller uppgiftsrelaterad lön eller motsvarande

6) antalet anställda som får individuella tillägg, fördelningen av dessa mellan olika personalgrupper och kostnaderna för tilläggen (personernas namn uppges inte).

Fackombudet ska ges uppgifter om rehabiliteringsplaner och planering av verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan.

§ 7 Fackombudens ställning

mom. 1

Ett fackombud ska iaktta den lagstiftning, de andra bestämmelser och de avtalsenliga skyldigheter som gäller fackombudets anställningsförhållande.

Tillämpningsanvisning

Ett fackombud bör följa sin chefs order angående annat än fackombudsverksamheten också när fackombudet sköter sitt fackombudsuppdrag.

mom. 2

Ett fackombud får inte på grund av fackombudsuppdraget utan eget samtycke förflyttas till en tjänst eller uppgift med sämre lön och inte heller sägas upp med anledning av fackombudsuppdraget. Ett fackombud får inte på grund av fackombudsuppdraget förflyttas till ett annat arbete utan giltigt skäl. Om ett huvudfackombuds ordinarie arbete försvårar skötseln av uppdraget som huvudfackombud och om något annat arbete därför ordnas för personen i fråga, får inte ett sådant arrangemang medföra att inkomsterna sjunker.

Tillämpningsanvisning

Ett fackombuds lön får inte sjunka till följd av förflyttning så att den blir lägre än vad den var innan fackombudet valdes.

mom. 3

Arbetsgivaren får säga upp ett fackombuds tjänsteförhållande eller arbetsavtal endast på de grunder som anges i lagen (hänvisningsbestämmelse).

Arbetstagare
mom. 4

Om ett fackombuds arbetsavtal hävs och fackombudet bestrider hävningen, ska arbetsgivaren betala fackombudet ett belopp som motsvarar en månads lön, såvida talan i ärendet väcks inom fyra veckor efter det att arbetsavtalet hävdes.

mom. 5

Bestämmelserna om uppsägning i denna paragraf tillämpas också på en huvudfackombudskandidat som en i § 2 mom. 1 i detta kapitel avsedd förening har ställt upp vid sitt möte eller på något annat sätt, och beträffande vilken föreningen skriftligt har meddelat kommunen att personen i fråga ställts upp som kandidat. Det skydd som gäller kandidater vidtar ändå tidigast 3 månader före ingången av mandattiden för det huvudfackombud som ska väljas, och det upphör, i fråga om andra kandidater än den som blivit vald, efter att föreningen konstaterat valresultatet.

Tillämpningsanvisning

För att uppsägningsskyddet för huvudfackombudskandidater ska gälla ska föreningen skriftligt meddela kommunen när mandattiden börjar.

mom. 6

I 6 månader efter att uppdraget som huvudfackombud avslutats tillämpas de bestämmelser om uppsägning som ingår i denna paragraf också på den som varit huvudfackombud.

Arbetstagare
mom. 7

Om ett fackombuds arbetsavtalsförhållande har avslutats i strid med detta avtal, ska arbetsgivaren i ersättning betala fackombudet minst 10 och högst 30 månaders lön. Ersättningen ska bestämmas enligt de grunder som anges i

mom. 8

Ett fackombud får inte på grund av fackombudsuppdraget försättas i en sämre ställning än andra tjänsteinnehavare och arbetstagare när rekommendationen om kompetensutveckling för personal i kommun- och välfärdssektorn samt KT:s företagssektor tillämpas. Särskilt när fackombudsuppdraget avslutas ska uppmärksamhet ägnas åt fackombudets behov av personalutbildning, med beaktande av befrielsen från arbetet, fackombudsperiodens längd och eventuella förändringar som skett i arbetet.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren och fackombudet ska också under den tid fackombudsuppdraget pågår utreda om fackombudet, för att upprätthålla yrkesskickligheten för sitt tidigare eller ett motsvarande arbete, behöver ges sådan yrkesutbildning som anordnas för andra arbetstagare. Utbildning som behövs enligt utredningen ska också erbjudas i dessa situationer.

§ 8 Fackombudens tidsanvändning

mom. 1

Överenskommelse om fackombudets tidsanvändning under ordinarie arbetstid ingås genom ett lokalt avtal enligt § 13 i detta kapitel.

mom. 2 Användning av ordinarie arbetstid för fackombudsuppgifter

Om den tid som behövs för att sköta fackombudsuppdraget konstateras vara kortare än två timmar per vecka, sköts fackombudsuppdraget i samband med de ordinarie arbetsuppgifterna.
Om den tid som behövs för att sköta fackombudsuppdraget konstateras vara kortare än två timmar per vecka, men fackombudet arbetar i en uppgift från vilken han eller hon inte kan lösgöra sig tillräckligt för att sköta fackombudsuppdraget, avtalas om en 1–2 timmar lång mottagningstid per vecka eller något annat arrangemang som ger fackombudet tillfälle att sköta sitt uppdrag på arbetstid.
Om den tid som behövs för att sköta fackombudsuppdraget konstateras vara minst två timmar och fackombudet inte kan sköta sitt uppdrag i samband med de ordinarie arbetsuppgifterna, reserveras för fackombudet en minst två timmar lång tillfällig eller regelbunden befrielse från skötseln av arbetsuppgifter.
För kortvarig skötsel av brådskande fackombudsuppgifter kan chefen även på något annat sätt ge fackombudet ledigt under en tid som är lämplig med tanke på arbetsuppgifterna.

mom. 3 Tidsanvändningen för en lärare som är fackombud

Till en lärare som är fackombud betalas mot specificerad faktura ett timarvode för fackombudsarbete som utförts utom lektionerna. Timarvodets storlek bestäms så att den ordinarie lönen per månad divideras med 150. Arvode betalas för högst sju timmar i veckan.
Man kan avtala om att en lärare som är fackombud ska hålla i medeltal 1–2 mottagningstimmar per vecka utom lektionerna. Mottagningstimmarna räknas in i den ovan nämnda maximitiden sju timmar. För mottagningstimmar behöver ingen specificerad faktura visas upp.
Undervisningsskyldigheten för en lärare som är huvudfackombud kan enligt överenskommelse minskas, om den tid läraren behöver för fackombudsuppdraget är tre timmar eller mer. En del av denna minskning av undervisningsskyldigheten kan enligt överenskommelse fördelas också på andra fackombud. Därutöver kan man avtala om att använda fakturering vid sidan av minskad undervisningsskyldighet, i de fall då tidsanvändningsbehovet förutsätter det.
Om den person inom undervisningspersonalen som är huvudfackombud har helhetsarbetstid, minskar den tid som enligt överenskommelse ska reserveras för fackombudsuppdraget både antalet undervisningstimmar per vecka och den tid per vecka som ska användas för annat arbete. Minskningarna ska motsvara förhållandet mellan undervisningstimmarna och byråarbetstiden.

Tillämpningsanvisning

Ersättningarna i mom. 3 ovan ingår inte i den ordinarie lönen.

mom. 4

Fackombudets arbetsbefrielse ska framgå av arbetsskiftsförteckningen.

Personalens representant ska ges arbetsbefrielse enligt 20 § i samarbetslagen för skötseln av de uppgifter som avses i lagen (hänvisningsbestämmelse).

mom. 5

Huvudfackombudets tidsanvändning och ersättning för fackombudsarbetet avtalas lokalt med beaktande av bestämmelserna i § 8 och rekommendationen i tillämpningsanvisningen nedan.

Tillämpningsanvisning

Rekommendation

Vid lokala avtal om huvudfackombudets tidsanvändning och ersättning för arbetet som fackombud tillämpas utöver AKTA kap. VII § 8 följande principer:

När den regelbundna arbetsbefrielsen avgörs beaktas utöver antalet anställda som huvudfackombudet representerar även antalet kollektivavtal som tillämpas inom huvudfackombudets ansvarsområde, kommunens eller enhetens storlek, omfattningen och arten av den verksamhet som bedrivs i kommunen eller enheten, hur många yrkesgrupper huvudfackombudet representerar, vilka löne- och arbetstidssystem och anställningsformer som tillämpas, antalet arbetsställen och deras läge, regionalt samarbete samt huvudfackombudets arbetsförhållanden.

Om det sker väsentliga förändringar i antalet anställda som huvudfackombudet representerar eller i andra faktorer som påverkar tidsåtgången, omprövas tidsanvändningen på begäran av någondera parten, varvid den nya situationen beaktas.

När undervisningsskyldigheten för en lärare som är huvudfackombud minskas är minskningen cirka 2/3 av den ovan nämnda befrielsen (till exempel motsvarar en regelbunden befrielse på cirka 15 timmar en minskning av undervisningsskyldigheten med cirka 10 timmar).

Vid behov kan huvudfackombudet dessutom beviljas tillfällig arbetsbefrielse av sådana särskilda skäl som kräver mycket tid av huvudfackombudet och som inte redan har beaktats i den regelbundna arbetsbefrielsen. Det kan till exempel vara fråga om deltagande i beredningsgrupper i samband med en betydande omorganisering av serviceproduktionen, såsom kommunsammanslagning eller mellankommunalt samarbete, eller förhandlingar om exempelvis lönesystemet. Lärare som är fackombud fakturerar för sådant arbete om inget annat avtalas.

Om man kommer överens om att fördela arbetsbefrielsen eller minskningen av undervisningsskyldigheten mellan huvudfackombudet och de övriga fackombuden, borde befrielsen sammantaget motsvara den tidsanvändning som anges ovan.

Om huvudfackombudet eller fackombudet sköter samarbetsfrågor, arbetarskyddsfrågor eller andra frågor som inte hör till de normala uppgifterna som fackombud, kan man lokalt avtala om en totaltid. Likaså kan man avtala om att en lärare som är fackombud fakturerar för sådana uppgifter.

En del av den arbetsbefrielse som hör till totaltiden kan enligt lokal överenskommelse ges andra representanter för en tjänsteinnehavar- eller arbetstagarförening (t.ex. ordföranden för en lokalförening).

mom. 6

Om inget annat avtalas lokalt, är den regelbundna befrielsen för huvudfackombudet (eller om inget huvudfackombud utsetts, det fackombud som har motsvarande ställning) i genomsnitt minst en arbetsdag i veckan per 120 anställda som fackombudet representerar.

Protokollsanteckning

Denna protokollsanteckning gäller till slutet av avtalsperioden.

Rekommendation

I allmänhet finns det en vedertagen lokal praxis för hur arbetsgivarens representant och huvudavtalsorganisationens lokala representant tillsammans utreder och säkerställer antalet anställda som representeras.

Huvudavtalsorganisationen eller dess registrerade underförening meddelar arbetsgivaren om antalet anställda som representeras så att en överenskommelse om tidsanvändningen kan ingås.

I oklara fall ger organisationen ett intyg över hur många medlemmar som är anställda hos arbetsgivaren.

§ 9 Lönen för fackombud

mom. 1

Kommunen eller samkommunen ersätter de inkomster som ett fackombud går miste om när han eller hon på arbetstid deltar i lokala förhandlingar eller i övrigt sköter uppgifter som överenskommits med arbetsgivaren eller deltar i en inspektion som en arbetarskyddsinspektör förrättar på arbetsplatsen.

Lönen för den tid som använts till att sköta uppdraget som fackombud räknas ut så att den motsvarar den lön som fackombudet, om han eller hon hade utfört sitt ordinarie arbete, under samma tid sannolikt skulle ha tjänat under ordinarie arbetstid. Om denna inkomst inte kan uppskattas, räknas lönen ut så att den motsvarar den genomsnittliga timinkomsten för andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som under motsvarande tid har utfört samma eller i det närmaste samma arbete. För ett huvudfackombud som helt befriats från arbetet avtalas ersättningen för inkomstbortfall lokalt enligt ovan nämnda principer. Den uppgiftsrelaterade lönen för ett fackombud som helt befriats från sina uppgifter är dock från 1.6.2024 minst 2 197,76 euro och från 1.5.2025 minst 2 350 euro i månaden plus ett eventuellt individuellt tillägg, eventuellt arbetserfarenhetstillägg och eventuellt årstillägg.

Tillämpningsanvisning

Om ett fackombud under sitt arbetsskift sköter fackombudsuppgifter vid sidan av sina arbetsuppgifter, betalas för hela arbetsskiftet lön och arbetstidsersättningar.

För en läkare som är fackombud ingår inte arvoden för intyg i ersättningen för inkomstbortfall.

§ 9 mom. 1 nedan tillämpas senast från 1.10.2025, beroende på när nivålönesystemet införs i kommunen/samkommunen. Se KT:s cirkulär 3/2025 och 5/2025.

Före det tillämpas § 9 mom. 1 ovan.

§ 9 Lönen för fackombud

mom. 1

Lönen för den tid som använts till att sköta uppdraget som fackombud räknas ut så att den motsvarar den lön som fackombudet, om han eller hon hade utfört sitt ordinarie arbete, under samma tid sannolikt skulle ha tjänat under ordinarie arbetstid. Om denna inkomst inte kan uppskattas, räknas lönen ut så att den motsvarar den genomsnittliga timinkomsten för andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som under motsvarande tid har utfört samma eller i det närmaste samma arbete. För ett huvudfackombud som helt befriats från arbetet avtalas ersättningen för inkomstbortfall lokalt enligt ovan nämnda principer. Nivålönen på basis av kunnande och ansvar eller den uppgiftsrelaterade lönen för ett fackombud som helt befriats från sina uppgifter är dock från 1.6.2024 minst 2 197,76 euro, från 1.5.2025 minst 2 350,00 euro, från 1.10.2025 minst 2 408,75 euro, från 1.8.2026 minst 2 463,43 euro och från 1.4.2027 minst 2 512,70 euro i månaden plus ett eventuellt nivåtillägg, eventuellt individuellt tillägg, eventuellt arbetserfarenhetstillägg och eventuellt årstillägg.

Tillämpningsanvisning

Om ett fackombud under sitt arbetsskift sköter fackombudsuppgifter vid sidan av sina arbetsuppgifter, betalas för hela arbetsskiftet lön och arbetstidsersättningar.
För en läkare som är fackombud ingår inte arvoden för intyg i ersättningen för inkomstbortfall.

mom. 2

Om en lärare under läsåret blir huvudfackombud och helt befrias från läraruppgifter betalas läraren lön enligt UKTA del B § 23 mom. 1 såsom under avlönad tjänstledighet ända till 31.7 och dessutom betalas en fackombudsersättning enligt § 10 i detta kapitel.

Från denna tidpunkt eller då uppdraget inleds i början av läsåret beaktas utöver den ordinarie lönen enligt UKTA del A § 21 och fackombudsersättningen som hör till den ordinarie lönen dessutom en kalkylerad lönedel som beräknas i enlighet med de övertimmar som anvisats läraren enligt UKTA del A § 26. För en lärare som blir huvudfackombud fastställs denna kalkylerade lönedel till ett belopp som minst motsvarar medeltalet av lärarens övertimmar de tre föregående läsåren. Lönen bestäms på detta sätt för hela den tid som uppdraget som huvudfackombud varar.

Tillämpningsanvisning

Syftet med denna avtalsbestämmelse är att lönen för ett huvudfackombud som helt befriats från lärararbetet inte ska sjunka på grund av fackombudsuppdraget. Avsikten med denna bestämmelse är inte att ändra lokala arrangemang eller avtal som gällde 1.2.2018, om man inte lokalt kommer överens om något annat.

mom. 3

Om ett fackombud utför fackombudsuppgifter på arbetsgivarens begäran, eller om fackombudet på sin fritid deltar i officiella lokala förhandlingar om tolkningen och tillämpningen av ett tjänste- eller arbetskollektivavtal, räknas denna tid som arbetstid.

mom. 4

Om ett fackombud på arbetsgivarens begäran företar en tjänsteresa som är nödvändig för förhandlingar som hör till fackombudsverksamheten och uppgifter som hänför sig till dem, betalas resekostnadsersättningar i enlighet med bestämmelserna om ersättning för tjänsteresor.

§ 10 Fackombudsersättning

mom. 1

Till ett huvudfackombud (eller om inget huvudfackombud har utsetts, till ett fackombud i motsvarande ställning) betalas, utöver den lön som anges i § 9 eller den ersättning som anges i § 8 mom. 3 och 4, en i den ordinarie lönen ingående ersättning för arbetet som fackombud enligt följande:

Antal representerade anställda	Ersättning €/mån. 1.6.2022	Ersättning €/mån. 1.10.2025
5–79	79	83
80–159	99	104
160–249	117	123
250–339	156	163
340–449	203	213
450–699	238	249
700–	273	286

Bestämmelserna om lön i deltidsarbete enligt § 4 mom. 1 i lönekapitlet tillämpas inte på fackombudsersättning. Ett huvudfackombud med deltidsanställning betalas fackombudsersättning till fullt belopp enligt antalet anställda som huvudfackombudet representerar.

Protokollsanteckning

Ett huvudfackombud som representerar färre än 5 personer och som 31.1.2003 har fått fackombudsersättning enligt det då gällande allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet betalas fr.o.m. 1.2.2003 ett separattillägg på 48 euro/mån. så länge som fackombudet fortsätter sitt uppdrag.

mom. 2

Ersättning betalas också till ett huvudfackombuds ersättare, om ersättaren enligt ett meddelande till arbetsgivaren sköter fackombudsuppdraget i minst två veckor utan avbrott.

mom. 3

Fackombudsersättning kan med stöd av ett lokalt avtal betalas till något annat fackombud i stället för till huvudfackombudet.

mom. 4

Fackombudsersättningen kan temporärt höjas med hälften under den tid som förhandlingar om ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal pågår, om arbetsgivaren bedömer att en höjning behövs.

Tillämpningsanvisning

Den förhöjda fackombudsersättningen betalas för hela månader och högst till utgången av avtalsperioden för den AKTA som gäller vid respektive tidpunkt. Förhöjd ersättning kan också betalas retroaktivt.

§ 11 Utbildning för fackombud

mom. 1

Fackombud och deras ersättare ska i mån av möjlighet ges tillfälle att delta i utbildning som är ägnad att öka deras kompetens för skötseln av fackombudsuppdraget.

Tillämpningsanvisning

Avtalsparterna rekommenderar att arbetsgivaren anordnar gemensam utbildning enligt utbildningsavtalet i syfte att öka fackombudets kunskap om kommunens ekonomiska situation och personalpolitik och för att förbättra fackombudets beredskap att främja goda resultat i serviceproduktionen.

Lönen och ersättningen för måltidskostnader under facklig utbildning har avtalats separat (utbildningsavtalet).

Avtalsparterna rekommenderar att arbetsgivaren och huvudfackombudet en gång per år diskuterar huvudfackombudets utbildningsbehov.

mom. 2

Överenskommen facklig utbildning som pågår sammanlagt högst trettio (30) kalenderdagar under ett kvalifikationsår minskar inte semestern för året i fråga.

§ 12 Utrymme och kontorsutrustning för fackombudet

Fackombudet ska anvisas en plats där han eller hon kan arbeta, ett låsbart förvaringsutrymme, behövlig kontorsutrustning och kontorsmöbler samt telekommunikationsutrustning (dator, internetförbindelse och telefon).

Tillämpningsanvisning

När man avväger arbetsgivarens skyldighet att ordna de användarrättigheter som anges ovan kan man beakta kommunens storlek, omfattningen på fackombudets/huvudfackombudets uppdrag och de behov och den tidsanvändning som uppgifterna föranleder. De praktiska arrangemangen avgörs lokalt.

§ 13 Lokala avtal

mom. 1

Sådana avtal om antalet fackombud och deras tidsanvändning som avses i § 3 mom. 2 och § 8 i detta kapitel ingås mellan kommunen och de kommunala huvudavtalsorganisationerna eller deras registrerade underföreningar.

mom. 2

Nås inte enighet om antalet fackombud eller om deras tidsanvändning, kan ärendet föras till Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och huvudavtalsorganisationen i fråga för avgörande.

Kapitel VIII Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande

§ 1 Permittering av tjänsteinnehavare och arbetstagare

Tjänsteinnehavare
mom. 1

Vid permittering av tjänsteinnehavare tillämpas bestämmelserna om permittering i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) (inkluderingsbestämmelse), bestämmelserna i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (449/2007) (hänvisningsbestämmelse) och bestämmelserna i § 2 i detta kapitel. En visstidsanställd tjänsteinnehavare kan dock permitteras endast om tjänsteförhållandet pågått utan avbrott i minst sex månader.

Tillämpningsanvisning

Grunden för en permittering på viss tid eller tills vidare kan vara bl.a. ett tvingande behov av att minska kostnaderna för kommunen eller samkommunen eller någon av dess verksamhetsenheter. För en tjänsteinnehavare innebär permittering ett oavlönat avbrott i tjänsteutövningen. En permittering kan således inte komma i fråga om tjänsteutövningen på någon annan grund redan är avbruten, till exempel på grund av tjänstledighet eller semester. Permittering av lärare kan genomföras i form av ett sådant avbrott i undervisningsarbetet under vilket de andra lärarna vid sidan av sina egna timmar sköter de permitterade lärarnas timmar. I så fall tillämpas inte den ersättning på 30 procent som avses i den allmänna delen, kap. II § 24 i tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal och inte heller någon annan ersättning för utökade undervisningsuppgifter.

Om arrangemanget ovan inte kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt, måste man i stället för permittering kunna göra en sådan besparing i lönekostnaderna som motsvarar permitteringen.

En permittering kan inte börja eller sluta på en dag som normalt skulle vara ledig dag för tjänsteinnehavaren (veckovilodag, veckans andra lediga dag eller söckenhelg).

Arbetstagare
mom. 2

Vid permittering av arbetstagare tillämpas bestämmelserna i gällande arbetsavtalslag, lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (hänvisningsbestämmelse) och § 2 i detta kapitel.

mom. 3

Vid permittering av tjänsteinnehavare eller arbetstagare tillämpas bestämmelsen i § 4 om ordningsföljden vid reducering av arbetskraften.

§ 2 Meddelande om permittering

mom. 1

Vid permittering ska arbetsgivaren ge ett meddelande om permittering tre veckor på förhand.

Tillämpningsanvisning

Tiden för meddelande om permittering är längre än i arbetsavtalslagen och lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden.

Bestämmelser om meddelande om permittering finns i 5 kap. 4 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse) och i 31 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden.

Enligt arbetsavtalslagen är arbetsgivaren inte skyldig att ge meddelande om permittering i de fall då arbetsgivaren av någon annan orsak än permitteringen inte har skyldighet att betala lön under permitteringstiden eller då arbetshindret beror på omständigheter som avses i arbetsavtalslagen.

En permittering kan inte bestämmas att börja eller sluta på en dag som är ledig dag för arbetstagaren. Permitteringen ska alltså börja och sluta på en dag som utan permittering hade varit arbetsdag för arbetstagaren.

mom. 2

Om det under tiden för meddelande om permittering uppstår ett nytt, tillfälligt arbete hos arbetsgivaren, kan arbetsgivaren skjuta upp permitteringen så att den börjar vid en senare tidpunkt än vad som meddelats. Begynnelsetidpunkten kan på denna grund skjutas upp endast en gång utan nytt meddelande om permittering och högst för så lång tid som det arbete pågår som uppkommit under tiden för meddelandet om permittering.

§ 3 Ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande

Tjänsteinnehavare
mom. 1

Ombildning av ett tjänsteförhållande till deltidsanställning, tjänsteförhållandets upphörande och förfarande vid upphävande regleras i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden och i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (hänvisningsbestämmelse), såvida inte något annat bestäms nedan i § 5 och 7.

Tillämpningsanvisning

I lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden finns det bestämmelser om tjänsteinnehavares rätt till sysselsättningsledighet och arbetsgivarens skyldighet att meddela arbetskraftsmyndigheten (hänvisningsbestämmelse).

Arbetstagare
mom. 2

Ändring av ett arbetsavtal så att det gäller deltid, arbetsavtalets upphörande och förfarande vid upphävande regleras i arbetsavtalslagen och lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (hänvisningsbestämmelse), såvida inte något annat bestäms nedan i § 4–7.

Tillämpningsanvisning

I arbetsavtalslagen finns det bestämmelser om arbetstagares rätt till sysselsättningsledighet och arbetsgivarens skyldighet att meddela

§ 4 Ordningsföljden vid reducering av arbetskraften (ekonomiska orsaker och produktionsorsaker)

Arbetstagare

Vid uppsägning av arbetstagare av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker ska man i mån av möjlighet iaktta den regeln att man sist i ordningen säger upp sådana arbetstagare som är viktiga för kommunens eller samkommunens verksamhet och personer som förlorat en del av sin arbetsförmåga i arbete hos samma arbetsgivare. Om arbetstagarna på dessa grunder är likvärdiga, beaktas också deras försörjningsplikt och anställningens längd.

§ 5 Uppsägningstider

mom. 1

När arbetsgivaren säger upp en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande eller en arbetstagares arbetsavtal är uppsägningstiden minst

14 dagar, om anställningen fortgått i högst 1 år
en månad, om anställningen fortgått i över 1 år, men högst 4 år
två månader, om anställningen fortgått i över 4 år, men högst 8 år
fyra månader, om anställningen fortgått i över 8 år, men högst 12 år
sex månader, om anställningen fortgått i över 12 år utan avbrott.

mom. 2

När en tjänsteinnehavare säger upp sitt tjänsteförhållande eller en arbetstagare sitt arbetsavtal är uppsägningstiden minst

14 dagar, om anställningen fortgått i högst 5 år
en månad, om anställningen fortgått i över 5 år utan avbrott.

Om det är fullmäktige som utnämner en tjänsteinnehavare är uppsägningstiden minst två månader.

mom. 3

Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter den dag då uppsägningen meddelas eller delges. På begäran av eller med samtycke av tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren kan man tillämpa en kortare uppsägningstid än vad som anges ovan.

Tillämpningsanvisning

När man räknar ut den anställningstid som bestämmer uppsägningstidens längd, beaktas endast den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren utan avbrott varit anställd av arbetsgivaren i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. För en tjänsteinnehavare beaktas tid i arbetsavtalsförhållande endast om den anställda omedelbart har övergått från arbetsavtalsförhållandet till ett tjänsteförhållande. För en arbetstagare beaktas på motsvarande sätt tid i tjänsteförhållande endast om personen omedelbart har övergått från tjänsteförhållandet till ett arbetsavtalsförhållande. Till exempel graviditets- eller föräldraledighet, värnplikt eller studieledighet avbryter inte ett anställningsförhållande. Tid som värnpliktig räknas dock inte in i anställningens längd.

I tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal finns bestämmelser om uppsägningstider för lärare.

§ 6 Invalidpensionering

Arbetstagare

Ett arbetsavtalsförhållande upphör utan uppsägning och uppsägningstid när den behöriga pensionsanstalten har beslutat bevilja arbetstagaren full invalidpension. Detta sker vid utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagarens absoluta rätt till sjuklön enligt § 2 eller 3 i kapitlet om tjänst- och och arbetsledighet har upphört eller, om arbetsgivaren fått del av beslutet vid en senare tidpunkt, vid utgången av månaden för delfåendet.

Tillämpningsanvisning

Detta moment gäller inte sjukpension som beviljas av FPA.

I 6 kap. 1 a § i arbetsavtalslagen finns en bestämmelse om avgångsålder för arbetstagare och i 34 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden finns en bestämmelse om avgångsålder för tjänsteinnehavare och om anställningens upphörande på grund av invalidpensionering (hänvisningsbestämmelse).

§ 7 Obligatorisk arbetspraktik

Permittering eller uppsägning av personal utgör inget hinder för att anställa eller hålla kvar en arbetstagare som utför förhandspraktik i anslutning till utbildning, specialiseringspraktik eller praktik som ingår i utbildning.

Tillämpningsanvisning

Förhandspraktik i anslutning till utbildning, specialiseringspraktik och praktik som ingår i utbildning definieras i § 3 mom. 1 i lönekapitlet.

Utöver bestämmelsen ovan har inget annat genom kollektivavtal avtalats för arbetstagarna om permitteringsgrunder eller sådana uppsägningsgrunder som avser ekonomi eller produktion.

Kapitel IX Uppsägningsskydd och ersättning för en arbetarskyddsfullmäktig

§ 1 Uppsägningsskydd för en arbetarskyddsfullmäktig

mom. 1

Arbetsgivaren får säga upp en arbetarskyddsfullmäktigs tjänsteförhållande eller arbetsavtal endast på de grunder som anges i lagen (hänvisningsbestämmelse).

Arbetstagare
mom. 2

Om en arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal hävs och arbetarskyddsfullmäktigen bestrider hävningen, ska arbetsgivaren till arbetarskyddsfullmäktigen betala ett belopp som motsvarar en månads lön, förutsatt att talan i ärendet väcks inom fyra veckor från att arbetsavtalet hävdes.

Arbetstagare
mom. 3

Om en arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtalsförhållande har avslutats i strid med detta avtal, ska arbetsgivaren i ersättning betala arbetarskyddsfullmäktigen minst 10 och högst 30 månaders lön. Ersättningen ska bestämmas enligt de grunder som anges i arbetsavtalslagen.

§ 2 Ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig

mom. 1

Till en månadsavlönad ordinarie arbetarskyddsfullmäktig betalas i ersättning 99 euro från 1.6.2022 och 104 euro från 1.10.2025.

Protokollsanteckning

Om arbetarskyddsfullmäktigen representerar 700 eller fler anställda, är ersättningen dock 273 euro från 1.6.2022 och 286 euro från 1.10.2025. Denna protokollsanteckning gäller till slutet av avtalsperioden.

Bestämmelserna om lön i deltidsarbete enligt § 4 mom. 1 i lönekapitlet tillämpas inte på ersättningen till en arbetarskyddsfullmäktig. En arbetarskyddsfullmäktig med deltidsanställning betalas ersättning till fullt belopp enligt antalet anställda som arbetarskyddsfullmäktigen representerar.

mom. 2

Om arbetarskyddsfullmäktigen på grund av ett tillfälligt hinder inte kan sköta sina uppgifter, sköter en ersättare de av arbetarskyddsfullmäktigens nödvändiga uppgifter som inte kan vänta tills arbetarskyddsfullmäktigens hinder upphör (29 § 3 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen 44/2006).

mom. 3

Om den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen tillfälligt är förhindrad att sköta sitt uppdrag som arbetarskyddsfullmäktig, betalas även arbetarskyddsfullmäktigens ersättare denna ersättning efter att den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens hinder har pågått utan avbrott i minst en månad, men högst så länge som ersättaren sköter den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag.

§ 3 Ersättning för inkomstbortfall till en arbetsskyddsfullmäktig

mom. 1

Inkomstbortfall på grund av arbetarskyddsuppgifter under arbetstid ersätts i enlighet med § 6 i avtalet om tidsanvändning och kompensation för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig.

Protokollsanteckning (§ 3)

Arbets- och tjänstekollektivavtalet om tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig i kommun- och välfärdssektorn (Helsingfors 5.5.2025) samt arbets- och tjänstekollektivavtalet om arbetarskyddssamarbete i kommun- och välfärdssektorn (Helsingfors 5.5.2025) iakttas.

Bilaga 1 Vissa sakkunniguppgifter inom förvaltningen och uppgifter inom kontorsbranschen, ICT-branschen och intern service

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2 och 5–8 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

Bilagans innehåll

Tillämpningsområde (§ 1)
Lönegrupper för vissa sakkunniguppgifter inom förvaltningen och uppgifter i kontorsbranschen (§ 2)

Vissa ledande sakkunniga inom förvaltningen (1ASI42)
Vissa sakkunniguppgifter inom förvaltningen (1ASI44)
Krävande yrkesuppgifter i kontorsbranschen (1TOI62)
Yrkesuppgifter i kontorsbranschen (1TOI64)

Lönegrupper för uppgifter i ICT-branschen (§ 3)

Sakkunniguppgifter i ICT-branschen (1ICT40)
Yrkesuppgifter i ICT-branschen (1ICT60)

Lönegrupper för uppgifter inom intern service (§ 4)

Uppgifter inom intern service (1PER70)

Lönegruppens kod består av 6 tecken följt av nivån av kunnande och ansvar, t.ex. A1, B1, C1. Till exempel 1ICT40A1.

§ 1 Tillämpningsområde

Denna bilaga tillämpas på tjänsteinnehavare och arbetstagare som arbetar med vissa sakkunniguppgifter inom förvaltningen eller uppgifter i kontorsbranschen, i ICT-branschen eller inom intern service, på det sätt som framgår nedan.

Gemensam tillämpningsanvisning för lönebilagan

Utanför lönegrupperna står bl.a.

Ledningsuppgifter inom förvaltningen
Krävande besluts-, föredragnings- och beredningsuppgifter inom förvaltningen
Ledningsuppgifter i ICT-branschen
Chefer för expeditionsservice vid verk och kanslier (ansvariga vaktmästare)
Arbetsgivarens representanter enligt § 19 i lönekapitlet i AKTA

Om högre högskoleexamen förutsätts i lönegrupperna 1ASI42 och 1ASI44, står befattningen utanför lönegruppen.

I fråga om bestämningen av lönen för en befattning utanför lönegrupperna, se § 9 med tillämpningsanvisningar och § 19 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

§ 2 Lönegrupper för vissa sakkunniguppgifter inom förvaltningen och uppgifter i kontorsbranschen

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Vissa ledande sakkunniga inom förvaltningen (1ASI42)

Till denna lönegrupp kan höra anställda med ledande planerings- och andra krävande sakkunniguppgifter eller specialsakkunniguppgifter inom till exempel administrativ service, ekonomiförvaltning, kommunikation, dokumentförvaltning, personalförvaltning samt förebyggande social- och hälsovård.

I krävande sakkunniguppgifter kan ingå till exempel krävande beredning av omfattande helheter eller beslutsfattande som baserar sig på självständig prövning.

Den anställda är ledande sakkunnig eller specialsakkunnig inom sin egen sektor och i arbetet ingår särskilt ansvar för planering av servicen och verksamheten inom det egna förvaltningsområdet.

Det är till merparten fråga om uppgifter som ledande sakkunnig, krävande sakkunniguppgifter eller specialsakkunniguppgifter. Också chefsuppgifter kan ingå i arbetet.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen. Om högre högskoleexamen förutsätts, placeras befattningen inte i lönegrupperna.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel servicechefer, välfärdskoordinatorer, specialsakkunniga och specialplanerare inom utbildning, ekonomi, personalfrågor, kommunikation eller utveckling.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

föredragningsansvar i kommunens eller samkommunens organ
utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar
särskilt ansvar som innebär mer ansvar i lönegruppen
den anställda är chef eller ställföreträdare för chefen
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Vissa ledande sakkunniga inom förvaltningen (1ASI42)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
1ASI42C1	C1	3 098,24	3 175,70	3 247,79
1ASI42B1	B1	3 038,24	3 114,20	3 184,89
1ASI42A1	A1	2 988,24	3 062,95	3 132,48

Vissa sakkunniguppgifter inom förvaltningen (1ASI44)

Till denna lönegrupp kan höra anställda med planerings- och andra sakkunniguppgifter till exempel inom administrativ service, ekonomiförvaltning, kommunikation, dokumentförvaltning, personalförvaltning samt förebyggande social- och hälsovård.

Arbetet består i huvudsak av sakkunniguppgifter. Också chefsuppgifter kan ingå i arbetet.
Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen. Om högre högskoleexamen förutsätts, placeras befattningen inte i lönegrupperna.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel administrativa sekreterare, välfärdskoordinatorer, translatorer, kommunikatörer, sakkunniga och planerare inom utbildning, ekonomi, personalfrågor, kommunikation eller utveckling.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

självständigt föredragningsansvar eller beredningsansvar i kommunens eller samkommunens organ
utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar
ansvar för en omfattande verksamhetshelhet
den anställda är chef eller ställföreträdare för chefen
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Vissa sakkunniguppgifter inom förvaltningen (1ASI44)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
1ASI44C1	C1	2 998,24	3 073,20	3 142,96
1ASI44B1	B1	2 938,24	3 011,70	3 080,07
1ASI44A1	A1	2 888,24	2 960,45	3 027,65

Krävande yrkesuppgifter i kontorsbranschen (1TOI62)

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp består av till exempel ekonomiförvaltning, löneräkning, arkivering och dokumentförvaltning, kundservice, administrativ service, personalförvaltning, stöd för ledningen och andra krävande yrkesuppgifter i kontorsbranschen.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig lägre högskoleexamen eller yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare examen.

I uppgifterna kan också ingå chefsuppgifter och arbetsledning.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel byrå-, skol-, service-, löne-, ekonomi-, förvaltnings-, studie-, redovisnings-, utbildnings-, avdelnings- och arkivsekreterare, kanslister, byråföreståndare, bokförare, assistenter och sekreterare.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

varierande och omfattande beredningsuppgifter som innefattar självständiga och prövningsbaserade beslut
uppgifter som kräver specialkunnande inom serviceområdet/det egna ansvarsområdet
den anställda är chef eller ställföreträdare för chefen, teamledare, arbetsledningsuppgifter
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Krävande yrkesuppgifter i kontorsbranschen (1TOI62)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
1TOI62C1	C1	2 543,98	2 607,58	2 666,77
1TOI62B1	B1	2 483,98	2 546,08	2 603,88
1TOI62A1	A1	2 433,98	2 494,83	2 551,46

Yrkesuppgifter i kontorsbranschen (1TOI64)

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp består av olika yrkesuppgifter i kontorsbranschen, till exempel inom kundservice eller administrativ service.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesinriktad grundexamen.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel kontorister, byrå-, skol-, service-, studie-, redovisnings-, utbildnings-, avdelnings- och arkivsekreterare, kundrådgivare, servicerådgivare och textbehandlare.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

självständiga koordinerings- och beredningsuppgifter
uppgifter som kräver specialkunnande inom serviceområdet/det egna ansvarsområdet
krävande kundserviceuppgifter
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Yrkesuppgifter i kontorsbranschen (1TOI64)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
1TOI64C1	C1	2 443,98	2 505,08	2 561,95
1TOI64B1	B1	2 383,98	2 443,58	2 499,05
1TOI64A1	A1	2 333,98	2 392,33	2 446,64

§ 3 Lönegrupper för uppgifter i ICT-branschen

Sakkunniguppgifter i ICT-branschen (1ICT40)

Till denna lönegrupp kan oberoende av sektor höra anställda med till exempel planerings- och andra sakkunniguppgifter i ICT-branschen. I uppgifterna ingår till exempel planering och implementering av krävande och omfattande datasystem. Också chefsuppgifter kan ingå i arbetet.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen. Om högre högskoleexamen förutsätts, placeras befattningen inte i lönegrupperna.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

uppgifter som kräver specialsakkunskap, till exempel ansvar för ledningen av omfattande data- och kommunikationstekniska projekt
utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar
utöver ICT-kunnande även yrkesmässiga kunskaper inom någon annan bransch
den anställda är chef, teamledare
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Sakkunniguppgifter i ICT-branschen (1ICT40)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.8.2025	Nivålön 1.8.2026
1ICT40C1	C1	2 774,22	2 843,58	2 908,13
1ICT40B1	B1	2 714,22	2 782,08	2 845,23
1ICT40A1	A1	2 664,22	2 730,83	2 792,82

Yrkesuppgifter i ICT-branschen (1ICT60)

Till denna lönegrupp kan höra till exempel planerings- och andra sakkunniguppgifter i ICT-branschen samt stöd för användningen och tillämpningarna samt teknisk användning av utrustningen, planering av användningen och tekniska stöduppgifter. Också arbetsledning kan ingå i uppgifterna.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig högskoleexamen, motsvarande tidigare examen på institutnivå eller yrkesinriktad grundexamen. Om högre högskoleexamen förutsätts, står befattningen utanför lönegrupperna.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

uppgifter som kräver specialkunskaper, till exempel ansvar för ledningen av omfattande data- och kommunikationstekniska projekt
krävande sakkunniguppgifter med anknytning till helpdesk-verksamhet, servrar, datanät och/eller databaser samt data- och kommunikationstekniska miljöer
teamledare
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Yrkesuppgifter i ICT-branschen (1ICT60)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
1ICT60C1	C1	2 530,09	2 593,34	2 652,21
1ICT60B1	B1	2 470,09	2 531,84	2 589,31
1ICT60A1	A1	2 420,09	2 480,59	2 536,90

§ 4 Lönegrupper för uppgifter inom intern service

Uppgifter inom intern service (1PER70)

Uppgifter inom intern service är till exempel passerkontroll och tryggande av säkerhet, vägledning av besökare och olika transportuppgifter.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel vaktmästare och expeditionsvakter.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

krävande eller mångsidig helhet av uppgifter
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Uppgifter inom intern service (1PER70)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
1PER70C1	C1	2 122,53	2 175,59	2 224,98
1PER70B1	B1	2 062,53	2 115,53	2 163,55
1PER70A1	A1	2 012,53	2 065,53	2 112,42

Bilaga 2 Kultur- och fritidstjänster

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2 och 5–8 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

Bilagans innehåll

Tillämpningsområde (§ 1)

Lönegrupper inom bibliotekstjänster (§ 2)

Lednings- och chefsuppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR20)
Sakkunniguppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR42)
Krävande yrkesuppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR50)
Yrkesuppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR60)
Grundläggande serviceuppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR70)

Lönegrupper inom museitjänster (§ 3)

Lednings- och chefsuppgifter inom museitjänster (2MUS22)
Sakkunniguppgifter inom museitjänster (2MUS40)
Yrkesuppgifter och krävande yrkesuppgifter inom museitjänster (2MUS60)
Grundläggande serviceuppgifter inom museitjänster (2MUS70)

Lönegrupper inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (§ 4)

Lednings- och chefsuppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP20)

Sakkunniguppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP40) (ny lönepunkt)
Krävande yrkesuppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP50)
Yrkesuppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP60)
Grundläggande serviceuppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP70)

Lönegruppens kod består av 6 tecken följt av nivån av kunnande och ansvar, t.ex. A1, B1, C1. Till exempel 2VAP70A1.

§ 1 Tillämpningsområde

Denna bilaga tillämpas på tjänsteinnehavare och arbetstagare som arbetar inom biblioteks-, musei-, kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster, på det sätt som framgår nedan.

Gemensam tillämpningsanvisning för lönebilagan

Utanför lönegrupperna står bl.a.

Tjänsteinnehavare och arbetstagare som leder servicehelheten i fråga, oberoende av uppgiftsbeteckning, t.ex. direktörer för biblioteks-, musei-, kultur-, idrotts-, ungdoms- och/eller fritidstjänster.
I fråga om bestämningen av lönen för en befattning utanför lönegrupperna, se § 9 med tillämpningsanvisningar och § 19 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

§ 2 Lönegrupper inom bibliotekstjänster

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Lednings- och chefsuppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR20)

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp är lednings- och chefsuppgifter vid bibliotek. Också kundarbete kan ingå i uppgifterna.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel bibliotekschefer, chefer för regionbibliotek, avdelningsföreståndare och servicechefer vid bibliotek.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

mer omfattande chefsarbete i lönegruppen: här beaktas till exempel storleken på den serviceenhet som personen leder, antalet serviceenheter och antalet underställda/anställda
utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar eller särskilt ansvar
högsta yrkesperson med ansvar för tjänsterna i fråga: här beaktas om personen är den enda anställda vid biblioteksenheten
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Lednings- och chefsuppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR20)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2KIR20C1	C1	2 998,24	3 073,20	3 142,96
2KIR20B1	B1	2 938,24	3 011,70	3 080,07
2KIR20A1	A1	2 888,24	2 960,45	3 027,65

Sakkunniguppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR42)

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med sakkunniguppgifter i anslutning till bibliotekets samlingar och informationstjänst, med utbildning eller med planering, koordinering och produktion av någon annan tjänst.

Också chefsarbete kan ingå i uppgifterna.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel bibliotekarier, ansvariga bibliotekarier, informatiker, bibliotekspedagoger och specialbibliotekarier.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

den anställda är chef eller ställföreträdare för chefen, teamledare
ansvar för biblioteksenhet/biblioteksenheter, t.ex. närbibliotek eller självbetjäningsbibliotek
helhetsansvar för verksamheten som enda anställd vid biblioteksenheten
utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar
särskilt ansvar
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Sakkunniguppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR42)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2KIR42C1	C1	2 774,22	2 843,58	2 908,13
2KIR42B1	B1	2 714,22	2 782,08	2 845,23
2KIR42A1	A1	2 664,22	2 730,83	2 792,82

Krävande yrkesuppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR50)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med yrkesuppgifter i biblioteksbranschen där de har ansvar för kundservice, någon annan servicehelhet eller en del av den.

Till de huvudsakliga uppgifterna hör att betjäna kunder och ordna material. Också arbetsledning kan ingå i uppgifterna.

Uppgifterna förutsätter lämplig lägre högskoleexamen, motsvarande tidigare examen på institutnivå eller lämplig yrkesinriktad grundexamen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. specialbiblioteksfunktionärer, biblioteksfunktionärer, bibliotekssekreterare och informationssekreterare.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

den anställda är ställföreträdare för chefen, teamledare
helhetsansvar för verksamheten som enda anställd vid biblioteksenheten
utvecklingsuppgift med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar samt särskilt ansvar
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Krävande yrkesuppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR50)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2KIR50C1	C1	2 552,04	2 615,84	2 675,22
2KIR50B1	B1	2 492,04	2 554,34	2 612,32
2KIR50A1	A1	2 442,04	2 503,09	2 559,91

Yrkesuppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR60)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med yrkesuppgifter i biblioteksbranschen. Till de huvudsakliga uppgifterna hör bl.a. att betjäna kunder och ordna material.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesinriktad grundexamen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. biblioteksfunktionärer.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

omfattande utvecklingsuppgift eller särskilt ansvar
självständigt ansvar som enda anställd (filialbibliotek, självbetjäningsbibliotek)
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Yrkesuppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR60)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2KIR60C1	C1	2 443,98	2 505,08	2 561,95
2KIR60B1	B1	2 383,98	2 443,58	2 499,05
2KIR60A1	A1	2 333,98	2 392,33	2 446,64

Grundläggande serviceuppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR70)

De som hör till denna lönegrupp har grundläggande serviceuppgifter och deltar i bibliotekets kundbetjäning. Till uppgifterna kan höra bland annat att ställa i ordning och sortera biblioteksmaterial och övervaka bibliotekslokalerna.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. sorteringsbiträden och biblioteksbiträden.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

krävande eller mångsidig helhet av uppgifter
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Grundläggande serviceuppgifter inom bibliotekstjänster (2KIR70)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2KIR70C1	C1	2 122,53	2 175,59	2 224,98
2KIR70B1	B1	2 062,53	2 115,53	2 163,55
2KIR70A1	A1	2 012,53	2 065,53	2 112,42

§ 3 Lönegrupper inom museitjänster

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Lednings- och chefsuppgifter inom museitjänster (2MUS22)

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp är lednings- och chefsuppgifter vid museum. Också kundarbete kan ingå i uppgifterna.

Uppgifterna förutsätter lämplig högre högskoleexamen.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel intendenter och museichefer.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

mer omfattande chefsarbete i lönegruppen: här beaktas till exempel storleken på den serviceenhet som personen leder, antalet serviceenheter och antalet underställda/anställda
utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar eller särskilt ansvar (t.ex. ansökan om statsandelar)
högsta yrkesperson med ansvar för tjänsterna i fråga: här beaktas om personen är den enda anställda vid museienheten
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Lednings- och chefsuppgifter inom museitjänster (2MUS22)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2MUS22C1	C1	2 998,24	3 073,20	3 142,96
2MUS22B1	B1	2 938,24	3 011,70	3 080,07
2MUS22A1	A1	2 888,24	2 960,45	3 027,65

Sakkunniguppgifter inom museitjänster (2MUS40)

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med sakkunniguppgifter i anslutning till samlingar och utställningar, med sakkunniguppgifter inom konservering, med utbildning eller med planering, koordinering och produktion av någon annan tjänst. Också chefsuppgifter kan ingå i arbetet.

Uppgifterna förutsätter lämplig högre högskoleexamen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. museiamanuenser, forskare vid museum, museilektorer och konservatorer.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

helhetsansvar för verksamheten som enda anställd vid museienheten eller enda sakkunnig inom ifrågavarande kompetens-/yrkesområde till exempel i egenskap av konserveringsexpert
utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar
särskilt ansvar för till exempel myndighetsutlåtanden om åtgärder som gäller kulturmiljön
den anställda är chef eller ställföreträdare för chefen, teamledare
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Sakkunniguppgifter inom museitjänster (2MUS40)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2MUS40C1	C1	2 774,22	2 843,58	2 908,13
2MUS40B1	B1	2 714,22	2 782,08	2 845,23
2MUS40A1	A1	2 664,22	2 730,83	2 792,82

Yrkesuppgifter och krävande yrkesuppgifter inom museitjänster (2MUS060)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med yrkesuppgifter i museibranschen.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig lägre högskoleexamen, motsvarande tidigare examen på institutnivå eller yrkesinriktad grundexamen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. museimästare, museiassistenter, utställningssekreterare och konservatorer.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

krävande yrkesuppgifter: helhetsansvar för verksamheten som enda anställd inom yrkesområdet (t.ex. ansvar för skötsel och förvaring av samlingar och ansvar för nationell eller regional kundrådgivning)
den anställda är ställföreträdare för chefen, teamledare
utvecklingsuppgift med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar samt särskilt ansvar
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Yrkesuppgifter och krävande yrkesuppgifter inom museitjänster (2MUS60)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2MUS60C1	C1	2 443,98	2 505,08	2 561,95
2MUS60B1	B1	2 383,98	2 443,58	2 499,05
2MUS60A1	A1	2 333,98	2 392,33	2 446,64

Grundläggande serviceuppgifter inom museitjänster (2MUS70)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med grundläggande serviceuppgifter inom museitjänster. Till uppgifterna kan höra övervakning av lokaler och utställda föremål samt andra stöduppgifter i museiverksamheten.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. museibiträden, museiövervakare och museiassistenter.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

krävande eller mångsidig helhet av uppgifter
särskilt ansvar (t.ex. ansvar för servicen i museibutik)
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Grundläggande serviceuppgifter inom museitjänster (2MUS70)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2MUS70C1	C1	2 122,53	2 175,59	2 224,98
2MUS70B1	B1	2 062,53	2 115,53	2 163,55
2MUS70A1	A1	2 012,53	2 065,53	2 112,42

§ 4 Lönegrupper inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Lednings- och chefsuppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP20)

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp är lednings- och chefsuppgifter vid en verksamhetsenhet eller inom ett verksamhetsområde. Också sakkunnigarbete kan ingå i uppgifterna.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen eller motsvarande tidigare examen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. kultur-, idrotts-, ungdoms- eller fritidssekreterare, koordinatorer och ledande koordinatorer.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

mer omfattande chefsarbete i lönegruppen: här beaktas till exempel storleken på den serviceenhet som personen leder, antalet serviceenheter och antalet underställda/anställda
utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar eller särskilt ansvar
högsta yrkesperson med ansvar för tjänsterna i fråga: här beaktas om personen är den enda anställda inom kultur-, idrotts-, ungdoms- eller fritidstjänster
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Lednings- och chefsuppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP20)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2VAP20C1	C1	2 662,23	2 728,79	2 790,73
2VAP20B1	B1	2 602,23	2 667,29	2 727,84
2VAP20A1	A1	2 552,23	2 616,04	2 675,42

Sakkunniguppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP40)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med utveckling av kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster samt planering och ledning av verksamheten.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen eller motsvarande tidigare examen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. fritidssekreterare, ungdomssekreterare, kulturproducenter, konstfostrare, kultur-, idrotts-, ungdoms- eller fritidsplanerare/koordinatorer/sakkunniga.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

helhetsansvar för verksamheten som enda anställd inom tjänsten i fråga
utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar
särskilt ansvar
den anställda är ställföreträdare för chefen, teamledare
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Sakkunniguppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP40)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2VAP40C1	C1	2 607,14	2 672,32	2 732,98
2VAP40B1	B1	2 547,14	2 610,82	2 670,09
2VAP40A1	A1	2 497,14	2 559,57	2 617,67

Krävande yrkesuppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP50)

De som hör till denna lönegrupp arbetar bl.a. med utveckling av kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster, planering och ledning av verksamheten samt utredning och prognostisering av kundernas behov. Också arbetsledning och handledning kan ingå i uppgifterna.

Uppgifterna förutsätter lämplig lägre högskoleexamen, motsvarande tidigare examen på institutnivå eller yrkesinriktad grundexamen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. specialungdomsarbetare, uppsökande ungdomsarbetare, specialidrottsinstruktörer, ansvariga idrottsinstruktörer/ungdomsledare och kulturproducenter.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

helhetsansvar för verksamheten som enda anställd inom tjänsten i fråga
utvecklingsuppgift med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar samt särskilt ansvar, t.ex. ledning av ungdomsfullmäktiges verksamhet
den anställda är ställföreträdare för chefen, teamledare
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Krävande yrkesuppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP50)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2VAP50C1	C1	2 552,04	2 615,84	2 675,22
2VAP50B1	B1	2 492,04	2 554,34	2 612,32
2VAP50A1	A1	2 442,04	2 503,09	2 559,91

Yrkesuppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP60)

De som hör till denna lönegrupp ger grupphandledning och individuell handledning och utför anknytande kundarbete.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesinriktad grundexamen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. ungdomsledare, idrottsinstruktörer, kulturinstruktörer och ungdomsarbetare.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

krävande eller mångsidig helhet av uppgifter
utvecklingsuppgift med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar samt särskilt ansvar, t.ex. ansvar för digitalt ungdomsarbete eller specialgrupper inom ungdomsarbetet
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Yrkesuppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP60)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2VAP60C1	C1	2 443,98	2 505,08	2 561,95
2VAP60B1	B1	2 383,98	2 443,58	2 499,05
2VAP60A1	A1	2 333,98	2 392,33	2 446,64

Grundläggande serviceuppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP70)

De som hör till denna lönegrupp har olika grundläggande serviceuppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- eller fritidstjänster.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel klubbledare, badvakter/simövervakare, idrottsplansskötare och simlärare.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

krävande eller mångsidig helhet av uppgifter
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Grundläggande serviceuppgifter inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster (2VAP70)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
2VAP70C1	C1	2 122,53	2 175,59	2 224,98
2VAP70B1	B1	2 062,53	2 115,53	2 163,55
2VAP70A1	A1	2 012,53	2 065,53	2 112,42

Bilaga 3 Sysselsättningstjänster

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2 och 5–8 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

Bilagans innehåll

Tillämpningsområde (§ 1)

Uppgifter inom sysselsättningstjänster (§ 2 )

Lednings- och chefsuppgifter inom sysselsättningstjänster (3TYP20)
Ledande sakkunniga inom sysselsättningstjänster (3TYP40)
Sakkunniguppgifter inom sysselsättningstjänster (3TYP42)
Yrkesuppgifter och krävande yrkesuppgifter inom sysselsättningstjänster (3TYP60)

Lönegruppens kod består av 6 tecken följt av nivån av kunnande och ansvar, t.ex. A1, B1, C1. Till exempel 3TYP20A1.

§ 1 Tillämpningsområde

Denna bilaga tillämpas på anställda som arbetar inom sysselsättnings- och arbetskraftstjänster, bland annat enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) och lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen (381/2023).

Tillämpningsanvisning

Bilagan tillämpas på både personal som kommunerna anställt själva, inklusive personal som ursprungligen anställts i de så kallade kommunförsöken, och personal som överförts från staten till kommunerna i samband med överföringen av sysselsättningstjänsterna (lagen om införande av lagen om ordnande av arbetskraftsservice och vissa lagar som har samband med den (383/2023), hänvisningsbestämmelse).
En del av de överförda uppgifterna är till sin karaktär allmänna kontorsuppgifter eller allmänna uppgifter inom administration, personalförvaltning, ekonomi eller till exempel kommunikation. Anställda med dessa uppgifter hör till bilaga 1 eller står utanför lönegrupperna.

Gemensam tillämpningsanvisning för lönebilagan

Utanför lönegrupperna står bl.a.

sysselsättningsdirektörer och motsvarande
de som arbetar som psykologer, oberoende av beteckning

I fråga om bestämningen av lönen för en befattning utanför lönegrupperna, se § 9 med tillämpningsanvisningar och § 19 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

§ 2 Lönegrupper inom sysselsättningstjänster

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Lednings- och chefsuppgifter inom sysselsättningstjänster (3TYP20)

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönegrupp är chefsuppgifter vid en verksamhetsenhet eller i ett team samt andra chefsuppgifter. Också sakkunnigarbete kan ingå i uppgifterna.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå. Tilläggsutbildning kan krävas för arbetet.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. servicedirektörer, servicechefer, teamledare och teamansvariga.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

mer omfattande chefsarbete i lönegruppen: här beaktas till exempel storleken på den serviceenhet som personen leder, antalet serviceenheter och antalet underställda/anställda
utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar
särskilt ansvar som innebär mer ansvar i lönegruppen
den anställda är ställföreträdare för chefen
andra lokalt fastställda nivåkriterier.

Lednings- och chefsuppgifter inom sysselsättningstjänster (3TYP20)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
3TYP20C1	C1	3 020,39	3 095,90	3 166,18
3TYP20B1	B1	2 960,39	3 034,40	3 103,28
3TYP20A1	A1	2 910,39	2 983,15	3 050,87

Ledande sakkunniga inom sysselsättningstjänster (3TYP40)

De som hör till denna lönegrupp har krävande sakkunniguppgifter inom sysselsättningstjänster. Uppgifterna förutsätter bred kännedom om sektorn eller djupa specialkunskaper. I uppgifterna ingår samarbete i olika nätverk, berednings-, planerings- och utvecklingsansvar samt beslutsfattande.

Utöver krävande sakkunniguppgifter kan också chefsuppgifter ingå i arbetet.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig högskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå. Tilläggsutbildning kan krävas för arbetet.

Till denna lönegrupp kan oberoende av beteckning höra t.ex. teamledare, teamansvariga, specialsakkunniga, specialplanerare, ansvariga utbildningssakkunniga, ansvariga sysselsättningssakkunniga och ledande utbetalningssakkunniga.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

föredragningsansvar i kommunens eller samkommunens organ
helhetsansvar för planering av service och verksamhet (t.ex. servicehelhet för företag)
utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar
särskilt ansvar som innebär mer ansvar i lönegruppen
den anställda är chef eller ställföreträdare för chefen
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Ledande sakkunniga inom sysselsättningstjänster (3TYP40)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
3TYP40C1	C1	2 729,16	2 797,39	2 860,89
3TYP40B1	B1	2 669,16	2 735,89	2 797,99
3TYP40A1	A1	2 619,16	2 684,64	2 745,58

Sakkunniguppgifter inom sysselsättningstjänster (3TYP42)

De huvudsakliga uppgifterna för anställda i denna lönegrupp är olika sakkunniguppgifter inom sysselsättningstjänster. De sakkunniga kan arbeta till exempel med service för personkunder, arbetslivs- eller företagsservice eller i olika utvecklingsuppgifter inom sysselsättningstjänsterna. I uppgifterna kan ingå beslutsfattande.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesexamen. Tilläggsutbildning kan krävas för arbetet.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel sakkunniga, planerare, utbildningsplanerare, utbetalningsinspektörer/sakkunniga och personliga coacher.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

självständigt beredningsansvar (beredning av beslut eller beredningsansvar gentemot högre tjänsteinnehavare)
helhetsansvar för planering av service och verksamhet (t.ex. servicehelhet för företag)
utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen: här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar eller särskilt ansvar
särskilt ansvar
den anställda är ställföreträdare för chefen
andra lokalt fastställda nivåkriterier.

Sakkunniguppgifter inom sysselsättningstjänster (3TYP42)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
3TYP42C1	C1	2 623,70	2 689,29	2 750,34
3TYP42B1	B1	2 563,70	2 627,79	2 687,44
3TYP42A1	A1	2 513,70	2 576,54	2 635,03

Yrkesuppgifter och krävande yrkesuppgifter inom sysselsättningstjänster (3TYP60)

De som hör till denna lönegrupp arbetar som första kontakt för till exempel arbetssökande inom servicen för personkunder. Till uppgifterna hör att genomföra planer på individnivå.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesexamen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. servicerådgivare, sakkunniga inom service för personkunder och jobbcoacher.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

krävande yrkesuppgifter: ansvar för till exempel tjänster för specialgrupper
krävande eller mångsidig helhet av uppgifter
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Yrkesuppgifter och krävande yrkesuppgifter inom sysselsättningstjänster (3TYP60)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
3TYP60C1	C1	2 443,98	2 505,08	2 561,95
3TYP60B1	B1	2 383,98	2 443,58	2 499,05
3TYP60A1	A1	2 333,98	2 392,33	2 446,64

Bilaga 4 Kostservice

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2 och 5–8 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

Bilagans innehåll

Tillämpningsområde (§ 1)

Lönegrupper inom kostservice (§ 2)

Lednings- och chefsuppgifter vid en kostserviceenhet eller ett ansvarsområde inom kostservice (4RUO20)
Direkt arbetsledning inom kostservice (4RUO30)
Krävande yrkesuppgifter inom kostservice (4RUO50)
Yrkesuppgifter inom kostservice (4RUO60)
Grundläggande serviceuppgifter inom kostservice (4RUO70)

Lönegruppens kod består av 6 tecken följt av nivån av kunnande och ansvar, t.ex. A1, B1, C1. Exempel 4RUO30A1:

§ 1 Tillämpningsområde

Denna bilaga tillämpas på kostservicepersonal.

Gemensam tillämpningsanvisning för lönebilagan

Utanför lönegrupperna står bl.a.

Den högsta administrativa ledningen inom kommunens eller samkommunens kostservice (t.ex. kostservicechef)
Planerings-, utvecklings- och andra sakkunniguppgifter inom kostservicen

Yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter som står utanför lönegrupperna

Om en anställd med yrkesuppgifter eller grundläggande serviceuppgifter inom kostservicen också har till exempel städuppgifter, står befattningen i allmänhet utanför lönegrupperna.

I fråga om bestämningen av lönen för en befattning utanför lönegrupperna, se § 9 med tillämpningsanvisningar och § 19 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

§ 2 Lönegrupper inom kostservice

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Lednings- och chefsuppgifter vid en kostserviceenhet eller ett ansvarsområde inom kostservice (4RUO20)

De som hör till denna lönegrupp har ansvar för kostservicen vid en enhet eller inom ett ansvarsområde samt lednings- och chefsuppgifter vid en produktionsenhet.

Uppgifterna förutsätter högskoleexamen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. bespisningschefer, matservicechefer och kökschefer.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

mer omfattande chefsarbete i lönegruppen: här beaktas till exempel storleken på den serviceenhet som personen leder, antalet serviceenheter och antalet underställda/anställda
mångsidiga ledningsuppgifter (leder till exempel en helhet bestående av kostservice och städtjänster eller leder flera enheter med verksamhet varje dag under veckan)
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Lednings- och chefsuppgifter vid en kostserviceenhet eller ett ansvarsområde inom kostservice (4RUO20)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
4RUO20C1	C1	2 387,34	2 447,02	2 502,57
4RUO20B1	B1	2 327,34	2 385,52	2 439,67
4RUO20A1	A1	2 277,34	2 334,27	2 387,26

Direkt arbetsledning inom kostservice (4RUO30)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med direkt arbetsledning, underställda den som ansvarar för kostservicen.

Uppgifterna förutsätter storhushållsföreståndarexamen eller motsvarande tidigare utbildning.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. kosthållsarbetsledare och matservicechefer.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

mer omfattande arbetsledningsarbete i lönegruppen, till exempel med beaktande av antalet underställda/anställda som omfattas av den direkta arbetsledningen
mångsidiga uppgifter (till exempel ledning av en helhet bestående av kostservice och städtjänster eller direkt arbetsledning vid arbetsställen med verksamhet varje dag under veckan)
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Direkt arbetsledning inom kostservice (4RUO30)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
4RUO30C1	C1	2 270,17	2 326,92	2 379,74
4RUO30B1	B1	2 210,17	2 265,42	2 316,85
4RUO30A1	A1	2 160,17	2 214,17	2 264,43

Krävande yrkesuppgifter inom kostservice (4RUO50)

De som hör till denna lönegrupp utför grundläggande arbete som kräver särskilt kunnande på yrkesnivå inom kostservicen och som förutsätter självständigt ansvar för tillredningen av mat eller för enhetens kostservice.

Uppgifterna förutsätter grundexamen inom cateringbranschen eller motsvarande tidigare utbildning.

Till denna grupp kan höra t.ex. matserviceansvariga, kockar och dietkockar.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

arbetsuppgifterna består i huvudsak av dietkocksuppgifter (tillredning av specialdieter, dokumentering av dietplaner och recept) och uppgifterna förutsätter specialyrkesutbildning (dietkock)
hantering av stora helheter och massproduktion
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Krävande yrkesuppgifter inom kostservice (4RUO50)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
4RUO50C1	C1	2 234,77	2 290,64	2 342,64
4RUO50B1	B1	2 174,77	2 229,14	2 279,74
4RUO50A1	A1	2 124,77	2 177,89	2 227,33

Yrkesuppgifter inom kostservice (4RUO60)

De som hör till denna lönegrupp utför grundläggande arbete (matlagning) på yrkesnivå inom kostservicen och ansvar för verksamheten och ekonomin enligt givna anvisningar i uppvärmningskök (där man huvudsakligen värmer upp färdig mat och tillreder tillbehören till måltiderna) och distributionskök (dit varm mat och måltidstillbehör i huvudsak levereras).

Uppgifterna förutsätter i allmänhet grundexamen inom cateringbranschen.

Till denna grupp kan höra t.ex. bespisningsarbetare, kokerskor, kockar och matserviceansvariga.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

krävande eller mångsidig uppgiftshelhet, utför till exempel självständigt olika skeden i produktionen av specialdieter
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Yrkesuppgifter inom kostservice (4RUO60)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
4RUO60C1	C1	2 177,73	2 232,17	2 282,84
4RUO60B1	B1	2 117,73	2 170,73	2 220,01
4RUO60A1	A1	2 067,73	2 120,73	2 168,87

Grundläggande serviceuppgifter inom kostservice (4RUO70)

Till denna lönegrupp hör grundläggande serviceuppgifter inom kostservicen, bland annat medverkan i produktionen av måltider och diskhantering.

Till denna grupp kan höra t.ex. kosthållsarbetare och bespisningsarbetare.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av KA-nivån (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

krävande eller mångsidig uppgiftshelhet, deltar till exempel i olika skeden av produktionen av specialdieter
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Grundläggande serviceuppgifter inom kostservice (4RUO70)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
4RUO70C1	C1	2 120,96	2 173,98	2 223,33
4RUO70B1	B1	2 060,96	2 113,96	2 161,95
4RUO70A1	A1	2 010,96	2 063,96	2 110,81

Bilaga 5 Personal inom småbarnspedagogiken samt vissa yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skolor

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2, 5–8 och 12 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

Bilagans innehåll

Tillämpningsområde (§ 1)

Lönegrupper inom småbarnspedagogik

Servicehandledare inom småbarnspedagogik och familjedagvårdsledare (5VKA22)
Socionom inom småbarnspedagogik (5VKA46)
Fostran inom småbarnspedagogik (speciallärare inom småbarnspedagogik som saknar behörighet) (5VKB45)
Fostran inom småbarnspedagogik (lärare inom småbarnspedagogik som saknar behörighet) (5VKA45)
Barnskötare inom småbarnspedagogik (5VKA54)
Familjedagvårdare vid småbarnspedagogisk enhet (5VKA64)
Grundläggande serviceuppgifter inom småbarnspedagogik (5VKA70)

Familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem

Familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem (5PPH66)

Lönegrupper för yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skolor

Krävande yrkesuppgifter inom handledning i skola (5KOU52)
• Yrkesuppgifter inom handledning i skola (5KOU62)
• Grundläggande serviceuppgifter i skola (5KOU70)

Lönegruppens kod består av 6 tecken följt av nivån av kunnande och ansvar, t.ex. A1, B1, C1. Till exempel 5VKA54A1.

§ 1 Tillämpningsområde

Denna bilaga tillämpas på personal som arbetar med vård och fostran inom småbarnspedagogik, servicehandledare inom småbarnspedagogik och familjedagvårdsledare samt vissa yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skolor.

På lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik och daghemsföreståndare som uppfyller behörighetsvillkoren och som arbetar på daghem eller i klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik tillämpas UKTA del G.

Familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem omfattas av bilaga 5 från 1.5.2025. Bestämmelser som gäller denna grupp (bl.a. arbetstid) finns också i bilaga 12.

Gemensam tillämpningsanvisning för lönebilagan

Utanför lönegrupperna står bland annat anställda med följande lednings- och planeringsuppgifter:
Den högsta administrativa ledningen inom småbarnspedagogiken, t.ex. direktörer och chefer för småbarnspedagogik, står utanför lönegrupperna.

Anställda vars huvudsakliga uppgift är planering, utveckling och andra sakkunniguppgifter inom småbarnspedagogiken och/eller familjedagvården (t.ex. planerare inom småbarnspedagogiken) står utanför lönegrupperna.

Det samma gäller anställda som arbetar med gemensamt socialt stöd och handledning inom småbarnspedagogik och i skolor (t.ex. skolcoach).

I fråga om bestämningen av lönen för dessa grupper, se § 19 med tillämpningsanvisningar (arbetsgivarens representant) och § 9 (befattningar utanför lönegrupperna) i lönekapitlet i AKTA.

Lönegrupperna inom småbarnspedagogisk service (§ 2–3) tillämpas på de verksamhetsformer som avses i 1 § i lagen om småbarnspedagogik:

1 (daghemsverksamhet)
2 (familjedagvård)
3 (öppen småbarnspedagogisk verksamhet) när det är fråga om klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik och när arbetstagaren utför uppgifter som anges i § 2. Med klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik avses klubbverksamhet som leds av en lärare inom småbarnspedagogik och som uppfyller kriterierna i lagen om småbarnspedagogik och i grunderna för planen för småbarnspedagogik. På klubbverksamheten tillämpas grunderna för planen för småbarnspedagogik enligt 21 § och den lokala planen för småbarnspedagogik enligt 22 § i lagen om småbarnspedagogik, och dessa grunder styr verksamheten.

§ 1 a Nivåtillägg för läkemedelsbehandling

mom. 1

En namngiven barnskötare/närvårdare som ger läkemedelsbehandling betalas ett nivåtillägg vars belopp fastställs lokalt. Utförandet av uppgiften kräver läkemedelstillstånd och baserar sig på en plan för läkemedelsbehandling. En förutsättning för betalning av nivåtillägg är att den anställda har läkemedelstillstånd.

mom. 2

En anställd inom småbarnspedagogiken, till exempel en familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem, eller en skolgångshandledare i en skola/läroanstalt kan ge ett barn läkemedelsbehandling som ordinerats av en läkare. Regelbunden läkemedelsbehandling baserar sig då på att den anställda får introduktion och att kunnandet säkerställs. Nivåtillägg enligt detta moment betalas endast om det inte finns några närvårdare med läkemedelstillstånd vid enheten.

Gemensam tillämpningsanvisning

Närmare bestämmelser om nivåtillägg finns i § 11 i lönekapitlet i AKTA.

Mer information om läkemedelsbehandling finns i handboken Säker läkemedelsbehandling, SHM 2021:7
I bilaga 2 till KT:s cirkulär 3/2025 ges också andra exempel på lokala nivåtillägg inom småbarnspedagogiken.

§ 2 Lönegrupper inom småbarnspedagogiken

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Servicehandledare inom småbarnspedagogik och familjedagvårdsledare (5VKA22)

De som hör till denna lönegrupp har som huvudsaklig uppgift att leda en familjedagvårdsenhet och/eller vara direkt chef för personalen. Till uppgifterna kan också höra att delta i vård och fostran.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå.

Till denna lönegrupp hör t.ex. servicehandledare inom småbarnspedagogik och familjedagvårdsledare.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

mer omfattande chefsarbete i lönegruppen
här beaktas till exempel storleken på den serviceenhet som personen leder, antalet serviceenheter och antalet underställda/anställda
utvecklingsarbete som innebär mer ansvar i lönegruppen
här beaktas till exempel ansvar för att leda en arbetsgrupp eller utvecklingsgrupp eller utvecklingsuppgifter med verkningar för hela organisationen eller regionala eller nationella verkningar samt särskilt ansvar
högsta yrkesperson med ansvar för tjänsterna i fråga
i fråga om familjedagvårdsledare: ansvar för organiseringen av hela organisationen/familjedagvården
i fråga om servicehandledare inom småbarnspedagogik: ansvarar ensam för omfattande servicehandledning inom småbarnspedagogiken
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Servicehandledare inom småbarnspedagogik och familjedagvårdsledare (5VKA22)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
5VKA22C1	C1	3 097,60	3 175,04	3 247,11
5VKA22B1	B1	3 037,60	3 113,54	3 184,22
5VKA22A1	A1	2 987,60	3 062,29	3 131,80

Socionom inom småbarnspedagogik (5VKA46)

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med socialpedagogiska uppgifter och fostran av barn. Till uppgifterna hör också bl.a. koordinering av tjänster för barn och familjer, samarbete med familjer och sektorsövergripande samarbete.

Uppgifterna förutsätter behörighet som socionom inom småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik (27 och 75 § i lagen om småbarnspedagogik 540/2018).

Till denna lönegrupp hör socionomer enligt lagen om småbarnspedagogik.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

Uppgifterna förutsätter bredare kunnande på grund av barns behov av intensifierat eller särskilt stöd. Detta nivåkriterium gäller också specialgrupper.
stor kulturell mångfald i gruppen och många barn med olika modersmål. Nivåkriteriet beaktas gruppvis endast om det är fråga om en särskiljande faktor, dvs. en faktor som i allmänhet inte är framträdande i organisationen överlag. Möjligt att tillämpa nivåkriteriet i bredare skala.
regionalt koordineringsansvar i arbetsgivarenheten: koordinering av stödtjänster för familjerna inom hela organisationen / från ett vidare område
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Socionom inom småbarnspedagogik (5VKA46)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
5VKA46C1	C1	2 825,36	2 895,99	2 961,73
5VKA46B1	B1	2 765,36	2 834,49	2 898,83
5VKA46A1	A1	2 715,36	2 783,24	2 846,42

Fostran inom småbarnspedagogik (speciallärare inom småbarnspedagogik som saknar behörighet) (5VKB45)

De speciallärare som saknar behörighet enligt lagen om småbarnspedagogik arbetar huvudsakligen med undervisning och fostran av barn.

Undervisningsuppgifter förutsätter utbildning enligt behörighetsvillkoren i lagen om småbarnspedagogik. På anställda som uppfyller behörighetsvillkoren enligt 26, 30 eller 31 § i lagen om småbarnspedagogik tillämpas UKTA del G.

När behörighetsvillkoren förutsätter behörighet som speciallärare inom småbarnspedagogik och arbetstagaren inte uppfyller behörighetsvillkoren för lärare inom småbarnspedagogik eller speciallärare inom småbarnspedagogik, bestäms nivålönen enligt nivån av kunnande och ansvar i lönegrupp 5VKB45.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (A, B, C) beaktas följande nivåkriterier:

arbetar som ambulerande eller konsultativ speciallärare inom småbarnspedagogik. Uppgifterna innebär arbete i flera barngrupper/daghem.
stor kulturell mångfald i gruppen och många barn med olika modersmål. Nivåkriteriet beaktas gruppvis endast om det är fråga om en särskiljande faktor, dvs. en faktor som i allmänhet inte är framträdande i organisationen överlag. Möjligt att tillämpa nivåkriteriet i bredare skala.
arbetar i huvudsak i förskolegrupp
verksamhet dygnet runt/förlängda öppettider. Den anställda arbetar i en barngrupp på ett daghem i befattningen i fråga
verkar som vice daghemsföreståndare
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Fostran inom småbarnspedagogik (speciallärare inom småbarnspedagogik som saknar behörighet) (5VKB45)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
5VKB45C1	C1	2 963,22	3 037,30	3 106,25
5VKB45B1	B1	2 903,22	2 975,80	3 043,35
5VKB45A1	A1	2 853,22	2 924,55	2 990,94
5VKB4500, kriterierna avviker från § 3 mom. 3, se nedan	00	2 819,77	2 890,26	2 955,87

Protokollsanteckning

Nivåkriterierna för kunnande och ansvar motsvarar dem som gäller för speciallärare inom småbarnspedagogik i UKTA del G.

Lönegruppens nivålöner enligt nivåerna av kunnande och ansvar motsvarar dem som gäller för speciallärare inom småbarnspedagogik i UKTA del G.

Om arbetstagarens uppgifter har begränsats på grund av avsaknad av behörighet, kan ett avdrag på högst 4 % göras i den lokala nivålönen på nivå A i lönegrupp 5VKB45. Lönen ska dock minst motsvara den nationella nivålönen enligt 5VKB4500. Bestämmelsen i kap. II § 3 mom. 3 tillämpas inte.

Fostran inom småbarnspedagogik (lärare inom småbarnspedagogik som saknar behörighet) (5VKA45)

De lärare som saknar behörighet enligt lagen om småbarnspedagogik arbetar huvudsakligen med undervisning och fostran av barn.

När behörighetsvillkoren förutsätter behörighet som lärare inom småbarnspedagogik och arbetstagaren inte uppfyller behörighetsvillkoren för lärare inom småbarnspedagogik eller speciallärare inom småbarnspedagogik, bestäms nivålönen enligt nivån av kunnande och ansvar i lönegrupp 5VKA45.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (A, B, C) beaktas följande nivåkriterier:

Uppgifterna förutsätter bredare kunnande på grund av barns behov av intensifierat eller särskilt stöd. Detta nivåkriterium gäller också specialgrupper.
stor kulturell mångfald i gruppen och många barn med olika modersmål. Nivåkriteriet beaktas gruppvis endast om det är fråga om en särskiljande faktor, dvs. en faktor som i allmänhet inte är framträdande i organisationen överlag. Möjligt att tillämpa nivåkriteriet i bredare skala.
arbetar i huvudsak i förskolegrupp
verksamhet dygnet runt/förlängda öppettider. Den anställda arbetar på ett daghem i befattningen i fråga
verkar som vice daghemsföreståndare
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Fostran inom småbarnspedagogik (lärare inom småbarnspedagogik som saknar behörighet) (5VKA45)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
5VKA45C1	C1	2 790,01	2 859,76	2 924,68
5VKA45B1	B1	2 730,01	2 798,26	2 861,78
5VKA45A1	A1	2 680,01	2 747,01	2 809,37
5VKA4500, kriteerit poikkeavat 3 § 3 momentista, ks. alla	00	2 622,84	2 688,41	2 749,44

Protokollsanteckning

Nivåkriterierna för kunnande och ansvar motsvarar dem som gäller för lärare inom småbarnspedagogik i UKTA del G.

Lönegruppens nivålöner enligt nivåerna av kunnande och ansvar motsvarar dem som gäller för lärare inom småbarnspedagogik i UKTA del G.

Om arbetstagarens uppgifter har begränsats på grund av avsaknad av behörighet, kan ett avdrag på högst 4 % göras i den lokala nivålönen på nivå A i lönegrupp 5VKA45. Lönen ska dock minst motsvara den nationella nivålönen enligt 5VKA4500. Bestämmelsen i kap. II § 3 mom. 3 tillämpas inte.

Barnskötare inom småbarnspedagogik (5VKA54)

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med vård och fostran av barn.

Uppgifterna förutsätter lämplig yrkesinriktad grundexamen eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom området (28 och 75 § i lagen om småbarnspedagogik 540/2018 och 3 § i statsrådets förordning om småbarnspedagogik 752/2018).

Till denna lönegrupp hör anställda som arbetar som sådana barnskötare inom småbarnspedagogik som avses i lagen om småbarnspedagogik, t.ex. barnskötare inom småbarnspedagogik, närvårdare, barnskötare, barnledare och dagvårdare.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

uppgifterna förutsätter bredare kunnande på grund av barns behov av intensifierat eller särskilt stöd. Detta nivåkriterium gäller också specialgrupper.
ambulerande barnskötare. Den anställda arbetar vid flera dagvårdsenheter och/eller byter grupp regelbundet. Det är fråga om ett bestående arrangemang där den anställda antingen ambulerar mellan olika daghem eller regelbundet byter grupp på ett daghem.
vård dygnet runt och/eller varje dag under kalenderveckan. Den anställda arbetar i befattningen i fråga på ett daghem som har öppet dygnet runt och/eller varje dag under kalenderveckan. Till arbetets natur hör att den anställda i regel arbetar ensam.
stor kulturell mångfald i gruppen och många barn med olika modersmål. Nivåkriteriet beaktas gruppvis endast om det är fråga om en särskiljande faktor, dvs. en faktor som i allmänhet inte är framträdande i organisationen överlag. Möjligt att tillämpa nivåkriteriet i bredare skala.
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Barnskötare inom småbarnspedagogik (5VKA54)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
5VKA54C1	C1	2 437,56	2 498,50	2 555,22
5VKA54B1	B1	2 377,56	2 437,00	2 492,32
5VKA54A1	A1	2 327,56	2 385,75	2 439,91

Familjedagvårdare vid småbarnspedagogisk enhet (5VKA64)

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med vård och omsorg.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesexamen.

Till denna lönegrupp hör t.ex. familjedagvårdare som arbetar vid en småbarnspedagogisk enhet och gruppfamiljedagvårdare.

På familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem tillämpas lönegrupp 5PPH66.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

uppgifterna förutsätter bredare kunnande på grund av barns behov av intensifierat eller särskilt stöd. Detta nivåkriterium gäller också specialgrupper.
stor kulturell mångfald i gruppen och många barn med olika modersmål. Nivåkriteriet beaktas gruppvis endast om det är fråga om en särskiljande faktor, dvs. en faktor som i allmänhet inte är framträdande i organisationen överlag. Möjligt att tillämpa nivåkriteriet i bredare skala.
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Familjedagvårdare vid småbarnspedagogisk enhet (5VKA64)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
5VKA64C1	C1	2 191,10	2 245,88	2 296,86
5VKA64B1	B1	2 131,10	2 184,38	2 233,97
5VKA64A1	A1	2 081,10	2 134,10	2 182,54

Grundläggande serviceuppgifter inom småbarnspedagogik (5VKA70)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med grundläggande serviceuppgifter inom småbarnspedagogik.
Till denna lönegrupp hör t.ex. daghemsassistenter, dagvårdsassistenter, lokalvårdare på daghem och gruppassistenter.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

personlig assistent för ett barn som behöver särskilt stöd
arbete som språkassistent
arbete i flera grupper
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Grundläggande serviceuppgifter inom småbarnspedagogik (5VKA70)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
5VKA70C1	C1	2 145,31	2 198,94	2 248,86
5VKA70B1	B1	2 085,31	2 138,31	2 186,85
5VKA70A1	A1	2 035,31	2 088,31	2 135,71

§ 3 Lönegrupp för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem (5PPH66)

Denna lönegrupp tillämpas endast på familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem.
De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med vård och omsorg. Också fostran kan ingå i arbetsuppgifterna.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesexamen.

Anställningsvillkoren för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem följer bestämmelserna i gällande allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn samt AKTA bilaga 12.

Tillämpningsanvisning

Om en familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem vid sidan av detta arbete också har andra arbetsuppgifter i kommunsektorn, står den anställda utanför lönegrupperna.
Bestämmelserna i AKTA och bilaga 12 tillämpas så att en särskild bestämmelse i bilaga 12 åsidosätter motsvarande bestämmelse i AKTA på det sätt som anges närmare i bilaga 12.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

Uppgifterna förutsätter bredare kunnande på grund av ett eller flera barns behov av intensifierat eller särskilt stöd. Här beaktas hela gruppens situation och andra anställda i kommunen med motsvarande arbete.
I gruppen finns det ett eller flera barn som talar ett annat språk med familjedagvårdaren än familjedagvårdarens språk. Med familjedagvårdarens språk avses finska, svenska eller samiska. Här beaktas hela gruppens situation och andra anställda i kommunen med motsvarande arbete.
Ett barn i gruppen har en betydande kostrestriktion, specialdiet eller matallergi. Familjedagvårdaren ska på grund av barnets eller barnens särskilda kostbehov kunna planera och erbjuda mat som avviker från det normala. Laktosintolerans betraktas inte som betydande kostrestriktion, specialdiet eller matallergi. En betydande kostrestriktion, specialdiet eller matallergi ställer högre krav med tanke på barnets hälsa eller säkerhet.
Familjedagvårdaren har särskilt ansvar för till exempel handledning av andra familjedagvårdare och/eller för att informera andra familjedagvårdare om arbetsrelaterade frågor och/eller koordineringsansvar, t.ex. teamledare
Andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

I bilaga 2 till KT:s cirkulär 3/2025 ges också exempel på lokala nivåkriterier.

Familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem (5PPH66)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
5PPH66C1	C1	2 185,63	2 240,27	2 291,12
5PPH66B1	B1	2 125,63	2 178,77	2 228,23
5PPH66A1	A1	2 075,63	2 128,63	2 176,95

§ 4 Lönegrupper för yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skola

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Krävande yrkesuppgifter inom handledning i skola (5KOU52)

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med krävande handledning, stöd och hjälp för eleverna i deras uppväxt och utveckling. Också vårdarbete kan ingå i uppgifterna.

Uppgifterna förutsätter lämplig yrkesinriktad grundexamen eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom området eller yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Till denna lönegrupp hör krävande yrkesuppgifter inom handledning i skola, som förutsätter kunnande och ansvar enligt ifrågavarande nivå. Det kan till exempel vara fråga om en särskild uppgift som innebär mer ansvar och självständig handledning. Vem som hör till denna lönegrupp avgörs av de faktiska uppgifterna. Enbart beteckningen skolgångshandledare betyder inte att det är fråga om yrkesuppgifter.

Till denna lönegrupp kan höra till exempel ledande/ansvariga skolgångshandledare, ansvariga handledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet, ansvariga handledare för grupper med funktionsnedsättning, skolgångshandledare som ger krävande särskilt stöd, skolgångshandledare vid specialskolor, skolgångshandledare inom flexibel grundläggande utbildning (JOPO) samt teamledare/teamansvariga.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

I fråga om ansvariga skolgångshandledare: Uppgifterna förutsätter bredare kunnande på grund av barns behov av intensifierat eller särskilt stöd.
Stor kulturell mångfald i arbetet och många barn med olika modersmål. Nivåkriteriet beaktas gruppvis endast om det är fråga om en särskiljande faktor, dvs. en faktor som i allmänhet inte är framträdande i organisationen överlag. Möjligt att tillämpa nivåkriteriet i bredare skala.
Andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Krävande yrkesuppgifter inom handledning i skola (5KOU52)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
5KOU52C1	C1	2 389,34	2 449,07	2 504,66
5KOU52B1	B1	2 329,34	2 387,57	2 441,77
5KOU52A1	A1	2 279,34	2 336,32	2 389,35

Yrkesuppgifter inom handledning i skola (5KOU62)

De som hör till denna lönegrupp arbetar huvudsakligen med handledning, stöd och hjälp för eleverna i deras uppväxt och utveckling. Också vårdarbete kan ingå i uppgifterna.

Uppgifterna förutsätter lämplig yrkesinriktad grundexamen eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom området eller yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Till denna lönegrupp hör yrkesuppgifter inom handledning i skola, som förutsätter kunnande och ansvar enligt ifrågavarande nivå.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. skolgångshandledare, skolgångsbiträden och ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

Uppgifterna förutsätter bredare kunnande på grund av barns behov av intensifierat eller särskilt stöd.
Stor kulturell mångfald i arbetet och många barn med olika modersmål. Nivåkriteriet beaktas gruppvis endast om det är fråga om en särskiljande faktor, dvs. en faktor som i allmänhet inte är framträdande i organisationen överlag. Möjligt att tillämpa nivåkriteriet i bredare skala.
I arbetet ingår att regelbundet ambulera mellan skolor och/eller skolnivåer
Andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Yrkesuppgifter inom handledning i skola (5KOU62)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
5KOU62C1	C1	2 289,34	2 346,57	2 399,84
5KOU62B1	B1	2 229,34	2 285,07	2 336,94
5KOU62A1	A1	2 179,34	2 233,82	2 284,53

Tillämpningsanvisning

Enligt lagen om funktionshinderservice (675/2023, hänvisningsbestämmelse) ska välfärdsområdet betala en person med funktionshinder ersättning för kostnaderna för en personlig assistent. Kommunen eller välfärdsområdet är inte arbetsgivare i arbetsgivarmodellen för personlig assistans (11 § i lagen) och anställningsvillkoren bestäms inte enligt kollektivavtalen för kommun- och välfärdssektorn.

Anställningsvillkoren för undervisningspersonalen i skolor och läroanstalter bestäms enligt UKTA.

Grundläggande serviceuppgifter i skola (5KOU70)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med grundläggande serviceuppgifter i skolor.

Till denna lönegrupp hör t.ex. skolbiträden, assistenter, gruppassistenter och omsorgsassistenter.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

krävande eller mångsidig helhet av uppgifter
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Grundläggande serviceuppgifter i skola (5KOU70)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
5KOU70C1	C1	2 145,31	2 198,94	2 248,86
5KOU70B1	B1	2 085,31	2 138,31	2 186,85
5KOU70A1	A1	2 035,31	2 088,31	2 135,71

§ 5 Särskild bestämmelse om arbetstiden för trefamiljsdagvårdare och andra familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn

På familjedagvårdare som i huvudsak arbetar i barnets/barnens hem tillämpas bestämmelserna om arbetstid och arbetstidsersättningar i § 3–7 i bilaga 12.

Tillämpningsanvisning

Med familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn avses oberoende av yrkesbeteckning till exempel familjedagvårdare som arbetar i ett barns hem, trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar som ersättande familjedagvårdare i ett barns eller i en annan familjedagvårdares hem. Dessa familjedagvårdares ordinarie arbetstid och arbetstidsersättningar bestäms enligt bilaga 12.

Övriga anställningsvillkor såsom lön, semester, sjukfrånvaro och familjeledigheter samt övriga arbetsledigheter med lön följer de allmänna bestämmelserna i AKTA.

Bilaga 6 Avbytarservice

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2, 5–8 och 12 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

Bilagans innehåll

Tillämpningsområde (§ 1)

Arbetsledningsuppgifter inom avbytarservice (6LOM50)
Yrkesuppgifter och krävande yrkesuppgifter inom avbytarservice (6LOM60)

Lönegruppens kod består av 6 tecken följt av nivån av kunnande och ansvar, t.ex. A1, B1, C1. Till exempel 6LOM50A1.

§ 1 Tillämpningsområde

Denna bilaga tillämpas på tjänsteinnehavare och arbetstagare som arbetar med avbytarservice, i enlighet med vad som framgår nedan.

Gemensam tillämpningsanvisning för lönebilagan

Utanför lönegrupperna står bland annat chefen för avbytarservice, avbytarservicechefen eller motsvarande tjänsteinnehavare eller arbetstagare som ansvarar för avbytarservicen, oberoende av uppgiftsbeteckning.

I fråga om bestämningen av lönen för en befattning utanför lönegrupperna, se § 9 med tillämpningsanvisningar och § 19 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

§ 2 Lönegrupper inom avbytarservicen

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Arbetsledningsuppgifter inom avbytarservice (6LOM50)

De som hör till denna lönegrupp har arbetslednings- och kundbetjäningsuppgifter inom avbytarservicen.

I arbetsuppgifterna kan också ingå bl.a. avbytaruppgifter.

Uppgifterna förutsätter lämplig lägre högskoleexamen, motsvarande tidigare examen på institutnivå eller yrkesinriktad grundexamen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. ledande lantbruksavbytare och avbytarinstruktörer.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

mer omfattande arbetsledningsarbete i lönegruppen, till exempel med beaktande av antalet underställda/anställda som omfattas av den direkta arbetsledningen
mångsidiga uppgifter (ansvar för en helhet, t.ex. koordinering av kompletterande utbildning eller huvudanvändare av avbytarsystem)
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Arbetsledningsuppgifter inom avbytarservice (6LOM50)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
6LOM50C1	C1	2 443,98	2 505,08	2 561,95
6LOM50B1	B1	2 383,98	2 443,58	2 499,05
6LOM50A1	A1	2 333,98	2 392,33	2 446,64

Yrkesuppgifter och krävande yrkesuppgifter inom avbytarservice (6LOM60)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med avbytaruppgifter enligt lagen om avbytarservice för lantbrukare (hänvisningsbestämmelse).

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesinriktad grundexamen.

Till denna lönegrupp kan höra t.ex. lantbruksavbytare och avbytare inom pälsnäringen.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

1. krävande yrkesuppgifter:

omfattande hantering av krävande tekniska tillämpningar inom lantbruket (maskiner, apparater, tillämpningar, teknik)
behärskar alla arbeten på gårdar och är insatt i flera produktionsinriktningar eller är särskilt väl insatt i en produktionsinriktning
kan hantera plötsliga störningsfaktorer som kan medföra stor ekonomisk skada

2. Yrkesuppgifter och krävande yrkesuppgifter:

andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Yrkesuppgifter och krävande yrkesuppgifter inom avbytarservice (6LOM60)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
6LOM60C1	C1	2 229,67	2 285,41	2 337,29
6LOM60B1	B1	2 169,67	2 223,91	2 274,39
6LOM60A1	A1	2 119,67	2 172,67	2 221,99

Bilaga 7 Service inom övriga sektorer

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2, 5–8 och 12 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

Bilagans innehåll

Tillämpningsområde (§ 1)

Lönegrupper för service inom övriga sektorer (§ 2)

Uppgifter i städbranschen (7SII70)
Transportuppgifter i trafikbranschen (7LII70)
Kontrolluppgifter i trafikbranschen (7TAR70)
Grundläggande serviceuppgifter inom övriga sektorer (7PER70)

Lönegruppens kod består av 6 tecken följt av nivån av kunnande och ansvar, t.ex. A1, B1, C1. Till exempel 7SII70A1.

§ 1 Tillämpningsområde

Denna bilaga tillämpas på tjänsteinnehavare och arbetstagare som arbetar i städbranschen, med transport- eller kontrolluppgifter i trafikbranschen eller med grundläggande serviceuppgifter inom övriga sektorer, i enlighet med det som anges nedan.

Gemensam tillämpningsanvisning för lönebilagan

Chefsuppgifter utanför lönegrupperna

Chefsuppgifter vid tvätterier

Uppgifter utanför lönegrupperna

Om en anställd med dessa uppgifter, utöver de uppgifter som anges i denna bilaga, också arbetar med till exempel kostservice, står befattningen i allmänhet utanför lönegrupperna.

I fråga om bestämningen av lönen för en befattning utanför lönegrupperna, se § 9 med tillämpningsanvisningar och § 19 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

§ 2 Lönesättningen för servicepersonal inom övriga sektorer

I fråga om tillämpningen av lönegrupperna och bestämningen av nivåerna av kunnande och ansvar samt nivålönen, se § 7–8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Uppgifter i städbranschen (7SII70)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med olika städ- och lokalvårdsuppgifter. Till lönegruppen kan höra till exempel städare, anstaltsvårdare och lokalvårdare.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

teamansvar
arbete i huvudsak i lokaler som kräver specialkunnande, t.ex. användning av olika arbetsmetoder och kemikalier
uppgifterna/lokalerna ställer höga krav på hygien
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Uppgifter i städbranschen (7SII70)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
7SII70C1	C1	2 176,11	2 230,51	2 281,14
7SII70B1	B1	2 116,11	2 169,11	2 218,35
7SII70A1	A1	2 066,11	2 119,11	2 167,21

Transportuppgifter i trafikbranschen (7LII70)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med olika transportuppgifter inom kollektivtrafiken.

Till lönegruppen kan höra t.ex. busschaufförer, spårvagnsförare och metroförare.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

teamansvar
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Transportuppgifter i trafikbranschen (7LII70)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
7LII70C1	C1	2 390,41	2 450,17	2 505,79
7LII70B1	B1	2 330,41	2 388,67	2 442,89
7LII70A1	A1	2 280,41	2 337,42	2 390,48

Kontrolluppgifter i trafikbranschen (7TAR70)

De som hör till denna lönegrupp arbetar med olika uppgifter i anknytning till kontroller.

Till lönegruppen kan höra t.ex. parkerings- och biljettkontrollanter.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

teamansvar
ansvarig eller ledande parkeringskontrollant
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Kontrolluppgifter i trafikbranschen (7TAR70)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
7TAR70C1	C1	2 283,25	2 340,33	2 393,46
7TAR70B1	B1	2 223,25	2 278,83	2 330,56
7TAR70A1	A1	2 173,25	2 227,58	2 278,15

Grundläggande serviceuppgifter inom övriga sektorer (7PER70)

Till denna lönegrupp hör grundläggande serviceuppgifter som inte nämns i andra lönebilagor och lönegrupper.

Till lönegruppen kan höra till exempel maskintvättare, försäljare, servicearbetare, fastighetsskötare, lagerarbetare, logistikarbetare, biljettförsäljare, kassörer och textilvårdare.

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

teamansvar
krävande eller mångsidig helhet av uppgifter
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Grundläggande serviceuppgifter inom övriga sektorer (7PER70)	Nivå	Nivålön 1.2.2025	Nivålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
7PER70C1	C1	2 101,09	2 154,09	2 202,99
7PER70B1	B1	2 041,09	2 094,09	2 141,63
7PER70A1	A1	1 991,09	2 044,09	2 090,49

Bilaga 8 Nivålönerna i lönegrupperna i AKTA

Nivålöner i lönegrupperna i AKTA (xlsx) >

Bilaga 9 Förhandlingsparternas rekommendation om främjande av lönestatistiken inom AKTA

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2, 5–8 och 12 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

Statistikkoder för befattningar utanför lönegrupperna i AKTA

Det är önskvärt att det för varje anställd som står utanför lönegrupperna uppges en statistikkod som utgår från arbetsuppgifterna. Syftet med statistikkoden är att underlätta grupperingen av dessa anställda.

Statistikkoden betyder inte att de anställda i fråga bildar en egen lönegrupp, utan det är fortfarande fråga om befattningar som inte placeras i en lönegrupp. Användningen av en statistikkod betyder inte heller att dessa yrkesgrupper räknas med när man avgör om en bilaga har så många anställda att minimibeloppet för individuella tillägg ska räknas ut separat för denna bilaga (se AKTA kap. II § 13 mom. 7, protokollsanteckningen).

Statistikkoden införs i löneräkningssystemet på samma ställe som lönegruppskoderna. Lönestatistiken för kommun- och välfärdssektorn (s.k. oktoberstatistik) samlas in årligen. Arbetsgivaren ska då utöver lönegruppskoderna också uppge statistikkoderna för anställda utanför lönegrupperna.

I lönebilagorna 1–7 finns det tillämpningsanvisningar som anger vilka befattningar som står utanför lönegrupperna i respektive bilaga. Denna definition används när statistikkoden bildas.

Statistikkoder för befattningar utanför lönegrupperna i lönebilagorna 1–7 i AKTA

19999999 Befattning utanför lönegrupperna i bilaga 1
29999999 Befattning utanför lönegrupperna i bilaga 2
39999999 Befattning utanför lönegrupperna i bilaga 3
49999999 Befattning utanför lönegrupperna i bilaga 4
59999999 Befattning utanför lönegrupperna i bilaga 5
69999999 Befattning utanför lönegrupperna i bilaga 6
79999999 Befattning utanför lönegrupperna i bilaga 7

Om dessa statistikkoder för lönebilagorna 1–7 i AKTA inte lämpar sig för en befattning används statistikkoden

99999999 Annan befattning utanför lönegrupperna

En befattning enligt § 19 i lönekapitlet i AKTA ges statistikkoden

99TAE020 Arbetsgivarrepresentant enligt AKTA kap. II § 19, helhetslön

Bilaga 10 Rekommendation om befattningar utanför lönegrupperna

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2, 5–8 och 12 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

Om det inte finns någon lämplig lönegrupp i lönebilagorna, är det fråga om en befattning som inte placeras i lönegrupperna i lönebilagorna. Detta kallas befattning utanför lönegrupperna (tidigare befattning utanför lönesättningen).

Arbetsgivaren beslutar om nivålönen med beaktande av sådana lönegrupper som på grund av uppgifternas natur kan användas som referensgrupp vid bestämningen av nivålönen.

Vid bestämning av nivålönen ska arbetsgivaren använda sin prövningsrätt så att det kunnande och ansvar som uppgifterna förutsätter beaktas så objektivt som möjligt.

Bedömning av uppgifterna i befattningar utanför lönegrupperna

Befattningarna placeras på nivåer av kunnande och ansvar i enlighet med de lokala nivåbeskrivningarna och en bedömning som baserar sig på uppgiftsbeskrivningarna.

Vid bedömningen av vilken nivå som ska tillämpas bör arbetsgivaren beakta att nivå B och C förutsätter att den anställda

behärskar ett visst uppgiftsområde på ett djupare plan,
behärskar ett omfattande uppgiftsområde,
behärskar flera olika uppgiftsområden,
kan hantera flera saker samtidigt eller
har kunskaper eller färdigheter av olika slag.

Av dem som utför samma eller likartat arbete hos samma arbetsgivare bildas lokala grupper för bedömningen av kunnande och ansvar. För befattningarna i en sådan grupp utarbetas lokala nivåkriterier och nivåbeskrivningar. Befattningarna placeras på nivåer av kunnande och ansvar enligt samma principer som de som hör till lönegrupper.

Befattningar som avviker från varandra bedöms för sig, eller alternativt kan man bilda egna grupper av dem, om det är möjligt.

Nivålönens lokala belopp påverkas förutom av det som sägs i § 8 i lönekapitlet också av bland annat den allmänna lönenivån på orten och inom branschen och av arbetsgivarens lönepolicy.

Så kallade kombinationsbefattningar

Det kan till exempel vara fråga om en kombination av grundläggande serviceuppgifter inom kostservice i bilaga 4 (6RUO70) och uppgifter inom städbranschen i bilaga 7 (7SII70). För kombinationsbefattningar utarbetas en uppgiftsbeskrivning. Kunnandet och ansvaret bedöms enligt uppgifterna i kombinationsbefattningen.

En sådan befattning står utanför lönegrupperna.

Uppgiftsbeskrivningar för befattningar utanför lönegrupperna

Uppgiftsbeskrivningar behövs särskilt för befattningar som står utanför lönegrupperna. När uppgiftsbeskrivningarna utarbetas bör särskild vikt fästas vid beskrivningen av kunnande och ansvar.

Närmare bestämmelser om uppgiftsbeskrivningar finns i kap. II § 8.

Exempel på bedömningar

I AKTA har det inte fastställts nivålöner för befattningar utanför lönegrupperna. Nivålönerna bestäms på lokal nivå.

Befattningar utanför lönegrupperna placeras på nivåer av kunnande och ansvar enligt samma principer som de som hör till lönegrupperna i bilaga 1–7.

Lokalt bestäms till vilka lokala grupper befattningar utanför lönegrupperna ska höra och vilka nivåer av kunnande och ansvar som ska tillämpas i gruppen.

Som befattningar utanför lönegrupperna bedöms till exempel anställda med olika sakkunniguppgifter hos samma arbetsgivare, till exempel kommunikationsuppgifter. Man kan också bilda en helhet av anställda med sakkunniguppgifter inom personalförvaltningen eller juridiska uppgifter eller till exempel projektchefer som har hand om likartade projekt.

De helheter som jämförs ska vara logiska, till exempel sakkunniga (3 nivåer: A, B, C), ansvariga sakkunniga (3 nivåer: A, B, C) och chefer (3 nivåer: A, B, C). I de lokala grupperna kan man vid behov lägga till fler nivåer ovanför nivå C (t.ex. D, E), om behovet kan motiveras objektivt.

Modell för bedömning av befattningar utanför lönegrupperna

Exempel på lokala grupper för kommunikationsuppgifter

I exemplet arbetar många anställda med dessa uppgifter och det finns skillnader mellan dem i nivån av kunnande och ansvar.

Obs! Om en sakkunnigbefattning inom kommunikation förutsätter lämplig högskoleexamen, placeras befattningen i en lönegrupp i bilaga 1 (1ASI42 eller 1ASI44).

Exempel: En kommunikationschef står utanför lönegrupperna, se tillämpningsområdet för lönebilaga 1 (1 §).

Lokal kod för gruppen: 99tttt (sex tecken) Kommunikationschef Nivåer av kunnande och ansvar i lönegruppen	Kod	Lokal lönenivå 1.x.202X	Lokal lönenivå 1.x.202Y
Nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå B	C1	____ €	____ €
Nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå A	B1	____ €	____ €
Uppgifter som förutsätter kunnande och ansvar på normal nivå	A1	____ €	____ €

Exempel: En teamledare inom kommunikation står utanför lönegrupperna, se tillämpningsområdet för lönebilaga 1 (1 §).

Lokal kod för gruppen: 99zzzz (sex tecken) Teamledare inom kommunikation Nivåer av kunnande och ansvar i lönegruppen	Kod	Lokal lönenivå 1.x.202X	Lokal lönenivå 1.x.202Y
Nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå B	C1	____ €	____ €
Nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå A	B1	____ €	____ €
Uppgifter som förutsätter kunnande och ansvar på normal nivå	A1	____ €	____ €

Exempel: Ledande sakkunnig inom kommunikation, högre högskoleexamen förutsätts, står utanför lönegrupperna, se bestämmelserna i lönebilaga 1.

Lokal kod för gruppen: 99yyyy (sex tecken) Ledande sakkunnig inom kommunikation Nivåer av kunnande och ansvar i lönegruppen	Kod	Lokal lönenivå 1.x.202X	Lokal lönenivå 1.x.202Y
Nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå B	C1	____ €	____ €
Nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå A	B1	____ €	____ €
Uppgifter som förutsätter kunnande och ansvar på normal nivå	A1	____ €	____ €

Exempel: Sakkunnig inom kommunikation, högre högskoleexamen förutsätts, står utanför lönegrupperna, se bestämmelserna i lönebilaga 1.

Lokal kod för gruppen: 99xxxx (sex tecken) Sakkunnig inom kommunikation, högre högskoleexamen förutsätts Nivåer av kunnande och ansvar i lönegruppen	Kod	Lokal lönenivå 1.x.202X	Lokal lönenivå 1.x.202Y
Nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå C *).	D1 *)	____ €	____ €
Nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå B	C1	____ €	____ €
Nivån av kunnande och ansvar är högre än på nivå A	B1	____ €	____ €
Uppgifter som förutsätter kunnande och ansvar på normal nivå	A1	____ €	____ €

*) I de lokala grupperna kan man vid behov lägga till fler nivåer ovanför nivå C (t.ex. D, E), om behovet kan motiveras objektivt.

Bilaga 11 Arbetstiden för gårdskarlar

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1

Denna bilaga gäller arbetstagare och tjänsteinnehavare som omfattas av arbetstidslagen och som utför gårdskarlsarbete och bor i fastigheten i fråga eller på mindre än 500 meters avstånd från den och vilkas ordinarie arbetstid i genomsnitt överstiger 22 timmar i veckan.

mom. 2

På gårdskarlar i bisyssla, vilka bor i fastigheten eller på mindre än 500 meters avstånd från den men vilkas ordinarie arbetstid per vecka är i genomsnitt högst 22 timmar, tillämpas endast bestämmelserna i § 5 mom. 2 och § 8 i denna bilaga.

mom. 3

På övriga gårdskarlar tillämpas arbetstidskapitlet i detta avtal.

mom. 4

Som gårdskarlsarbete betraktas uppgifter vilka kan anses ingå i sådan renhållning utomhus, uppvärmning, avfallshantering och städning som gäller fastigheten samt andra uppgifter av allmänt slag som hör till eller har ett nära samband med skötseln av fastigheten och upprätthållandet av ordningen i fastigheten.

Tillämpningsanvisning

Om en gårdskarl sköter flera fastigheter så att över hälften av arbetstiden används för skötsel av fastigheter som är belägna på mer än 500 meters avstånd från den fastighet där gårdskarlen bor, anses gårdskarlen inte bo i omedelbar närhet av de fastigheter som han eller hon sköter.

Med en gårdskarls bostad avses hans eller hennes egentliga bostad. Ett paus- eller vilrum i tillfälligt bruk anses inte vara en bostad.

Den arbetstid som tillämpas på arbetstagare med kombinerade arbetsuppgifter bestäms enligt arbetstiden i det arbete som arbetstagaren utför huvudsakligen, dvs. under mer än hälften av sin ordinarie arbetstid.

§ 2 Arbetstid

Arbetstiden för gårdskarlar som omfattas av denna bilaga bestäms enligt arbetstidskapitlet, med de undantag som nämns nedan.

§ 3 Uppdelning av arbetstiden per dygn

mom. 1

Man kan bestämma att den ordinarie arbetstiden per dygn för gårdskarlar ska fullgöras i högst två delar. Denna begränsning gäller inte sådana fall där det för uppvärmningen används fasta bränslen och där flera arbetspass därför krävs. Som arbetstid antecknas då minst en halv timme per arbetspass.

mom. 2

I två- eller treskiftsarbete där arbetsskiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter ordnas arbetsskiftet så att det är sammanhängande, med undantag av vilotiderna.

§ 4 Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor

Om en söckenhelgsdag eller helgdagsafton som avses i § 7 mom. 3 i arbetstidskapitlet inte kan ges i form av en ledig dag på grund av arbetets art, och det inte är möjligt att ordna en motsvarande hel extra ledig dag under någon annan dag under samma vecka eller samma utjämningsperiod, ska motsvarande lediga dag i mån av möjlighet ges under någon annan utjämningsperiod som ingår i samma period av 52 veckor.

§ 5 Flyttning av veckovila samt veckovila för gårdskarlar i bisyssla

mom. 1

Med gårdskarlens samtycke kan från den 32 veckor långa höst- och vinterperioden ett antal dagar som motsvarar högst 18 oavbrutna ledigheter som avses i § 24 i arbetstidskapitlet (veckovila) flyttas och ges till längden oförändrade under den följande 20 veckor långa vår- och sommarperioden under en tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat.

mom. 2

En gårdskarl i bisyssla ska ges en 30 timmar lång sammanhängande veckovila varannan vecka.

§ 6 Dagliga vilotider

mom. 1

En gårdskarl ska ges en daglig rast (måltidsrast) som avses i § 25 mom. 1 i arbetstidskapitlet, om arbetstiden per dygn är längre än 7 timmar och den inte är uppdelad i två eller flera delar.

mom. 2

Om arbetet har ordnats i skift som är längre än 7 timmar (skiftarbete), ska gårdskarlen ges en vilopaus på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller, om en paus inte kan ordnas, tillfälle att inta en måltid under arbetet på en plats som arbetsgivaren anvisar.

§ 7 Ersättning för kvälls- och nattarbete

För arbete som inte är skift- eller söndagsarbete betalas till en gårdskarl för de timmar under den ordinarie arbetstiden som utförs kl. 18.00–6.00 en penningersättning på 35 %.

§ 8 Beredskapstid

Bestämmelserna om beredskap i arbetstidskapitlet i AKTA tillämpas.

§ 9 Övertidsersättning

mom. 1

När genomsnittlig arbetstid per vecka tillämpas, betalas för övertidsarbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden under utjämningsperioden i penningersättning en med 50 % förhöjd timlön för övertidstimmarna, högst upp till det timantal som man får genom att multiplicera antalet veckor i utjämningsperioden med 6. För de följande timmarna av övertids- och nödarbete under utjämningsperioden betalas en med 100 % förhöjd timlön.

mom. 2

Penningersättningen för övertidsarbete kan enligt arbetsgivarens prövning bytas ut mot motsvarande ledighet under den ordinarie arbetstiden. Arbetsgivaren och gårdskarlen kan också komma överens om att penningersättningen för övertidsarbete betalas i form av en separat månadsersättning.

mom. 3

Om utjämningsperioden har avbrutits för att gårdskarlens anställningsförhållande har avbrutits eller för att gårdskarlen inte har kunnat arbeta på grund av semester eller sjukdom eller av någon annan godtagbar orsak, räknar man ut hur mycket längre än 8 timmar den genomsnittliga arbetstiden har varit under den avbrutna utjämningsperioden under de dygn som använts till arbete. För de 2 första genomsnittliga timmar av övertidsarbete som ingår i detta timantal betalas en med 50 % förhöjd timlön och för de följande timmarna en med 100 % förhöjd timlön.

§ 10 Uträkning av timlön

När den timlön enligt § 23 i arbetstidskapitlet som behövs för uträkning av arbetstidsersättningar fastställs, beaktas som dividend gårdskarlens ordinarie lön för kalendermånaden inklusive eventuella naturaförmåner.

Bilaga 12 Arbetstidsbestämmelser och andra särskilda bestämmelser för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2, 5–8 och 12 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

Allmänna bestämmelser

Före det tillämpas lönekapitlet, bilagorna 1–2, 5–8 och 12 samt rekommendationsbilaga 9 i AKTA 2022–2025, vilka trädde i kraft 1.5.2022.

§ 1 Tillämpningsområde och tillämpliga bestämmelser

mom. 1 Familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem

Anställningsvillkoren för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem följer bestämmelserna i denna bilaga och bestämmelserna för arbetstagare i gällande allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn (AKTA) och AKTA bilaga 5, så som närmare föreskrivs nedan.

mom. 2 Tillämpning av bestämmelserna i AKTA

Bestämmelserna i AKTA och denna bilaga tillämpas så att en särskild bestämmelse i denna bilaga åsidosätter motsvarande bestämmelse i AKTA på det sätt som närmare föreskrivs nedan.

§ 2 Tillämpning av bestämmelserna i AKTA

För familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem tillämpas följande kapitel och bilagor i AKTA med beaktande av de undantag som anges i tabellen:

AKTA kapitel	AKTA sakfråga	Undantag från tillämpningen av AKTA

kapitel I	Allmän del	Se tillämpnings-anvisningen i fråga om § 10 nedan.
kapitel II	Löner
kapitel IV	Semester
kapitel V	Tjänst-, arbets- och familjeledighet
kapitel VII	Fackombud
kapitel VIII	Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande	Tillämpas endast i fråga om permittering och anställningens upphörande. I fråga om permittering, se tillämpningsanvisningen nedan.
kapitel IX	Uppsägningsskydd för och ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig
bilaga 5	Personal inom småbarnspedagogiken samt vissa yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skolor
bilaga 8	Rekommendation om befattningar utanför lönegrupperna
bilaga 9	Rekommendation om lönestatistik
bilaga 16	Ersättningar för resekostnader

Tillämpningsanvisning i fråga om kap. I § 10

1. Parallellt (fortlöpande) arbete som familjedagvårdare och i andra uppgifter

Om familjedagvårdaren parallellt (fortlöpande) sköter både arbetet som familjedagvårdare i sitt eget hem och ett annat arbete, avgörs arbetstidssystemet och övertidsgränsen av vilketdera arbetet familjedagvårdaren huvudsakligen utför, dvs. under mer än 50 % av den sammanlagda arbetstiden. Övertids- och andra arbetstidsersättningar bestäms alltid utgående från lönen i den uppgift där det arbete som berättigar till ersättningen utförts.

2. Tillfällig omplacering i andra uppgifter

Arbetsgivaren kan tillfälligt omplacera en familjedagvårdare i ett arbete utanför hemmet, till exempel på ett daghem. Familjedagvårdaren följer då den nya arbetsplatsens arbetstid och arbetsskift, men vid bestämningen av den ordinarie arbetstiden och övertidsgränsen tillämpas bestämmelserna för den arbetstidsform som huvudsakligen tillämpas på familjedagvårdaren, dvs. i det arbete som familjedagvårdaren utför under mer än 50 % av arbetstiden. Det är att rekommendera att familjedagvårdaren underrättas om omplaceringen senast dagen innan. När en tillfällig omplacering övervägs ska också vårdbehovet för familjedagvårdarens egna barn beaktas. Familjedagvårdaren betalas ersättning enligt bilaga 16 för de kostnader som omplaceringen medför.

Tillämpningsanvisning i fråga om kap. VIII

1. Särskilda grunder för permittering

Bestämmelserna i permitteringskapitlet i AKTA tillämpas till den del de gäller arbetstagare.

Permittering av en familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem sker på samma grunder som för övriga arbetstagare som är anställda av kommunen (se AKTA kap. VIII § 1 mom. 2). Avtalsparterna är överens om att det kan uppstå en grund för permittering enligt arbetsavtalslagen (minskat arbete) till exempel om orsaken till den tillfälliga minskningen av arbetet är långa avstånd mellan familjedagvårdarens bostad och barnets/barnens hem eller förbindelserna är dåliga och det därför är speciellt svårt att ordna en lämplig vårdplats i enlighet med lagen och förordningen om småbarnspedagogik inom föräldrarnas pendlingsområde i den form föräldrarna önskar.

Vid permittering tills vidare och vid mycket långvariga permitteringar finns det skäl för arbetsgivaren att med jämna mellanrum utreda om en uppsägningsgrund möjligtvis uppstått och vid behov vidta åtgärder som detta föranleder.

Arbetstidsbestämmelser och arbetstidsersättningar

§ 3 Tillämpliga bestämmelser i arbetstidskapitlet i AKTA

Tillämpning av och undantag från arbetstidskapitlet i AKTA (kap. III):

AKTA paragraf	AKTA sakfråga	Undantag från tillämpningen av AKTA
§ 1	Principen om effektiv användning av arbetstiden
§ 3	Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna
§ 4 mom. 2	Tid som räknas in i arbetstiden i vissa fall
§ 5 mom. 1, 3 och 5.	Beredskapstid
§ 6 mom. 2 punkt 5	Arbetstidsformer	Se § 5, 6 och 7
§ 12	Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början
§ 13 mom. 1 och 3	Mertidsarbete
§ 14 mom. 6	Flyttning av övertidsledighet vid sjukdomsfall
§ 18	Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning
§ 19 mom. 1–2	Kvälls- och nattersättning	För nattarbete betalas en penningersättning på 15 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet.
§ 20	Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning
§ 23 mom. 1 och 5	Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet	Timlönedivisorn är 174. Vid betalning av arbetstidsersättningar används den ordinarie lönen vid betalningstidpunkten som grund.
§ 27	Utjämningsschema för arbetstiden
§ 28	Arbetsskiftsförteckning
§ 30	Arbetstidsbank

§ 4 Tillämpliga bestämmelser i arbetstidslagen (872/2019)

Förutom bestämmelserna i denna bilaga tillämpas följande bestämmelser i arbetstidslagen, om inte något annat har avtalats angående dem i detta avtal eller genom något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal (hänvisningsbestämmelse):

4 § 3 mom. (skyldighet för tjänsteinnehavare att vara i beredskap)
8 § (nattarbete)
10 § (på kollektivavtal grundad ordinarie arbetstid)
14 § (arbetstidsbank)
15 § (förkortad arbetstid)
17 § (arbetstagarens samtycke)
19 § (nödarbete)
25 § (dygnsvila)
27 § (veckovila)
28 § (avvikelse från veckovila)
32 § (arbetstidsbokföring)
8 och 9 kap. (bestämmelsernas tvingande natur och särskilda bestämmelser)
§ 5 Full ordinarie arbetstid

mom. 1 Definition

Familjedagvårdarnas ordinarie arbetstid är i genomsnitt 40 timmar per vecka. Under arbetsperioden ska arbetstiden utjämnas till detta antal veckotimmar enligt den på förhand uppgjorda arbetsskiftsförteckningen. Utjämningsperioden är minst två veckor och högst 26 veckor. Utjämningsperioder på mer än 26 veckor kan avtalas i enlighet med AKTA kap. III § 3 (avvikande arbetstidsarrangemang).

Tillämpningsanvisning

En familjedagvårdares arbetstid planeras enligt barnens vårdtider. Arbetstiden kan variera olika dagar och veckor beroende på verksamheten och barnens behov av vård.

Det är motiverat att använda längre arbetsperioder när det behövs på grund av verksamheten eller barnens vårdbehov.

mom. 2 Tid som räknas in i arbetstiden

Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken familjedagvårdaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen.

Tillämpningsanvisning

Arbetstidsersättningar betalas endast för tid som räknas in i arbetstiden, dvs. faktisk arbetad tid.

Eventuellt underskott i den ordinarie arbetstiden och utfyllnad av den

Om man vet att familjedagvårdarens arbetstid kommer att bli ofullständig bör arbetstiden planeras så att den ordinarie arbetstiden fylls ut med arbetstidsersättningar som uppkommit under tidigare arbetsperioder.

Tidpunkten för en planerad ledighet bör meddelas familjedagvårdaren på förhand och i mån av möjlighet redan före arbetsperiodens början, och ledigheten bör om möjligt ges i enlighet med planerna. En arbetsperiod som efter periodens slut visar sig ha blivit ofullständig fylls ut med arbetstidsersättningar som uppkommit under tidigare arbetsperioder.

Underskott i den ordinarie arbetstiden kan uppstå främst på grund av oväntad eller på förhand känd frånvaro för något barn eller frånvaro som beror på familjedagvårdaren själv. Underskott i en arbetsperiod kan i allmänhet konstateras först när perioden är slut. Ett sådant underskott fylls ut med eventuella arbetstidsersättningar. Underskottet kan fyllas ut endast upp till mertids- eller övertidsgränsen under arbetsperioden. Om det uppstår underskott i arbetstiden under en arbetsperiod och det inte finns någon arbetstidsersättning att fylla ut arbetstiden med blir arbetsperioden ofullständig.

§ 6 Arbetstiden under söckenhelgsperioder

Under fulla arbetsperioder i vilka ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton enligt AKTA kap. III § 7 mom. 3 är den ordinarie arbetstiden för varje arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton 8 timmar kortare än vad som anges i § 5.

För deltidsarbetande familjedagvårdare förkortas deltidsarbetstiden under en full arbetsperiod proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton minskas med den andel av 8 timmar som familjedagvårdarens deltidsarbetstid utgör av full ordinarie arbetstid enligt § 5.

Tillämpningsanvisning

Söckenhelger sänker inte övertidsgränsen för en arbetsperiod, utan gränsen följer också under söckenhelgsperioder § 7.

Exempel 1 Full arbetsperiod

En familjedagvårdare har en arbetsperiod på sex veckor där en söckenhelg infaller. Den faktiska arbetstiden under perioden är 243 timmar. Arbetsperioden har inga avbrott. Övertidsgränsen är 240 timmar (40 timmar x 6). Mertidsgränsen är 232 timmar (240 timmar – 8 timmar). Familjedagvårdaren får ersättning för 8 timmar mertidsarbete och 3 timmar övertidsarbete.

Exempel 2 Avbruten arbetsperiod

En familjedagvårdare har en arbetsperiod på sex veckor där en söckenhelg infaller. Den faktiska arbetstiden under perioden är 179 timmar. Familjedagvårdaren har 5 dagar semester och en dag sjukfrånvaro (sammanlagt 6 avbrottsdagar). Arbetsdagarna är 19 och utjämningsdagarna 4. Övertidsgränsen är 184 timmar (8 timmar x 23). Mertidsgränsen är densamma som i exempel 1, dvs. 232 timmar. Mertidsgränsen mister sin betydelse eftersom övertidsgränsen är lägre än mertidsgränsen. De timmar som överskrider 184 timmar ersätts som övertidsarbete. Den ordinarie arbetstiden för familjedagvårdaren har i detta fall ett underskott på 5 timmar.

§ 7 Övertidsarbete och övertidsersättning

mom. 1 Definition/full period

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider 40 timmar multiplicerat med antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på arbetstagaren.

mom. 2 Avbruten period

Om arbetsperioden avbryts på grund av att arbetstagarens arbetsavtalsförhållande har upphört eller arbetstagaren inte har kunnat arbeta på grund av semester eller sjukdom eller av något annat godtagbart skäl, beräknas med hur många timmar den genomsnittliga arbetstiden överskrider åtta timmar under de dygn som arbetstagaren arbetat under den avbrutna perioden. För dessa timmar betalas övertidsersättning enligt mom. 3. Som arbetsdagar betraktas då också hela lediga dagar som följer av arbetstidsutjämning eller av ersättning i form av ledighet.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Om det i arbetsskiftsförteckningen planeras arbetstidsersättningar i form av ledighet, planeras också den ordinarie arbetstiden så att den blir i motsvarande mån kortare. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte med anledning av detta. Om den anställda måste arbeta mer än vad som planerats ska arbetsgivaren ersätta den outtagna ledigheten i pengar eller i form av ledighet inom den tid som anges i kap. III § 23 mom. 5. Den arbetstid som motsvarar den flyttade ersättningen i form av ledighet utgör då ordinarie arbetstid.

Övertidsgränsen under en avbruten arbetsperiod: övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider 8 timmar x antalet arbetsdagar (= antalet faktiska arbetsdagar* och antalet hela lediga dagar som följer av arbetstidsutjämning** eller av ersättning i form av ledighet***).

Exempel 1 Avbruten arbetsperiod

En familjedagvårdare har en arbetsperiod på sex veckor. Perioden avbryts på grund av en 3 dagar lång sjukfrånvaro. I perioden ingår 27 faktiska arbetsdagar.

Den faktiska arbetstiden under perioden är 230 timmar. Eftersom övertidsgränsen är 8 timmar x 27 = 216 timmar, har det under perioden uppstått 230 timmar 216 timmar = 14 timmar övertidsarbete.

Exempel 2 Avbruten arbetsperiod med ersättning i form av ledighet

En familjedagvårdare har en arbetsperiod på sex veckor. Perioden avbryts på grund av en 3 dagar lång sjukfrånvaro. Under perioden är antalet faktiska arbetsdagar 24 och dessutom ingår det i perioden 2 lediga dagar som följer av arbetstidsutjämning och en ledig dag som utgör arbetstidsersättning. Den faktiska arbetstiden under perioden är 230 timmar. Övertidsgränsen är 8 timmar x (24*+ 2**+1***) = 8 timmar x 27 dagar = 216 timmar. Under perioden har det uppstått 230 timmar 216 timmar =14 timmar övertidsarbete. Arbetsgivaren ska ersätta den outtagna ledigheten i pengar eller i form av ledighet inom den tid som anges i AKTA kap. III § 23 mom. 5.

Exempel 3 Avbruten arbetsperiod med söckenhelg

Se § 6 exempel 2.

mom. 3 Övertidsersättning

Som övertidsersättning betalas per övertidstimme en med 40 % förhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).

Tillämpningsanvisning

För familjedagvårdare uppstår ingen övertid per dygn eftersom någon ordinarie arbetstid per dygn inte har fastslagits, och vid tillämpning av arbetsperioder uppstår inte heller någon övertid per vecka. Vid tillämpning av arbetsperioder framgår antalet arbetstimmar som berättigar till övertidsersättning vid periodens slut.

mom. 4 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden

Som uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden enligt 18 § 1 mom. i arbetstidslagen används tolv månader. Till övriga delar tillämpas bestämmelsen i 18 § i arbetstidslagen.

Tillämpningsanvisning

När man beräknar den tid som räknas till maximala arbetstiden beaktas den tid som räknas som arbetstid. Till exempel arbetstidsersättningar i form av ledighet (t.ex. för övertidsarbete) eller lediga dagar som ges för att jämna ut arbetstiden räknas inte som här avsedd arbetstid.

Övriga bestämmelser

§ 8 Kostnadsersättningar inom familjedagvården

För en familjedagvårdare ersätts kostnaderna för vården av ett barn minst enligt Finlands Kommunförbunds gällande rekommendation om kostnadsersättningar inom familjedagvården.

Tillämpningsanvisning

Kostnadsersättningarna bör i mån av möjlighet betalas i samband med lönebetalningen följande månad.

§ 9 Arbetsgrupper

Följande arbetsgrupper tillsätts för avtalsperioden:

En arbetsgrupp som ska behandla särskilda frågor som gäller AKTA bilaga 12 och utreda om det finns förutsättningar att ändra, utveckla och förenhetliga arbetstidsbestämmelserna i AKTA bilaga 12. Utifrån utredningen ska arbetsgruppen ge förslag till ändringar i arbetstidsbestämmelserna.

Bilaga 13 Särskilda bestämmelser för lantbruksavbytare

§ 1 Tillämpningsområde och tillämpliga bestämmelser

Med avbytare avses också avbytare enligt lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare (1264/2009), vilka är anställda i arbetsavtalsförhållande vid lokala enheter.

Anställningsvillkoren för avbytare bestäms enligt denna bilaga, och dessutom tillämpas följande bestämmelser i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn:

Kap. I	Allmän del § 1–6, § 8–10
Kap. II	Löner § 1–17, § 20–22
Kap. III	Arbetstid § 1 Principen om effektiv användning av arbetstiden § 2 Anställda som omfattas av arbetstidslagen § 3 Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna § 4 Arbetstid § 5 Beredskapstid mom. 1–2 och 6–7 § 6 Arbetstidsformer § 7 mom. 2 Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden och arbetsskiftsplaneringen § 11 Sammanhängande arbetsskift och arbetsskiftets längd, mom 1 § 12 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början § 14 mom. 1 Hur övertidsgränsen per vecka påverkas av frånvaro, övertidsgränsen per vecka under söckenhelgsvecka vid full arbetstid och deltidsarbetstid, mom. 6 § 17 Nödarbete § 20 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning § 22 Utryckningspenning § 23 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet, mom. 3 och 5 § 24 Veckovila, mom. 1, 3–5 § 27 Utjämningsschema för arbetstiden § 28 Arbetsskiftsförteckning § 30 Arbetstidsbank § 36 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden
Kap. IV	Semester § 1–20, § 22–23
Kap. V	Tjänst-, arbets- och familjeledighet
Kap. VII	Fackombud
Kap. VIII	Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande
Kap. IX	Uppsägningsskydd för och ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig
Bilaga 16	Ersättning för resekostnader, i tillämpliga delar

Protokollsanteckning

Ersättning för tvätt av skyddskläder och telefonersättning betalas enligt det belopp som Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt årligen fastställer.

Bestämmelserna i lönekapitlet i AKTA 2025–2028 tillämpas senast från 1.10.2025, beroende på när nivålönesystemet införs i kommunen/samkommunen. Se KT:s cirkulär 3/2025 och 5/2025.

Före det tillämpas de bestämmelser i lönekapitlet i AKTA 2022–2025 som trädde i kraft 1.5.2022.

§ 2 Ordinarie arbetstid

mom. 1

Den ordinarie arbetstiden för avbytare är högst 12 timmar per dygn, 38 timmar 15 minuter per vecka, 76 timmar 30 minuter under en tvåveckorsperiod eller 153 timmar under en fyraveckorsperiod.

Tillämpningsanvisning

Hur på förhand planerad frånvaro påverkar den ordinarie arbetstiden och arbetsskiftsplaneringen, se kap. III § 7 mom. 2 (hänvisningen till kap. III § 13 tillämpas inte).

Arbetstiden ska utjämnas till den genomsnittliga arbetstiden under den utjämningsperiod som tillämpas.

Arbetsperioder på mer än fyra veckor kräver överenskommelse enligt kap. III § 3. För en avbytare med tudelad arbetsdag planeras arbetstiden som full arbetstid.

Ändringar i arbetsskiftsförteckningen ska delges arbetstagaren i enlighet med kap. III § 28 mom. 2.

Protokollsanteckning

Enligt AKTA kap. I § 4 får man genom ett lokalt avtal inte avvika från AKTA:s bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd. Däremot kan man genom ett lokalt avtal avvika från bestämmelserna om övertidsgränsen per dygn. Om verksamheten inte kräver en ordinarie arbetstid på 12 timmar per dygn kan man överväga ett lokalt avtal där övertidsgränsen per dygn är till exempel 10 timmar.

mom. 2

Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton som avses i § 7 mom. 3 i arbetstidskapitlet, är den ordinarie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) för varje sådan dag 7 timmar 39 minuter kortare än vad som bestäms i mom. 1.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som avbytarens deltidsarbetstid utgör av full arbetstid enligt mom. 1.

Tillämpningsanvisning

Söckenhelgsförkortningen ges som en hel ledig dag under samma vecka eller utjämningsperiod.

§ 3 Beviljande av veckovila samt dygnsvila

mom. 1

Arbetsgivaren och avbytaren kan komma överens om att veckovila ges senast under den kalendermånad som följer efter periodens slut.

mom. 2

Under en vecka då veckovilan enligt överenskommelse flyttats till en senare tidpunkt, är den ordinarie arbetstiden högst 56 timmar.

mom. 3

Under de 24 timmar som följer efter inledandet av varje arbetsskift ska en avbytare ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar. Enligt överenskommelse med arbetstagaren kan man dock avvika från denna vilotid, om det är nödvändigt för att arbetstiden ska kunna arrangeras på ett ändamålsenligt sätt. Om arrangemanget gäller minst fem arbetstagare, förutsätts ett avtal med respektive fackombud eller lokalt med respektive avtalsorganisation. Vilotiden ska dock vara minst 7 timmar.

§ 4 Tillfälligt inkallande under ledig dag

Om en arbetstagare tillfälligt måste inkallas under en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen är en ledig dag, ska arbetsgivaren i första hand kalla in en arbetstagare som samtyckt till detta. Dessutom ska arbetsgivaren försöka alternera så att det inte alltid är samma arbetstagare som inkallas. Såvida det inte är fråga om nödarbete, ska arbetsgivaren försöka undvika inkallande, om det medför oskäliga olägenheter för arbetstagaren.

§ 5 Definition av och ersättning för mertidsarbete

mom. 1

Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver avbytarens ordinarie arbetstid, men som inte är övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

För anställda med full arbetstid kan mertidsarbete uppstå endast under en vecka med söckenhelgsförkortning.

I deltidsarbete är arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden mertidsarbete upp till övertidsgränsen enligt kap. III § 14 mom. 1. I deltidsarbete avses med ordinarie arbetstid också arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro.

I deltidsarbete förkortas den ordinarie arbetstiden/sänks mertidsgränsen vid oplanerad frånvaro med det antal arbetstimmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen för frånvarotiden.

mom. 2

Mertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar som en oförhöjd timlön för varje timme mertidsarbete eller i form av motsvarande ledighet.

§ 6 Definition av och ersättning för övertidsarbete

mom. 1

Övertidsarbete avser arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider både den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 12 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats för veckan i fråga.

Vid deltidsarbete där utjämningsperioden är längre än en vecka är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter multiplicerat med antalet veckor i utjämningsperioden.

Tillämpningsanvisning

Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka vid full arbetstid och deltidsarbetstid, se kap. III § 14 mom. 1.

Övertidsgränsen per vecka under en söckenhelgsvecka, se kap. III § 14 mom. 1.

Övertidsarbete utförs enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och avbytaren.

Exempel 1

En avbytare med full arbetstid har en ordinarie arbetstid på 153 timmar under en fyra veckors utjämningsperiod. Den ordinarie arbetstiden under den första veckan är 32 timmar, under den andra och tredje veckan 38,25 timmar och under den fjärde veckan 44,5 timmar. Enligt den fullgjorda arbetsskiftsförteckningen är antalet timmar 34 under den första veckan. Under den första veckan har det uppstått övertid per vecka, eftersom den ordinarie arbetstiden per vecka i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har överskridits med två timmar.

Exempel 2

En deltidsarbetande avbytare har en ordinarie arbetstid på i genomsnitt 30 timmar per vecka: I en utjämningsperiod på fyra veckor är den ordinarie arbetstiden 120 timmar. Övertidsgränsen är 153 timmar, medan 153 timmar – 120 timmar är mertid.

mom. 2

För arbete som överskrider den ordinarie arbetstiden per dygn betalas lönen för de två första timmarna förhöjd med 50 % och för de följande timmarna förhöjd med 100 %, eller alternativt ges motsvarande ersättning i ledig tid.

mom. 3

För övertid som utförts under en vecka utöver den ordinarie arbetstiden betalas lönen för de 12 första timmarna förhöjd med 50 % och för de följande timmarna förhöjd med 100 %, eller alternativt ges motsvarande ledighet. Vid deltidsarbete med en utjämningsperiod som är längre än en vecka betalas vid tvåveckorsperioder för de 24 första övertidstimmarna och vid fyraveckorsperioder för de 48 första övertidstimmarna lönen förhöjd med 50 % och för följande övertidstimmar förhöjd med 100 %, eller alternativt ges motsvarande ledighet.

§ 7 Söndagsersättning

§ 8 Kvälls-, natt-, lördags- och helgaftonsersättning

mom. 1

Till avbytare betalas mellan kl. 18.00 och 22.00 en ersättning på 15 % för kvällsarbete och mellan kl. 22.00 och 7.00 en ersättning på 30 % för nattarbete eller ges motsvarande ersättning i ledig tid.

mom. 2

För arbetstimmar som utförts under ordinarie arbetstid klockan 6.00–18.00 på helgfri lördag, förutom påskafton eller julafton som infaller på en lördag, betalas till avbytare en separat penningersättning på 20 % eller ges motsvarande ersättning i ledig tid.

mom. 3

För arbetstimmar som utförts kl. 00.00–18.00 på påskafton, midsommarafton eller julafton som infaller någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

§ 9 Beredskap

Till en avbytare som enligt överenskommelse är i beredskap betalas en penningersättning på 20–30 % eller ges motsvarande ersättning i ledig tid. När ersättningen bestäms beaktas de begränsningar som beredskapen medfört för arbetstagaren, till exempel hur långt arbetstagaren kan röra sig och hur snabbt han eller hon måste infinna sig på gården.

Tillämpningsanvisning

Beredskapen bör basera sig på överenskommelse mellan avbytaren och arbetsgivaren. På beredskap för avbytare tillämpas också kap. III § 5 mom. 1–2 och mom. 5–6.

§ 10 Förläggning av arbetstiden

Avbytarnas arbetstid bör i allmänhet förläggas till mellan kl. 6.00 och 18.00. Arbetstiden kan även förläggas till en annan tid, om skötseln av avbytarverksamheten eller behovet av vikariehjälp kräver det. Avbytaren ska ges tillfälle att inta en måltid under arbetet.

Tillämpningsanvisning

Någon egentlig måltidsrast som inte ingår i arbetstiden har avbytarna inte.

Bestämmelser om nattarbete finns i 8 § i arbetstidslagen (872/2019) (hänvisningsbestämmelse).

Oberoende av 8 § 1 mom. i arbetstidslagen kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om nattarbete, om det finns en grundad anledning ur verksamhetssynpunkt. Nattarbete enligt arbetstidslagen är arbete som utförs mellan kl. 23.00 och 6.00, vilket kan behövas till exempel på robotgårdar där anordningar och andra funktioner behöver upprätthållas.

§ 11 Ersättning för resekostnader

Arbetsresorna från bostaden till det första arbetsstället och från det sista arbetsstället till bostaden ersätts för samtliga avbytare inom den lokala enhetens område där avbytaren arbetar.

Protokollsanteckning

Resekostnaderna för s.k. övervakningsbesök ersätts i enlighet med de principer som Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt fastställer.

§ 12 Divisor för månadslönen

Den timlön som behövs för att räkna ut ersättningarna i § 5–9 får man genom att dividera avbytarens ordinarie lön för kalendermånaden med 163.

§ 13 Fortlöpande förhandlingar

Under avtalsperioden utreds hur arbetstidssystemet kunde utvecklas och vilka möjlighet det finns att främja arbetstidsplaneringen så att produktiviteten, arbetshälsan, arbetarskyddet och förlängningen av arbetskarriärerna beaktas. I utredningen beaktas serviceproduktionens, arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov.

§ 14 Arbetsgrupp som bedömer arbetstidsbestämmelserna

För avtalsperioden tillsätts en arbetsgrupp som ska bedöma om arbetstidsbestämmelserna i AKTA bilaga 13 behöver ses över och ge förslag till eventuella avtalsändringar. Bedömningen syftar till att utveckla arbetstidsbestämmelserna i AKTA bilaga 13 så att de stöder en resultatrik verksamhet och service samt personalens hälsa och välbefinnande inom bilagans tillämpningsområde. Gruppen följer och beaktar arbetet i den arbetstidsgrupp som nämns i underteckningsprotokollet.

Bilaga 14 Ordinarie arbetstid och turnétillägg för teknisk personal vid kommunala teatrar

§ 1

Den ordinarie arbetstiden för scenteknisk personal vid kommunala teatrar ordnas enligt § 3 eller § 7 i arbetstidskapitlet.

Tillämpningsanvisning

Med scenteknisk personal avses arbetstagare som helt eller delvis har ett arbete som är bundet vid föreställningar och repetitioner och som därför är tvungna att följa exceptionell arbetstid.

§ 2

Den ordinarie arbetstiden enligt § 7 i arbetstidskapitlet kan även ordnas så att den i snitt är högst 38 timmar 15 minuter per vecka under spelåret (1.8–31.7) eller under säsongen (1.8–31.12 och 1.1–31.7).

Arbetsgivaren ska i god tid på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela utjämningsperioden. Av förteckningen ska arbetsdagar, lediga dagar och antalet arbetstimmar framgå.

Tillämpningsanvisning

En preliminär plan för arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för hela spelåret. Under spelårets gång justeras förteckningen så att den är bindande i fråga om de lediga dagarna, åtminstone för tre veckor framåt.

När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska följande omständigheter beaktas vid förläggningen av de lediga dagarna:
Den veckovila som avses i 27 § i arbetstidslagen bör i mån av möjlighet alltid ges på samma veckodag.

Minst en gång per månad bör om möjligt två lediga dagar förläggas efter varandra.

Vid planeringen av lediga dagar i förteckningen bör man försöka beakta skådespelarnas s.k. riksomfattande ledigheter.

De lediga dagar som är outtagna vid utgången av vårsäsongen bör i mån av möjlighet ges i form av en sammanhängande sommarledighet direkt efter säsongen. Semestern förläggs i regel i samband med sommarledigheten.

§ 3

Under utjämningsperioder enligt § 2 bör även femdagars genomsnittlig arbetsvecka tillämpas om det är möjligt.

§ 4

Till en arbetstagare som utöver den genomsnittliga arbetstid som ingår i en utjämningsperiod utför arbete vid teatern och vars arbete inte samtidigt utgör övertidsarbete per dygn, betalas för arbetsdagens fem första timmar lönen förhöjd med 50 % och för arbetsdagens övriga arbetstimmar lönen förhöjd med 100 % eller ges motsvarande ledighet.

Tillämpningsanvisning

Mängden övertid utreds efter spelårets slut. För övertiden ges då en penningersättning eller motsvarande ledighet.

§ 5

Arbetsdagen kan indelas i två delar. Den kortare delen ska vara minst 3 timmar lång. Tiden mellan arbetspassen under en tudelad arbetsdag är i allmänhet 2 timmar 30 minuter, om inget annat avtalas lokalt.

Arbetstagaren kan förpliktas att inleda sitt arbete tidigast tio timmar efter den föregående arbetsdagens slut.

§ 6

Till scenteknisk personal som deltar i en turné arrangerad av en teater med regional verksamhet betalas 13,62 euro per resedygn i turnétillägg.

§ 7

I övrigt iakttas det gällande allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn.

Bilaga 15 Veterinärer

Allmänna bestämmelser

§ 1 Tillämpningsområde

Denna bilaga tillämpas på veterinärer inom veterinärvården, miljöhälsovården och miljövården vilka är anställda av en kommun eller samkommun, om inte något annat bestäms i denna bilaga eller i något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Denna bilaga tillämpas när veterinäruppgifter utförs och/eller när uppgiften förutsätter veterinärmedicinskt kunnande. Se närmare promemorian om denna bilagas tillämpningsområde i bilaga 4 till cirkulär 15/2025.

Bestämmelserna i denna bilaga tillämpas även på icke legitimerade visstidsanställda veterinärer, med undantag för § 5.

§ 2 Tillämpliga bestämmelser

mom. 1 Bestämning av anställningsvillkoren

Anställningsvillkoren för dem som omfattas av denna bilaga följer bestämmelserna i bilagan samt bestämmelserna för tjänsteinnehavare/arbetstagare i gällande allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn (AKTA), så som nedan närmare föreskrivs.

mom. 2 Tillämpning av bestämmelserna i AKTA

Bestämmelserna i AKTA och denna bilaga tillämpas så att en särskild bestämmelse i denna bilaga åsidosätter motsvarande allmänna bestämmelse i AKTA.

Tillämpningsanvisning

Till exempel när förhållandet mellan bestämmelserna i lönekapitlet i AKTA och specialbestämmelserna i denna bilaga avgörs kan de som omfattas av denna bilaga inte beviljas löneförhöjning eller få lönen sänkt på samma grund med stöd av både en specialbestämmelse i denna bilaga och en allmän bestämmelse i lönekapitlet i AKTA, utan specialbestämmelsen åsidosätter den allmänna bestämmelsen.

§ 3 Lagstiftning och begrepp

Bestämmelser om utövande av veterinäryrket finns i lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000). Livsmedelsverket fattar på ansökan beslut om legitimering av veterinärer och beslut om temporära rättigheter.

I bilagan har följande begrepp använts:

Legitimerad veterinär

Veterinär som Livsmedelsverket med stöd av lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) har beviljat rätt att verka som legitimerad veterinär.

Specialveterinär

Veterinär som uppfyller de krav som föreskrivs i 42 § i lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) och i Jord- och skogsbruksministeriets förordning om specialveterinärutbildning (351/2023).

Veterinärmedicine studerande

Studerande som efter fullgjorda studieprestationer enligt 7 § i lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) får utöva veterinäryrket temporärt.

Löner

§ 4 Tillämpliga bestämmelser i lönekapitlet i AKTA

Förutom denna bilaga tillämpas följande bestämmelser i lönekapitlet i AKTA (kap. II) och dess bilagor:

AKTA paragraf	AKTA sakfråga	Undantag från tillämpningen av AKTA
§ 1	De anställdas rätt till lön
§ 2	Grundläggande lönebegrepp
§ 4	Deltidslön	Tillämpas inte på veterinärer vars ordinarie arbetstid inte har fastställts i denna bilaga. Se cirkulär 15/2025.
§ 5	Ordinarie lön (inklusive protokollsanteckningen om bibehållande av års- och fjärrortstillägg)	Lön som utgör grunden för arbetserfarenhetstillägget för praktiserande veterinärer, lön under avlönad tjänstledighet, utbildning och utbytesledighet, se § 7. Semesterlön och grunden för beräkning av semesterpenning för praktiserande veterinärer, se § 8. Eventuella årstillägg för veterinärer följer bestämmelserna i det avtal som gällde 15.1.2000.
§ 6	Lönesystemet
§ 7	Lönebilaga och lönegrupp
§ 8	Bestämning av nivå och nivålön
§ 9	Uppgifter utanför lönegrupperna
§ 10	Hur förändringar i uppgifterna påverkar nivålönen
§ 11	Nivåtillägg enligt AKTA
§ 12	Lokala nivåtillägg
§ 13	Individuellt tillägg
§ 14	Arbetserfarenhetstillägg	Se § 7 mom. 1 angående lön som utgör grunden för arbetserfarenhetstillägget för praktiserande veterinärer i vissa fall.
§ 15	Resultatbonus
§ 16	Engångsarvode
§ 17	Rekryteringstillägg
§ 18	Språktillägg
§ 19	Lön för arbetsgivarens representant
§ 20	Lönebetalning
§ 21	Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad	För veterinärer vars ordinarie arbetstid inte har fastställts i avtalet bestäms lönen för en del av månaden som dagslön. Se punkt 4.1 i tillämpningsanvisningen för § 5.
§ 22	Kvittningsrätt och återkrav av lön
§ 23	Lön under avstängning från tjänsteutövning

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

veterinären behärskar flera olika uppgifter, behärskar ett omfattande uppgiftsområde eller behärskar en viss uppgift på ett djupare plan
veterinären har nytta av specialveterinärutbildning i sin tjänsteutövning
veterinären är närmaste chef eller teamledare för andra anställda eller har andra motsvarande administrativa uppgifter
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Praktiserande veterinär (15EL50)	Nivå	Nivålön 1.5.2025	NIvålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
15EL50C1	C1	2 312,65	2 370,47	2 424,28
15EL50B1	B1	2 202,52	2 257,58	2 308,83
15EL50A1	A1	1 916,59	1 969,59	2 014,30

Heltidsanställd hygieniker och veterinär som utövar tillsyn (15EL30)

Tillämpningsanvisning för nivåerna av kunnande och ansvar

Befattningarna placeras på olika KA-nivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Se § 8 i lönekapitlet i AKTA.

Vid bestämningen av nivån av kunnande och ansvar (B, C) beaktas följande nivåkriterier:

arbetet förutsätter att veterinären behärskar ett omfattande uppgiftsområde eller behärskar en viss uppgift på ett djupare plan eller särskilt ansvar ingår i uppgifterna
veterinären har nytta av specialveterinärutbildning i sin tjänsteutövning
veterinären är närmaste chef eller teamledare för andra anställda eller har andra motsvarande administrativa uppgifter
andra eventuella lokalt fastställda nivåkriterier.

Heltidsanställd hygieniker och veterinär som utövar tillsyn (15EL30)	Nivå	Nivålön 1.5.2025	NIvålön 1.10.2025	Nivålön 1.8.2026
15EL30C1	C1	5 183,20	5 312,78	5 433,38
15EL30B1	B1	4 936,38	5 059,79	5 174,65
15EL30A1	A1	4 772,07	4 891,37	5 002,40

Praktiserande veterinär som tjänstgör som chef för hälsoövervakningen eller som ansvarig veterinär (15EL4000)

Lönen för en praktiserande veterinär som tjänstgör som chef för hälsoövervakningen eller som ansvarig veterinär bestäms på basis av den tid som avdelats för uppgifter inom miljöhälsovården och administrativa myndighetsuppgifter som ansvarig veterinär samt av den arbetstid som i medeltal används för praktiken (när lönen bestäms enligt förhållandet mellan dessa arbetstider utgår man från en arbetstid på 38,25 timmar/vecka).

För båda uppgifterna ska en KA-nivå fastställas. Exempel: En veterinär sköter uppgifter inom miljöhälsovården 40 procent av sin arbetstid och sköter en veterinärpraktik 60 procent av sin arbetstid. För uppgifterna inom miljöhälsovården har veterinärens nivå fastställts till B1 och för praktikuppgifterna till A1.

Veterinärens lokalt fastställda nivålön bestäms enligt följande: 40/100 x nivålönen enligt 15EL30B1 + 60/100 x nivålönen enligt 15EL50A1.

Nivåtillägg

Se § 11 och 12 i lönekapitlet i AKTA.

Bilagespecifika nivåtillägg

Förpliktande:

Handledning som namngiven handledare för personer som har temporär rätt att utöva veterinäryrket eller får introduktion i arbetet
Arbetsplatshandledning för läroavtalsstuderande som studerar till djurskötare

Tillämpningsanvisning

Förvaltningsnivåerna och ledningsuppgifterna har olika benämningar i olika organisationer. Tjänstebeteckningen anger inte uppgifternas innehåll eller ställning i organisationen. Se närmare promemorian om tillämpningsområdet för bilaga 15 i bilaga 4 till cirkulär 15/2025.

1 Befattningar utanför lönegrupperna

En veterinär som leder en enhet för miljöhälsovård står utanför lönegrupperna oberoende av beteckning.

Denna bilaga tillämpas också på anställda som står utanför lönegrupperna.

Veterinärer i ledande ställning hör till tillämpningsområdet för bilagan, om det i uppgifterna ingår ledning av veterinärmedicinsk substans, annat administrativt arbete som omfattas av denna bilaga eller i vissa fall även kliniskt arbete.

När utvecklings-, forsknings- eller andra projektuppgifter förutsätter veterinärmedicinsk kompetens är det fråga om en befattning som hör till tillämpningsområdet för denna bilaga. Beroende på uppgifternas innehåll kan befattningen höra till någon lönegrupp, men också stå utanför lönegrupperna.

2 Heltidsanställd hygieniker

Heltidsanställda hygieniker omfattas av systemet med helhetslön (nivålön, arbetserfarenhetstillägg och eventuellt individuellt tillägg) och helhetsarbetstid. Deras ordinarie arbetstid är i snitt 38 timmar 15 minuter i veckan (se § 10 i denna bilaga). Uppgifterna för heltidsanställda hygieniker består av de tillsyns- och inspektionsuppgifter inom miljöhälsovården som avses i veterinärvårdslagen (765/2009), laboratorieveterinäruppgifter, planering, handledning, rådgivning och information kring miljöhälsovård och övriga myndighetsuppgifter som arbetsgivaren ålagt hygienikern, såsom uppgifter inom djurskyddet, miljöhälsovården och bekämpning av djursjukdomar. Huvuduppgifterna för personer i ledande ställning och chefsställning är att leda och planera hälsoövervakningen och att sköta övriga administrativa myndighetsuppgifter.

3 Praktiserande veterinär som tjänstgör som chef för hälsoövervakningen eller som ansvarig veterinär

En praktiserande veterinär som i enlighet med en instruktion eller ett myndighetsbeslut ansvarar för uppgifter inom miljöhälsovården och andra ovan i punkt 2 nämnda uppgifter och dessutom sköter en veterinärpraktik. Om kommunen/samkommunen inte har någon hel- eller deltidsanställd hygieniker och ingen annan kommun/samkommun har fått i uppdrag att sköta de uppgifter inom miljöhälsovården och de övriga uppgifter som enligt gällande lagstiftning ska skötas av en veterinär, anses en av veterinärerna vara verksam i de uppgifter som avses i denna punkt.

Nivålönen för en sådan veterinär bestäms enligt lönesättningen på basis av den tid som avdelats för uppgifter inom miljöhälsovården (tillsyn, inspektion m.m., se punkt 2 ovan) och en chefs/ansvarig veterinärs administrativa myndighetsuppgifter och av den tid som i medeltal används för praktiken (när grundlönen bestäms enligt förhållandet mellan dessa arbetstider utgår man från full arbetstid på 38,25 veckotimmar). Bestämmelsen tillämpas när den arbetstid som bestämts för uppgifter inom miljöhälsovården och administrativa uppgifter i genomsnitt är 3–33 timmar per vecka. Nivålönen justeras vid behov årligen i motsvarande mån som uppgifterna ändras. Den i bestämmelsen avsedda lönen för praktiserande veterinärer kan också avtalas på något annat sätt mellan kommunen/samkommunen och veterinären.

4 Praktiserande veterinär

4.1 Lönesystem och uppgifter

Lönen för praktiserande veterinärer består av den ordinarie lön som arbetsgivaren betalar och av de arvoden som anges i den kommunala veterinärtaxan. De praktiserande veterinärerna omfattas alltså inte av systemet med helhetslön och deras ordinarie arbetstid har inte bestämts i avtalet. Därför bestäms lönen för vikarier m.fl. för en ofullständig kalendermånad alltid som dagslön oberoende av längden på vikariens anställning (jfr § 21 i lönekapitlet i AKTA).

Tillsyns- och inspektionsuppgifter och andra myndighetsuppgifter

Nivålönen för praktiserande veterinärer anses, utöver tjänsteveterinärernas åligganden enligt veterinärvårdslagen, innefatta i genomsnitt 3 timmar i veckan av tillsyns- och inspektionsuppgifter inom miljöhälsovården och andra myndighetsuppgifter som arbetsgivaren ålagt.

Också en praktiserande veterinär till vars uppgifter inte i regel hör tillsynsuppgifter enligt 15 § 3 mom. i veterinärvårdslagen (765/2009) och/eller uppgifterna inte ingår i de tre timmar som anges i föregående stycke kan ändå tillfälligt bli tvungen att sköta sådana tillsynsuppgifter. I så fall betalas den praktiserande veterinären timlön för den tid som åtgått för en sådan uppgift inklusive restiden. Till den tid som använts för uppgiften räknas beredning och efterarbete som har direkt anknytning till tillsynsuppgiften.

Timlönen räknas på den lön som bildas antingen av minst den nationella nivålönen på nivå A1 för en legitimerad veterinär som verkar som heltidsanställd hygieniker och av ett på denna lön beräknat arbetserfarenhetstillägg eller av nivålönen för en heltidsanställd tillsynsveterinär med motsvarande arbete i kommunen och av ett på denna lön beräknat arbetserfarenhetstillägg för ovan nämnda praktiserande veterinär. Divisorn för timarvodet är 160. Till den del som den praktiserande veterinären sköter en sådan tillsynsuppgift under obekväm arbetstid enligt § 9 betalas för den tid som använts för uppgiften inklusive restiden ersättningar för obekväm arbetstid enligt bestämmelsen i fråga. Veterinären ska inom den tid som arbetsgivaren förutsätter lämna in en specificerad redogörelse för tillsynsuppgifterna och den tid som använts för dem.

Om en praktiserande veterinärs uppgifter till följd av regionala samarbetsprojekt eller liknande projekt eller lagändringar ändras väsentligt och bestående i fråga om omfattningen av uppgifterna inom miljöhälsovården etc. fastställs nivålönen på nytt med stöd av bestämmelsen om lönegrupp 15EL4000 (praktiserande veterinärer som tjänstgör som ansvariga veterinärer), se punkt 3 ovan.

Arbetsgivaren och veterinären kan också ingå någon annan överenskommelse om lönen för tillsynsuppgifter. Då tillämpas inte bestämmelsen om miniminivålön i § 5.

Anmärkning

De inkomster som ska beaktas i en kommunalveterinärs pension bestäms i 85 § 5 mom. i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016).

4.2 Vissa arbetsarrangemang för praktiserande veterinärer

Till uppgifterna för praktiserande veterinärer hör i allmänhet förutom veterinärhjälp även myndighetsuppgifter (bl.a. djurskydd, smittsamma sjukdomar, övervakningsuppgifter enligt livsmedelslagen) som kan kräva ett längre sammanhängande arbetspass under arbetsdagen (vardagar dagtid) och/eller som det är motiverat att försöka förlägga till vissa på förhand bestämda tider. Med tanke på dylika situationer kan man inom kommunen/samkommunen eller mellan kommuner som hör till en jourring e.d. t.ex. avtala att sjukbesök vid brådskande sjukdomsfall under en viss tid styrs till andra veterinärer inom området. Dessa arbetsarrangemang ordnas mellan veterinärerna enligt reciprocitetsprincipen. Det är alltså inte fråga om veterinärjour som gäller veterinärvård för vilken jourersättning betalas.

4.3 Vissa jourhavande veterinärer

Med vissa jourhavande veterinärer avses andra veterinärer än kommunens/samkommunens veterinärer eller veterinärer som hör till en avtalad jourring. Utgångspunkten är att sådana veterinärer anställs, beroende på uppgifterna, i tidsbegränsade tjänste- eller arbetsavtalsförhållanden (t.ex. jourhavande veterinärer för ett veckoslut eller för något annat jourskift). Uppgifter där offentlig makt utövas kan skötas endast i tjänsteförhållande. Se 87 § 2 mom. i kommunallagen (410/2015) angående anställning i ett tjänsteförhållande utan att en tjänst inrättats.

I fråga om lönen för veterinärer som enbart deltar i veterinärjouren finns inga avtalsbestämmelser. Ofta betalas grundersättning för jour enligt § 23 och dessutom har de rätt till arvoden enligt taxan, men arvodesgrunderna kan variera.

§ 6 Veterinärtaxa

mom. 1

Praktiserande veterinärer har rätt att för veterinärhjälp som de ger och för intyg som de utfärdar ta ut arvoden av djurets ägare eller innehavare enligt gällande kommunala veterinärtaxa.

mom. 2

En heltidsanställd hygieniker som utöver sin ordinarie arbetstid har ålagts att delta i jour som gäller veterinärvård har rätt att ta ut arvoden enligt den taxa som avses i mom. 1.

Tillämpningsanvisning

1 Grunden för taxan

Veterinärtaxan grundar sig på bestämmelserna i 19 § i veterinärvårdslagen (765/2009) och 2 § i lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och FOSU rf avtalar om arvodena i taxan. Veterinärtaxan tillämpas normalt också i de fall då kommunen på basis av 22 § i veterinärvårdslagen (765/2009) ersätter nyttodjurets ägare eller innehavare för en del av de resekostnader, besöksavgifter och åtgärdsavgifter som anges i taxan.

2 Resekostnader

Resekostnaderna vid sådan veterinärhjälp som avses i veterinärtaxan betalas av djurägaren i enlighet med § 7 mom. 3 i taxan. Är det fråga om en tjänste- eller tjänsteförrättningsresa som inte gäller sådan veterinärhjälp som anges i taxan, betalas resekostnadsersättningarna enligt bilaga 16 (ersättningar för resekostnader) i AKTA.

3 Heltidsanställda hygieniker

Om en heltidsanställd hygieniker utanför sin ordinarie arbetstid, t.ex. när en praktiserande veterinär är förhindrad, blir tvungen att göra ett besök av förstahjälpskaraktär e.d. har hygienikern rätt att ta ut de arvoden som anges i veterinärtaxan av djurets ägare. Den ordinarie arbetstid som åtgått för besöket behöver därför inte arbetas in, men rätten till arbetstidsersättningar uppstår först när den ordinarie arbetstiden för den heltidsanställda hygienikern har överskridits.
Arbetstidsersättningar betalas inte heller när en hygieniker utanför sin ordinarie arbetstid blir tvungen att utföra ett besök av förstahjälpskaraktär e.d. för vilket hygienikern har rätt att ta ut de arvoden som anges i taxan av djurets ägare.

§ 7 Lön som utgör grunden för arbetserfarenhetstillägget för praktiserande veterinärer, lön under avlönad tjänstledighet, utbildning och utbytesledighet

mom. 1

Om nivålönen för en legitimerad veterinär är lägre än nivålönen på nivå A1 för en i § 5 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker minskad med 15 %, beräknas erfarenhetstillägget på den med 15 % minskade nivålönen på nivå A1 för hygieniker.

mom. 2

Om nivålönen för en legitimerad veterinär är lägre än nivålönen på nivå A1 för en i § 5 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker, betalas till veterinären vid avlönad tjänstledighet, utbytesledighet och av arbetsgivaren anvisad eller godkänd utbildning nivålönen på nivå A1 för en hygieniker och eventuellt också arbetserfarenhetstillägg, som räknats på denna lön.

mom. 3

Bestämmelsen tillämpas inte på veterinärmedicine studerande.

Tillämpningsanvisning

Om veterinärens egen ordinarie lön (se definition i AKTA kap. II § 5) är högre än beräknat enligt § 7 mom. 1 eller 2 eller § 8, betalas under tiderna i fråga veterinärens egen ordinarie lön.

Som utbildning som godkänns av arbetsgivaren anses sådan utbildning för vilken veterinären på begäran fått avlönad tjänstledighet för utbildning.

Reservistlön för repetitionsövningar dras av från ovan nämnda lön i enlighet med AKTA kap. V § 11 mom. 1.

§ 8 Semesterlön och grunden för beräkning av semesterpenning för praktiserande veterinärer

Om nivålönen för en legitimerad veterinär är lägre än nivålönen på nivå A1 för en i § 5 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker, betalas för veterinärens semester denna nivålön på nivå A1 för hygieniker och eventuellt ett arbetserfarenhetstillägg som beräknats på denna lön. Också semesterersättningen beräknas på denna lön. Semesterpenningen för veterinärer beräknas på lönen enligt § 7 mom. 1 och på ett eventuellt arbetserfarenhetstillägg som beräknats på denna lön.

Till veterinärmedicine studerande betalas för semester nivålönen på nivå A1 för ovan nämnda legitimerade veterinär som är heltidsanställd som hygieniker minskad med 15 % och ett eventuellt arbetserfarenhetstillägg som beräknats på denna lön. Också semesterersättningen beräknas på denna lön.

Tillämpningsanvisning

I enlighet med AKTA kap. IV § 13 mom. 2 multipliceras semesterlönen enligt § 5 mom. 3 eller semesterlönen som beräknats på veterinärens egen ordinarie lön med den genomsnittliga deltidsprocenten under kvalifikationsåret.

Protokollsanteckning

Se AKTA kap. IV § 13 angående bestämning av semesterlönen.

Arbetstidsbestämmelser som gäller andra än praktiserande veterinärer (§ 9–19)

§ 9 Tillämpliga bestämmelser i lönekapitlet i AKTA

Förutom denna bilaga tillämpas även följande bestämmelser i arbetstidskapitlet (kap. III) i AKTA:

AKTA paragraf	AKTA sakfråga	Undantag från tillämpningen av AKTA
§ 1	Principen om effektiv användning av arbetstiden
§ 3	Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna
§ 4 mom. 2	Vissa specialsituationer
§ 5	Beredskapstid
§ 12	Dygnets början m.m.
§ 18 och § 19 mom. 1 och 2	Ersättningar för obekväm arbetstid
§ 20	Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning
§ 21	Begränsningar för arbetstidsersättningar
§ 27	Utjämningsschema för arbetstiden	Se även bestämmelsen om arbetstidshandlingar i § 18 nedan.
§ 30	Arbetstidsbank
§ 31	Flexibel arbetstid
§ 32 mom. 1	Villkor för flexibel arbetstid
§ 33	Gränser för överskridning eller underskridning av den ordinarie arbetstiden (saldo)
§ 34	Mertids- och övertidsarbete vid flexibel arbetstid	Mertids- och övertidsersättningarna bestäms enligt § 14 och 15.
§ 35	Anställningens upphörande vid flexibel arbetstid

mom. 1 Full ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden för veterinärer är 38 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta timantal per vecka under en arbetsperiod där den ordinarie arbetstiden enligt en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning utjämnas till detta timantal per vecka. Utjämningsperioden kan vara högst 52 veckor.

mom. 2 Den ordinarie arbetstiden under en arbetsvecka eller arbetsperiod där det ingår en söckenhelg

Under de veckor eller arbetsperioder i vilka det ingår långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag eller midsommarafton samt under de veckor eller arbetsperioder då nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en annan dag än en lördag eller söndag, är den ordinarie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod 7 timmar 39 minuter kortare. Om det under samma vecka eller arbetsperiod infaller två eller flera ovan avsedda söckenhelger görs arbetstidsförkortningen för var och en av dessa söckenhelger.

I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan arbetsvecka eller arbetsperiod proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.

Detta moment tillämpas inte om anställningen inte varar en enda sådan full arbetsvecka eller arbetsperiod som avses i mom. 1.

mom. 3 Ordinarie arbetstid under en avbruten arbetsvecka/arbetsperiod

Om arbetsveckan eller arbetsperioden avbryts för att anställningsförhållandet börjar eller slutar eller på grund av semester, utbytesledighet, tjänst- eller arbetsledighet, deltagande i kurser (tjänst-/arbetsledighet eller tjänstereseförordnande) eller jourledighet, bestäms den ordinarie arbetstiden enligt följande:

Om avbrottet inte var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med det timantal som har antecknats för avbrottsdagarna i arbetsskiftsförteckningen.
Om avbrottet var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter per avbrottsdag, förutsatt att avbrottsdagen annars hade varit en arbetsdag under veckan. För en deltidsanställd veterinär förkortas den ordinarie arbetstiden proportionellt så att den för varje avbrottsdag minskas med den andel som deltidsarbetstiden utgör av arbetstid enligt mom. 1.

Tillämpningsanvisning

Om avbrottet är känt när arbetsskiftsförteckningen görs upp betraktas måndag–fredag som arbetsdagar oberoende av hur veterinären arbetar i övrigt. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte förkortas med söckenhelgsförkortning enligt mom. 2. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetstiden enligt mom. 2 när den står utanför avbrottet.
Om utbildning eller deltagandet i kurser räknas som arbetstid, uppkommer inte ett sådant avbrott som

§ 11 Daglig vilotid (måltidsrast och måltidsuppehåll)

Veterinärerna ska ges en måltidsrast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller, om de så önskar, ett måltidsuppehåll då de har möjlighet att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal eller motsvarande vid inrättningen, förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de tjänster som ska utföras och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

Om längden på ett arbetspass överstiger 10 timmar, ska veterinären utöver nämnda rast ges möjlighet till ett måltidsuppehåll på 15–20 minuter under arbetstid efter att ha arbetat i åtta timmar.

Tillämpningsanvisning

Under en måltidsrast som inte räknas in i arbetstiden får veterinären fritt avlägsna sig från arbetsplatsen. Veterinären får däremot inte avlägsna sig från arbetsplatsen under arbetstid – således inte heller under ett måltidsuppehåll som ingår i arbetstiden – utom i ärenden som hör till tjänsteutövningen/arbetsuppgifterna eller undantagsvis med sin chefs tillstånd.

§ 12 Återhämtningspaus

Veterinärerna ska dagligen ges en 10 minuter lång paus (till exempel kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken de inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Arrangemanget får dock inte medföra störningar i arbetet eller de tjänster som ska utföras. Pausen får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen och inte heller i anslutning till den dagliga vilotiden.

§ 13 Veckovila

Arbetstiden ska ordnas så att veterinärerna en gång per kalendervecka får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Veckovilan på 35 timmar kan bestå av en dygnsvila på 11 timmar och en separat veckovila på minst 24 timmar.

Veckovilan kan ordnas så att den i genomsnitt är 35 timmar under en 14-dygnsperiod. Veckovilan ska dock vara minst 24 timmar i veckan.

Veterinärernas ordinarie arbetstid planeras i regel för fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att veterinärerna i mån av möjlighet får två lediga dagar efter varandra varje vecka, och att dessa i mån av möjlighet förläggs till lördag och söndag.

§ 14 Mertids- och övertidsarbete

mom. 1 Definition av mertidsarbete

Mertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver veterinärens ordinarie arbetstid (§ 10) och som inte är övertidsarbete.

mom. 2 Definition av övertidsarbete

Övertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ, och som överskrider följande antal timmar: 38 timmar 15 minuter x antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på veterinären.

Om en arbetsvecka eller arbetsperiod avbryts på grund av semester, bestäms övertidsgränsen enligt följande:

Om semestern inte var känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, sänks övertidsgränsen med det timantal som har antecknats för semesterdagarna i arbetsskiftsförteckningen. Övertidsgränsen för deltidsanställda sänks på motsvarande sätt med det timantal som har antecknats för semesterdagarna i arbetsskiftsförteckningen.
Om semestern var känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, sänks övertidsgränsen med 7 timmar 39 minuter per semesterdag. Även för deltidsanställda veterinärer sänks övertidsgränsen med 7 timmar 39 minuter per semesterdag.

§ 15 Ersättning för mertids- och övertidsarbete

mom. 1 Mertidsersättning

I mertidsersättning betalas för varje timme av mertidsarbete en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

mom. 2 Övertidsersättning

Som övertidsersättning betalas per övertidstimme en med 50 % förhöjd timlön eller ges ledighet med motsvarande förhöjning.

§ 16 Uträkning av timlön

mom. 1 Uträkning av timlön

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete samt jourersättning får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad med 160.

mom. 2 Uträkning av timlön i deltidsarbete

Tillämpningsanvisning

Formel för timlön:

Timlönen = deltidslönen	:	(	mån.lönedivisorn	x	deltidsarbetstiden	)
					full arbetstid

mom. 3

I andra fall än de som avses i mom. 1 och 2 får man den behövliga timlönen genom att dividera den ordinarie lönen med det tal som motsvarar antalet timmar som används för ordinarie arbete under en månad.

§ 17 Penningersättning och ersättning i form av ledighet

mom. 1 Tidpunkten för penningersättningar

Penningersättning ska betalas senast under den kalendermånad som följer efter utförandet av det arbete som berättigar till ersättning. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut.

mom. 2 Ersättning i form av ledighet

Arbetstidsersättning i form av ledighet som avses i detta avtal ges senast under de tre månader som följer på utgången av den arbetsvecka eller den arbetsperiod som berättigar till ersättning, om inget annat avtalas med veterinären eller lokalt.

Om den planerade ersättningen i form av ledighet inte har kunnat ges inom denna tid, betalas en penningersättning senast under den kalendermånad som följer efter att tiden för givande av ersättning i form av ledighet gick ut.

Tillämpningsanvisning

Ersättning i form av ledighet ges i det anställningsförhållande där ledigheten har intjänats eller i ett annat anställningsförhållande med samma lönenivå hos samma arbetsgivare. Om ersättning i form av ledighet inte har kunnat ges inom utsatt tid, betalas penningersättning enligt det tjänste- och arbetskollektivavtal som gäller vid betalningstidpunkten. Penningersättningen betalas utgående från lönen vid betalningstidpunkten.

mom. 3 Flyttning av ledighet när veterinären insjuknar

Om veterinären insjuknar innan en ledighet som utgör arbetstidsersättning börjar eller under en sådan ledighet, tillämpas samma förfarande som vid flyttning av semester i motsvarande situationer (§ 11 i semesterkapitlet i AKTA), och arbetsgivaren har då rätt till den del av sjukdagpenningen som motsvarar den lön som betalats för sjukdomstiden. Om det efteråt konstateras att sjukdagpenning inte betalas till arbetsgivaren, anses ledigheten som utgör arbetstidsersättning uttagen och förbrukad enligt den ursprungliga bekräftelsen.

§ 18 Arbetstidshandlingar

mom. 1 Arbetsskiftsförteckning

Arbetsgivaren är skyldig att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning av vilken det framgår hur arbetstiden ska användas under arbetsperioden. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska veterinärerna själva eller det fackombud som representerar dem ges tillfälle att framföra sin åsikt, om veterinären eller fackombudet begär det.

Arbetsskiftsförteckningen ska skriftligt delges veterinären i god tid och senast en vecka innan arbetsveckan eller arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med veterinärens samtycke eller av grundad anledning.

Tillämpningsanvisning

Av arbetsskiftsförteckningen ska framgå när den dagliga arbetstiden börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts veterinären. I arbetsskiftsförteckningen antecknas, utöver den ordinarie arbetstiden, även veterinärens jour (när jouren börjar och slutar och vilken jourform det är fråga om), för att man ska kunna följa bl.a. när den maximala arbetstiden uppnås och bundenheten till arbetet (bl.a. belastningsfaktorer och en rättvis och ändamålsenlig fördelning av arbetsbördan), samt hur lediga dagar förlagts och tagits ut.

När arbetsskiftsförteckningen görs upp gäller samma skyldigheter och principer för deltidsanställda som för heltidsanställda.

Huvudregeln är att en arbetsskiftsförteckning som fastställts och lagts fram ska följas. Om avvikelser från arbetsskiftsförteckningen måste göras, antecknas de eventuella ändringarna i arbetsskiftsförteckningen (därtill kan de dokumenteras separat).

Huruvida det finns en grundad anledning att ändra arbetsskiftsförteckningen prövas från fall till fall. Sådana anledningar är bland annat verksamhetsbetingade skäl, t.ex. patienternas antal, kategori och vårdbehov eller oförutsedd frånvaro bland personalen. En grundad anledning är också att en veterinär till exempel på grund av sjukdom inte sköter ett arbetsskift eller en jour som veterinären enligt arbetsskiftsförteckningen skulle få ersättning för i form av ledighet eller att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. En grundad anledning, och ett förfarande som rekommenderas, är att man, om mer arbete än planerat behöver utföras någon dag, i stället kortar av arbetstiden för de övriga arbetsdagarna under arbetsperioden i motsvarande mån om det är möjligt med tanke på verksamheten, så att den ordinarie arbetstiden i genomsnitt är det timantal per vecka som anges i § 10 ovan.

Ändringar ska godkännas av den som fastställt arbetsskiftsförteckningen, i brådskande fall i efterskott.

Om arbetsskiftsförteckningen nödvändigtvis måste ändras så att den ordinarie arbetstiden ändras till kliniskt mertidsarbete eller mertids-/övertidsarbete, ska tillstånd på förhand inhämtas hos den som fastställt arbetsskiftsförteckningen.

Arbetsgivaren kan inte ersätta arbetsskiftsförteckningen med något annat dokument.

mom. 2 Utjämningsschema för arbetstiden

Om den ordinarie arbetstiden enligt § 10 har ordnats som en arbetsperiod som är längre än en vecka, iakttas bestämmelserna om utjämningsschema för arbetstiden i § 27 i arbetstidskapitlet i AKTA.

Tillämpningsanvisning

Om den arbetsperiod som iakttas är så lång att det är svårt att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela perioden, ska man separat göra upp ett utjämningsschema för arbetstiden enligt § 27 i arbetstidskapitlet i AKTA och fastställa en separat arbetsskiftsförteckning för varje kortare period. Innan arbetsgivaren ändrar längden på arbetsperioden ska arbetsgivaren höra det fackombud som företräder

§ 19 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden

Den uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden som avses i 18 § 1 mom. i arbetstidslagen (872/2019) är 12 månader.

Tillämpningsanvisning

Den maximala arbetstid som föreskrivs i 18 § i arbetstidslagen kan under en 12 månaders period uppgå till högst det antal timmar (48 timmar x 48 veckor) som anges i regeringens proposition (RP 158/2018 rd).

Till den maximala arbetstiden räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken veterinären är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället. Exempelvis vilotider eller arbetstidsersättningar i form av ledighet (t.ex. jourledighet) räknas inte som sådan arbetstid som avses här.

Bestämmelser om organisering av arbetet för praktiserande veterinärer (§ 20–23)

§ 20 Veckovila

mom. 1

Veterinärens arbete organiseras med femdagars arbetsvecka som grund, om detta är möjligt med tanke på att veterinärvårdens funktioner ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

mom. 2

Veterinärens tjänsteutövningsskyldighet ska ordnas så att tjänsteinnehavaren en gång per kalendervecka får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Veckovilan kan ordnas så att den i genomsnitt är 35 timmar under en 14-dygnsperiod. Tjänsteinnehavaren ska dock få en oavbruten ledighet på minst 24 timmar i veckan.

mom. 3

Veckovilan genomförs med hjälp av jourledigheter enligt § 21, om den inte kan ordnas på annat sätt.

mom. 4

Med veterinärens medgivande kan arbetet temporärt arrangeras på något annat sätt än vad som anges ovan i denna paragraf.

mom. 5

Om veterinären har jour ett helt veckoslut är måndagen enligt jourhavandes behovsprövning en ledig dag som inte förbrukar veterinärens jourledigheter.

Tillämpningsanvisning

Femdagars arbetsvecka innebär att en veterinär i regel arbetar tjänstetid alla vardagar (må–fr) i månaden, se 11 § i veterinärvårdslagen (765/2009) (hänvisningsbestämmelse).

Med veckovila avses att tjänsteinnehavaren under en kalendervecka ska få en oavbruten ledighet på i genomsnitt 35 timmar, under vilken tjänsteinnehavaren inte utför arbete. Om en tjänsteinnehavare inte har arbetat hela veckan till exempel på grund av en söckenhelg, semester eller någon annan tjänstledighet, och ledigheten uppfyller kravet på veckovila enligt mom. 2, anses veckovilan ha uppfyllts. Sjukledighet och tillfällig vårdledighet utgör inte sådan veckovila som avses här.

Beviljandet av veckovila som avses i avtalet görs möjligt genom sådana veckosluts- och vardagsjourarrangemang som är ändamålsenliga med tanke på veterinärvården samt vid behov genom vikariearrangemang. Utgångspunkten är att lediga dagar beviljas genom vardags- och veckoslutsjourarrangemang enligt reciprocitetsprincipen så, att kommunens/samkommunens egna veterinärer sköter varandras uppgifter utan vikarier och utan särskild ersättning.

§ 21 Jourledighet för veterinärer

Om en veterinär har jour under ett veckoslut, får veterinären en jourledighet per 32 jourtimmar som utförs under ett och samma veckoslut. Om en veterinär har jour ett helt veckoslut (fredag kl. 16–måndag kl. 8), får veterinären två lediga dagar. Jourledigheterna ska förläggas så att veckovilan enligt § 20 mom. 2 uppfylls.

För jour under långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton samt dagar då nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en annan dag än en lördag eller söndag får en veterinär en jourledighet för varje hel söckenhelgsjour.

Veterinärerna får en jourledighet per 64 jourtimmar som ersatts som vardagsjour.

Tillämpningsanvisning

Med jourledighet avses att veterinären är befriad från sin tjänsteplikt och jourskyldighet. Jourledigheterna ska förläggas så att veckovilan enligt § 20 uppfylls. För veterinärer innebär jourledighet inte att jourersättningarna byts till ledig tid.

När veterinärvårdens funktioner och jourverksamhet organiseras bör man se till att veterinärernas bundenhet till arbetet inte blir oskälig med tanke på arbetsbelastningen och arbetshälsan. Det rekommenderas att samarbetet med grannområdena utökas och vid behov även att assisterande personal anställs.

Det rekommenderas att veterinärer har jour i snitt högst var femte vardag och att veterinärer inte har vardagsjour två gånger i följd. Vardagsjour bör inte föregå eller följa på veckoslutsjour under samma dygn.

Jouren under veckoslut ska delas mellan veterinärerna, om arrangemanget möjliggör en ändamålsenlig veterinärvård.

Om en veterinär har jour hela veckoslutet rekommenderas det att veterinären har jour högst vart femte veckoslut.

Om jouren på veckoslutet har delats mellan två veterinärer (skiftbytet har avtalats t.ex. till lördagar kl. 20–22), är det ändamålsenligt att komma överens om att båda veterinärerna får en jourledighet för den delade veckoslutsjouren.

Tillämpningsanvisning

Alternativt kan en veterinärs jourledigheter också beräknas direkt på basis av utförda jourtimmar för att möjliggöra flexibla jourarrangemang.

Varje 64 jourtimmar ger i ledighet ett antal timmar som beräknas med följande koefficient:

1 när det är fråga om jour vardagar kl. 16–8.
1,6 när det är fråga om jour på söckenhelger.
2 när det är fråga om jour på veckoslut.

Jourledigheterna ska tas ut som hela dagar.

De lediga dagar som avses här ska ges i form av ledighet, och penningersättning kan inte ges i stället. Om de lediga dagarna inte tas ut t.ex. på grund av att veterinärens tjänsteförhållande avslutas, betalas penningersättning inte för de outtagna lediga dagarna.

Då veckovilan har uppfyllts, kan de återstående lediga dagarna hållas vid en tidpunkt som är ändamålsenlig med hänsyn till veterinärvårdens funktioner. Ansamlingen lediga dagar får dock uppgå till högst 20. Arbetsgivaren ska se till att jourledigheterna tas ut inom rimlig tid, så att det inte samlas mer än 20 dagar.

§ 22 Jourersättning

Grundersättning

Till en veterinär som beordrats jour som gäller veterinärvård betalas i grundersättning för jour för varje jourtimme:

10,13 euro från fredag kl. 16.00 till måndag kl. 8.00 och från vardag som föregår söckenhelg, julafton eller midsommarafton kl. 16.00 till följande vardag kl. 8.00 (s.k. helgjour).
5,93 euro under övrig tid (s.k. vardagsjour).

Tillämpningsanvisning

Betalning av jourersättning förutsätter ett jourschema som arbetsgivaren har fastställt och godkänt.
Till exempel för en självständighetsdag som infaller på en torsdag betalas i avtalet nämnd s.k. helgjourersättning från onsdagskvällen före självständighetsdagen till fredagsmorgonen efter självständighetsdagen.

För veterinärers jourtid betalas inte arbetstidsersättningar enligt arbetstidskapitlet i detta avtal.

§ 23 Nattarbete vid graviditet

Arbetsgivaren ska befria en gravid veterinär från jourarbete kl. 23–6 och anvisa veterinären arbete under annan tid än kl. 23–6, om jour nattetid enligt ett läkarutlåtande är skadligt för den gravida veterinärens hälsa eller fostrets hälsa och utveckling.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren är skyldig att befria en gravid veterinär från nattarbete.

Efter 28:e graviditetsveckan rekommenderas, med beaktande av tjänsteinnehavarens arbetsförmåga, att tjänsteinnehavaren helt befrias från jourskyldighet. Om det av verksamhetsbetingade skäl inte är möjligt att befria tjänsteinnehavaren från jour, ska hennes jourskift minskas eller förkortas.

Arbetsgivaren kan alltid befria en tjänsteinnehavare från jourskyldigheten eller minska/förkorta jourskiften oberoende av antalet graviditetsveckor, om det är befogat med hänsyn till tjänsteinnehavarens arbetsförmåga och övriga omständigheter.

Även i fråga om arbetstagare som utför jour ska ovan nämnda omständigheter beaktas.

Övriga bestämmelser

§ 24 Övriga tillämpliga bestämmelser i AKTA

Dessutom tillämpas följande kapitel och bilagor i AKTA:

Kap. I	Allmän del, § 2–9
Kap. IV	Semester Grunden för beräkning av semesterlön, semesterersättning och semesterpenning, se § 8 i denna bilaga.
Kap. V	Tjänst-, arbets- och familjeledighet
Kap. VI	Ersättningar för kostnader och naturaprestationer
Kap. VII	Fackombud
Kap. VIII	Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande
Bilaga 16	Ersättningar för resekostnader

§ 25 Arbetsgrupp

Följande arbetsgrupp tillsätts för avtalsperioden:

Finlands Veterinärförbund och KT förhandlar om utveckling av lönesystemet för veterinärer med beaktande av den nya veterinärvårdslagen.
I samband med att lönesystemet eventuellt ändras förhandlar parterna också om ändringar i arbetstidsbestämmelserna för praktiserande veterinärer.
Finlands Veterinärförbund och KT utreder arbetarskyddssituationen för olika veterinärgrupper.
Parterna utreder möjligheten att tillsammans med en villig arbetsgivare genomföra ett pilotförsök gällande fakturering för praktiserande veterinärers patientarbete.
Parterna förhandlar om ersättning för telefonrådgivning under jourtid för praktiserande veterinärer samt om storleken på ersättningen och betalningsprinciperna. En överenskommelse om helheten ingås under avtalsperioden.

Bilaga 16 Ersättningar för resekostnader

Allmänna bestämmelser

§ 1 Tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa

mom. 1

En tjänsteresa som berättigar till resekostnadsersättning är en sådan resa som den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen beordrat och som inte hör till den sedvanliga tjänsteutövningen/de sedvanliga arbetsuppgifterna. Som resekostnader anses de extra utgifter som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har haft med anledning av tjänsteresan.

mom. 2

En tjänsteförrättningsresa är en resa i anslutning till tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens sedvanliga tjänsteutövning/sedvanliga arbetsuppgifter.

Tillämpningsanvisning

Med begreppen "tjänsteresa" och "tjänsteförrättningsresa" avses också motsvarande resor som arbetstagare företar.

En tjänsteresa baserar sig på ett reseförordnade av en sådan tjänsteinnehavare i chefsställning eller ett sådant organ som har rätt att beordra en tjänsteresa enligt ett bemyndigande i förvaltningsstadgan eller enligt en bestämmelse av bestående natur. Tjänsteresor har inte karaktär av sedvanlig tjänsteutövning, och de förutsätter resande utom tjänstestället.

Tjänsteförrättningsresor är resor som förekommer allmänt i samband med tjänste- eller arbetsuppgifterna, dvs. varje dag, varje vecka eller på något annat sätt regelbundet. Resan sker vanligtvis från ett arbetsställe till ett annat eller från en fastställd avfärdsplats till en annan och tillbaka på tjänsteförrättningsorten eller i övrigt inom ett område som hör till tjänstedistriktet. Som exempel kan nämnas byggnadsinspektörernas och hälsoinspektörernas inspektions-, vård- och omsorgsresor.

mom. 3

Tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor ska företas på så kort tid och till så låga totalkostnader som möjligt med hänsyn till att resan och uppgifterna ska kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt. Utöver färdkostnadsersättningar och dagtraktamenten ska då också beaktas en eventuell arbetstidsvinst.

Tillämpningsanvisning

För en tjänsteresa och en tjänsteförrättningsresa betalas inte ersättning till ett större belopp än vad som skulle ha betalats om resan hade företagits på det sätt som är förmånligast för kommunen eller samkommunen. Den som utfärdar reseförordnandet ska vid behov på förhand fastslå vad som i det aktuella fallet är det mest ändamålsenliga och för kommunen eller samkommunen förmånligaste resesättet. I annat fall avgörs frågan i efterhand av den som godkänner reseräkningen. Ett eventuellt tillstånd att använda egen bil på tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor underlättar detta övervägande som ett förhandsställningstagande.

§ 2 Ersättning för arbetsresor

mom. 1

En arbetsresa, dvs. resan från bostaden till tjänstgöringsstället, arbetsplatsen eller en mötesplats och tillbaka, berättigar inte till ersättningar i andra fall än de som anges i mom. 2–6 i denna paragraf.

Tillämpningsanvisning

Särskilda bestämmelser om ersättningarna för lantbruksavbytares resekostnader ingår i bilagan för lantbruksavbytare. För vissa tjänsteinnehavare finns det särskilda bestämmelser i de sektorvisa avtalen.

mom. 2

Om det för tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har fastställts ett tjänstgöringsställe av bestående natur och resan från bostaden till något annat första arbetsställe eller från det sista arbetsstället till bostaden föranleder större kostnader än resorna till det bestående tjänstgöringsstället, ersätts skillnaden i enlighet med bestämmelserna om färdkostnader.

Tillämpningsanvisning

När kostnaderna för arbetsresor ersätts anses som tjänstgöringsställe av bestående natur det tjänstgöringsställe där tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren arbetar stadigvarande eller, om inget sådant finns, det ställe där personen i fråga oftast arbetar, tar emot arbetsorder eller förvarar sina arbetsredskap eller som på någon motsvarande grund kan anses som det huvudsakliga tjänstgöringsstället. Om flera tjänstgöringsställen är likvärdiga enligt grunderna ovan, betraktas endast ett av dem som tjänstgöringsställe av bestående natur när resekostnader ersätts. Om t.ex. en hälsoinspektör har två tjänstgöringsställen inom samma samkommun och är anträffbar för allmänheten två dagar i veckan under samma antal timmar på vartdera stället, väljs det ena av dessa som tjänstgöringsstället av bestående natur (t.ex. tjänsteinnehavarens boningsort).

Exempel

X:s fasta tjänstgöringsställe är A. X reser dock hemifrån direkt till tjänstgöringsställe B, dit det är 25 km, när arbetsdagen börjar. Under arbetsdagen reser X från tjänstgöringsställe B till ett tredje tjänstgöringsställe C. Det är fråga om en tjänsteförrättningsresa och till X betalas resekostnadsersättning för sträckan B–C enligt användning av egen bil.

Efter arbetsdagens slut reser X från tjänstgöringsställe C till sitt hem, som ligger 30 km därifrån. Eftersom det för X uppstår extra resekostnader för resan till tjänstgöringsställe B, och från tjänstgöringsställe C hem jämfört med de normala arbetsresekostnaderna till det fasta tjänstgöringsstället, får tjänsteinnehavaren skillnaden mellan arbetsresekostnaderna i ersättning enligt användning av egen bil. Om X hade rest till sitt fasta tjänstgöringsställe när arbetsdagen började och därifrån hem efter arbetsdagens slut, hade ressträckan sammanlagt blivit 20 km. Nu blir arbetsresornas längd likväl 55 km (25 km + 30 km) och skillnaden, (55 km - 20 km) 35 km, ersätts med stöd av § 2 mom. 2.

mom. 3

Om tjänstgöringsstället tillfälligt flyttas så att kostnaderna för arbetsresan från den stadigvarande bostaden till det nya tjänstgöringsstället är avsevärt större än kostnaderna för arbetsresan till det tjänstgöringsställe som är av bestående natur, ersätts resekostnaderna i högst sex månader, till den del de överstiger de sedvanliga resekostnaderna.

Exempel

En arbetstagares tjänstgöringsställe har flyttats för tiden 1.10–31.5. Eftersom förflyttningen varar längre än sex månader är det inte fråga om en tillfällig flyttning och därmed betalas inga resekostnadsersättningar.

mom. 4

Om inget tjänstgöringsställe av bestående natur har fastställts på grund av tjänste- eller arbetsuppgifternas art, ersätts kostnaderna för resan från bostaden till det första arbetsstället och från det sista arbetsstället till bostaden enligt bestämmelserna om färdkostnader i denna bilaga, till den del resorna överskrider sammanlagt 15 km per arbetsdag.

mom. 5

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare är skyldig att infinna sig till ett kommunalt organs möte som börjar minst två timmar efter den ordinarie arbetstidens slut och resan till mötesplatsen förorsakar kostnader, betalas ersättning för dessa kostnader och för de direkta minimikostnader som returresan till bostaden föranleder.

mom. 6

Kommunen eller samkommunen kan ge en tjänsteinnehavare eller arbetstagare en personlig personalbiljett för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, om överenskommelse ingåtts med den anställda om att biljetten ges som en del av lönen eller utöver penninglönen. Personalbiljetten är skattefri på det sätt som föreskrivs i inkomstskattelagen (1535/1992) (hänvisningsbestämmelse).

Ersättning för färdkostnader

§ 3 Egentliga färdkostnader vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor

mom. 1

Ersättning betalas för färdbiljetter samt för plats- och sovplatsbiljetter, fraktavgifter och övriga med dessa jämförbara nödvändiga avgifter i anslutning till den egentliga resan.

mom. 2

Parkeringsavgifter för bil på flygplats och järnvägsstation och vid hotellinkvartering ersätts enligt verifikat, dock högst för tre dagar per resa. Andra parkeringsavgifter för bil ersätts inte.

Ersättning
Fordon	Oförhöjd	Förhöjd
bil för varje ettårsperiod som börjar 1.1	55 cent/km för de 8 000 första kilometrarna 49 cent/km för därpå följande kilometrar	Kilometerersättningen betalas förhöjd med 9 cent om tjänsteuppgifterna förutsätter transport av en till bilen kopplad släpvagn med 15 cent om tjänsteuppgifterna förutsätter transport av en till bilen kopplad husvagn med 4 cent, om den anställda blir tvungen att i sin bil transportera en hund eller sådana maskiner eller anordningar som är skrymmande eller väger över 80 kg med 12 cent till den del tjänsteuppgifterna förutsätter körning med bil på skogsbilväg eller på en för annan trafik avstängd vägbyggnadsarbetsplats om det i ett fordon som är i den anställdas besittning reser flera personer som deltar i samma tjänsteresa eller tjänsteförrättningsresa eller personer som det hör till den anställdas tjänste- eller arbetsuppgifter att skjutsa, betalas ytterligare 4 cent per kilometer för varje medföljande person.
motorcykel, för varje ettårsperiod som börjar 1.1 1	42 cent/km för de 5 000 första kilometrarna 38/km för därpå följande kilometrar	om det i ett fordon som är i den anställdas besittning reser flera personer som deltar i samma tjänsteresa eller tjänsteförrättningsresa eller personer som det hör till den anställdas tjänste- eller arbetsuppgifter att skjutsa, betalas ytterligare 4 cent per kilometer.
motorbåt – över 50 hk – 50 hk eller mindre	141 cent/km 97 cent/km	om det i ett fordon som är i den anställdas besittning reser flera personer som deltar i samma tjänsteresa eller tjänsteförrättningsresa eller personer som det hör till den anställdas tjänste- eller arbetsuppgifter att skjutsa, betalas ytterligare 4 cent per kilometer.
snöskoter	134 cent/km
moped	23 cent/km
terränghjuling	126 cent/km
annat fordon	13 cent/km
cykel	84 cent/dygn

Tillämpningsanvisning

Som nödvändiga avgifter anses inte till exempel försäkringspremier. Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har fått betala olika avgifter för transporten av arbetsredskap eller andra föremål som han eller hon har varit tvungen att ha med sig, ersätts det betalda beloppet.

§ 4 Ersättningsgrunder för färdkostnader vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor

Tillämpningsanvisning

Förhöjda ersättningar för släpvagn och för transport av tunga maskiner osv. kan komma i fråga också samtidigt.

Dagtraktamente

§ 6 Förutsättningar för betalning av dagtraktamente

mom. 1

Betalning av dagtraktamente förutsätter att tjänsteresan, uppmätt längs allmänt använd färdväg, sträcker sig längre än 15 km från tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens bostad respektive tjänsteställe/arbetsplats, utgående från var tjänsteresan börjar och slutar.

mom. 2

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren med anledning av tjänste-/arbetsuppgifter undantagsvis eller på arbetsgivarens uttryckliga order blir tvungen att övernatta någon annanstans än i sin bostad under en tjänsteförrättningsresa, betalas dagtraktamente under de förutsättningar som nämns i mom. 1 såsom för tjänsteresa. För en tjänsteförrättningsresa som varar minst 10 timmar och sträcker sig in i en annan kommuns område på minst 150 km avstånd från ett tjänstgöringsställe av bestående natur och från bostaden betalas en ersättning som motsvarar partiellt dagtraktamente. I annat fall betalas inte dagtraktamente för tjänsteförrättningsresa.

Tillämpningsanvisning

Dagtraktamente betalas inte i sådana fall där övernattning sker på arbetsplatsen, t.ex. hos en familj där en hemvårdare arbetar, på en sommarkoloni eller på ett läger. Ersättning som motsvarar partiellt dagtraktamente kan bli tillämplig på t.ex. chaufförer. Angående definitionen av begreppet tjänstgöringsställe av bestående natur, se tillämpningsanvisningen för § 2 mom. 2.

§ 7 Resedygn

Ett resedygn som används som grund vid fastställandet av dagtraktamente utgörs av en 24-timmarsperiod, som börjar när tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ger sig av från sitt tjänsteställe/sin arbetsplats eller sin bostad och slutar när den anställda återvänder till tjänstestället/arbetsplatsen eller bostaden.

Tillämpningsanvisning

Tjänsteresan anses ännu inte vara avslutad när den anställda återvänder till sitt tjänsteställe/sin arbetsplats endast för att lämna in eller byta arbetsredskap, ta emot nya tjänste- eller arbetsorder eller sköta andra jämförbara kortvariga tjänste- eller arbetsuppgifter, förutsatt att den anställda därefter omedelbart fortsätter tjänsteresan.

§ 8 Timgränser för partiellt och fullt dagtraktamente

mom. 1

Partiellt dagtraktamente betalas när en tjänsteresa har varat

över åtta timmar, eller
över sex timmar, om mer än tre timmar av resan har infallit mellan kl. 16.00 och kl. 7.00.

mom. 2

Fullt dagtraktamente betalas när en tjänsteresa har varat över 12 timmar.

mom. 3

När en tjänsteresa har varat längre än ett resedygn, och den tid som åtgått till tjänsteresan överskrider det sista fulla resedygnet med över två timmar, betalas för detta ofullständiga resedygn ett nytt dagtraktamente i form av partiellt dagtraktamente om den överskjutande tiden uppgår till högst 12 timmar och i form av fullt dagtraktamente om den överskjutande tiden är mer än 12 timmar.

Tillämpningsanvisning

En tjänsteresa börjar på tisdag kl. 6.00 och slutar på torsdag kl. 15.00.

Resedygnet räknas ut enligt följande:

tis	ons	tor
6.00–	6.00–	6.00–15.00

Denna resa omfattade två fulla resedygn och ett ofullständigt resedygn som varade mindre än 12 timmar. För resan betalas två fulla dagtraktamenten och ett partiellt.

§ 9 Dagtraktamentets storlek

Som fullt dagtraktamente betalas 54 euro och som partiellt dagtraktamente 25 euro för varje resedygn som berättigar till respektive dagtraktamente.

§ 10 Nedsatt dagtraktamente

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren under något resedygn har fått eller hade haft möjlighet att få fri lunch och middag eller lunch och middag som ingår i färdbiljettens eller hotellrummets pris, betalas dagtraktamentet för detta resedygn minskat med 50 %. I fråga om partiellt dagtraktamente räcker det med en enda måltid för att dagtraktamentet ska minskas.

Tillämpningsanvisning

Dagtraktamentet minskas inte om det i priset på ett hotellrum eller i någon annan helpension ingår frukost, kaffe på dagen eller kaffe på kvällen.

Övriga ersättningar

§ 11 Måltidsersättning

mom. 1

Om dagtraktamente inte betalas för en tjänsteresa som har varat över sex timmar, men den anställda har intagit en måltid på egen bekostnad någon annanstans än på sitt sedvanliga måltidsställe och på ett avstånd av minst 10 km från sitt tjänsteställe/sin arbetsplats eller sin bostad, betalas 13,50 euro i måltidsersättning.

mom. 2

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare under en tjänsteförrättningsresa som sträcker sig minst 15 km från tjänstestället/arbetsplatsen eller bostaden och som varar över sju timmar blir tvungen att inta en måltid på egen bekostnad någon annanstans än på sitt sedvanliga måltidsställe, betalas 2,02 euro i måltidsersättning, förutsatt att arbetsgivaren inte har ordnat måltid under resan och att dagtraktamente inte betalas för tjänsteförrättningsresan i fråga.

Tillämpningsanvisning

Sedvanligt måltidsställe är det fråga om när den anställda kan välja måltidsställe och inta en måltid till sedvanliga kostnader. Detta är fallet till exempel under tjänsteförrättningsresor, om den anställda följer en viss rutt eller har vissa platser att besöka. Till exempel för anställda på en bokbuss är bokbussen, med vilken de kör en regelbunden, på förhand avtalad rutt, deras tjänstgöringsställe. Som måltid på sedvanligt ställe betraktas en måltid som intas under rutten eller i bussen. För måltid någon annanstans än på sedvanligt måltidsställe ska den anställda vid behov visa upp ett kvitto eller någon annan utredning över kostnaderna. Utredningen inverkar dock inte på ersättningens storlek. Vägkost ersätts inte.

§ 12 Förutsättningar för logiersättning vid tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa

mom. 1

Logiersättning betalas utöver dagtraktamente i enlighet med ett verifikat som en inkvarteringsrörelse utfärdat eller något annat tillförlitligt verifikat. Om måltidsförmåner ingår i logiavgiften, betalas ersättning endast för priset på rummet.

Tillämpningsanvisning

Frukost betraktas inte som måltidsförmån. I inkvarteringsrörelsens räkning bör det finnas en specifikation över de måltider som ingår i räkningen och för vilka tjänsteinnehavaren har debiterats.
När kommunen eller samkommunen betalar ett helpensionspaket med både kost och logi, betalas tjänsteinnehavaren ett nedsatt dagtraktamente. Om kommunen betalar enbart för logi, betalas tjänsteinnehavaren ett icke nedsatt dagtraktamente.

Logialternativ (för logi- och hotellersättningar både i hem- och utlandet) väljs med beaktande av bestämmelsen i bilaga 16 § 1 mom. 3, dvs. logialternativet ska vara skäligt och vid valet av logi bör resans längd och syfte beaktas.

mom. 2

Om kommunen eller samkommunen ordnar logi som uppfyller skäliga krav, ska detta logi utnyttjas. I annat fall betalas i logiersättning endast ett belopp som motsvarar kostnaderna för det logi som kommunen eller samkommunen har ordnat.

mom. 3

En förutsättning för logiersättning är att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har befunnit sig på inkvarteringsorten eller på någon annan ort än hemorten minst fyra timmar mellan kl. 21.00 och kl. 7.00 och på grund av detta varit tvungen att logera någonstans.

§ 13 Övernattningspenning för sommarkoloni eller läger

mom. 1

Om tjänstgöringsstället byts för att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har ålagts tjänsteutövning vid en sommarkoloni eller ett läger som, uppmätt längs allmänt använd färdväg, ligger på över 15 km avstånd från bostaden eller tjänstestället/arbetsplatsen, beroende på från vilketdera stället avfärden sker, betalas i övernattningspenning 6,73 euro för de dygn under vilka den anställda har varit tvungen att övernatta på detta tjänstgöringsställe.

Tillämpningsanvisning

Tjänstgöringsstället byts t.ex. om en ungdomsledare åläggs att arbeta vid en sommarkoloni under sommaren. Om en person på eget initiativ och mot separat arvode åtar sig en annan uppgift än sådana som hör till personens tjänst eller befattning (t.ex. lärare) vid en sommarkoloni eller ett läger, betalas här avsedd övernattningspenning inte. Övernattningspenning betalas inte, om övernattning på ett läger eller en sommarkoloni inte har varit nödvändig. En övernattning bör anses vara nödvändig när arbetsskiften eller trafikförbindelserna i övrigt förutsätter övernattning.

mom. 2

Om kommunen eller samkommunen har ordnat kostnadsfri mat, minskas övernattningspenningen med 50 %. Har dessutom fritt logi ordnats, avdras ytterligare 25 %.

Tillämpningsanvisning

Inkvartering i tält betraktas inte som fritt logi. Inkvarteringsförhållandena bör som helhet vara sådana att det i samband med dem har ordnats möjlighet att sköta den personliga hygienen och att förvara, tvätta och torka kläder.

§ 14 Nattresepenning

mom. 1

Nattresepenning på 16 euro betalas för ett sådant till dagtraktamente berättigande resedygn av vilket mer än 12 timmar har åtgått till en tjänsteresa eller förrättning, förutsatt att minst fyra timmar infallit mellan kl. 21.00 och kl. 7.00.

mom. 2

Nattresepenning betalas inte, om

den anställda får logiersättning, eller
den anställda får särskild ersättning för sovplats på tåg eller för hyttplats på båt, eller om resan företas med båt eller tåg där passagerarna har möjlighet att bo, eller
den anställda på grund av fritt logi som kommunen eller samkommunen ordnar inte i övrigt har några övernattningskostnader.

Tillämpningsanvisning

Nattresepenning betalas t.ex. när den anställda övernattar hos släktingar.

Kostnadsersättning för tjänsteresor till utlandet

§ 15 Allmänt

I fråga om betalningen av färdkostnadsersättning, dagtraktamente och hotellersättning iakttas bestämmelserna i § 1–7 och § 12 mom. 2.

§ 16 Dagtraktamente vid resor till utlandet

Dagtraktamenten vid utlandsresor betalas till samma belopp som för statstjänstemän.

Tillämpningsanvisning

Dagtraktamentena fastställs kalenderårsvis, och information om dem skickas separat i ett cirkulär.

§ 17 Dagtraktamente

mom. 1

Dagtraktamentet bestäms enligt det land eller område där resedygnet avslutas. Om resedygnet avslutas på en båt eller i ett flygplan, fastställs dagtraktamentet enligt det land eller område från vilket båten eller flygplanet senast har avgått eller till vilket båten eller flygplanet först anländer efter avfärden från Finland.

mom. 2

För den del av tjänsteresan som överskrider det sista fulla resedygn som avslutas utomlands betalas dagtraktamente enligt följande:

35 % av dagtraktamentet för det sista fulla resedygn som avslutats utomlands, om resedygnet överskrids med mer än två timmar,
65 % av dagtraktamentet för det sista fulla resedygn som avslutats utomlands, om resedygnet överskrids med mer än 12 timmar, eller
för den tid som överskrider ett fullt resedygn som avslutats i Finland, i enlighet med bestämmelserna om inrikesdagtraktamente.

mom. 3

Om den sammanlagda tid som använts till en tjänsteresa underskrider 24 timmar, betalas dagtraktamente i enlighet med bestämmelserna och beloppen för inrikesresor. Om en tjänsteresa emellertid har varat över 15 timmar och den anställda under denna tid på grund av tjänsteförrättning eller av någon annan giltig orsak har vistats över fem timmar på utländsk mark, bestäms dagtraktamentet enligt landet eller området i fråga.

Tillämpningsanvisning

Exempel

X startar på en tjänsteresa från sitt hem i Rovaniemi 1.4 kl. 7.00 och anländer först till Helsingfors, varifrån X reser vidare samma dag kl. 18.00 med båt till Sverige. X anländer till Sverige 2.4 kl. 8.30. Tjänsteresan fortsätter 2.4 från Sverige till Danmark. Från Danmark återvänder X följande dag, 3.4, per flyg till Helsingfors kl. 21.00. Tjänsteresan slutar 4.4 kl. 10.00, då X anländer till sitt hem i Rovaniemi.

Dagtraktamentena fastställs som följer:

1:a resedygnet: 1.4 kl. 7.00 – 2.4 kl. 7.00

Eftersom resedygnet slutar ombord och fartyget efter avfärden från Finland först anländer till Sverige, betalas dagtraktamente för första resedygnet enligt dagtraktamentet för Sverige.

2:a resedygnet: 2.4 kl. 7.00 – 3.4 kl. 7.00

Eftersom resedygnet slutar i Danmark betalas dagtraktamente för andra resedygnet enligt dagtraktamentet för Danmark.

3:e resedygnet: 3.4 kl. 7.00 – 4.4 kl. 7.00

Eftersom föregående resedygn, som har slutat utomlands, överskrids med över 12 timmar i detta fall betalas för tredje resedygnet 65 % av dagtraktamentet för Danmark.

4:e resedygnet: 4.4 kl. 7.00 –

Eftersom det ovan nämnda resedygnet (24 timmar) fortsätter i Finland betalas för fjärde resedygnet inrikesdagtraktamente, som i detta fall är partiellt dagtraktamente.

mom. 4

För båtseminarier samt konferens- och utbildningskryssningar betalas dagtraktamente i enlighet med gällande lagstiftning och andra bestämmelser om inrikesresor.

§ 18 Nedsatt dagtraktamente och hotellersättning

mom. 1

Kostnadsfria måltider minskar utrikesdagtraktamentet på det sätt som anges i § 10.

Tillämpningsanvisning

En kostnadsfri måltid minskar sådana dagtraktamenten på 35 procent som anges i § 17 mom. 2 punkt 1 och två kostnadsfria måltider minskar sådana dagtraktamenten på 65 procent som anges i punkt 2.

mom. 2

Om en hotellersättning, i vars grundpris ovan nämnda måltider ingår, överskrider maximibeloppet för hotellersättning, beaktas den överskjutande delen genom att den läggs till det enligt mom. 1 minskade dagtraktamentet, dock högst till en sådan del att inte fullt dagtraktamente överskrids.

mom. 3

Hotellersättning betalas mot räkning, dock högst till det fastställda maximibeloppet. Ersättningen omfattar rummets grundpris, eventuell skatt och fast betjäningsavgift.

mom. 4

En förutsättning för betalning av hotellersättning är att den anställda har befunnit sig på hotellorten minst fyra timmar mellan kl. 21.00 och kl. 7.00.

§ 19 Ersättning för vissa kostnader

Såsom kostnader för tjänsteresa ersätts dessutom följande utgifter:

myndighetsavgifter
pass- och visumavgifter samt nödvändiga läkemedels- och vaccinationsavgifter
anlitande av taxi till eller från flygplatsen när det är uppenbart nödvändigt, ekonomiskt eller ändamålsenligt med tanke på omständigheterna
premie för en resgodsförsäkring upp till 840,94 euro av försäkringsbeloppet samt premie för en engångsresenärsförsäkring som har tecknats för en högst 31 dagar lång tjänsteresa, till den del försäkringen berättigar till kostnadsersättningar på grund av sjukdomsfall under resa, olycksfall eller annullering av eller avbrott i resan, eller premie på högst 50,46 euro för en resenärsförsäkring som har tecknats för ett helt år
till tjänsteresearrangemangen och arbetsuppgifterna hörande nödvändiga telefonutgifter på sakliga grunder
hyra för förvaringsfack vid hotellinkvartering
övriga jämförbara obligatoriska kostnader.

Särskilda bestämmelser

§ 20 Reseförskott

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har rätt till förskott för en tjänsteresa. För en tjänsteresa som varar kortare tid än 24 timmar kan arbetsgivaren ändå låta bli att betala förskott på dagtraktamentet.

§ 21 Reseräkningar

mom. 1

En reseräkning ska skrivas på en reseräkningsblankett som godkänts av den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen. I räkningen ska det ingå en redogörelse för resans syfte, resesättet, reserutten samt ankomst- och avresetiden (datum och klockslag) för varje ort. På räkningen ska dessutom anges vem som beordrat tjänsteresan eller enligt vilken myndighets beslut tjänsteresan har företagits.

mom. 2

Till reseräkningen ska fogas verifikat över uppkomna kostnader i de fall då verifikat stått att få.

§ 22 Inlämning av reseräkningar och betalning av ersättningar

mom. 1

En reseräkning ska utan dröjsmål lämnas in efter resans slut, om möjligt senast inom två månader. Räkningen lämnas till den person som enligt gällande bestämmelser godkänner räkningar. När räkningen tas emot ska en anteckning om dess ankomstdatum göras på den.

mom. 2

Ersättningen för resekostnader betalas inom två månader efter att reseräkningen har lämnats in.

Bilaga 17 Särskilda bestämmelser om sysselsättningsverksamhet för personer med funktionsnedsättning

Bilaga 18 Arbetstid på 37 timmar 45 minuter SLOPAD

Bilaga 18 Arbetstid på 37 timmar 45 minuter har slopats.

Bilaga 19 Simulerings- och försöksbestämmelser om nivålöner och försöksbilagor (gäller 1.5.2022–30.4.2025) SLOPAD

AKTA 2022–2025 bilaga 19 Simulerings- och försöksbestämmelser om nivålöner och försöksbilagor (gäller 1.5.2022–30.4.2025) har slopats.

Huvudavtal för kommun- och välfärdssektorn

Kapitel I Allmänna bestämmelser

§ 1 Tillämpningsområde

Detta avtal är ett sådant avtal om förhandlingsproceduren samt om förfarandet för tryggande av arbetsfreden eller om annat sådant förfarande (huvudavtal) som avses i 3 § 4 mom. i lagen om kommuners och välfärdsområdens tjänstekollektivavtal (669/70). Avtalet tillämpas på tjänsteinnehavare och arbetstagare i kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar, om inte något annat har avtalats i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal.

Förhandlingsförfarande

§ 2 Frågor man kan förhandla och avtala om

mom. 1 Central nivå

Förhandlingar om och ingående av tjänste- och arbetskollektivavtal (§ 5 och 6).
Centrala förhandlingar om tolkningen och tillämpningen av förpliktande avtalsbestämmelser i de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen (§ 9–10).

mom. 2 Lokal nivå

Förhandlingar om och ingående av lokala avtal samt förhandlingar om tolkningen och tillämpningen av dessa (§ 12).
Lokala förhandlingar om meningsskiljaktigheter beträffande tolkningen och tillämpningen av förpliktande avtalsbestämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtalen (§ 8 och 10).
Lokala förhandlingar om vissa prövningsbaserade frågor i tjänste- och arbetskollektivavtalen (§ 13).

§ 3 Förhandlings- och avtalsparter

mom. 1 Central nivå

Förhandlings- och avtalsparter på central nivå är Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT respektive Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Offentliga sektorns union JAU rf och Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote rf (huvudavtalsorganisationerna).

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och respektive huvudavtalsorganisation kan separat avtala om att förhandlingar förs av en underförening till huvudavtalsorganisationen i fråga. Huvudavtalsorganisationen undertecknar det tjänstekollektivavtal eller det arbetskollektivavtal för månadsavlönade som underföreningen har förhandlat fram.

mom. 2 Lokal nivå

Förhandlings- och avtalsparter på lokal nivå är arbetsgivaren samt de huvudavtalsorganisationer eller deras registrerade underföreningar som saken berör. En underförening bör i oklara fall ha huvudavtalsorganisationens bemyndigande att föra lokala avtalsförhandlingar och att ingå ett lokalt avtal. De lokala förhandlingar som avses i § 2 mom. 2 punkt 3 förs av representanter för arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna.

Tillämpningsanvisning

Med en underförening till en huvudavtalsorganisation avses här en huvudavtalsorganisations lokalförening eller riksomfattande underförening på förbundsnivå eller en lokalförening till en sådan underförening. En huvudavtalsorganisations talan kan föras av organisationens huvudfackombud/fackombud.

mom. 3 Vissa särskilda områden

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT kan oberoende av bestämmelserna ovan förhandla om och ingå kollektivavtal också med andra än i mom. 1 avsedda organisationer inom sådana särskilda områden där arbetstagarna har organiserat sig i andra föreningar än sådana som är underföreningar till huvudavtalsorganisationerna.

§ 4 Arbets- och tjänstekollektivavtal på central nivå

På central nivå ingås arbets- och tjänstekollektivavtal för

kommuner och samkommuner samt
välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.

Avtalen för kommunerna och samkommunerna består av:

Allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn (AKTA)
Tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorns undervisningspersonal (UKTA)
Tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorns tekniska personal (TS)
Arbetskollektivavtal för kommunsektorns timavlönade personal (TIM-AKA)

Vad gäller tekniska sektorn, se § 7 i tjänste- och arbetskollektivavtalet om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet.
Avtalen för välfärdsområdena och välfärdsområdessammanslutningarna består av:

Allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för välfärdssektorn (VÄLKA), se även § 2 i tjänste- och arbetskollektivavtalet om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet.
Arbets- och tjänstekollektivavtal för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet)
Tjänste- och arbetskollektivavtal för läkare (LÄKTA)

Kapitel II Avtalsförhandlingar på central nivå

§ 5 Förhandlingsbegäran och inledande av förhandlingar

En förhandlingsbegäran kan framställas muntligt eller skriftligt och samtidigt ska huvudpunkterna i de frågor man önskar förhandla om anges. Förhandlingarna ska inledas utan dröjsmål, senast inom två veckor efter att förhandlingsbegäran framställts, om inte något annat avtalas. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT sammankallar förhandlingsparterna.

§ 6 Förande av förhandlingar

mom. 1

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och huvudavtalsorganisationerna tillsätter en huvudförhandlingsgrupp att leda och koordinera förhandlingarna. Huvudförhandlingsgruppen tillsätter vid behov andra förhandlingsgrupper.

mom. 2

Om saken gäller enbart eller nästan enbart medlemmar i en enskild huvudavtalsorganisation eller i ett fåtal huvudavtalsorganisationer, förs förhandlingarna som särskilda förhandlingar mellan Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och respektive organisation eller organisationer, såvida inget annat avtalas särskilt.

Kapitel III Förhandlingsförfarande i frågor som gäller tolkningen och tillämpningen av förpliktande avtalsbestämmelser

§ 7 Direkta överläggningar

En representant för arbetsgivaren bör genom direkta överläggningar med den tjänsteinnehavare/arbetstagare som saken gäller eller med ett fackombud som representerar personen i fråga försöka reda ut frågor och meningsskiljaktigheter som gäller tolkningen och tillämpningen av förpliktande bestämmelser i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal.

§ 8 Lokala förhandlingar

Arbetsgivaren och den berörda huvudavtalsorganisationen eller dess registrerade underförening ska på yrkande av någondera parten föra lokala förhandlingar om meningsskiljaktigheter som gäller tolkningen eller tillämpningen av förpliktande bestämmelser i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Resultatet av de lokala förhandlingarna är inte bindande för arbetsgivaren, t.ex. styrelsen eller nämnden, förrän förhandlingsresultatet har godkänts vid organets möte. Arbetsgivarens beslut i den fråga som varit föremål för lokala förhandlingar bör så snart som möjligt delges den andra förhandlingsparten.

En tjänsteinnehavare får inte söka ändring genom besvär i ett myndighetsbeslut som avses i 29 § i lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal och inte heller i ett myndighetsbeslut i ett ärende som avses i 2 § i lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal eller lämna ärendet till avgörande genom en begäran om omprövning eller som förvaltningstvistemål, om tjänsteinnehavaren eller en tjänsteinnehavarförening har rätt att anhängiggöra ärendet hos Arbetsdomstolen. Det som föreskrivs ovan i detta moment tillämpas endast på en tjänsteinnehavare som är medlem i en sådan tjänsteinnehavarförening eller en underförening till den som har rätt att anhängiggöra saken vid Arbetsdomstolen.

§ 9 Centrala förhandlingar

mom. 1

Om man inte uppnår enighet i de lokala förhandlingarna, kan en avtalspart hänskjuta saken till centrala förhandlingar mellan Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och den berörda huvudavtalsorganisationen.

mom. 2

På grund av tvistens art eller av andra särskilda skäl kan huvudavtalsorganisationen hänskjuta meningsskiljaktigheter beträffande tolkningen eller tillämpningen av ett tjänste- eller arbetskollektivavtal direkt till centrala förhandlingar.

§ 10 Förande av förhandlingar samt protokoll

mom. 1

Förhandlingarna ska inledas inom tre veckor från det att motparten har delgetts ett skriftligt yrkande där de frågor som blir föremål för förhandlingarna har angetts, om inte parterna avtalar om en längre tid. Förhandlingarna ska föras utan oskäligt dröjsmål.

Den behöriga myndigheten ska bestämma tidpunkten och platsen för förhandlingarna.

mom. 2

Förhandlingarna anses vara avslutade den dag då förhandlingsparterna gemensamt har konstaterat detta, förhandlingsprotokollet har justerats på överenskommet sätt (justeringsdagen ska antecknas) eller när någondera av förhandlingsparterna skriftligt har meddelat att den för egen del anser förhandlingarna vara avslutade.

mom. 3

Vid lokala och centrala förhandlingar ska det föras protokoll, som ska justeras på det sätt som förhandlingsparterna kommer överens om. I centrala förhandlingar och i de lokala förhandlingar där man inte når enighet ska i protokollet eller i dess bilagor redogöras för den fråga som man är oenig om och för parternas ståndpunkter med motiveringar samt för de fakta och handlingar som man vill åberopa. Protokollet ska upprättas utan dröjsmål efter att förhandlingarna avslutats.

§ 11 Väckande av talan

Talan i Arbetsdomstolen får inte väckas förrän centrala förhandlingar enligt detta avtal har förts.

Kapitel IV Ingående av lokala avtal samt lokala förhandlingar om vissa prövningsbaserade frågor

§ 12 Lokala avtal

mom. 1

Lokalt kan man avtala om att avvika från bestämmelserna i ett gällande riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal, om det finns en grundad anledning som baserar sig på lokala särförhållanden och om möjligheten att ingå lokala avtal inte särskilt har begränsats i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal. Har det i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal avtalats något annat om ingående av lokala avtal än vad som bestäms i denna paragraf, iakttas i stället för bestämmelserna i denna paragraf bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

mom. 2

I det fall som avses ovan i mom. 1 eller om det i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal har förutsatts att man ingår lokala avtal eller detta har gjorts möjligt i tjänste- eller arbetskollektivavtalet, förs förhandlingar och avtalas skriftligt om saken mellan arbetsgivaren och de huvudavtalsorganisationer eller deras underföreningar vilkas medlemmar saken berör. Om det uppkommer oklarhet om en underförenings befogenhet att föra lokala avtalsförhandlingar, kan det förutsättas att denna har en uttrycklig fullmakt av huvudavtalsorganisationen.

mom. 3

Ett lokalt avtal kan när som helst sägas upp att upphöra efter tre månader från delgivningen av uppsägningen, varefter bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet iakttas.

mom. 4

Ett lokalt avtal har samma rättsverkan som ett tjänste- eller arbetskollektivavtal, om inte något annat föranleds av mom. 3.

Tillämpningsanvisning

Ett lokalt avtal kan gälla en arbetsgivares hela personal, några enheter eller personalgrupper eller en enskild tjänsteinnehavare/arbetstagare.

Också ett lokalt avtal som ingåtts för viss tid kan sägas upp.

Om ett lokalt avtal har sagts upp, bestäms anställningsvillkoren för dem som omfattas av avtalet efter utgången av uppsägningstiden enligt respektive bestämmelser i tjänste- eller arbetskollektivavtalet, såvida inget annat avtalas lokalt. Om de tillämpliga avtalsbestämmelserna baserar sig på prövning, ska anställningsvillkoren efter uppsägningstiden bestämmas vara sådana som de var innan det lokala avtalet trädde i kraft, såvida inget annat avtalas eller föranleds av de förpliktande bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Avsikten är att eventuella meningsskiljaktigheter om tillämpningen och tolkningen av ett lokalt avtal ska avgöras genom förhandlingar mellan de lokala parterna. Om man inte lyckas lösa problemet i lokala förhandlingar, finns det inget hinder för att behandla frågan i den ordning som anges i § 9–10, även om man på grund av sakens natur bör försöka undvika detta.

§ 13 Lokala förhandlingar om vissa prövningsbaserade frågor

mom. 1

Arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna kan i enlighet med § 12 ovan lokalt avtala om det lokala förhandlingsförfarandet för prövningsbaserade anställningsvillkor i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal. Om inget annat har avtalats lokalt, är myndigheten skyldig att iaktta bestämmelserna i denna paragraf.

mom. 2

Innan arbetsgivaren fattar beslut om sådana allmänna principer eller grunder som är väsentliga för tjänsteinnehavarna/arbetstagarna och som gäller tillämpningen av prövningsbaserade bestämmelser i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal, ska på begäran föras förhandlingar i frågan med representanter för de huvudavtalsorganisationer saken gäller. I dessa förhandlingar bör man försöka uppnå enighet om de allmänna principerna och grunderna för verkställandet av de ovan nämnda avtalsbestämmelserna. Om någon förhandlingspart kräver det, ska det över förhandlingarna upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter och eventuella motiveringar framgår.

mom. 3

Förhandlingsskyldigheten ovan gäller inte tillämpning av en motivationshöjande lönegrund som det är meningen att arbetsgivaren ska ha till sitt förfogande.

Tillämpningsanvisning

Syftet med förhandlingsförfarandet är att man ska kunna dra nytta av den lokala sakkunskapen och öka ansvaret på lokal nivå i fråga om tillämpningen av avtalen.

Föremål för förhandlingar

Förhandlingar enligt § 13 ska föras bland annat i följande fall:

arbetsgivaren har berett ett betydande principavgörande om tillämpningen av prövningsbaserade bestämmelser, såsom allmänna principer för beviljande av prövningsbaserad tjänstledighet och för prövningsbaserade löner under tjänstledighet samt för beviljande av språktillägg eller mötes- och föreläsningsarvoden
det är fråga om principer och grunder som ska iakttas vid lönejusteringar som gäller flera tjänsteinnehavar-/arbetstagargrupper, till exempel kostnadsramen och de verksamhetsenheter, uppgifter, tjänster och befattningar som arrangemanget gäller.

Även om tillämpningen av bl.a. engångsarvoden och individuella lönedelar har lämnats utanför förhandlingsskyldigheten, är det ändå ändamålsenligt att i enlighet med § 13 förhandla om de allmänna principer som ska iakttas vid beviljandet av dem, om de inte på något annat sätt behandlas tillsammans med personalen. Det har utfärdats gemensamma anvisningar om personalens medverkan vid behandling av resultatbonus. Förhandlingsskyldigheten gäller till exempel inte fastställandet av en enskild tjänsteinnehavares/arbetstagares lön och inte heller frågor som inte är avtalsbara.

Utgångspunkten har varit att en fråga i lokala förhandlingar behandlas avtalsområdesvis beträffande huvudavtalsorganisationens hela medlemskår och inte separat för olika personal-/arbetstagargrupper.

En prövningsbaserad fråga som avses i denna paragraf kan inte hänskjutas till centrala förhandlingar eller till behandling i Arbetsdomstolen.

Kapitel V Tryggande av arbetsfreden

§ 14 Stridsåtgärder verkställda av en underförening

En underförening till en huvudavtalsorganisation får inte vidta stridsåtgärder utan huvudavtalsorganisationens tillstånd.
§ 15 Ansökningsförbud och blockad

mom. 1

De som är bundna av det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet får inte under dess giltighetstid verkställa ansökningsförbud eller blockader som riktar sig mot en kommuns eller en samkommuns instruktion eller annat beslut som gällde 1.11.1992 eller som riktar sig mot en sådan stadga eller annat myndighetsbeslut som överensstämmer med ett rekommendationsavtal, en rekommendation eller en mall som den som är bunden av avtalet har godkänt.

mom. 2

Huvudavtalsorganisationerna ska också i övrigt, med de medel som de har till sitt förfogande, under tjänste- och arbetskollektivavtalens giltighetstid sträva efter att hindra sina underföreningar från att tillgripa ansökningsförbud eller blockader som riktar sig mot andra än avtalsbara frågor eller begränsa användningen av dem så att en arbetsgivares viktiga funktioner inte störs allvarligt på grund av ansökningsförbudet eller blockaden.

mom. 3

I ett lokalt samarbetsavtal kan man avtala om att en avtalspart eller dess underförening inte får verkställa ansökningsförbud eller blockader som riktar sig mot andra än avtalsbara frågor under den tid då arbetsgivaren iakttar det lokala samarbetsavtalet som gäller samarbetsförfarandet mellan arbetsgivaren och de anställda.

Kapitel VI Särskilda bestämmelser

§ 16 Inskränkning av ett avtals tillämpningsområde

Om en del av huvudavtalsorganisationerna undertecknar ett tjänste- eller arbetskollektivavtal medan en del av de organisationer som deltagit i förhandlingarna stannar utanför avtalet, tillämpas inte bestämmelserna i tjänste- eller arbetskollektivavtalet på medlemmarna i den organisation eller dess underförening som stannat utanför avtalet, såvida inget annat avtalas särskilt.

§ 17 Giltighetstid

Detta avtal träder i kraft den 11 november 2022. Avtalet ersätter det kommunala huvudavtalet från den 13 januari 1993.

Om någon part säger upp avtalet, gäller uppsägningen alla parter, dock så att § 7–11 och § 13 också efter uppsägningstidens utgång ska tillämpas mellan de parter som är bundna av tjänste- och arbetskollektivavtal. En uppsägning ska göras skriftligt. Uppsägningstiden är sex månader. Vid uppsägning av huvudavtalet anses också ett i § 12 mom. 1 avsett lokalt avtal vara uppsagt från den tidpunkt då giltighetstiden upphör för det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal som är i kraft vid tidpunkten för uppsägningen, dock tidigast vid utgången av giltighetstiden för detta huvudavtal.

Helsingfors den 8 juni 2022

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF

Utgående från förlikningsförslaget, Helsingfors den 3 oktober 2022

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SOTE RF

Tjänste- och arbetskollektivavtal om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet

§ 1

Välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna iakttar det kommunala SH-avtalet och läkaravtalet under avtalens giltighetstid. Avtalen tillämpas på de tjänsteinnehavare och arbetstagare som övergår genom överlåtelse av rörelse samt på den personal som välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna anställer från och med 1.5.2022. Avtalen tillämpas också på den personal som redan nu är anställd inom välfärdsområdena.

Arbets- och tjänstekollektivavtalen har normal efterverkan.

§ 2

Förhandlingarna om ett allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för välfärdssektorn (VÄLKA) inleds utan dröjsmål. VÄLKA träder i kraft 1.1.2023. Om enighet inte nås i förhandlingarna senast 30.11.2022, tillämpas AKTA och TS på de löntagare som omfattas av tillämpningsområdet för VÄLKA till slutet av avtalsperioden, om inte annat avtalas.

Det är ändamålsenligt att komma överens om det nya lönesystemet för VÄLKA senast 29.2.2024 för att bestämmelserna ska kunna tillämpas på den personal som är omfattas av VÄLKA från 1.3.2024.

I fråga om systemet med förtroendemän inom välfärdsområdet avtalas följande:

Ett lokalt avtal ska ingås för varje välfärdsområde och välfärdssammanslutning (jfr AKTA kap. VII § 13). Det lokala avtalet ska ingås senast 31.1.2023.

Antalet huvudförtroendemän

Huvudavtalsorganisationen ska tillsätta huvudförtroendemän och förtroendemän för respektive välfärdsområde i enlighet med det lokala avtal som ingås.

Om inget lokalt avtal ingås inom utsatt tid, får huvudavtalsorganisationen tillsätta en huvudförtroendeman för välfärdsområdet. Dessutom iakttas det s.k. Lonka-avtalet som avtalades för kommunsektorn 2014.

En huvudförtroendemans regelbundna befrielse från arbetet är i genomsnitt en arbetsdag i veckan per 120 anställda som förtroendemannen representerar. Fram till slutet av avtalsperioden gäller befrielsen dock per 105 anställda.

För tidsanvändningen gäller i övrigt AKTA kap. VII § 8 (t.ex. rekommendationen i § 8 mom. 5) Till övriga delar iakttas bestämmelserna i AKTA kap. VII (se dock § 2 i det tjänste- och arbetskollektivavtal som bifogas huvudavtalet).

Välfärdsområdet och bolag som det äger kan ha gemensamma huvudförtroendemän och förtroendemän. Förutsättningarna är att välfärdsområdet och bolaget har avtalat om arrangemanget och att den berörda huvudavtalsorganisationen eller en underförening till den utser en gemensam huvudförtroendeman och/eller förtroendeman för välfärdsområdet och bolaget enligt det nämnda avtalet.

Vad som i denna paragraf avses med välfärdsområde gäller också bolag som avses i detta moment.

§ 3

Den personal inom brand- och räddningsväsendet, den sjukhustekniska personal och den övriga personal som nu omfattas av avtalet för tekniska sektorn och som 1.1.2023 övergår i anställning hos välfärdsområdena överförs till tillämpningsområdet för VÄLKA.

Tillämpningsanvisning: Personalen övergår dock till VÄLKA i enlighet med § 2.

§ 4

Det som sägs om kommuner och samkommuner i de arbets- och tjänstekollektivavtal som räknas upp i § 1 gäller också välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.

§ 5

Helsingfors stad iakttar arbets- och tjänstekollektivavtalen för både kommun- och välfärdssektorn.

Välfärdssammanslutningarna (t.ex. HUS-sammanslutningen) iakttar endast arbets- och tjänstekollektivavtalen för välfärdssektorn.

§ 6

Kommunsektorn: SH-avtalet och LÄKTA gäller i kommunsektorn till slutet av avtalsperioden. Efter detta tillämpas avtalen inte inom kommunsektorn (§ 4 i huvudavtalet).

§ 7

Arbetsgruppen för tekniska sektorn:

I arbetsgruppen förhandlas om att slå ihop eller slopa avtal som gäller tekniska sektorn. Slutresultatet kan innebära överföringar mellan TS, TIM-AKA och AKTA.

Målet är att det i kommunsektorn ska finnas endast ett avtal för tekniska sektorn. Arbetsgruppens mandattid löper till slutet avtalsperioden. Förhandlingsresultatet kan innehålla övergångsperioder.

§ 8

Förhandlingsgrupperna för småbarnspedagogiken i AKTA och den s.k. samarbetsgruppen fortsätter. Gruppernas uppdrag fortsätter i enlighet med vad som överenskommits i juni 2020.

§ 9

Ett separat kollektivavtal om KT:s företagssektions avtal ingås för avtalsperioden.

Bestämmelserna i huvudavtalet tillämpas inte på KT:s företagssektion.

§ 10

Detta avtal kan sägas upp med en uppsägningstid på 6 månader.
Helsingfors den 8 juni 2022

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF

Utgående från förlikningsförslaget, Helsingfors den 3 oktober 2022

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SOTE RF

Arbets- och tjänstekollektivavtal om arbetarskyddssamarbete i kommun- och välfärdssektorn

Arbets- och tjänstekollektivavtalet om arbetarskyddssamarbete i kommun- och välfärdssektorn utgör inte en del av AKTA 2025–2028.

§ 1 Avtalets tillämpningsområde

Detta avtal är en sådant avtal om arbetarskyddssamarbete som avses i 23 § 1 och 2 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006, nedan tillsynslagen).

Detta avtal gäller alla kommuner, samkommuner, välfärdsområden, välfärdssammanslutningar och andra helheter som definieras som arbetsplats enligt 25 § i tillsynslagen samt tjänsteinnehavare och arbetstagare som är anställda hos dem. Med arbetstagare avses nedan i detta avtal även tjänsteinnehavare.

Bestämmelser om arbetarskyddssamarbete för dem som inte har ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande finns i 4 och 17 § i arbetarskyddslagen (738/2002).

§ 2 Syftet med arbetarskyddssamarbete

Arbetarskyddet ingår i den strategiska ledningen av personalresurserna. Det är förutseende och framtidsinriktat. Arbetarskyddet syftar till att med hjälp av systematiska och personalstrategiska lednings- och verksamhetsprinciper som betonar säkerhet och hälsa utveckla hälsan och säkerheten i arbetet och arbetsmiljön, personalens välbefinnande i arbetet och ett arbetsliv som är inriktat på hållbar utveckling och resultat.

Arbetarskyddssamarbete innebär samarbete i växelverkan mellan arbetsgivaren och personalen. Samarbetet syftar till att ge arbetstagarna möjlighet att delta i och påverka behandlingen av ärenden som gäller en hälsosam arbetsmiljö och säkerheten på arbetsplatsen.

I arbetarskyddssamarbetet ska man beakta lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (449/2007), 8 och 12 § i lagen om företagshälsovård (1383/2001) och 13 kap. 4 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004).

§ 3 Ärenden som behandlas i samarbetet

I 26 § i tillsynslagen bestäms följande om ärenden som ska behandlas i direkt eller representativt samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagarna:

Utöver vad som annars föreskrivs omfattar samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare, med beaktande av förhållandena i arbetet och på arbetsplatsen, bland annat

sådant som direkt påverkar arbetstagarnas säkerhet och hälsa samt förändringar i fråga om detta,
principerna för hur risker och olägenheter på arbetsplatsen utreds och det sätt på vilket utredningen görs samt omständigheter som framkommit i sådana utredningar som avses ovan och i företagshälsovårdens arbetsplatsutredningar och som allmänt påverkar arbetstagarnas säkerhet och hälsa,
de utvecklingsmål och utvecklingsprogram som hänför sig till den verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan, de utvecklingsmål och utvecklingsprogram som stöder en fortsättning i arbetslivet samt andra utvecklingsmål och utvecklingsprogram som inverkar på arbetstagarnas säkerhet och hälsa,
frågor som påverkar arbetstagarnas säkerhet, hälsa och arbetsförmåga och som hänför sig till organiseringen och dimensioneringen av arbetet samt väsentliga förändringar i fråga om dessa,
behovet och ordnandet av den undervisning, handledning och introduktion för arbetstagare som avses i lagar som omfattas av arbetarskyddsmyndighetens tillsyn,
de statistiska uppgifter och andra uppföljningsuppgifter om säkerheten och hälsan i arbetet som hänför sig till arbetet, arbetsmiljön och arbetsklimatet,
uppföljning av genomförandet och verkningarna av de ärenden som avses i 1–6 punkten.

De ärenden som avses i 1–7 punkten ska behandlas i tillräckligt god tid med tanke på målen för samarbetet och med beaktande av tidtabellen för beredningen och verkställandet.

Det finns också andra ärenden som kan behöva behandlas i arbetarskyddssamarbetet. Det kan vara fråga om sådant som kommit fram vid utredning och bedömning av riskerna i utfört arbete eller som annars uppdagats lokalt. Ärendet kan gälla främjande av välbefinnandet i arbetet, konsekvenserna av att personalen åldras, praxis kring information om arbetarskyddet, första hjälpen, förebyggande av missbruksproblem, förfaranden då någon missbrukar berusningsmedel, modeller för vårdhänvisning samt förfaranden för aktivt stöd eller hänvisning till rehabilitering.

När det är fråga om arbete som utförs i arbetstagarens eller någon annans hem enligt 5 § i arbetarskyddslagen (738/2002), ska särdragen i detta arbete beaktas vid behandling av ett ärende som gäller arbetarskyddssamarbete.

§ 4 Behandling av ärenden som gäller arbetarskyddssamarbete

Direkt samarbete

Ärenden som gäller arbetarskyddssamarbete behandlas i direkt samarbete mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller arbetstagarens chef som företräder arbetsgivaren. Den arbetarskyddsfullmäktig som företräder arbetstagaren har rätt att delta i behandlingen av ett ärende på arbetstagarens begäran och vid behov även annars.

Representativt samarbete

När vittgående och i § 3 nämnda ärenden som gäller arbetarskyddssamarbete berör arbetsplatsen på ett allmänt plan, behandlas ärendena i representativt samarbete i arbetarskyddskommissionen eller motsvarande samarbetsorgan.

§ 5 Organisationen för arbetarskyddssamarbete

För samarbetet inom arbetarskydds- och arbetsmiljöarbetet ska arbetsplatsen i enlighet med tillsynslagen ha en arbetarskyddschef, en arbetarskyddsfullmäktig med ersättare och en arbetarskyddskommission eller något annat samarbetsorgan som har hand om arbetarskyddssamarbetet i enlighet med 14 § i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden. I ett annat motsvarande representativt samarbetsorgan företräder arbetarskyddsfullmäktigen arbetstagarna när ärenden som avses i 26 § i tillsynslagen och § 3 mom. 4 i detta avtal behandlas. De arbetarskyddsfullmäktiga är alltid medlemmar i arbetarskyddskommissionen. Parterna avtalar lokalt för arbetarskyddsorganisationens fyraårsperiod om arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning och verksamhetsområde eller motsvarande funktionella eller ändamålsenliga helhet som arbetarskyddsfullmäktigen bevakar.

Personalen inom arbetarskyddssamarbetet har en mandattid på fyra år. Valet genomförs i enlighet med Arbetarskyddscentralens valanvisningar för respektive bransch. Före valet avtalas lokalt om indelningen av personalen i arbetstagar- respektive tjänstemannaställning.

Anställda i tjänstemannaställning har rätt att bland sig utse en arbetarskyddsfullmäktig med ersättare till företrädare för sig. Med anställda i tjänstemannaställning avses anställda som har i främsta uppgift att leda och övervaka sina underordnades arbete och som inte deltar i deras arbete eller gör det endast tillfälligt. Den övriga personalen är anställda i arbetstagarställning.

Utöver arbetarskyddskommissionen eller ett annat representativt samarbetsorgan som nämns ovan i mom. 1 kan man i stora arbetsgivarenheter eller på någon annan grund som avvägs lokalt genom ett lokalt avtal bilda samarbetsorgan eller samarbetsenheter på två eller tre nivåer för enskilda förvaltningar, serviceområden eller verksamhetsområden eller för ett verk, en inrättning eller någon annan ändamålsenlig, till exempel regional, helhet.

På motsvarande sätt som de avtalade samarbetsenheterna väljs också personalen inom arbetarskyddssamarbetet.

Med stöd av ett lokalt avtal kan man dessutom välja arbetarskyddsombud för enskilda arbetsställen eller arbetsenheter. Arbetstagarna på arbetsplatsen väljer arbetarskyddsombudet bland sig. Valet av arbetarskyddsombud och deras antal och verksamhetsområde avtalas lokalt.

Enligt lokal prövning kan man avtala om att elever vid läroanstalter eller motsvarande personer har rätt att välja en egen representant till arbetarskyddskommissionen som observerande medlem.

Vid förändringar i organisationen eller verksamheten görs också ändringar i organisationen för arbetarskyddssamarbetet så att den motsvarar den nya situationen.

§ 6 Arbetarskyddssamarbete på en gemensam arbetsplats

Samarbetet inom arbetarskyddet och avvärjningen av risker på en gemensam arbetsplats som avses i 49–54 § i arbetarskyddslagen (738/2002) genomförs på det sätt som bestäms i 5 a kap. i tillsynslagen.

§ 7 Arbetarskyddschef

Bestämmelser om den samarbetsperson som företräder arbetsgivaren finns i 28 § i tillsynslagen. Arbetarskyddschefen ska med hänsyn till arbetsplatsens och arbetets karaktär samt arbetsplatsens storlek vara tillräckligt kompetent och ha tillräckligt god förtrogenhet med arbetarskyddsbestämmelserna och förhållandena på arbetsplatsen samt också i övrigt ha förutsättningar att behandla de frågor som avses i 26 § i tillsynslagen och att ordna samarbetet. Arbetarskyddschefen ska hjälpa arbetsgivaren och cheferna att inhämta sakkunskap om arbetarskydd samt bistå och stödja dem i samarbetet med arbetstagarna och arbetarskyddsmyndigheterna. Arbetarskyddschefen ska också se till att de uppgifter om samarbetspersoner som arbetsgivaren ska ge enligt lagen om arbetarskyddsregistret (1039/2001) lämnas in, om inget annat har avtalats.

§ 8 Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter, ställning och rättigheter

Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter bestäms i 31 § i tillsynslagen. I 36 § i tillsynslagen bestäms om arbetarskyddsfullmäktigens rätt att avbryta ett farligt arbete. Arbetarskyddsfullmäktigen företräder arbetstagarna på arbetsplatsen vid behandlingen av ärenden enligt 26 § i tillsynslagen och enligt § 3 i detta avtal i samarbetet med arbetsgivaren och gentemot arbetarskyddsmyndigheterna.

Arbetarskyddsfullmäktigen ska dessutom på eget initiativ sätta sig in i arbetarskyddsbestämmelserna samt i frågor som gäller arbetsmiljön och arbetsklimatet och som påverkar arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Arbetarskyddsfullmäktigen ska också delta i inspektioner som gäller arbetarskyddet och i undersökningar som utförs av en sakkunnig, om arbetarskyddsmyndigheten eller den sakkunniga anser det vara nödvändigt. Arbetarskyddsfullmäktigen ska också göra de arbetstagare han eller hon företräder uppmärksamma på faktorer som främjar säkerhet och hälsa i arbetet.

Bestämmelser om fall där en ersättare vikarierar för arbetarskyddsfullmäktigen eller träder in i hans eller hennes ställe då arbetarskyddsfullmäktigen är förhindrad att sköta sina uppgifter på grund av ett permanent eller tillfälligt hinder, finns i 29 § i tillsynslagen, i § 4 i avtalet om tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig och i kap. IX § 2 mom. 2 och 3 i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommun-/välfärdssektorn.

Arbetarskyddsfullmäktigen ska underrätta arbetarskyddschefen och ersättaren om sitt hinder, om inte något annat har överenskommits lokalt.

Arbetarskyddsfullmäktigens rätt till information

Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att få uppgifter enligt 32 § i tillsynslagen.

Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att av arbetsgivaren till påseende få handlingar och förteckningar som arbetsgivaren ska föra enligt arbetarskyddsbestämmelserna.

Fullmäktigen har också rätt att ta del av de handlingar kring säkerhet och hälsa i arbetet som arbetsgivaren innehar och som anknyter till arbetsmiljön och arbetsklimatet. Dessutom har fullmäktigen även i övrigt rätt att få de uppgifter av arbetsgivaren som fullmäktigen behöver för att kunna sköta sina samarbetsuppgifter.

Arbetarskyddsfullmäktigen har likaså rätt att av arbetsgivaren till påseende få ett sådant avtal om företagshälsovård som ingåtts mellan arbetsgivaren och den som tillhandahåller företagshälsovårdstjänsterna eller arbetsgivarens beskrivning av företagshälsovård som arbetsgivaren ordnar själv samt verksamhetsplanen för företagshälsovården. I fråga om arbetarskyddsfullmäktigens utlåtande om en ansökan om ersättning av kostnader för företagshälsovård finns det särskilda bestämmelser.

Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att i den omfattning som hans eller hennes samarbetsuppgifter förutsätter få kopior av de handlingar som nämns i 32 § 1 och 2 mom. i tillsynslagen.

Rätt till utbildning för en arbetarskyddsfullmäktig och ersättare

Vid behandlingen av en arbetarskyddsfullmäktigs och ersättares utbildningsbehov och genomförandet av utbildningen iakttas utöver 33 § i tillsynslagen även arbets- och tjänstekollektivavtalet om facklig utbildning i kommun- och välfärdssektorn och KT:s företagssektor.

Under arbetarskyddsfullmäktigens mandattid och särskilt när den är slut ska uppmärksamhet ägnas åt fullmäktigens behov av personalutbildning med beaktande av befrielsen från arbetet, mandattidens längd och eventuella förändringar som skett i arbetet. Till denna del ska också rekommendationen om kompetensutveckling för personal i kommun- och välfärdssektorn beaktas.

Tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig

Tidsanvändningen och ersättningen för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig bestäms enligt 34 och 35 § i tillsynslagen. Tidsanvändningen, ersättningen för inkomstbortfall och de övriga ersättningarna till en arbetarskyddsfullmäktig har avtalats separat i § 3 och 6 i avtalet om tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig och i kap. IX § 2 mom. 1 i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommun-/välfärdssektorn. Arbetarskyddsfullmäktigen ska i mån av möjlighet på förhand avtala med arbetsgivaren om uppgifter som ska utföras utanför arbetstiden.

Arbetsutrymmen och material för en arbetarskyddsfullmäktig

Enligt 41 § i tillsynslagen ska arbetarskyddsfullmäktigen anvisas ett behövligt arbetsutrymme och en låsbar förvaringsplats för handlingar. Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att använda sådan vanlig kontors- och kommunikationsutrustning som allmänt används på arbetsplatsen i den omfattning som fullmäktigens uppgifter förutsätter och så som parterna avtalar lokalt.

Arbetsgivaren ska tillhandahålla de lagar, förordningar och andra arbetarskyddsföreskrifter som arbetarskyddsfullmäktigen, arbetarskyddskommissionen och, enligt lokalt avtal, arbetarskyddsombudet behöver.

9 § Arbetarskyddskommissionen eller motsvarande representativa samarbetsorgan

Bestämmelser om arbetarskyddskommissionen finns i 38–41 § i tillsynslagen. Arbetarskyddskommissionens mandattid är fyra år.

Till arbetarskyddskommissionen eller motsvarande organ utser arbetsgivaren en företrädare med uppgift att bereda de ärenden som behandlas i kommissionen. Arbetarskyddschefen har rätt att delta i arbetarskyddskommissionens möten även då han eller hon inte är medlem i den. I ett annat motsvarande representativt samarbetsorgan företräder arbetarskyddsfullmäktigen arbetstagarna när ärenden som avses i 26 § i tillsynslagen behandlas. De arbetarskyddsfullmäktiga är alltid medlemmar i arbetarskyddskommissionen.

En medlem i arbetarskyddskommissionen har rätt att lägga fram förslag till ärenden som ska tas upp i kommissionen, ge förslag till utveckling av samarbetet och få motiverad respons på förslagen.

Arbetarskyddskommissionen eller det organ som sköter arbetarskyddssamarbetet sammanträder så ofta som dess uppgifter enligt tillsynslagen och detta avtal förutsätter. Mötet ska sammankallas inom skälig tid efter att de ärenden som ska behandlas har lagts fram.

Genom ett lokalt avtal kommer parterna överens om förfarandena vid behandlingen av samarbetsärenden inom arbetarskyddet, såsom minimiantalet möten, sammankallandet av möten och samarbetet med andra aktörer.

§ 10 Arbetarskyddsombudets uppgifter

Arbetarskyddsombudets uppgifter anknyter huvudsakligen till direkt arbetarskyddssamarbete för en personalgrupp eller till exempel en viss yrkesgrupp. Arbetarskyddsombudet förmedlar också information vid utredning av risker och olägenheter i arbetet och om åtgärder som de föranleder. Genom ett lokalt avtal kommer parterna överens om grunderna för arrangemanget och de rättigheter och uppgifter som ingår i det.

Arbetarskyddsombudets rätt till utbildning bestäms i arbets- och tjänstekollektivavtalet om facklig utbildning i kommun- och välfärdssektorn.

§ 11 Tillämpningsanvisningar

Den arbetsgrupp som avtalsparterna tillsatt gemensamt (samarbetsgruppen för arbetarskydd TYRY) följer upp tillämpningen av detta avtal och ger utlåtanden om tolkningsfrågor som uppstår vid tillämpningen.

§ 12 Meningsskiljaktigheter

Meningsskiljaktigheter ska i första hand lösas lokalt genom direkta överläggningar mellan chefen och den berörda personen eller mellan arbetsgivaren och den arbetarskyddsfullmäktig som företräder personalen.

Om parterna inte når samförstånd vid de direkta överläggningarna, ska frågan på personalorganisationens eller personalorganisationernas begäran behandlas vid lokala förhandlingar mellan arbetsgivaren och de företrädare som personalorganisationerna utsett. Ett protokoll ska upprättas där det framgår det ärende som är föremål för meningsskiljaktigheten samt parterna och deras ställningstaganden med motiveringar.

Om parterna inte når samförstånd vid de lokala förhandlingarna, ska det på begäran föras centrala förhandlingar mellan parterna. Centrala förhandlingar ska begäras inom tre månader efter att de lokala förhandlingarna avslutats.

Lokala och centrala förhandlingar ska inledas utan dröjsmål, dock inom en månad efter att de begärdes, om inte något annat avtalas.

Medan ett ärende behandlas i parternas gemensamma arbetsgrupp kan man inte samtidigt begära att det ska behandlas vid lokala eller centrala förhandlingar, och de ovan nämnda tidsfristerna börjar inte löpa medan behandlingen i arbetsgruppen pågår.

§ 13 Avtalets giltighetstid

Detta avtal träder i kraft den dag det undertecknas och gäller med en uppsägningstid på tre (3) månader.

Helsingfors, den 5 maj 2025

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SOTE RF

Arbets- och tjänstekollektivavtal om tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig i kommun- och välfärdssektorn

Arbets- och tjänstekollektivavtalet om tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig i kommun- och välfärdssektorn utgör inte en del av AKTA 2025–2028.

§ 1 Avtalets karaktär och syfte

Detta avtal är ett sådant avtal om arbetsbefrielse för en arbetarskyddsfullmäktig som avses i § 8 i arbets- och tjänstekollektivavtalet om arbetarskyddssamarbete i kommun- och välfärdssektorn, vilket undertecknades 5.5.2025.

Detta avtal gäller alla kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.

Avtalet kompletterar bestämmelserna i 34 § 1 och 2 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006), nedan tillsynslagen. Genom detta avtal har parterna kommit överens om tidsanvändningen för en arbetarskyddsfullmäktig i arbetstagarställning.

För en arbetarskyddsfullmäktig i tjänstemannaställning enligt § 5 i arbets- och tjänstekollektivavtalet om arbetarskyddssamarbete avtalas tidsanvändningen lokalt.

En förutsättning för bättre resultat, arbetslivskvalitet och arbetshälsa i kommunerna och välfärdsområdena är att arbetarskyddsfullmäktigen deltar i utvecklingen av arbetet, arbetsplatsen och personalen och får tillräckligt med tid för arbetarskyddsuppgifterna.

§ 2 Avtal om tidsanvändningen

Parterna avtalar lokalt för arbetarskyddsorganisationens fyraårsperiod om arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning, verksamhetsområde eller motsvarande funktionella eller ändamålsenliga helhet som arbetarskyddsfullmäktigen bevakar. Vid förändringar i organisationen eller verksamheten görs också ändringar i organisationen för arbetarskyddssamarbetet så att den motsvarar den nya situationen.

Den behöriga myndigheten och huvudavtalsorganisationerna eller deras registrerade underföreningar avtalar lokalt om tidsanvändningen.

§ 3 Tid för skötseln av uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig

Den tid som behövs för skötseln av uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig består av regelbunden befrielse från arbetet och tidsbegränsad befrielse vid särskilda behov.

Den regelbundna befrielsen per fyra på varandra följande kalenderveckor räknas ut genom att antalet anställda som arbetarskyddsfullmäktigen företräder multipliceras med ett tal mellan 0,12 och 0,22, som avtalas enligt de lokala förhållandena.

När avtal om arbetsbefrielsen ingås ska bestämmelserna i 34 § 1 mom. i tillsynslagen och detta avtal beaktas.

När ett avtal om tidsanvändningen för arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter ingås ska följande beaktas:

antalet arbetstagare som arbetarskyddsfullmäktigen företräder
arbetsplatsens regionala omfattning
antalet arbetsställen och det utförda arbetets art
faktorer som är beroende av arbetsarrangemangen och som påverkar fullmäktigens arbetsmängd samt
övriga i arbetarskyddslagen avsedda olägenheter, risker och belastningsfaktorer som påverkar arbetstagarnas säkerhet samt fysiska och psykiska hälsa.

Tillämpningsanvisning

Vid förhandlingar om tidsanvändningskoefficienten ska alla ovan nämnda faktorer beaktas.

Om koefficienten innebär att arbetsbefrielsen inom det överenskomna verksamhetsområdet för arbetarskyddet överskrider gränsen för huvudsyssla, förs lokala förhandlingar om hur det överskridande tidsbehovet ska tillgodoses.

Exempel

En arbetarskyddsfullmäktig företräder 1 200 arbetstagare, och med beaktande av de lokala förhållandena har man vid förhandlingarna kommit fram till koefficienten 0,17. Enligt formeln blir befrielsen från arbetet 51 timmar per vecka, dvs. (1 200 x 0,17) / 4 = 51 tim./vecka.

Befrielsen från arbetet kan ordnas på ett lokalt ändamålsenligt sätt. Vid allmän arbetstid kan man till exempel ha en arbetarskyddsfullmäktig i huvudsyssla (38 tim. 15 min.) och en arbetarskyddsfullmäktig på deltid (12 tim. 45 min./vecka) eller två arbetarskyddsfullmäktiga på deltid (26 tim. resp. 25 tim./vecka) eller tre arbetarskyddsfullmäktiga på deltid (17 tim./vecka), eller något annat ändamålsenligt arrangemang.

Vid särskilda behov avtalar parterna lokalt om tidsbegränsad befrielse enligt § 2 ovan. Sådana särskilda behov kan vara förändringar i kommunernas och välfärdsområdenas organisations- eller servicestrukturer, beredning och genomförande av något annat omfattande utvecklingsprojekt eller oförutsedda undantagsförhållanden eller krissituationer som påverkar arbetsförhållandena.

Enligt 34 § 2 mom. i tillsynslagen ska befrielsen från arbetet vara minst fyra timmar under en period av fyra på varandra följande kalenderveckor.

§ 4 Användning av befrielsen

Tidpunkten för arbetsbefrielsen avtalas på förhand med chefen. Regelbundet återkommande befrielse ska beaktas när arbetsskiftsförteckningen görs upp. Undantag är tid som behövs vid olycksfall på arbetsplatsen, en arbetarskyddsinspektion eller någon annan oförutsebar händelse som gäller arbetarskyddsfullmäktigens verksamhetsområde. Om behovet av befrielse från arbetet är så stort att ordinarie arbetsuppgifter som hör till anställningsförhållandet inte kan ordnas för arbetarskyddsfullmäktigen, kan till exempel annat arbete som anknyter till arbetarskyddet anvisas i stället.

Om den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen tillfälligt är förhindrad att sköta sitt uppdrag och en ersättare träder in i stället, får ersättaren motsvarande befrielse för sin verksamhet som arbetarskyddsfullmäktig när den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens förhinder har varat utan avbrott i minst en månad, dock högst så länge som ersättaren sköter den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag. Om det på förhand är känt att den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens förhinder kommer att vara längre än en månad, gäller ersättarens rätt till arbetsbefrielse dock från den tidpunkt då den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens förhinder börjar.

Arbetarskyddsfullmäktigen ska årligen ge arbetarskyddskommissionen eller motsvarande representativa samarbetsorgan en utredning om hur den reserverade tiden har fördelats på olika uppgiftshelheter. Utredningen används i utvärderingen, planeringen och utvecklingen av arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatsen.

§ 5 Restid i arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag

Om arbetarskyddsfullmäktigens verksamhetsområde är mer vidsträckt än normalt, till exempel om verksamhetsställena ligger långt från varandra, räknas tiden för resor mellan verksamhetsställena inte in i den arbetsbefrielse som anvisats arbetarskyddsfullmäktigen. Restiden betraktas i detta fall som normal arbetsuppgift och kostnaderna för resorna ersätts i enlighet med bilaga 16 i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn samt bilaga 6 i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn.

§ 6 Ersättning för inkomstbortfall och andra ersättningar till en arbetarskyddsfullmäktig

Arbetsgivaren ska ersätta arbetarskyddsfullmäktigen för inkomstbortfall på grund av arbetarskyddsuppgifter som utförs under arbetstid. Inkomstbortfallet räknas ut enligt vad arbetarskyddsfullmäktigen skulle ha förtjänat i sitt ordinarie arbete under den tid han eller hon sköter uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig. Om denna inkomst inte kan uppskattas, används som grund den genomsnittliga timinkomsten för samma eller närmast motsvarande arbete under motsvarande tid.

För uppgifter som varit nödvändiga att utföra utanför arbetarskyddsfullmäktigens arbetstid betalas en ersättning som motsvarar lönen för ordinarie arbetstid.

I AKTA / VÄLKA kap. IX har parterna kommit överens om en separat månatlig ersättning till de arbetarskyddsfullmäktiga fr.o.m. 5.5.2025.

Den uppgiftsrelaterade lönen för en arbetarskyddsfullmäktig som helt befriats från sina arbetsuppgifter följer det som bestäms om den uppgiftsrelaterade lönen för fackombud som helt befriats från sina arbetsuppgifter enligt kap. VII i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommun-/välfärdssektorn.

§ 7 Tidsanvändningen för en lärare som är arbetarskyddsfullmäktig

Minskning av undervisningsskyldigheten för en lärare som är arbetarskyddsfullmäktig kan komma i fråga när uppgifterna som arbetarskyddsfullmäktig omöjligt kan skötas på något annat sätt. Detta gäller dock endast om arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter kräver minst 5 timmars arbete per vecka.

Om ingen överenskommelse om minskning av undervisningsskyldigheten ingåtts, betalas läraren som är arbetarskyddsfullmäktig ett timarvode för de uppgifter som utförs utanför lektionerna. Timarvodet betalas mot specificerad faktura och beloppet är den ordinarie lönen per månad dividerad med 150. Arvodet betalas för högst 7 timmar i veckan.

§ 8 Meningsskiljaktigheter

Tolkningar av och meningsskiljaktigheter om detta avtal avgörs i enlighet med § 11 och 12 i arbets- och tjänstekollektivavtalet om arbetarskyddssamarbete i kommun- och välfärdssektorn.

§ 9 Ikraftträdande

Detta avtal träder i kraft den dag det undertecknas och gäller med en uppsägningstid på tre (3) månader.

Helsingfors, den 5 maj 2025

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SOTE RF

Arbets- och tjänstekollektivavtalet om facklig utbildning i kommun- och välfärdssektorn

Arbets- och tjänstekollektivavtalet om facklig utbildning i kommun- och välfärdssektorn utgör inte en del av AKTA 2025–2028.

§ 1 Avtalets tillämpningsområde

Detta arbets- och tjänstekollektivavtal om facklig utbildning tillämpas i kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar samt KT:s företagssektions medlemssamfund. Principerna för kompetensutveckling beskrivs i rekommendationen om kompetensutveckling för personal i kommun- och välfärdssektorn (2025*).

§ 2 Definition av begreppet facklig utbildning och rätten att delta i sådan utbildning

Facklig utbildning är följande slag av utbildning som huvudavtalsorganisationerna ordnar för sina medlemmar: samarbetsutbildning i anslutning till genomförande av samarbetsförfarande, fackombudsutbildning i anslutning till fackombudsverksamheten samt arbetarskyddsutbildning i anslutning till arbetarskyddssamarbetet, som också omfattar av parterna i övrigt godkänd utbildning som främjar arbetshälsan, resultaten och arbetslivsutvecklingen.

Arbetstagare och tjänsteinnehavare beviljas arbets- eller tjänstledighet för deltagande i facklig utbildning, förutsatt att

parternas gemensamma utbildningsarbetsgrupp har godkänt kursen,
kursen kan anses behövlig för den anställda och
utbildningen inte medför någon betydande olägenhet för kommunens, samkommunens, välfärdsområdets, välfärdssammanslutningens, företagets eller den berörda enhetens verksamhet eller för skötseln av arbets- eller tjänsteuppgifterna.

I samband med utbildning som erbjuds företag ska därtill av kursinformationen och kursinnehållet framgå de kollektivavtal och/eller den lagstiftning som tillämpas på företagen samt företagens verksamhetsmiljö.

Om en arbetstagare eller tjänsteinnehavare inte kan beviljas arbets- eller tjänstledighet för facklig utbildning, har personen i fråga rätt att få en skriftlig utredning om grunderna för det negativa beslutet och en utredning om när han eller hon har möjlighet att delta i utbildningen.

Arbetsgivarens representant ska beredas möjlighet att yttra sig under den fackliga utbildningen.

§ 3 Lön och ersättning för facklig utbildning

Om en arbetstagare eller tjänsteinnehavare har beviljats arbets- eller tjänstledighet för deltagande i facklig utbildning som utbildningsarbetsgruppen har godkänt, betalas den anställda lön för utbildningstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet och sådan ersättning för måltidskostnader som avses nedan, enligt vad undertecknarna av detta avtal särskilt kommer överens om genom tjänste- och arbetskollektivavtal.

Till en anställd som deltar i samarbets-, fackombuds- och arbetarskyddsutbildning betalas för varje sådan kursdag för vilken den anställda får ordinarie lön eller ersättning för inkomstbortfall en sådan ersättning för måltidskostnader som undertecknarna av detta avtal gemensamt har kommit överens om.

Ersättningen för måltidskostnader kan även betalas till utbildningsanordnaren som ersättning för måltidskostnaderna.

Under ett kalenderår kan avlönad samarbetsutbildning beviljas för högst två veckor, avlönad fackombudsutbildning för högst 30 dagar och avlönad arbetarskyddsutbildning för högst två veckor.

Inom företagen kan högst hälften av ovan nämnda samarbetsutbildning beviljas avlönad under ett kalenderår.

Den som ämnar delta i en kurs ska anhålla om befrielse från sina uppgifter minst tre veckor innan kursen börjar.

§ 4 Personer som har rätt att delta i facklig utbildning

Rätt att delta i samarbetsutbildning har medlemmarna i samarbetsorgan och deras ersättare, huvudfackombuden och fackombuden samt de arbetarskyddsfullmäktiga och deras ersättare.

Rätt att delta i fackombudsutbildning har huvudfackombuden, fackombuden och deras ersättare samt ordföranden för en huvudavtalsorganisations lokalförening, ordföranden för en riksomfattande underförening på förbundsnivå och ordföranden för en sådan underförenings lokalförening.

Rätt att delta i arbetarskyddsutbildning har de arbetarskyddsfullmäktiga och deras ersättare, arbetarskyddsombuden eller personer i motsvarande ställning, huvudfackombuden och fackombuden samt ledamöterna och deras ersättare i arbetarskyddskommissionen eller, om en sådan saknas, i motsvarande lokala samarbetsorgan.

Genom ett lokalt avtal kan man avtala om arbetarskyddsombuds rätt till utbildning. Dessutom kan man avtala lokalt om rätten att delta i fackombudsutbildning för vice ordförande för en i § 4 mom. 2 avsedd huvudavtalsorganisations underförenings lokalförening.

§ 5 Omfattningen av facklig utbildning

Utbildningsarbetsgruppen kan godkänna att fackliga utbildningar omfattas av ersättningar så att fackombudsutbildningen får omfatta högst 19 000 elevarbetsdagar under ett kalenderår och samarbetsutbildningen i anslutning till utvecklingen av arbetslivet högst 4 000 elevarbetsdagar.

För samarbets- och fackombudsutbildningar riktade till företag kan utbildningsarbetsgruppen dock i enlighet med § 3 godkänna högst hälften av det totala antalet elevarbetsdagar för de kurser som en huvudavtalsorganisation ordnar under ett år.

Det årliga utfallet av fackombudsutbildningen, samarbetsutbildningen och arbetarskyddsutbildningen följs upp.

§ 6 Utbildningsarbetsgruppens verksamhet

Utbildningsarbetsgruppen har till uppgift att främja samarbetet mellan arbetsgivar- och arbetstagarparterna i utbildningsfrågor, ge utlåtanden om tillämpningen av detta avtal och av rekommendationen om kompetensutveckling samt följa hur utbildningen utvecklas allmänt och inom andra arbetsmarknadssektorer.

Utvecklingen av personalens kompetens enligt detta avtal och enligt rekommendationen om kompetensutveckling för personal inom kommun- och välfärdssektorn bevakas av en utbildningsarbetsgrupp. Till arbetsgruppen utser Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT en ordförande, två medlemmar och en sekreterare medan var och en av de huvudavtalsorganisationer som undertecknat detta avtal utser två medlemmar. Utbildningsarbetsgruppen kallar vid behov permanenta sakkunnigmedlemmar för att trygga representativiteten.

För den fackliga utbildningen antar utbildningsarbetsgruppen program och ramprogram samt bestämmer målgrupperna och antalet deltagare i utbildningen samt när och var utbildningen ordnas.

Utbildningsarbetsgruppen bevakar att Kevas utbildning i aktuella pensionsfrågor för huvudfackombud och fackombud samt deras ersättare hålls inom ramen för maximiantalet 800 utbildningsdagar per år och meddelar tidpunkter och platser för utbildningen i ett cirkulär som informerar om den fackliga utbildningen.

Förändringar som gäller tid och ort för utbildningsevenemang bör meddelas Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT inom den tid och på det sätt som utbildningsarbetsgruppen kommer överens om.

Utbildningsarbetsgruppen planerar och godkänner utbildningsprogram för den gemensamma utbildningen och medverkar också i den.

Vid facklig utbildning i digitala lärmiljöer iakttas samma principer som vid personalutbildning i digitala lärmiljöer.

§ 7 Giltighetstid

Detta arbets- och tjänstekollektivavtal träder i kraft den dag det undertecknas och gäller med en uppsägningstid på tre månader.

Genom detta arbets- och tjänstekollektivavtal upphävs följande rekommendationer och avtal:

Arbets- och tjänstekollektivavtal om facklig utbildning i kommun- och välfärdssektorn och rekommendation om kompetensutveckling för personal i kommun- och välfärdssektorn, undertecknade 27.10.2022
KT:s cirkulär 25/2022, Arbets- och tjänstekollektivavtal om facklig utbildning och rekommendation om kompetensutveckling för personal i kommun- och välfärdssektorn

Helsingfors, den 5 maj 2025

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SOTE RF

Rekommendation om kompetensutveckling för personal i kommun- och välfärdssektorn och KT:s företagssektor

Rekommendationen om kompetensutveckling för personal i kommun- och välfärdssektorn och KT:s företagssektor utgör inte en del av AKTA 2025–2028.

Kompetensutveckling

Denna rekommendation behandlar kompetensutveckling för personal i kommun- och välfärdssektorn och KT:s företagssektor. I rekommendationen avses med kommun också samkommun och med välfärdsområde också välfärdssammanslutning. Med arbetstagare avses även tjänsteinnehavare.

Kontinuerligt lärande är en av de viktigaste färdigheterna i ett föränderligt arbetsliv. Genom kontinuerligt lärande svarar man på behovet av att utveckla och förnya kompetensen i olika faser av arbetskarriären. Förändringarna i arbetslivet medför nya kompetensbehov för såväl individer och organisationer som hela samhället. Kontinuerligt lärande och kompetensutveckling går hand i hand.

Med kompetensledning avses alla de åtgärder inom organisationen genom vilka man strävar efter att värna om, utveckla, förnya och förvärva den kompetens som organisationens strategi förutsätter. Denna rekommendation fokuserar på utveckling av personalens kompetens som en del av kompetensledningen. Organisationens strategi, servicebehov, servicestruktur och individens arbetskarriär skapar en ram för hur personalens kompetens bör utvecklas.

För att personalens kompetens ska kunna utvecklas krävs det eget ansvar och egen aktivitet av varje medlem i organisationen. Detta kan stödjas genom organisationsstrukturer, ledning och praxis som möjliggör gemensamt utvecklingsarbete och förkovran. Att möjliggöra inlärning och utbyta kunskap är en central del av personalutvecklingen.

Med praxis för utveckling av personalens kompetens avses de processer och åtgärder genom vilka den kompetens som personalen innehar utvecklas. Rekommendationen för utarbetande av personalrapporter (2021) betonar vikten av uppföljning av kompetensledningen och en strategisk kunskapsbaserad ledning inom kompetensledningen. Kompetensledningens effekt bör därför utvärderas systematiskt.

I kompetensutvecklingen är det också viktigt att man i organisationen identifierar och i stor utsträckning utnyttjar personalens olika och på olika sätt förvärvade kunnande. Med detta avses såväl substanskunnandet inom det egna yrkesområdet som den sektorsöverskridande kompetensen.

Vikten av personalutveckling i en föränderlig verksamhetsmiljö

Bristen på kvalificerad personal, det ökade servicebehovet, befolkningens stigande ålder och den regionala utvecklingen ökar betydelsen av personalutveckling. Förändringarna i sätten att arbeta och den samtidiga bristen på kompetent arbetskraft kräver en mer systematisk utveckling av arbetsmetoderna, kompetensen och arbetsfördelningen mellan de anställda. Samhällskriser och förändringar i omvärlden ökar behovet av kristålighet och förmåga till förändring i organisationerna.

Personalutvecklingen syftar till att trygga den kompetens som behövs i kommunerna, välfärdsområdena och företagen. Organisationernas verksamhet och framtid är beroende av vad människor kan, hur detta kunnande tas till vara och hur snabbt det går att svara på de föränderliga kompetensbehoven samt tillägna sig nytt kunnande. För en enskild arbetstagare är det viktigt att utveckla sin kompetens för att klara av arbetet, bevara sin arbetsförmåga, arbetshälsa och motivation samt uppleva sitt arbete som meningsfullt. Digitaliseringens framsteg kräver till exempel uppdaterade digitala färdigheter och AI-färdigheter av personalen.

Enligt artikel 4 i EU:s förordning om artificiell intelligens ska arbetsgivare som tar i bruk AI-system i största möjliga mån säkerställa att de som arbetar med drift och användning av dessa system har tillräcklig AI-kunnighet.

Kompetensutvecklingen ska basera sig på organisationens kompetensbehov och samtidigt stärka arbetstagarens prestationsförmåga. Cheferna och arbetstagarna bör tillsammans fundera över kompetensbehoven på arbetsplatsen och det kunnande som behövs i framtiden, till exempel som en del av utvecklingssamtalen. Planen för kompetensutveckling bör också dokumenteras.

Personalutveckling som ett led i yrkeskarriären

Det finns många olika metoder för personalutveckling. Alla sätt att utveckla personalen kräver inte särskilda strukturer, utan det kan ske informellt och genom inlärning i arbetet. Detta erfarenhetsbaserade lärande kan stödjas till exempel genom att man omformar teamarbetet eller mötespraxis. Det formella lärandet kräver däremot arrangemang eller strukturer, till exempel introduktionsprogram och kurser. Genom dessa metoder skapar man en organisationskultur som stöder lärande.

Lärandet kan stödjas på både individ- och arbetsplatsnivå. Stödstrukturer för lärandet på individnivå är till exempel systematisk inskolning och mentorskap, och på arbetsplatsnivå exempelvis utvecklingsprojekt och försök.

Paletten för utvecklingsmetoder nedan är en modifierad version av Riitta Viitalas (2006, s. 261) figur som beskriver metoder för personalutveckling.

Figur 1. Utvecklingsmetoder (modifierad, Viitala, 2006)

Metoder för personalutveckling

I denna rekommendation om metoder för personalutveckling behandlas gemensam utbildning, inskolning, mentorskap, yrkesinriktad personalutbildning, inlärning i arbetet och praktikperioder, kompletterande utbildning, omskolning och vidareutbildning. Dessutom behandlas genomförandet av personalutbildning i digitala lärmiljöer. Målet för dessa metoder är att förbättra resultaten och arbetslivskvaliteten samt att ge personalen möjlighet att utveckla sig i sitt yrke.

Gemensam utbildning

I en gemensam utbildning består parterna av huvudavtalsorganisationerna eller deras medlemsförbund samt KT eller alternativt arbetsgivar- och arbetstagarparten på en arbetsplats. Med gemensam utbildning avses sådan utbildning i anslutning till arbetslivsutvecklingen som parterna ordnar tillsammans och som syftar till att förbättra arbetsenheternas resultat och arbetslivskvaliteten. Dessutom ordnar KT och huvudavtalsorganisationerna vartannat år ett seminarium kring samarbete och arbetslivsutveckling samt ett arbetsmarknadsseminarium i samarbete med arbetsgivarna i berörda städer.

Principerna för personalutvecklingen bör behandlas genom ett sådant samarbetsförfarande för arbetsgivaren och personalen som avses i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (449/2007). I företag som omfattas av samarbetslagen (1333/2021) ska arbetsgivaren och företrädare för personalen föra regelbunden dialog om personalens kompetensbehov och kompetensutveckling. Centrala frågor inom personalutvecklingen är inskolning, utveckling av personalkompetensen och utveckling av samarbetsförmågan. Samarbetsorganet kan delta i förberedelserna och arrangemangen kring lokal gemensam utbildning.

Den gemensamma utbildningen ges i första hand på lokal nivå. Kursarrangemangen avtalas lokalt i enlighet med samarbetsförfarandena.

Systematisk inskolning

Med inskolning avses alla åtgärder som hjälper en person som fått ett nytt arbete att så snabbt och effektivt som möjligt bli insatt i arbetet, arbetsplatsen, dess praxis och människor samt de rättigheter och skyldigheter som hänför sig till arbetet. I inskolningen kan också virtuella miljöer och webbmiljöer användas.

Omsorgsfull inskolning behövs alltid när en person övergår till nya uppgifter. Detta gäller oberoende av om det är fråga om en ny arbetstagare, en ändring av en nuvarande arbetstagares uppgifter, en befordran till chef eller ett arbete som utförs av en hyrd arbetstagare eller en studerande.

I inskolningsplanerna eller introduktionsprogrammen lönar det sig att beakta hela anställningsförhållandets livscykel: inskolning i rekryteringsskedet och därefter, de första arbetsdagarna, introduktion i anställningsförhållandet, handledning i arbetet samt vid behov kontinuerlig inskolning under anställningsförhållandet. Arbetarskyddslagen (738/2002) betonar vikten av kontinuerlig inskolning för att de anställda ska kunna identifiera farliga situationer och förebygga dem. En lyckad inskolning förutsätter att alla parter deltar aktivt.

Inskolningen är avgörande för hur snabbt en person blir insatt i sina uppgifter och hur väl han eller hon klarar sitt arbete. Inskolningen återspeglas också i både arbetstagarens och kundernas upplevelse och därigenom också i arbetsgivarens anseende.

Mentorskap som stöd för karriären

Mentorskap är en metod som bygger på växelverkan mellan två personer (mentor–adept). Med hjälp av mentorskapet kan kunnande och tyst kunskap överföras och delas inom organisationerna.

Mentorskap syftar till att den samlade kompetensen, erfarenheterna och praxis på arbetsplatsen förmedlas via mentorer till yngre arbetstagare eller nya chefer. Det är en användbar metod för individuell utveckling i syfte att påskynda individens kompetensutveckling och stödja karriärutvecklingen.

Mentorskap kan också utnyttjas för att utveckla kompetensen hos erfarna experter, chefer och direktörer. Det kan hjälpa dem att bli motiverade och att vidareutveckla sig i sin karriär.

Mentorverksamheten kan också genomföras som kollegialt mentorskap. Då kan mentorerna på lika villkor lära sig av varandra, dela tyst kunskap och utveckla sitt arbete tillsammans. Kollegialt mentorskap kan också verkställas i grupp och som mentorskap mellan chefer.

Yrkesinriktad personalutbildning

Syftet med den yrkesinriktade personalutbildningen är att främja kontinuerligt lärande samt möjligheterna för personalen och personalrepresentanterna att utveckla den kompetens som behövs i yrket. Genom yrkesinriktad personalutbildning stöds organisationens strategiska mål och genomförandet av reformer. Därtill utvecklas den kompetens som behövs för anpassningen till förändringar i verksamhetsmiljön, till exempel i anknytning till den teknologiska utvecklingen.

Vid planeringen och genomförandet av den yrkesinriktade personalutbildningen ska både organisationens och individens behov beaktas. Personalutbildning som genomförs på olika sätt stöder personalens möjligheter att utveckla sitt kunnande i olika yrkesuppgifter under hela arbetskarriären, också i samband med övergång till chefsuppgifter. I utbildningen för chefer är det bra att beakta konkreta metoder för att stöda arbetstagarnas ork och arbetsförmåga samt att introducera cheferna i den egna organisationens processer för att stöda arbetsförmågan.

Yrkesinriktad personalutbildning kan bestå av kompletterande utbildning, omskolning och vidareutbildning. Personalens utbildningsbehov bedöms utifrån de strategiska målen som styr organisationens verksamhet.

Inlärning i arbetet och praktikperioder

Satsningar på praktik- och inlärningsperioder för studerande som studerar på olika utbildningsstadier är ett viktigt sätt att säkerställa tillgången på kompetent personal inom kommun- och välfärdssektorn också i framtiden.

Med hjälp av arbetspraktik har de studerande möjlighet att fördjupa sitt kunnande och utveckla färdigheter för att arbeta i sitt framtida yrke. Praktiken hjälper de studerande att rota sig i arbetslivet i branschen och stärker den yrkesmässiga mognaden i den framtida verksamhetsmiljön. Genom att i arbetsenheterna fästa vikt vid ett gott bemötande och en bra inskolning och handledning av studerandena under olika praktikperioder och vikariat bygger arbetsgivaren upp arbetsgivarprofilen som framtidens arbetsplats.

En anställd som handleder de studerande, en arbetsplatshandledare eller någon annan person som ansvarar för det praktiska undervisningsarbetet på arbetsplatsen är organisationens visitkort för blivande anställda. Därför bör tillräckliga resurser reserveras för handledning av studerande och för handledarnas egen utbildning. Ett nära samarbete med läroanstalter ökar också organisationens eget kompetenskapital.

Kompletterande utbildning

Med kompletterande utbildning avses utbildning som upprätthåller och förbättrar den kompetens som behövs i arbetet. Den kompletterande utbildningen svarar mot personalens omedelbara utbildningsbehov eller fokuserar på kunskaper och färdigheter som behövs i framtiden.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna har lagstadgad skyldighet att ordna kompletterande utbildning för vissa yrkesgrupper. Förordningen om fortbildning för social- och hälsovårdspersonal, som trädde i kraft 2024, preciserar ordnandet av fortbildning särskilt i uppgifter inom social- och hälsovården.

Behovet av kompletterande utbildning ska beaktas också för anställda inom andra yrkesgrupper.

Om arbetsgivaren anser att en anställd behöver få kompletterande utbildning för sina arbetsuppgifter, kan arbetsgivaren ålägga den anställda att delta i utbildning i enlighet med det kollektivavtal som tillämpas i branschen. Då bestäms också lönen samt ersättningar för resekostnader och övriga kostnader enligt kollektivavtalet i fråga.

Om arbetsgivaren inte anser det nödvändigt att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare deltar i utbildningen, kan arbetsgivaren ändå ge den anställda rätt att delta i utbildningen. För att kunna delta i utbildningen kan den anställda då på ansökan beviljas arbets- eller tjänstledighet med full eller partiell lön eller utan lön. Dessutom kan arbetsgivaren enligt prövning betala ersättning för lön och resor samt andra utbildningskostnader.

Arbetsgivaren kan också delta i kostnaderna genom att till exempel bevilja ett stipendium eller betala en viss andel av kostnaderna.

Arbetsgivaren bör inte beordra den anställda att delta i utbildning under en ledig dag. Om detta blir nödvändigt kan ledigheten vid behov flyttas. Om studier som pågått en hel dag överskrider den dagliga ordinarie arbetstiden, berättigar detta inte till ersättning för övertid, mertidsarbete eller motsvarande.

Innan en utbildning börjar ska arbetsgivaren och den anställda ha diskuterat och kommit överens om deltagandet och kostnaderna. Om en anställd har deltagit i kompletterande utbildning som varit dyrare eller längre än normalt och arbetsgivaren betalar utbildningen, kan arbetsgivaren lokalt och i enskilda fall överväga ett återbetalningsvillkor.

Omskolning

Omskolning gör det möjligt för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare att övergå till andra uppgifter när en övergång har blivit aktuell till följd av till exempel förändrade förhållanden. Vid förändringar i en anställds arbetsförmåga kan omskolning hindra att arbetsförmågan försämras eller bidra till att återställa den.

Om det är nödvändigt att omskola en anställd med tanke på organisationens verksamhet och/eller personens arbetsförmåga, ska den anställda under den tid som han eller hon deltar i utbildningen betalas lön och ersättning för resekostnader enligt kollektivavtalet. I annat fall bestämmer arbetsgivaren i vilken mån lön och ersättningar betalas.

Också yrkesinriktad rehabilitering inom ramen för arbetspensionssystemet kan betraktas som omskolning.

Vidareutbildning

Med vidareutbildning får anställda formell behörighet för nya uppgifter eller högre kompetens för nya, mer krävande uppgifter.

I lagen och förordningen om studieledighet finns bestämmelser om minimiförutsättningarna för beviljande av arbets- eller tjänstledighet.

Digitala lärmiljöer

Personalutbildning kan också genomföras i en digital lärmiljö. Det kan till exempel handla om nätkurser, mobilinlärning eller olika hybridlösningar som kombinerar självständiga studier och möten där man växelverkar.

I personalutbildning som sker i en digital lärmiljö kan man vid behov delta både från arbetsplatsen och på distans till exempel från hemmet.

Digitala lärmiljöer utnyttjas också i hybridutbildningar där en del av deltagarna deltar i utbildningen på plats och en del på distans.

En arbetsgivare och en anställd kan lokalt komma överens om på vilket sätt och i vilken utsträckning den anställda kan få befrielse från sina arbetsuppgifter för utbildning som sker i en digital lärmiljö.

Kevas utbildningsdagar för fackombud

Principerna för kompletterande utbildning i denna rekommendation tillämpas på den utbildning i pensionsfrågor som Keva anordnar för huvudfackombud och fackombud och för deras ersättare.

Det maximala antalet utbildningsdagar är 800 per år.

Skriftliga källor:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 (förordning om artificiell intelligens)

Koivumäki, Tanja (2021) Osaamisen johtamisen ja kehittämisen prosessi ja sen työvälineet Kontiolahden kunnassa. Lärdomsprov. Utbildningsprogrammet för utveckling och ledning inom social- och hälsovården. Yrkeshögskolan Karelia.

Lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (449/2007)

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om fortbildning för social- och hälsovårdspersonal (57/2024)

Rekommendation för utarbetande av personalrapporter (2021). KT:s publikationer

Arbetarskyddslagen (738/2002)

Viitala, Riitta (2006) Johda osaamista. Osaamisen johtaminen teoriasta käytäntöön. Helsingfors: Infor.

Viitala, Riitta (2021) Henkilöstöjohtaminen: keskeiset käsitteet, teoriat ja trendit. Helsingfors: Edita.

Lagar i anslutning till avtalet

Lagarna i den tryckta avtalsboken finns på Finlex webbsidor.

Arbetsavtalslag

26.1.2001/55

http://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2001/20010055

Lag om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden

11.4.2003/304

https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2003/20030304

Arbetstidslag

5.7.2019/872

https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2019/20190872

Semesterlag

18.3.2005/162

https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2005/20050162

Lag om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden

13.4.2007/449

https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070449

Underteckningsprotokoll till det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn 2025–2028

§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

§ 2 Avtalshöjningar år 2025

mom. 1 Allmän förhöjning 1.10.2025

mom. 2 Lönegrupper

§ 3 Avtalshöjningar år 2026

mom. 1 Allmän förhöjning 1.8.2026

mom. 2 Lönegrupper

mom. 3 Lokal justeringspott 1.10.2026

mom. 4 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.10.2026

§ 4 Avtalshöjningar år 2027

mom. 1 Allmän förhöjning 1.4.2027

mom. 2 Lönegrupper

mom. 3 Lokal justeringspott 1.4.2027

mom. 4 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.4.2027

mom. 5 Stupstock för avtalshöjningarna 2027

§ 5 Avtalshöjningar år 2028

mom. 1 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.2.2028

§ 6 Förfaranden med de lokala justeringspotterna

mom. 1 Fördelning av de lokala justeringspotterna

mom. 2 Beräkning av de lokala justeringspotterna

mom. 3 Användning av och förhandlingar om de lokala justeringspotterna

mom. 4 Utredning om justeringspotterna

mom. 2 Lönegrupper

mom. 3 Lokala justeringspotter

mom. 4 Veterinärtaxa

mom. 5 Jourersättningar

§ 8 Ersättningar för resekostnader

§ 9 Medlemsavgifter till fackföreningar

§ 10 Fortlöpande förhandlingar

§ 11 Arbetsgrupper under avtalsperioden

Arbetsgrupp för lönesystemet

Arbetstidsgrupp

Arbetsgrupp som har i uppgift att bedöma och utveckla avtalsbestämmelserna så att det blir lättare för anställda att stanna kvar i arbetslivet och återgå till arbetet

Arbetsgrupp som granskar personalrepresentanternas ställning

§ 12 Betalning av justerade löner

Tillämpningsanvisning

Exempel 1

Exempel 2 stora arbetsgivare

Kapitel I Allmän del

§ 1 Tillämpningsområde

Tillämpningsanvisning

§ 2 Avtalets förhållande till tidigare anställningsvillkor

mom. 1

Arbetstagaremom. 2

§ 3 Arbetsfred

Tjänsteinnehavare mom. 1

Tjänsteinnehavaremom. 2

Arbetstagaremom. 3

§ 4 Lokala avtal

mom. 1

Tillämpningsanvisning

mom. 2

§ 4 Lokala avtal

mom. 1

Protokollsanteckning 1.2.2025–

Tillämpningsanvisning

mom. 2Har slopats.

§ 5 Arbetsgivarens allmänna rättigheter

Arbetstagare

§ 6 Tidpunkten då ett arbetsavtalsförhållande och medföljande rättigheter börjar

Arbetstagaremom. 1

Arbetstagaremom. 2

Tillämpningsanvisning

§ 7 Tjänsteutövning

Tjänsteinnehavare

§ 8 Anställningen fortsätter utan avbrott

§ 9 Uppvisande av läkarintyg

Arbetstagare

Tillämpningsanvisning

§ 10 Arbetstagarens uppgifter

Arbetstagaremom. 1

Arbetstagaremom. 2

Tillämpningsanvisning

Kapitel II Löner

Allmänna bestämmelser

§ 1 De anställdas rätt till lön

mom. 1

Tillämpningsanvisning

Exempel

Arbetstagare
mom. 2

Tjänsteinnehavare
mom. 2

Arbetstagare
mom. 3

mom. 2
Har slopats.

Arbetstagare
mom. 1

Arbetstagare
mom. 2

Arbetstagare
mom. 1

Arbetstagare
mom. 2

Lön för praktikant eller anställd i jämförbar ställning
mom. 1

Lön för sommararbetare
mom. 2

Lön under nivå A i andra situationer
mom. 3

Naturaförmåner
mom. 4