Kommunernas behov ska beaktas vid fördelningen av EU-medel
Regeringen har dragit upp riktlinjer för prioriteringar och principer i Finlands program för hållbar tillväxt för beredningen av användningen av medel ur EU:s återhämtningspaket. KT Kommunarbetsgivarna betonar prioriteringarnas betydelse för kommuner och samkommuner som förnyar sina arbetsmetoder och digitaliserar sina tjänster.
Enligt KT är det viktigt att finansieringen riktas till att främja reformen av tjänster samt till att förbättra resultaten, produktiviteten och sysselsättningen.
Coronakrisen har lyft fram betydelsen av offentligt arbete på ett synligare sätt än tidigare, och ändrat på både arbetsmetoder och arbetets innehåll. Förändringarna i arbetslivet innebär att verksamhetssätten inom kommunsektorn måste förnyas. Samtidigt kräver det att man utvecklar arbetsgemenskaperna och deras kompetens och att den närmaste ledningen får handledning och stöd. Inom kommunsektorn arbetar över 30 000 som närmaste chefer, och arbetet utförs i nästan lika många arbetsgemenskaper.
Finansieringen bör riktas till att stödja hållbar tillväxt i Finland
KT anser att det är viktigt att kommunorganisationer deltar i genomförandet av programmet och i FoUI-åtgärderna. Finansieringen bör framför allt riktas till sex olika mål.
Investeringar i anslutning till digitalisering i kommuner och samkommuner ska stödjas finansiellt så att satsningen stöder nya verksamhetssätt.
Samtidigt bör första linjens chefskap inom kommunsektorn utvecklas. Det är särskilt viktigt att utveckla en digital serviceplattform genom vilken de närmaste cheferna lätt kan utveckla sitt chefsarbete och sitt team.
Det är också viktigt att utveckla ett samarbetsbaserat, organisationsorienterat arbetsliv. Detta innebär nya arbetssätt samt bättre produktivitet, resultat och arbetslivskvalitet.
För att få jämförbar, lättillgänglig och användbar prognostiseringsinformation som stöd för beslutsfattandet och informationsledningen är det nödvändigt att skapa en dataplattform och utveckla ett fungerande prognostiseringssystem.
Antalet utbildningar måste ökas i synnerhet inom branscher med brist på arbetskraft, särskilt inom social- och hälsovården (omsorgsassistenter, vårdare, läkare, lärare i småbarnspedagogik). Utöver detta bör man också stärka sysselsättningsfrämjande tjänster för att höja sysselsättningsgraden. Det innebär verksamhetsstöd för kommunernas sysselsättningstjänster, en användarorienterad systemarkitektur för digitala tjänster och stärkande av den digitala kompetensen.
