KT har länge strävat efter att sänka pensionsavgifterna och nu ger det resultat

Kevas styrelse föreslår en sänkning av utjämningsavgiften för 2027 med 244 miljoner euro. Förändringen är så stor att den påverkar hela den offentliga ekonomin.

KT:s långvariga mål har varit att sänka pensionsavgifterna inom kommun- och välfärdssektorn. Nu är ett stort steg mot det målet på väg att förverkligas. Kevas styrelse föreslår en sänkning av utjämningsavgiften för 2027 från 553 miljoner euro till 309 miljoner euro. Utjämningsavgiften är den andel som betalas utöver den privata sektorns genomsnittliga arbetspensionsavgift (ArPL) och som kommunerna och välfärdsområdena betalar.

Om Kevas förslag går igenom, minskar kommunernas och välfärdsområdenas avgiftsbörda år 2027 med cirka 244 miljoner euro. Av detta skulle 48,7 procent beröra kommunerna och 51,3 procent välfärdsområdena. Samtidigt skulle den totala avgiftsnivån för Kevas medlemssamfund sjunka med en procentenhet, vilket efter sänkningen skulle innebära en avgiftsnivå på 25,6 procent.

Avgiften har sänkts gradvis

Pensionsavgifterna för kommunerna och välfärdsområdena har länge varit högre än den privata sektorns. Den högre avgiftsnivån inom kommun- och välfärdssektorn förklaras delvis av sektorns personalstruktur och framför allt av att den är kvinnodominerad. Kvinnorna utgör uppskattningsvis 80 procent av löntagarna inom sektorn och de lever i genomsnitt längre än männen.

KT har redan länge strävat efter att minska denna avgiftsbörda. KT:s utgångspunkt är klar: pensionerna ska finansieras på ett hållbart sätt, men kommunerna och välfärdsområdena ska inte betala mer i pensionsavgifter än vad som är nödvändigt.

KT fick representation i Kevas styrelse år 2020. Resultaten har uppnåtts ett steg i taget.

År 2020 var den totala pensionsavgiften för Kevas medlemssamfund ännu 28,35 procent av lönesumman. År 2024 var den 27,15 procent och år 2026 var den 26,6 procent. I år uppgår utjämningsavgiften för kommunerna och välfärdsområdena till 553 miljoner euro.

Nya beräkningar ger ytterligare skäl för en sänkning av avgiften

Pensionsskyddscentralens långsiktiga kalkyler, som publicerades i juni 2026, ger vägande skäl för en sänkning av avgiften. Enligt kalkylerna är en hållbar avgiftsnivå inom kommun- och välfärdssektorn cirka 23 procent av lönesumman. År 2026 är avgiftsnivån 26,6 procent, vilket innebär en skillnad på över tre procentenheter. Resultaten av de långsiktiga kalkylerna bör inte tas bokstavligt, eftersom de är förknippade med osäkerhet. Men kalkylernas huvudbudskap om att det finns mån för en sänkning av pensionsavgifterna är dock exceptionellt tydligt.

Orsaken till att de finansiella utsikterna ser ljusare ut är bland annat förbättrade avkastningsförväntningar på placeringar. Pensionsreformen 2025 förbättrade möjligheterna för arbetspensionsanstalter inom den privata sektorn att eftersträva högre avkastning på placeringar eftersom risknivån fick höjas.

KT deltog i förhandlingarna om pensionsreformen, där man kom överens om att den privata arbetspensionsavgiften ska hållas på 24,4 procent under åren 2026–2030. Pensionsskyddscentralen bedömer att reformen minskar det långsiktiga trycket på arbetspensionsavgiften med i genomsnitt cirka 1,5 procentenheter.

Keva hade aktiverat sig redan tidigare när det gällde att öka placeringsrisken. Dess styrelse beslutade i juni 2023 att höja placeringsportföljens risknivå. Syftet med ändringen var högre avkastning på placeringarna på sikt. Processen var alltså annorlunda. Höjningen av placeringsrisken i arbetspensionssystemet för den privata sektorn grundade sig på en ändring i lagstiftningen. I Kevas fall behövdes inte ett så tungt förfarande, utan höjningen av risknivån gjordes genom ett beslut av styrelsen.

Om pensionssystemet har en stark finansiell ställning som gör det möjligt att sänka avgifterna, måste detta också återspeglas i kommunernas och välfärdsområdenas pensionsavgifter.

Förslag om sänkning av utjämningsavgiften med 244 miljoner euro per år

Som konstaterades ovan skulle utjämningsavgiften enligt Kevas avgiftsförslag för 2027 sjunka med 244 miljoner euro från 2026 års nivå. Kommunernas andel av sänkningen är cirka 119 miljoner euro och välfärdsområdenas cirka 125 miljoner euro.

Om den lägre avgiftsnivån för 2027 skulle bibehållas i fyra år, skulle kommunernas och välfärdsområdenas avgiftsbörda under åren 2027–2030 kalkylmässigt vara nästan en miljard euro mindre än med avgiftsnivån för 2026.
En avgiftsminskning på nästan en miljard euro är betydande, särskilt nu när de offentliga finanserna står inför ett stort anpassningstryck. Arbetsgruppen för skuldbromsen har uppskattat behovet av anpassning av de offentliga finanserna till 8–11 miljarder euro fram till år 2031.

När utjämningsavgiften sjunker, minskar den direkt kommunernas och välfärdsområdenas avgiftsbörda. För kommunerna innebär sänkningen lägre utgifter för pensionsavgifter och därmed en förstärkning av kommunernas ekonomi. I välfärdsområdena minskar avgiftssänkningen verksamhetskostnaderna, men effekten har senare också kopplingar till den statliga finansieringen. Det väsentliga är att avgiftssänkningen så fullt ut som möjligt stärker kommunernas och välfärdsområdenas möjligheter att finansiera lagstadgade tjänster.

Det finns ingen anledning att ta ut mer pensionsavgifter än vad som behövs

Sänkningen av utjämningsavgiften har varit en lång process. Inom KT man under flera år arbetat för att främja detta mål genom expertberedning, förhandlingar om pensionssystemet och inom Kevas förvaltning.

Samtidigt har pensionssystemets finansiella utsikter förbättrats. En central iakttagelse i Pensionsskyddscentralens långsiktiga kalkyl är att det finns utrymme för en sänkning av arbetspensionsavgifterna på lång sikt.  

Nu börjar de förbättrade finansiella utsikterna synas i konkreta euro för kommunerna och välfärdsområdena. Man bör inte stanna upp vid detta, även om man inte ska kompromissa med en hållbar finansiering av pensionerna. Om Kevas finansiella ställning under de kommande åren gör det möjligt att ytterligare sänka utjämningsavgiften, bör man göra det.