Suomeksi

UKTA 2022–2025

Tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorns undervisningspersonal
  • Bläddra i avtalets kapitel ÖppnaStäng
    Del C Undervisningspersonalen inom yrkesutbildningen

    VI Tjänst- och arbetsledighet

    § 24 Hur oavlönad tjänstledighet inverkar på lönen under lediga perioder

    mom. 1

    Om en lärare, en timlärare i huvudsyssla eller en studiehandledare har haft oavlönad tjänstledighet under planeringsåret minskas lönen under följande lediga period i proportion till tjänstledighetstiden.


    Tillämpningsanvisning

    Bestämmelsen tillämpas inte på en lärare som ansöker om tjänstledighet för att sköta en annan uppgift hos den egna arbetsgivaren.


    2 mom.

    Antalet dagar som minskar lönen under en ledig period får man genom att räkna ut det antal arbetsdagar (mån–fre) som ingått i den oavlönade tjänstledigheten och multiplicera antalet med 0,24. Avdraget från lönen räknas ut genom att dagslönen multipliceras med detta antal arbetsdagar som multiplicerats med 0,24.

    3 mom.

    Oavlönad tjänstledighet minskar lönen under en ledig period dock först efter det att den oavlönade tjänstledigheten i en eller i flera perioder varat minst 30 kalenderdagar. Regeln om 30 kalenderdagar tillämpas inte på oavlönad tjänstledighet som beviljats för skötsel av arbete hos en annan arbetsgivare. Längden på en oavlönad tjänstledighet räknas per planeringsår från och med tjänstledighetens första dag.

    4 mom.

    Om det i en oavlönad tjänstledighet har ingått kalenderdagar (mån–sön) i en ledig period som fastställts i arbetstidsplanen dras dessa av från de dagar som minskar lönen under den lediga perioden till den del dagarna inte infaller under de första 30 kalenderdagarna under tjänstledigheten.

    5 mom.

    Bestämmelsen gäller endast följande oavlönade tjänstledigheter:

    1. Studieledighet enligt lagen om studieledighet (273/1979)
    2. Vårdledighet och prövningsbaserad oavlönad tjänstledighet, t.ex. alterneringsledighet.

    Punkterna 1 och 2 granskas var för sig när man räknar ut de 30 kalenderdagarna.


    Exempel 1

    En lärare har haft prövningsbaserad oavlönad tjänstledighet 1.8–20.12.2020. Under tjänstledigheten infaller en ledig period som fastställts till vecka 42. Den lediga perioden omfattar 7 kalenderdagar. Tjänstledigheter minskar lönen under en ledig period först när de varat 30 kalenderdagar. Därmed granskas antalet arbetsdagar som ingår i tjänstledigheten under perioden 31.8–20.12.2020. Som arbetsdagar räknas alla dagar (mån–fre), förutom de dagar som ingår i lediga perioder. Under perioden 31.8–20.12.2020 är antalet arbetsdagar 75. Antalet löneminskande dagar räknas ut genom att det antal arbetsdagar (mån–fre) som ingått i tjänstledigheten efter 30 kalenderdagar multipliceras med 0,24 (75 x 0,24 = 18,00). Från detta avdras ytterligare antalet kalenderdagar (mån–sön) i den lediga perioden (18,00 – 7 = 11,00). Från lönen under följande lediga period avdras dagslönen för 11,00 dagar.

    Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie lönen med antalet dagar i kalendermånaden. Kalendermånaden enligt vilken dagslönen bestäms är den månad då löneavdraget för en ledig period görs enligt § 24. Den ordinarie lönen definieras i UKTA del A § 21.


    Exempel 2

    En lärare har studieledigt 31.8.2020–30.4.2021. Under tjänstledigheten infaller lediga perioder som fastställts till veckorna 42, 52, 53 och 9.

    Läroanstalten utgår från kalenderåret.

    Lärarens studieledighet sträcker sig över två planeringsår.

    Tjänstledigheter minskar lönen under en ledig period först när de varat 30 kalenderdagar. Dessa kalenderdagar räknas per planeringsår. För planeringsåret 2020 räknas därmed antalet arbetsdagar som ingår i tjänstledigheten under perioden 30.9–31.12.2020. För planeringsåret 2021 är perioden 31.1–30.4.2021. Som arbetsdagar räknas alla dagar (mån–fre), förutom de dagar som ingår i lediga perioder. I perioden 30.9–31.12.2020 ingick 53 arbetsdagar och i perioden 31.1–30.4.2021 ingick 60 arbetsdagar.

    De löneminskande dagarna beräknas separat för respektive planeringsår. Antalet arbetsdagar (mån–fre) som ingått i tjänstledigheten efter 30 kalenderdagar multipliceras med 0,24. Under planeringsåret 2020 är antalet löneminskande dagar 53 x 0,24 = 12,72 och under planeringsåret 2021 är antalet 60 x 0,24= 14,4 dagar.

    Från de löneminskande dagarna avdras separat för respektive planeringsår antalet kalenderdagar (mån–sön) under de lediga perioder som ingått i tjänstledigheten, till den del dagarna inte infaller under de första 30 kalenderdagarna av tjänstledigheten.

    Under planeringsåret 2020 ingår det i tjänstledigheten lediga perioder vecka 42 och 52 samt mån–tor vecka 53, dvs. sammanlagt 18 kalenderdagar (12,72 – 18 = – 5,28). Resultatet är negativt. Den del av studieledigheten som infaller under planeringsåret 2020 medför därmed inget avdrag från lönen under följande lediga period. (Om det hade blivit ett avdrag hade det gjorts från lönen under följande lediga period år 2021. Detta för att studieledigheten i exemplet sträcker sig över planeringsåret och det inte finns någon ledig period under år 2020 som avdraget kunde göras från.)

    Under planeringsåret 2021 ingår det i tjänstledigheten lediga perioder 1.1–3.1 (fre–sön vecka 53) och vecka 9. De lediga dagar som fastställts till vecka 53 (1.1–3.1.2021) infaller under de första 30 kalenderdagarna av tjänstledigheten och därför blir det inget avdrag för dem. Från de 14,4 löneminskande dagarna avdras de 7 kalenderdagar som ingått i den andra lediga perioden (14,4 – 7 = 7,4). Från lönen under lärarens följande lediga period avdras 7,4 dagars lön.

    Läroanstalten utgår från läsåret.

    En lärare har studieledighet som infaller under ett planeringsår.

    Tjänstledigheter minskar lönen under en ledig period först när de varat 30 kalenderdagar. Dessa kalenderdagar räknas per planeringsår.

    Därmed granskas antalet arbetsdagar som ingår i tjänstledigheten under perioden 30.9.2020–30.4.2021. Som arbetsdagar räknas alla dagar (mån–fre), förutom de dagar som ingår i lediga perioder. I perioden 30.9.2020–30.4.2021 ingår 133 arbetsdagar. Antalet löneminskande dagar räknas ut genom att det antal arbetsdagar (mån–fre) som ingått i tjänstledigheten efter 30 kalenderdagar multipliceras med 0,24 (133 x 0,24 = 31,92). Från detta avdras ytterligare antalet kalenderdagar (mån–sön) som ingått i lediga perioder under tjänstledigheten, till den del de inte infallit under de 30 första kalenderdagarna av tjänstledigheten (31,92 – 28 = 3,92). Från lönen under lärarens följande lediga period avdras 3,92 dagars lön.


    § 24 a Hur tjänstledighet påverkar betalning av extra timmar

    Lärare och studiehandledare betalas under avlönad tjänstledighet lön för sådana extra timmar enligt § 15 som ingår i den fastställda arbetstidsplanen.