Pressmeddelande
Höjd sysselsättningsgrad är fortsättningsvis ett centralt mål

Kommunsektorns behov av arbetskraft och kompetens bör beaktas i budgetmanglingen

KT Kommunarbetsgivarna anser det vara viktigt att fortsätta med de regionala sysselsättnings- och företagstjänsteförsöken och utvidga dem med försök i intresserade kommuner. Resultaten visar att man genom försöken kan höja antalet sysselsatta avsevärt.

Kirsi-Marja Lievonen ja Markku Jalonen

 Nu när inrättandet av landskapen blivit uppskjutet bör den information som fåtts via försöken utvärderas vid utvecklingen av kommande servicemodeller. Som stöd för arbetet behövs en utredning om modeller för arbetskraftsservice i de nordiska länderna och modellernas uppnådda effekt.

Anslag bör riktas till utveckling av lönesubventionssedeln och en mångsidig användning av subventionen i synnerhet för att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för svårsysselsatta. Det måste vara möjligt att anställa den som beviljas lönesubvention även för kommunala arbetsuppgifter.  

Tillgången till kompetent arbetskraft i kommunsektorn bör tryggas

Då arbetskraften åldras, servicesystemen omstruktureras och lagstiftningen ändras, måste kommunernas arbetskrafts- och kompetensbehov tillgodoses för att sysselsättningen ska kunna hållas på en hög nivå.

Det behövs fler nybörjarplatser vid olika läroanstalter exempelvis för utbildning av socialarbetare och för att göra magisterutbildningar tillgängliga. Barnskötare bör erbjudas studievägar som leder till yrkeshögskolestudier.

KT anser det vara nödvändigt att man initierar en snabbverkande kompletterande utbildning och examensinriktad fortbildning. Det är ett sätt att få behörig arbetskraft till sådana uppgifter inom kommunsektorn där det finns personalbrist. Därtill behöver man bereda lagändringar så att studerande inom pågående utbildningsprogram får behörighet för sådana uppgifter där behörighetsvillkoren har skärpts efter att studerandena inlett sina studier.

Vi bör gå från utbildningspolitik mot kompetenspolitik. Omvälvningarna i arbetet har lett till nya krav på kompetensförsörjningen och ökat behovet av att främja arbetslivsinriktad och ständigt uppdaterad kompetens. Bland annat behövs det en vuxenutbildningsreform och en sänkt tröskel för inledande av studier genom läroavtal och avläggande av delexamina. Dessutom bör sådana verksamhetsmodeller utvecklas där arbetstagaren kan gå från ett arbete till följande utan arbetslöshetsperioder. Antalet studieplatser bör motsvara de regionala behoven.

Tryggad tillgång till kompetent arbetskraft förutsätter också en systematisk ökning av arbetskraftsinvandringen med beaktande av behoven inom kommunernas och de kommande landskapens serviceuppgifter. För detta ändamål behövs det i första hand utredningar om arbetskraftsbehovet särskilt inom centrala social- och hälsovårdsbranscher. Också verksamhetsmodellerna måste utvecklas.

En stabil kommunal ekonomi bör tryggas

KT anser det vara viktigt att trygga en stabil kommunal ekonomi. På så sätt skapas förutsättningar för ett långsiktigt ledarskap, en ansvarsfull personalpolitik och en utveckling av tjänsterna för att förbättra produktiviteten och effektiviteten. Situationen inom den kommunala ekonomin håller dock på att försämras. Kommunernas statsandelar minskar 2019. De besparingar som konkurrenskraftsavtalet beräknades ge har redan dragits av från statsandelarna. Detta bör man beakta vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten. Nedskärningarna ska inte göras två gånger.

Därtill anser KT det vara viktigt att man av de 230 miljoner euro som reserveras för ändringskostnader förorsakade av vård- och landskapsreformen också riktar pengar till arbetsgivarverksamheten för de investeringar i informationssystem som behövs för ledningen av personalresurserna.

Närmare upplysningar

Kirsi-Marja Lievonen, ordförande för KT:s delegation, tfn 040 570 5593
Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör, tfn 040 547 7710