Kommunarbetsgivarnas målsättningar för regeringsprogrammet 2019–2022

KT har satt upp sina mål för regeringsprogrammet 2019–2022 Målen har byggts upp kring följande teman: 1) Arbetsmarknadssystemet utvecklas, 2) Sysselsättningen förbättras och socialskyddet förnyas, 3) Strukturreformerna inom offentliga sektorn fortsätter och 4) Vi förbereder oss för det nya arbetet och säkerställer kunnandet.

Majakka valaisee reittiä.

Arbetsmarknadssystemet utvecklas

Regeringen respekterar kommun- och landskapssektorns arbetsmarknadsparters självständiga förhandlings- och avtalsverksamhet i frågor gällande anställningsvillkor och arbetskraftskostnader.

För tryggande av arbetsfreden och förvaltning av kostnaderna inom den offentliga ekonomin är det väsentligt att den offentligt finansierade verksamhetens nationella arbetsgivarorganisation är en tillräckligt representativ och självständig aktör och att dess verksamhet grundar sig på lagstiftning.

KT Kommunarbetsgivarnas representation i Kevas förvaltning bör säkerställas enligt paritetsprincipen.

Regeringen verkställer föräldraledighetsreformen som fördelar utnyttjandet av föräldraledigheter jämnare, förbättrar kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, tryggar barnets intressen och är flexibel. Kostnaderna som uppstår av reformen ersätts fullt ut till kommunerna.
 
Bestämmelserna gällande arbetsfred bör förnyas så att de centrala, lagstadgade offentliga funktionerna är säkrade – för närvarande kan man med lagliga arbetskonfliktåtgärder riskera medborgarnas liv, hälsa och egendom samt många av samhällets kärnfunktioner.

Bestämmelserna gällande samhällsfarliga arbetskonflikter bör förnyas och bestämmelserna om skyddsarbete utökas så att medborgarnas liv och hälsa samt gemensam och privat egendom säkras inom funktioner som kommunerna och landskapen ansvarar för.

Böter som döms med anledning av olagliga arbetsstrider bör höjas. 

Arbetsdomstolens behörighet och ställning utvärderas och öppnande av möjlighet till ändringssökande gällande dess domar utreds.

Työmarkkinajärjestelmän kehittämiseen liittyviä artikkeleita Kuntatyönantaja-lehden sivuilla

Työmarkkinajärjestelmän kehittämiseen liittyviä aineistoja KT:n sivuilla

Sysselsättningen förbättras och socialskyddet förnyas

Sysselsättningsgraden bör stiga till åtminstone 75 procent så att den åldrande befolkningens välfärdstjänster, pensioner och övrigt socialskydd kan finansieras.

Att fortsätta med kostnadsmässigt måttliga arbetsmarknadslösningar är nödvändigt med tanke på Finlands internationella konkurrenskraft, den offentliga ekonomin och sysselsättningen.

Regeringens ekonomiska politik bör bringa stabilitet i den kommunala ekonomin, vilket skapar förutsättningar för långsiktig utveckling av servicen och stöder en måttlig inkomstutveckling. Kommunernas arbetskraftskostnader bör inte ökas genom att ålägga kommunerna tilläggsskyldigheter eller genom andra särskilda åtgärder.

Arbetsgivarnas anställningströskel bör vid behov sänkas genom att ändra arbetslagstiftningen. Visstidsanställning fungerar ofta som en port till arbetslivet, speciellt för unga. Principerna för visstidsanställningar bör breddas ur sysselsättningssynvinkel.

Sysselsättning av partiellt arbetsförmögna bör främjas med individuella åtgärder och åtgärder som sänker arbetsgivarnas rekryteringströskel.

Utkomstskyddet för arbetslösa bör graderas så att mottagande av arbete uppmuntras.

Det finländska socialskyddssystemet bör gradvis förnyas i sin helhet. Förmånssystemen bör förenklas, individernas aktivitet främjas och arbetslöshetsfällorna avvecklas för att höja sysselsättningen. I reformen utnyttjas det nationella inkomstregistret. Inom skyldigheter som åläggs den offentliga sektorn ersätts kommunerna helt och hållet för kostnader som förorsakas av reformen.

Pensionsförsäkringsavgiften, som är fyra procentenheter högre för kommunarbetsgivarna än för privata arbetsgivare, bör sänkas för att förbättra kostnadskonkurrenskraften och närma sig privata sektorns nivå. Privata och offentliga sektorns pensionslagstiftning bör förenhetligas med beaktande av verkningar på den kommunala ekonomin. Kommunarbetsgivarnas övriga socialförsäkringsavgifter bestäms enligt samma principer som för privata sektorns arbetsgivare.

Lönestödets användning ökas och effektiveras och möjliggörs fortsättningsvis åt kommunsektorns arbetsgivare. Arbetskraftens rörlighet stöds. Kommunernas sysselsättningsfrämjande roll erkänns och regionala sysselsättningsförsök fortgår.

Työllisyyden parantamiseen ja sosiaaliturvan uudistamiseen liittyviä artikkeleita Kuntatyönantaja-lehden sivuilla

Työllisyyden parantamiseen ja sosiaaliturvan uudistamiseen liittyviä aineistoja KT:n sivuilla

Offentliga sektorns strukturreformer fortgår

Landskapens självstyrande ställning förstärks och beredningen gällande landskapens beskattningsrätt inleds.

Privata och offentliga service-producenter placeras i jämbördig ställning till exempel gällande jourplikt.

Kostnader som förorsakas kommunerna på grund av vård- och landskapsreformen bör ersättas till fullo. Finansiering för verkställighet bör garanteras åt landskapen.

Över 200 000 personer byter arbetsgivare genom social- och hälsovårdsreformen, varvid det uppstår behov av att harmonisera löner, arbetstider och andra anställningsvillkor. Harmoniseringen leder till betydande tilläggskostnader för arbetsgivarna. Kostnader på grund av löneharmonisering bör begränsas genom lagstiftning.

Offentliga sektorns strukturreformer ska inte innefatta särskilt uppsägningsskydd.

Kommunernas och landskapens förutsättningar att utveckla kundorienterade tjänster och investera i digitalisering, artificiell intelligens och utnyttjande av ny teknik bör säkerställas. Resurser för planenligt utnyttjande av ny teknik inom kommunsektorn säkerställs för förnyande av produktivitet och funktioner.

Julkisen sektorin rakenneuudistukseen liittyviä artikkeleita Kuntatyönantaja-lehden sivuilla

Julkisen sektorin rakenneuudistukseen liittyviä aineistoja KT:n sivuilla

Vi förbereder oss för det nya arbetet och säkerställer kunnandet

Med utredningarna gällande arbetets framtid som grund bör regeringen bereda det mångåriga utvecklingsprogrammet för finländskt arbete, innovationer och kunnande.

Även kommun- och landskapskoncernerna ska omfattas av det programmatiska utvecklandet och finansieringen för utveckling av arbetslivet.

Vuxenutbildningens helhetsreform, som berör alla branscher, utbildningsnivåer och -former, startas. Målsättningen med reformen är att utveckla samarbetet med arbetslivet på alla utbildningsnivåer för att förbättra motsvarigheten till arbetslivet och ge mångsidiga utbildningsmöjligheter.

Helheten med vuxenutbildningsförmåner, tidsanvändning och finansiering utvärderas och förnyas för att stöda inlärning under hela karriären.
 
Personalens behörighetskrav bör inte ökas eller breddas till nya yrkesgrupper, utan tvärtom bör flexibiliteten utökas i enlighet med föränderliga arbetsuppgifter och servicebehov.

Med nya normer ska man inte förminska gruppstorlekar eller skärpa personaldimensioneringar.

Kommun- och landskapsarbetsgivarnas behov bör identifieras när kunskapspolitiken, utbildningsutbudet och -innehållet reformeras. Tillräckliga utbildningskvoter för personal bör säkras, vilket till exempel ändringen av lagen om småbarnspedagogik föranleder.

Arbetskraftsinvandring ökas och samtidigt effektiveras invandrarnas utbildning och integration.

Uuteen työhön varautumiseen ja osaamisen varmistamiseen liittyviä artikkeleita Kuntatyönantaja-lehden sivuilla

Uuteen työhön varautumiseen ja osaamisen varmistamiseen liittyviä aineistoja KT:n sivuilla


Lyhty tuo valoa

Utgångspunkter för KT Kommunarbetsgivarnas målsättningar för regeringsprogrammet 2019–2022

Betydelsen av de offentliga tjänsterna som en förutsättning för välfärd, kunnande och företagsverksamhet framhävs i förändringen, när nationens konkurrenskraft testas inom den globala ekonomin. Offentliga tjänster, som fungerar och utvecklas resultatmässigt, bör bibehållas i kärnan av det finländska samhällets konkurrenskraft och välfärd.

Kommunerna, samkommunerna och de blivande landskapen sysselsätter en femtedel av alla löntagare, dvs. ca 420 000 människor. Personalmängden minskar varje år med ungefär en procent, bland annat genom digitalisering, när verksamheten effektiveras. Strukturreformerna gör att lokalförvaltningens koncernorganisationer blir större och personalstrukturerna förändras.

Mera produktivitet i ekonomin

Arbetskraftskostnaderna är cirka 20,3 miljarder euro år 2018. Det är i genomsnitt 55 procent av nuvarande kommuners och samkommuners driftskostnader. Produktivitetsfordringarna inom den offentliga ekonomin förutsätter alltjämt att kommunarbetsgivarna anpassar sina personalkostnader både genom tillfälliga inbesparingar och genom att utveckla verksamhetssätt, arbetsuppgifter och servicestrukturer som inverkar mer beständigt. Samma åtgärder gäller också landskapsarbetsgivarna, emedan trycket på att anpassa utgifternas ökning även håller deras ekonomi stram.

Kunnig arbetskraft behövs

Kommun- och landskapssektorns årliga pensionsavgång de närmaste åren är cirka 16 000–17 000 personer. Även om arbetsgivarna inom lokalförvaltningen drar nytta av detta för minskning av personalmängden behövs det kunnig arbetskraft inom kommun- och landskapssektorns tjänster. Kommunernas och sektorernas livskraft förutsätter tillräcklig tillgång på arbetskraft för alla sektorer där kommuner eller landskap producerar tjänster.

De kommande arbetsmarknadslösningarna och statens beslut har en stor betydelse för kommunernas och landskapens ekonomi. Det finns inte utrymme för några extra lönejusteringar, varför en av tyngdpunkterna inom arbetsmarknadsåtgärderna de närmaste åren är förbättring av arbetslivskvaliteten och -produktiviteten samt utvecklande av personalresurser.

Samarbete behövs

En av de mest centrala förändringarna, som påverkar lokalförvaltningen under regeringsperioden 2019–2022, är förverkligandet av vård- och landskapsreformen. Kommunernas inbördes samarbete fortsätter inom den service som förblir i kommunerna. Att säkerställa ett smidigt samarbete inom landskapen samt mellan landskapen och kommunerna är viktigt under den kommande regeringsperioden.

En ändamålsenlig och kostnadseffektiv produktion av offentlig service förstärker en hållbar offentlig ekonomi. Detta förutsätter en kundorienterad, väl ledd och effektiv serviceverksamhet.

Personalen inom kommunsektorn

Det finns 419000 arbetstagare och tjänsteinnehavare inom kommunsektorn.
I kommunsektorn är 80 procent av personalen kvinnor.

Yrken i kommunsektorn

Yrken i kommunsektorn

Kommunernas driftskostnader

55 procent av kommunernas driftskostnader är personalkostnader varav 15,9 miljarder är lönekostnader och 4,4 miljarder arbetsgivaravgifter.