De lokala justeringspotterna 1.6.2023 i UKTA del B–F
KT har utarbetat anvisningar med hjälp av vilka man kan beräkna den lokala justeringspotten inom UKTA del B–F. Anvisningar för beräkning av den lokala justeringspotten inom del G finns i cirkulär 2/2023.
Den lokala justeringspotten på 0,7 % (0,4 % + 0,3 %) och utvecklingsprogrammets lokala justeringspott på 1,2 % fördelas 1.6.2023. De lokala justeringspotterna beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av avtalet (exempelvis mars).
Den lokala justeringspotten på 0,7 % i början av juni fördelas enligt § 5 i underteckningsprotokollet. Dess syfte är först och främst att trygga tillgången på personal, rätta till lokala missförhållanden i lönerna samt stödja resultat- och produktivitetsfrämjande omorganiseringar av verksamheten och arbetsuppgifterna. Samtidigt gäller det att se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra som står utanför den uppgiftsrelaterade lönesättningen står i rätt proportion till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper.
Utvecklingsprogrammets lokala justeringspott som fördelas i juni kan användas bland annat för ändamål som främjar tillgången på arbetskraft. Potten kan kanaliseras till den uppgiftsrelaterade lönen och/eller det individuella tillägget (se KT:s cirkulär 15/2022).
Anvisningar för beräkning av justeringspotten
Den lokala justeringspotten kan fördelas på de uppgiftsrelaterade lönerna och/eller de individuella tilläggen.
Uppgiftsrelaterade löner höjs i allmänhet antingen
- genom fördelning av potten som eurobaserade höjningar (jämna eller ojämna belopp)
eller - genom en allmän förhöjning, dvs. så att lönerna för alla höjs med samma procentsats (inte det rekommenderade fördelningssättet).
För att uppnå önskad kostnadseffekt bör det i bägge fallen beaktas att en höjning av de uppgiftsrelaterade lönerna höjer övertimarvodena och ersättningen för mertidsarbete inom systemet med årsarbetstid, men inte de årsbundna delarna av de individuella tilläggen eller andra så kallade icke-automatiska tillägg. Kommunen bör utreda hur stor andel dessa lönedelar utgör av totallönerna för att rätt förhöjningsprocent eller belopp ska kunna beräknas.
Exempel:
Den lokala justeringspotten 1.6.2023 är 0,7 % (0,4 % + 0,3 %). Andelen på 0,4 % används för att justera de uppgiftsrelaterade lönerna.
|
Lönesumma för uppgftsrelaterade löner |
250 000 |
|
Belopp för övertimmar/vmertidsarbete vid årsarbetstid |
30 000 |
|
Summan av de lönedelar som höjs |
280 000 |
|
+ årsbudna delar av de individuella tilläggen och andra icke-automatiska tillägg* |
45 000 |
|
= Totallönernas lönesumma |
325 000 |
|
varav justeringspott på 0,4 % |
1 300,00 |
*) rekryteringstillägg (om eurobaserat), u-områdestillägg och fjärrortstillägg, arvoden för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga, skolvisa arvoden och andra eurobaserade arvoden som anges i lönebilagan
a) De uppgiftsrelaterade lönerna höjs beloppsmässigt
Från det belopp som fördelas ska man dra av höjningens inverkan på övertimarvoden och mertidsersättningar inom systemet med årsarbetstid, dvs. summan av de uppgiftsrelaterade lönerna divideras med summan av de lånedelar som höjs, dvs. de uppgiftsrelaterade lönerna, övertimarvodena och mertidsersättningarna. Denna kvot multipliceras sedan med beloppet av den justeringspott som beräknats utifrån totallönerna.
| 250 000 | x 1 300,00 = 1 160,71 |
| 280 000 |
Vid en höjning av de uppgiftsrelaterade lönerna med 1 160,71 € höjs lönesumman för totalinkomsterna alltså med 1 300,00 €.
b) De uppgiftsrelaterade lönerna höjs med samma procentsats
Förhöjningsprocenten för de uppgiftsrelaterade lönerna fås genom att beloppet för den justeringspott som beräknats utifrån totallönerna divideras med summan av de lönedelar som höjs, dvs. de uppgiftsrelaterade lönerna, övertimarvodena och mertidsersättningarna.
| 1 300,00 | x 100 = 0,46 % |
| 280 000 |
När de uppgiftsrelaterade lönerna höjs med 0,46 % blir totalkostnaden alltså 0,4 %.
Dessutom bör det noteras att de individuella lönetillägg och övergångstillägg (t.ex. del B § 26 och § 27) som minskar i motsvarande grad som förhöjningen av den uppgiftsrelaterade lönen, ökar förhöjningsmånen med motsvarande belopp i euro (minskad med effekten av höjningen av övertimarvodena/mertidsarbetet).
Om beloppet av den pott som räknats ut på totalinkomsterna används för individuella tillägg, bör beloppet användas utan avdrag (i exemplet 1 300,00 euro), eftersom höjningarna av individuella tillägg inte inverkar på de övriga löneelementen. Ett undantag från detta utgör systemet med årsarbetstid, där höjningen av det individuella tillägget återspeglas i lönesumman för mertidsarbete. Återspeglingseffekten bör beaktas i totalkostnaderna.
