Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för arbetarskyddet

Arbetsgivaren ansvarar för säkerheten och hälsan på arbetsplatsen. Arbetarskyddet hör till ledningen. Därför är det bra att ställa upp mål för arbetarskyddet och följa upp hur de uppfylls.

Työsuojelu ja työhyvinvointi

Arbetarskydd

Arbetarskyddslagen (738/2002) ålägger olika aktörer på arbetsplatsen skyldigheter att upprätthålla och utveckla arbetarskyddet. Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för säkerheten och hälsan på arbetsplatsen.

Exempel på ansvarsfördelningen på arbetsplatsen

Högsta ledningen

·       Resurser och almänna verksamhetslinjer

·       Ramar för säkerhetsledningen

Mellanledningen

·       Instruktioner

·       Upphandling

Närmaste cheferna

·       Övervakning i den praktiska verksamheten

·       Introduktion

Arbetstagarna

·       Arbetar enligt instruktioner

·       Anmäler brister i säkerheten

Arbetsgivaren ska identifiera de risker och olägenheter som har att göra med arbetet och i första hand försöka förhindra att sådana uppstår och i andra hand att eliminera dem.

Om riskerna och olägenheterna inte kan elimineras, ska arbetsgivaren bedöma deras betydelse för de anställdas säkerhet och hälsa. Arbetsgivaren uppskattar hälsoriskerna i arbetet tillsammans med sakkunniga inom företagshälsovården.

Arbetsgivaren ansvarar också för de anställdas säkerhet. Risker i arbetsmiljön kan till exempel vara

  • fysiska risker som beror på lokaler, maskiner och anordningar
  • sociala riskfaktorer som beror på dåligt arbetsklimat eller våldsamma kunder
  • psykisk belastning som beror på tunga arbetstider eller svag kompetens.

Mer på webben

Också psykosociala belastningsfaktorer ska följas upp

Psykosociala belastningsfaktorer avser faktorer som berör arbetets innehåll, arbetsarrangemangen och arbetsenhetens sociala klimat som kan orsaka skadlig belastning för arbetstagaren.

Det lönar sig att skapa gemensamma spelregler för arbetsbeteendet. Spelreglerna är ett sätt att förebygga konflikter och berätta för hela organisationen att man inte godkänner osakligt bemötande och att man ingriper i situationer som uppkommer. I spelreglerna klarläggs vad som är lämpligt och vad som är förbjudet arbetsbeteende, vilka som är aktörer och hur man ska gå till väga om någon upplever sig bli osakligt bemött. Spelreglerna ska helst behandlas tillsammans med hela personalen och de kan ingå i arbetarskyddets verksamhetsprogram.

Det är i första hand arbetsgivaren som ska reda ut konfliktsituationer. Chefen är enligt arbetarskyddslagen ansvarig för att konfliktsituationer i anslutning till arbetet reds ut.

Kännetecken på mobbning och osakligt bemötande är till exempel

  • personens egenskaper, karaktärsdrag eller privatliv svartmålas, personens förtalas eller personens psykiska hälsa ifrågasätts
  • personen lämnas utanför arbetsgemenskapen
  • upprepat obefogat ingripande i personens arbete eller obefogad ändring av arbetsuppgifternas art eller omfång
  • hot eller fysiskt våld
  • överenskomna arbetsvillkor ändras på olaga grund.

Osakligt bemötande är hela arbetsenhetens problem som kan förebyggas och som man både kan och ska ingripa i. Mobbning på arbetsplatsen syns som sämre produktivitet och extra kostnader som uppstår exempelvis av ökad sjukfrånvaro. En sjukfrånvaro kostar cirka 350 euro, på vissa branscher rent av 1 000 euro, per dygn.

Mer på webben

Ytterligare information

Taija Hämäläinen

Taija Hämäläinen

arbetsmarknadsombudsman
Telefon:
+358 9 771 2146
Mobiltelefon:
+358 50 537 5132
E-post:
Taija.Hamalainen@kt.fi
Organisation:
KT Kuntatyönantajat
Henkilöstövoimavarojen kehittäminen
Merja Rusanen

Merja Rusanen

sakkunnig, arbetslivsutveckling
Telefon:
+358 9 771 2513
Mobiltelefon:
+358 50 570 4326
E-post:
Merja.Rusanen@kt.fi
Organisation:
KT Kuntatyönantajat
Henkilöstövoimavarojen kehittäminen